Förbättrad överlevnad av fågelungar på ekologiska fält

Förbättrad överlevnad av fågelungar på ekologiska fält Årsrapport för 2006 Sammanfattning av verksamheten hittills under året Det första året har varit ett pilotår, med flera olika behandlingar, för att se indikationer på vilka metoder som verkar mest lovande. Merparten av fälten i år har varit fält, men även gröngödslingsträdor har ingått i årets studie. På fälten har effekten av tidpunkten för ogräsharvning, etablering av vegetationsfria rutor ute i fälten samt kantzoner med gräs- och klöverblandningar studerats. Alla markhäckande fåglar har ingått i studien, men liksom tidigare år är sånglärkan i klar majoritet bland fåglarna på fälten. På gröngödslingsfälten har effekten av att spara oputsade remsor (var tionde drag, ca 30-35 m) undersökts. Totalt har vi inventerat 18 olika försöksytor på mellan 6 och 20 ha fördelade på 17 olika skiften kring Uppsala och Enköping. Som försöksvärdar har 9 lantbrukare ställt upp med lämpliga fält. Av fälten är 12 och 6 gröngödslingsvallar (trädor). Försöksupplägget har sett ut som följer: - Inventering av markhäckande fåglar på samtliga fält. Metoderna som använts har varit revirkartering, enligt vedertagen metod (Svensson 1975) samt observationer av födosökande fåglar. Häckningsframgången har sedan uppskattats genom att räkna antalet flygga kullar på respektive fält. Det här är samma metod som vi har använt i tidigare studier om fältfågel på ekologiska fält inom projekt Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar - Utvärdering av vår hittills använda inventeringsmetod. På några fält har intensivstudier gjorts för att om möjligt se några skillnader i bedömningen av antal revir och häckningsframgång jämfört med vår standardiserade metod. - Intensivstudier av kantzoner och lärkrutor för att se sånglärkornas födosöksbeteende och utnyttjandegrad av dessa miljöer. Cirka 40 timmar har utnyttjats till att lokalisera och följa sånglärkornas födosöksbeteende på fält med kantzoner och anlagda lärkrutor. Observationstimmarna har varit fördelade under säsongen, med tyngdpunkten kring tiden då små ungar finns i boet. - Kunskapsutbyte och diskussion med deltagande lantbrukare. Under året har vi haft en fortlöpande kontakt med alla markvärdar. 1

Metodik Försöksled Fyra olika behandlingar har studerats, plus vardera två kontroller, dvs totalt sex olika försöksled. De tre behandlingarna på har varit: 1. Anläggande av vegetationsfria rutor, fortsättningsvis kallat lärkrutor (2 rutor om 16 m 2 /ha). Rutorna anlades kring 10 maj, genom att t flammades bort. Trots detta återväxte t kraftigt i rutorna, så åtgärden fick upprepas två gånger till för att bibehålla en öppen yta. 2. Tidigarelagd ogräsharvning (mellan 7-10 maj jämfört med 20 maj och senare i kontrollerna). En sen vår gjorde en ännu tidigare harvning omöjlig/orimlig. 3. Insådd gräs/klöver-kantzoner som ligger längs minst en kant av fältet. Zonerna som använts första året har varit permanenta kantzoner mellan 4-10 meter breda med gräs- och baljväxtinsådder. På ett par av zonerna klipptes hälften av zonen tidigare för att få en jämförelse på hur vegetationen bör se ut på kantzonerna. På gröngödslingsträdorna undersöktes effekten av oputsade remsor. Antingen var tionde stråk med de bredare putsaggregaten eller var tjugonde med de smalare aggregaten sparades oklippt vid första putsningen, så att cirka 10 % lämnas oklippt. Meningen var att få ett skydd för nyligen flygga ungar med cirka 40 meters mellanrum på fälten, där ungarna kan söka skydd för predatorer och slåttermaskinen. Teoretiskt sparas ju även tio procent av bona av denna metod också. Efter tio dagar fick lantbrukaren putsa dessa remsor, vilket två av tre gjorde. Inventeringar Inventeringarna har genomförts enligt standardiserade revirkarteringsmetoder (Svensson), under perioden 23 april-13 juli med 9-10 besök per fält. Revirkarteringen kompletteras med två-tre genomgångar där man aktivt försöker stöta upp nyligen flygga ungar, genom att trampa över fälten med 10-12 meters lucka, under den period av häckningssäsongen då flygga ungar finns i fältet. Intensivstudier har genomförts på tre fält, genom att spaning med tubkikare bedrivits, för att jämföra eventuella skillnader i hur antalet revir och häckningsframgång bedöms med de olika metoderna. Intensivstudier har även genomförts på fälten med kantzoner och lärkrutor för att se hur matande och födosökande fåglar nyttjar dessa miljöer i fälten. 2

Resultat Preliminära resultat har tagits fram och analyserna har börjat genomföras. Med tanke på de få replikaten av vardera behandling var inte huvudsyftet att få fram statistisk säkerställda data. Meningen var att få indikationer som visar vilka behandlingar som är värda att gå vidare med i storskaliga försök. Nedan följer några av resultaten av årets studier: Häckningsframgången för sånglärkan i år var överlag mycket bra, högre än i tidigare års studier. Även för flera andra fågelarter som buskskvätta, stenskvätta, svalor och stare verkar det ha varit en bra häckningssäsong i år. Ett undantag är tofsvipan som har en låg häckningsframgång på våra fält. Tabell 1. Antal kullar per revir för sånglärka 2006. Sånglärkans ungproduktion 2006 Andel kullar per revir 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 anlagda lärkrutor anlagd kantzon tidig harvning sen harvning kontroll träda sparade remsor träda totalt träda totalt Behandlingstyp Revirtätheten hos sånglärka, vilken som förväntat var den talrikaste arten, var jämförbar med tidigare år. 0,62 par sånglärka/ha lämplig areal på fält och 0,80 par/ha på gröngödslingsträdor uppmättes. Tätheten på trädor varierar mellan 0,45-1,20 par/ha och på fälten mellan 0,29-0,91 par/ha. Noterbart är att även i år är tätheten något högre på gröngödslingsfälten än i fälten, vilket vi sett tidigare år också. Totalt hittades 123 revir av sånglärka, 12 revir med tofsvipa, 4 revir med ängspiplärka, samt ett vardera av gulärla och gräsand ute i fälten. Dessa är de arter som nyttjat fälten som boplats eller potentiell boplats. Bland markhäckande fåglar fanns det i kanterna runt fälten ytterligare sex par buskskvätta, två par rapphöna, tre par ängspiplärka och ett par av respektive gulärla och sävsparv. De här arterna utnyttjade fälten regelbundet för födosök. Därtill hittades två rådjursgetter med kid ute i fälten. Endast en spelande vaktlar hördes i år på försöksfälten. Utöver dessa nämnda arter har ytterligare 15-20 arter använt fälten vid enstaka tillfällen för födosök. Noterbart är mängden rovfågel som jagar längs anlagda kantzoner och över gröngödslingsträdorna. Även i år sågs ängshök över två fält. Brun kärrhök och tornfalk häckade i flera fall relativt nära fälten och använde dem för jakterna. 3

Tabell 2. Antal par av respektive fågelart som häckar ute på fälten. Siffran inom parentes visar antalet producerade ungkullar. Fågelarter på Höstvete Gröngödslingsträdor Totalt fälten 12 fält/109 ha 6 fält/69 ha Sånglärka 68 (33) 55 (41) 123 (74) Tofsvipa 11 (2) 2 (2) 13(4) Gulärla 1 (1) 1 (1) Gräsand 1 (0) 1(0) Ängspiplärka 4 (1) 4(1) Våra studier har också genererat mycket kunskap om sånglärkans och övriga fältlevande arters ekologi, t ex under vilken period de flesta ungkullarna kläcks på olika markslag, vilken är värdefull och nödvändig för att kunna designa lämpliga skötselåtgärder. Noterade observationer 2006 (ej statistiskt analyserade) Låg häckningsframgång för tofsvipan på fält Tofsvipan har en dålig häckningsframgång i årets studier. Av 12 par (minst 16 konstaterade häckningsförsök) som börjar bobygge/äggläggning klarar bara två par att få ut ungar. Fem par prederas redan innan harvning och överger fälten tidigt, minst fyra körs sönder vid harvning men trots att alla fyra börjar häcka om klarar ingen av dessa att få ut ungar. Minst två av dessa fyra par ligger bevisligen på bo fortfarande medan t är över tre dm men då överger de äggen (inte någon predation alltså) Det verkar som om de kommer i otakt med sin häckningsfas i förhållande till hur hög vegetationen blir. Ett av de två lyckade häckningsförsöken beror på att boet med ägg har upptäckts av traktorföraren och därmed sparats vid harvningen (Krusenberg). En anledning till att de har svårt att lyckas kan vara en kombination av hög predation från kråkfåglar i början av säsongen ihop med att ogräsharvningen tar största delen av de bon som klarar predationen. I ett par fall rörde det sig om att fälten harvades bara 3-4 dagar innan äggen skulle kläckas, så här är nog tidpunkten för harvning viktig. Som exempel kan nämnas fältet vid Alsike kyrka, som harvades först 5 juni. Här fanns fem par tofsvipor, varav fyra prederades och paren gav upp. Det femte paret som var senare förstördes vid harvningen. Alla de fyra paren som prederades låg på ägg redan vid månadskiftet april/maj och hade alltså hunnit få ut ungarna om de inte hade prederats. Bra resultat för sånglärkornas förstakull på gröngödslingsvallarna i år På grund av att maj månad var förhållandevis kall och klöverns tillväxt var dålig putsades ingen av försökets gröngödslingsvallar förrän 5 juni. I år var däremot återväxten god på trädorna, så därför förekom inget långt uppehåll till andraputsningen (till skillnad från i fjol). I de flesta fall skedde andraputsningen redan i början på juli, dvs 4 veckor efter förstaputsningen. Två trädor bröts även kring 10 juli, då med flera par häckande sånglärkor på markerna. 4

Året resulterade i en mycket bra förstahäckning där 30 kullar producerades av 55 par (0,55 kullar/revir). Resultaten för omhäckningar och andrahäckningar blev betydligt sämre med bara 11 flygga kullar (0,20 kullar/revir). Fler andrakullar/omhäckningar hade antagligen lyckats med ett längre uppehåll till nästa putsning eller brytning av trädan. Vår tolkning av detta var att den sena förstaputsningen bidrog till det goda resultatet, då vi såg flera kullar vars ungar blev flygga under perioden 1-5 juni. Årets första flygga kull hittades redan 20 maj, vilket måste betraktas som väldigt tidigt med tanke på att snön fortfarande låg kvar på fältet 15 april. Fåglarna måste ha börjat med bobygget redan vid snösmältningen. Den sista kullen matades fortfarande i bo 27 juli på en gröngödslingsträda. Ogräsharvning förskjuter häckningen på fälten På fälten fick minst 3 par ut ungar trots att fälten harvades under perioden då bon fanns i fälten, och ytterligare tre par hann få ut ungarna innan harvningen skedde (på de två sena fälten som harvades först 5 juni). Av de par som började om efter harvningen kom de första kullarna ut 14-15 juni, cirka 36-38 dagar efter harvning. 3-4 par höll på och matade stora ungar i boet fortfarande 13 juli, då inventeringarna avslutades på fälten. Dessa kullar räknas som lyckade häckningar i statistiken. Det finns en tydlig skillnad på att ungarna kommer ut tidigare på gröngödslingarna än på fälten, där toppen ligger kring månadskiftet juni/juli. Inga tecken på andrahäckningar syns i fälten, vilket kan bero på att vetet är väldigt högt när förstakullen är utflugen. Inte heller i fält med anlagda rutor ser vi tecken på att andrahäckningar förekommer. Däremot verkar det som om fåglarna stannar kvar och lägger om, när boet harvats sönder, oavsett om det är rutor, kantzoner eller olika tidpunkt för harvningen. Enda fältet där de syns en tydlig minskning i andelen omhäckningar är på ett extremt sent harvat fält (5 juni), utan rutor eller kantzoner. Täta fält verkar överges tidigt, oavsett om där odlas eller gröngödsling. Ett problem för sånglärkan är att en del fält blir för täta relativt tidigt på säsongen. Samma resultat dokumenterades på gröngödslingsfälten redan förra året där de tätaste fälten hade signifikant lägre häckningsframgång. I år såg vi på ett par täta fält att fåglarna försvann från fälten mellan det datum då vi observerade att de matade ungar i boet, till dess att ungarna borde vara 15-20 dagar och alltså kunna observeras under ungfågelletandet. Tar föräldrarna med sig ungarna bort från fälten direkt då de kan flyga någotsånär eller överges ungarna? Tar de med sig ungarna bort är risken stor att vi underskattar häckningsframgången på täta fält med våra inventeringsmetoder. En annan teori är att vi inte upptäcker alla kullar i de täta fälten, men den faller troligen på att vi inte sett några vuxna fåglar heller i fälten, vilket vi åtminstone borde göra. Frågan om vad som händer i täta fält kvarstår att besvara, antagligen genom att intensivstudera ett par täta fält. Kantzoner nyttjas periodvis flitigt av olika fågelarter I årets försök har intensivstudier utförts på ett par utvalda kantzoner, för att se hur frekvent de besöks av födosökande fåglar. De kantzoner som studerats har både varit 5

oputsade och putsade. Resultaten visar att zonerna utnyttjas redan tidigt på säsongen. Ett exempel är vid Djurby, som när den var nyputsad i slutet av maj användes frekvent av 10-15 födosökande starar, vilka hade bo med ungar mer än 200-250 m bort. Sånglärkan utnyttjar kantzonerna för födosök till viss del, och även de verkar öka besöksfrekvensen när de är putsade. Anledningen är troligen att de är lättare att gå omkring i. Detta var också tydligt i en kantzon där det bildades två bara traktorspår, då fåglarna ofta gick i spåren och gjorde korta avstickare in i omgivande vegetation. Våra observationer tyder på att bredden på kantzonen inte verkar ge några skillnader i utnyttjandet. En intressant observation är att bägge juvenilerna som hittades i t vid Krusenberg, stöttes precis i kanten mellan kantzonen och t. Det bildas där en smal remsa med bar jord däremellan. Ungarna var då precis flygga (14-16 dagar). Lärkrutor används först senare på säsongen På fr.a. ett av de tre fälten med lärkrutor har intensivstudier genomförts för att studera nyttjandegraden av rutorna. Av de matande par som följts under födosöken på fältet gjordes den 16 juni inget födosök (av tio) i rutorna, 21 juni inget födosök (av fem), men däremot 4 juli sker 6 födosök av 14 i de tre rutor som låg närmast boplatsen. Även för övriga fåglar på fältet, som t. ex sjungande hannar, ser situationen likartad ut, om man tittar på antalet landningar i rutorna. Den 16 juni landade fåglarna i rutorna en gång av tjugo, 21 juni ingen gång av åtta men den 4 juli fem av tio gånger. Däremot har de även vid tillfällena i juni använt den intilliggande grusvägen och andra större bara fläckar i fältet för födosök. Dessutom är grannfältets träda och området kring diket ställen som används extra mycket. Detta beteende speglar även grödans utseende som före midsommar var gles och relativt kort. Först från midsommar och framåt tätnade grödan och därmed blev rutorna intressantare. I övriga fält som följdes användes inte rutorna alls i ett av fälten, och i en av fem födosök i det andra. Årets studier visar inte att lärkrutor medför fler lyckade andrahäckningar Vi har i årets studier inte sett några indikationer på att fåglarna stannar kvar i fälten med rutor för att göra andrahäckningar, vilket är en vanlig företeelse i engelska studierna, och där ett av de starkaste argumenten för just anläggande av lärkrutor. Möjligen kan detta bero på fåglarna i ekologiska fält redan har fått sin förstahäckning förskjuten framåt i tiden, och därför väljer att inte satsa på en andrahäckning här. Det vore därför intressant att jämföra denna metod också i konventionella fält. En reservation för att något/några par kan ha stannat kvar i fälten finns, då intensiteten i inventeringarna minskade kraftigt efter 10 juli. Endast ett besök har gjorts i fälten under andra halvan av juli. Ekonomisk redovisning t.o.m. 23 oktober Projektets ekonomi följer budgeten, se bilaga på FoU:s hemsida. Fram till och med avstämning 23 okt har 344 4000 förbrukats. En viss omfördelning av medlen har skett genom att statistiken inte har lagts ut på Åke Berg, SLU, på grund av att datamängderna är så pass små under pilotåret. Istället har mer medel gått åt till anläggandet av lärkrutor, i och med att behandlingen måste upprepas två gånger. Även projektledning har tagit lite mer tid än beräknat. 6

Projektorganisation Under året har Sören Eriksson haft huvudansvaret för projektet, men fr.o.m. 2007 kommer Olle Kvarnbäck återigen få projektledarrollen. Som fortsatt medlem i projektledningsgruppen som vetenskapligt bollplank kommer Åke Berg, Institutionen för naturvård, SLU, att fortsätta. Uppsala 23 oktober 2006 Sören Eriksson Projektledare Bilagor 1. Sammanställning av inventeringsresultat från år 2006 2. Dagbok från intensivstudier på kantzoner och lärkrutor. 3. Beskrivning av de ingående fälten. 7