* Integration/segregation * Tillväxt * Jämställdhet * Miljö



Relevanta dokument
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Integration och tillväxt

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Malmös tre roller. Problem utmaningar möjligheter. Länk mellan Norden och övriga Europa Viktig del i växande region Växande stad

4,3 miljoner personbilar Ökning med ca 1% per år, litet snabbare än befolkningen Gradvis förstoring av arbetsmarknadsregioner under 60 år

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

BOKSLUT. Malmö Befolkningsbokslut

En gemensam bild av verkligheten

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

Antalet äldre - idag och imorgon

Regional utvecklingsstab

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

Hur har det gått i Skåne?

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Verksamhetsrapport 2010:01

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

Attraktiva gaturum och

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Social hållbarhet? Anders Trumberg. Örebro kommun

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

chefen och konjunkturen

Handelskammarens rapport nr Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län

Mål och budget för Tomelilla kommun

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Demografi i Norden. Sårbarhet & mobilitet. Johanna Roto - GIS/Cartography Coordinator - Nordregio

Friskoleurval med segregation som resultat

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Regionalräkenskaper 2012

Boendeplanering i Arboga kommun

Sparbarometer. Fjärde kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Integration i Västerviks kommun

Befolkningsprognos

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

När staden är allt vad är landsbygden då? Hans Westlund Kungl. Tekniska Högskolan Jönköping International Business School

Månadsrapport april 2016

Riktlinjer för medborgardialog

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Riksantikvarieämbetet

Befolkningsförändringar under 2013

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Idrott. tradition i förändring

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Befolkningsprognos för Norrköping

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Tillgänglighet till idrottsanläggningar

Vart är Sverige på väg? Tino Sanandaji. Rotary Talks 2016

Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

Jämställd samhällsplanering. Birgitta Andersson

Botniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?

Hur kan transportsystemet bidra till att skapa förutsättningar för en attraktiv region?

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Naturvårdsverkets uppdrag

BEFOLKNINGSPROGNOS

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Drogvaneundersökningen 2004 Stockholmsenkäten. Resultat rörande alkoholkonsumtion, rökning, sniffning och användning av narkotika

Sociala insatsgrupper

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Investera i förskolan

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Regional tillväxt 2010 En rapport om utveckling och tillväxt i och inom Sverige

Rapportens uppläggning

Regional attitydoch resvaneundersökning

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Hammarlands kommun PM juni 2016

Sveriges befolkning. 18 Individer och gemenskaper

FLYTTNINGAR ÖVER ÖRESUND JUNI

Rapport från Soliditet. Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Befolkningsuppföljning

Förslag till parkeringsstrategi. Bilaga 3

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Transkript:

Deluppdrag A Regional utveckling, attraktivitet och kollektivtrafikens förutsättningar * Två framtidsbilder över befolkningsoch sysselsättningsutvecklingen år 2030 * Integration/segregation * Tillväxt * Jämställdhet * Miljö

120 000 nya invånare i Malmö 2030 Malmö växer som mest med 4 700 per år

100 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Åldersfördelning 2005-2030 I Malmö Scenario Hög 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 Åldersklass 2005 2010 2015 2020 2025 2030 10-14 5-9 0-4 Antal

Befolkningskoncentrationen Befolkningstäthet i Skåne Skåne i ett 3-D perspektiv

40 000 nya jobb i Malmö 2030 Näringslivet växer årligen med 1 600 nya jobb

Antal arbetstillfällen i Malmö 2005-2030 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Statistik Hög Låg

Antal arbetstillfällen i Skåne

Principskiss för hållbar stadsstruktur Kommunikationssystemens utformning Lokalisering av olika verksamheter Bebyggelsens spridning

Tillväxt förutsättning för välfärd CITYTUNNELN Malmö C CENTRUM Östervärn KIRSEBERG Triangeln V. INNERSTADEN KONTINENTALBANAN S. INNERSTADEN ROSENGÅRD HUSIE HYLLIE Hyllie FOSIE Persborg LIMHAMN-BUNKEFLO Malmö syd Svågertorp OXIE Stadsdelar under Malmösnittet { Indexvärde Malmö 3,6-4,0 4,1-5,4 Stadsdelar över Malmösnittet { 5,5-6,0 Malmös medelvärde 5,5 6,1-6,9 7,0-7,8 Stadsdelsgräns

Deluppdrag A Regional utveckling, attraktivitet och kollektivtrafikens förutsättningar Miljö Urbanstruktur spelar en avgörande roll för miljöbelastning och energianvändning Hushållens handlingsmönster och urban mobilitet -Kunskap och attityder - Lokalisering av olika aktiviteter -Utbud och tillgänglighet av transportstandard Stadsutveckling - Bättre prioritering av cykeltrafik och kollektivtrafik - Utnyttja stationslägena bättre för centrumfunktioner och hög exploatering - Viktigt med attraktiva och trygga GC-vägar till stationer - P- normen bör utnyttjas mera för att minska biltrafiken - Förtäta villaområden

Deluppdrag A Regional utveckling, attraktivitet och kollektivtrafikens förutsättningar Tillväxt Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000, med 6,5 % Folkökningen fortsätter att ligga på en hög nivå och ökar årligen med närmare 5 000 (2%) Största födelsenettot sedan början av sjuttiotalet Rekordstor inflyttning av utländska medborgare I Skåne har andelen pendlare över kommungräns de senaste tio åren ökat med 20% Ungas körkortsinnehav successivt minskat sedan mitten av åttiotalet Andelen resors ärenden domineras av fritid, 50%, arbete, studier, tjänst 40%, service, inköp 10%. Trendskifte mellan fritid och arbete, studier och tjänst För kollektivtrafiken i Skåne är bedömningen att det görs 500 miljoner resor år 2037, 180 miljoner med tåg. Det motsvarar en årlig ökning med ca 5 respektive 6 %.

Befolkningsutveckling i Malmö 1960- Antal 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År

Relationen mellan befolkningens och ekonomins dynamik

Integration/segregation Kommunikationer viktig för minskad segregation och ökad integration Inkomstspridningen ökar i alla inkomstskikt och mest påtagligt mellan de fattigaste och de rikaste områdena Minska barriäreffekter och öppna låsta strukturer, nya attraktioner i utsatta områden Bristen på blandning/bostadsalternativ i egnahemsområdena är det största ensidighets-(segregations-)problemet Boendemässigt domineras regionens kommuner av egnahem och bostadsrätter. Allmännyttan har med något enda undantag en svag position Mellan 11 och 14 procent av Malmö stads befolkning lämnar sitt bostadsområde varje år. För nyinvandrade är rörligheten ibland väsentligt större än så Tre av fyra utflyttare från Malmös utsatta bostadsområden lämnar också kategorin utsatta områden Resterande fjärdedel flyttar till ett annat men liknande område; en rörlighet vi kan kalla cirkulationsflyttningar

Deluppdrag A Regional utveckling, attraktivitet och kollektivtrafikens förutsättningar Jämställdhet Genuskontrakt - möjliggör en analys av hur olika typer av relationer mellan män och kvinnor arrangeras. Det kan gälla formella såväl som informella relationer uttag av föräldraledighet, politisk representation eller uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt Kontrakten, eller mäns och kvinnors roller förklaras ofta av näringslivet på orten, ett historiskt perspektiv, trots att verkligheten förändrats Identifiera normen Vad består de lokala genuskontrakten i? Kvinnor med låg utbildningsnivå har kortast avstånd till arbete i Skåne Till/från Malmö: inpendlare 55 000 varav 60% män, utpendlare 25 000 varav 60% män, exkl. pendl över riksgräns, 88 000 bor och arbetar i kommunen varav 52% kvinnor, trend ökar) Fler män än kvinnor åker bil, fler kvinnor än män åker kollektivt Kvinnor genomför fler avbrutna resor Transporter måste förstås utifrån vardagslivets helhet

Februari Projektledning Analys samt konsekvensbeskrivningar av de två scenarierna Scenarier för Öresundsregionens kommuner Malmö stads roll och funktion i Skåne Antaganden för scenario Hög och Låg Skånes kommuner Befolkning i Malmö stad Sysselsättning i Malmö stad Diskussion och slutsatser Ömsesidiga samband mellan befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, jämställdhet, miljö och integration. Mars Formgivning och tryck Avrapportering till politisk styrgrupp Resultaten ger underlag för fördelningen av befolkning och sysselsättning inom Malmö och därmed även ett stöd för delprojekten B och C.

Befolkning och sysselsättning A Hög Låg Bebyggelsestruktur och markkonsumtion B Tätt Glest Tätt Glest Alternativa trafiksystem C

Deluppdrag A Regional utveckling, attraktivitet och kollektivtrafikens förutsättningar Frågeställningar 1. Hur ser utvecklingen av Malmö och Öresundsregionens befolkningstillväxt, dess sammansättning och fördelning ut år 2030? Motsvarande för sysselsättningen. 2. Vilka blir effekterna på ekonomisk tillväxt, jämställdhet, miljö och integration av befolknings- och sysselsättningstillväxten? Thomas Behrens, LAN Christian Lindell, Region Skåne Christian Skarman, Region Skåne Per Arvidsson, Region Skåne Päivi Elmkvist, MAH, ISU Kenneth Hvarvenius, Mats Sundbeck, Anders Ardmar, Dave Borg, Miljöförvaltningen