Bakgrund och genomförande STOCKHOLMSENKÄTEN RAPPORT 2008:1 Stockholmsenkäten RAPPORT 2008:1 1
Stockholmsenkäten Fördjupade analyser från 2006 års datainsamling. Rapport 2008:1
Förord Förord Min tidigare kollega i New York City Verna Eggleston predikade gång på gång samma budskap till medborgare och medarbetare under de dygn jag besökte henne på Manhattan: What you don t measure, you can t manage. Att mäta är att veta, kanske låter mera svenskt, men missar egentligen poängen. Exakt kunskap om hur problemen ser ut behövs för att ledningen i det här fallet socialtjänsten i New York och i Stockholm ska kunna styra och leda sin komplexa verksamhet. Titel: Stockholmsenkäten. Fördjupade analyser från 2006 års datainsamling Rapport 2008:1 Stockholm 2008 Tryck: Strokirk-Landströms AB Foto: Yanan Li, Jezzica Sunmo, Stefan Holm, Lennart Dannstedt och Terje Rakke Produktion: Trigon Reklambyrå AB Projektledare: Karin Svanberg Rapporten är utgiven av Precens, preventionscentrum Stockholm, som är en del av Stockholms stads socialtjänstförvaltning Detta borde vara självklart men är det inte. Socialtjänsten har alldeles för länge präglats av god vilja, stora förhoppningar och en och annan farhåga. Inga dåliga mänskliga egenskaper men det räcker inte för att styra socialtjänstens insatser mot tydliga mål eller när man ska prioritera just de insatser som verkligen ger resultat. Sedan Stockholmsenkäten startade på 70-talet har innehållet utvecklats men en kärna av frågor har hela tiden funnits kvar. Särskilt gäller det användning av alkohol och andra droger. Senare har kriminalitet och utsatthet för brott tillkommit, liksom psykisk ohälsa och skoltrivsel. Stadens ungdomar är stadens framtid. Att fysiskt följa dem på nära håll som fältassistenter, socialarbetare, skol- och fritidspersonal gör lär oss mycket. Stockholmsenkäten är ett viktigt komplement till den kunskapen och ger oss möjligheten att analysera risk- och skyddsfaktorer som påverkar hur det går för ungdomarna många år senare. Stockholmsenkäten innehåller både bredd och djup och ger oss en god bild av de ungdomar som vi var och en möter i våra egna verksamheter. Lär av dem hur just ditt arbete kan bidra till att göra deras framtid bättre. Ulf Kristersson Socialborgarråd 1 2 3 1
Inledning Innehållsförteckning Inledning Innehållsförteckning Stockholmsenkäten har en betydelsefull roll i Stockholms stads förebyggande arbete med ungdomar. De svar som ungdomarna ger oss är viktiga underlag för beslut om preventiva insatser är nödvändiga och i så fall vilka insatser som är lämpliga. Föreliggande rapport ger exempel på hur det insamlade datamaterialet kan användas utöver de presentationer som alla stadsdelsförvaltningar och deltagande skolor får ta del av efter varje undersökningstillfälle. Kapitlen illustrerar också ett antal utvecklingsområden för Stockholmsenkäten. Vi vill att resultaten ska användas mer i de vardagliga verksamheterna i staden och tror att information om undersökningen behöver spridas. Vi inleder därför rapporten med en beskrivning av Stockholmsenkätens syften och innehåll. Vi vill också utveckla rapporteringen av resultat över tid samt ta fram nyckeltal för planering och uppföljning av drog- och brottsförebyggande arbete, i kapitel 2 presenteras tidsserier för ett antal föreslagna nyckeltal. Vi vill också att resultaten ska användas i dagsaktuella ämnen för debatt och diskussion om insatser. I kapitel 3 presenteras därför relationen mellan alkoholkonsumtion och inblandning i våldshändelser och i kapitel 4 sambanden mellan föräldrars bjudvanor och ungdomars alkoholkonsumtion. Vi arbetar också för att materialet ska användas mer i forskningssammanhang och presenterar därför som sista kapitel en vetenskaplig artikel om relationen mellan skolklimat och psykisk ohälsa. Detta är den första rapporten i en serie som på olika sätt ska ta till vara det rika datamaterial som Stockholmsenkäten genererar. Vi vill också på så sätt tacka alla de elever som under en lektionstimme bidrar med den kunskap som vi behöver för att utveckla stadens verksamheter för att tillmötesgå deras behov. Karin Svanberg Projektledare 1 2 3 4 Stockholmsenkäten, bakgrund och genomförande... 6 Utveckling av nyckeltal över tid Stockholmselevers tobaks- alkohol- och narkotikavanor samt brottsdeltagande och utsatthet för brott åren 1998 2006... 16 Ungdomars alkoholkonsumtion och inblandning i våld... 32 Ungdomar gör som vi säger Om föräldrars förhållningssätt till ungdomar och alkohol samt hur detta påverkar ungdomars alkoholkonsumtion... 42 Skolklimat och psykosomatisk hälsa bland niondeklassare i Stockholm En flernivåanalys av samband och förändringar med avseende på åren 2004 och 2006... 8 4
Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Stockholmsenkätens historia Sedan början av 1970-talet har Stockholms stad regelbundet genomfört så kallade drogvaneundersökningar. Ursprungligen utgjorde undersökningen en enkät som riktade sig till åk 9 i grundskolan men sedan år 2000 inkluderas även elever i gymnasieskolans år 2. Från starten behandlade enkäten främst frågor om drogvanor men har utvecklats efterhand och innehåller numera även frågor om elevernas kriminalitet och egna utsatthet för brott och vissa psykosomatiska problem. Enkäten har också försetts ett stort batteri frågor om sådant som antas påverka normbrytande beteende på olika plan i en ung människas liv. Samma utveckling har skett med liknande undersökningar som utförs såväl i Sverige som utomlands. Undersökningen går numera under benämningen Stockholmsenkäten. En unik undersökning som hjälper till att förebygga brott och drogmissbruk bland ungdomar Undersökningen är unik i sitt slag då den genomförs i alla klasser i åk 9 i grundskolor och åk 2 i gymnasier som drivs av Stockholms stad. Friskolor deltar frivilligt, men i stor omfattning. Flera av Stockholms stads kranskommuner deltar också i undersökningen och den har också utgjort förlaga till en rad andra undersökningar i hela Sverige. Undersökningen genomförs vartannat år och år 2006 besvarade cirka 11 00 elever i Stockholms stad enkäten. Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Karin Svanberg Preventionscentrum Stockholm Stockholmsenkätens syften Stockholmsenkätens främsta syfte är att utgöra underlag för beslut om och planering av preventiva insatser. Stockholmsenkäten är en självrapporteringsstudie som riktar sig till ungdomar. Den utgör ett instrument för mätning av problembeteende och risk- och skyddsfaktorer och har många fördelar när det gäller planering av preventionsinsatser: Den ger oss svar på frågan om var geografiskt eller mot vilka undergrupper preventivt arbete bör riktas och i vilken omfattning. Den ger oss övergripande information om hur risk- och problembeteenden fördelar sig i en ungdomspopulation. Eftersom undersökningen har en lång historia lämpar den sig också väl för att beskriva utvecklingen när det gäller riskoch problembeteenden. Den ger oss svar på hur risk- och problembeteenden utvecklas över tid och kan på så vis användas för uppföljning och utvärdering av insatser som gjorts för att påverka detta. Flera index och ett antal enskilda frågor kan utgöra nyckeltal och indikatorer i stadens uppföljningsrutiner. Den kan också ge oss svar på frågan vilka insatser som vi bör prioritera i det preventiva arbetet. Informationen från undersökningen pekar på vilken/vilka risk- och problembeteenden som är överrepresenterade eller underrepresenterade i ett visst geografiskt område, i en skola eller i en särskild undergrupp av ung domar. Ett sista syfte med Stockholmsenkäten är att utgöra underlag för forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Stockholmsenkätens fördelar Stockholmsenkäten är en totalundersökning. Detta betyder att det inte behöver göras 1 6 7 1
Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande något urval av elever eller klasser som sedan ska representera alla, utan alla elever i åk 9 och åk 2 (gymnasiet) som är närvarande den dagen svarar på enkäten. Det ger undersökningen en stor tillförlitlighet. En stor del av de frågor som ställs i Stockholmsenkäten har ställts under liknande omständigheter sedan början av 70-talet. Det gör att undersökningen ger en relativt säker bild av t ex utvecklingen av användandet av droger i Stockholm över tid. Många frågor är ställda på exakt samma sätt som i andra undersökningar, t ex CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) riksrepresentativa undersökningar av drogvanor. Många kranskommuner och andra storstadskommuner använder i stort sett samma frågeformulär som Stockholms stad vilket också möjliggör jämförelser med andra geografiska områden. Undersökningsprinciper En grundläggande princip i enkäten är att minst tre frågor behandlar samma begrepp som man avser undersöka. Detta gäller särskilt de mer abstrakta frågorna, t ex anknytning till skolan och bostadsområdets sociala kontroll. Detta betyder att det är möjligt att kontrollera för svårigheter för den svarande att förstå vissa frågor och säkerställa att svaren verkligen belyser det som avses belysas. För att undvika att enskilda individer ska kunna identifieras i presentationsmaterialet undantas alla absoluta tal där antalet elever är färre än sex. Vi anser att detta är viktigt, särskilt vid redovisning av resultat på skolnivå. Vid datainsamlingens genomförande förses eleven med ett brev om undersökningen och vart de kan vända sig om de har problem av sådana slag som enkäten behandlar. Metodproblem Stockholmsenkäten är en självdeklarationsundersökning där eleverna själva ska uppge hur de upplever sin livssituation och hur de beter sig i olika situationer. De metodproblem som brukar diskuteras i samband med denna typ av undersökningar och särskilt när det gäller frågor om mindre socialt acceptabla beteenden är under- och överrapportering. För vissa grupper kan det vara känsligt att uppge sitt faktiska beteende och för andra kan det ligga en lockelse i att självdeklarera ett grovt avvikande beteende. Vid varje undersökningstillfälle med stockholmsenkäten rensas det insamlade enkätmaterialet från enkäter som anses vara oseriöst ifyllda enligt en rad kriterier, t ex om en elev säger sig ha använt all slags narkotika eller dagligen dricka mer än 70 cl sprit. Runt 1% av enkäterna rensas bort vid varje undersökningstillfälle. Det interna bortfallet att enskilda frågor inte besvaras är generellt sett lågt i dessa undersökningar. Ett annat metodproblem kan vara att de elever som inte är närvarande i skolan vid undersökningstillfället, särskilt de som skolkar, mer sannolikt tillhör gruppen elever som har en högre grad av problematiskt beteende. Problem med frånvarande elever och underrapportering leder till att man kan anta att de resultat vi får bör vara en underskattning av nivåerna när det gäller riskbeteenden som kriminalitet och drogvanor. Alla Stockholmsskolor deltar inte vid varje undersökningstillfälle. Fristående skolor började delta i undersökningen år 1998 och sedan dess har dessa skolor medverkat i lägre utsträckning än de kommunala. Det är angeläget att så många skolor som möjligt deltar för att möjliggöra relevanta jämförelser. Elever placerade inom St. Örjans skolor deltar inte heller i undersökningen. Stockhomsenkäten är en outsinlig källa för forskare och andra intresserade när det gäller ungas livsvillkor och preventionsarbete. Det bör dock sägas att denna typ av undersökningar inte kan visa på orsakssamband utan bara kan tydliggöra att samband finns mellan exempelvis exponering för riskfaktorer och riskbeteende. Trots dessa väl kända brister med denna typ av datainsamlingar finns en betydande samstämmighet bland forskare och praktiker att detta är en av de mer fördelaktiga metoder som finns för att få en övergripande kunskapsbild av ungdomars normbrytande beteenden. Vid datainsamlingens genomförande förses eleverna med ett brev om undersökningen och var de kan vända sig om de har problem av sådana slag som enkäten behandlar. Kunskap för praktiker, tjänstemän och forskare Precens arbetar med att stärka det drogoch brottsförebyggande samt främjande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Det förebyggande och främjande arbetet måste föras på bred front och i samverkan eftersom det inte är en ensam faktor som har betydelse för en individ om den ska hamna i ett drogbruk eller i kriminalitet. Det finns inte heller en metod som ensam kan motverka en negativ utveckling. Det innebär att många instanser måste ta en del av ansvaret i det förebyggande och främjande arbetet och att effekten blir större om dessa insatser kan genomföras samtidigt. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Vi lever i ett samhälle där en rad faktorer kan påverka oss. Det finns omständigheter som kan påverka dig till att bli normbrytare eller kriminell och sådana som 1 8 9 1
Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande kan skydda från detta. Risk- och skyddsfaktorer är ett sammanfattande namn på faktorer (förhållanden) som vetenskapliga studier visat har ett statistiskt samband med normbrytande beteende. Teori, forskning och utvecklingsarbete inom flera akademiska discipliner bygger kontinuerligt upp och utvecklar kunskaperna om risk- och skyddsfaktorer. Det finns teorier och forskning om risk- och skyddsfaktorer på exempelvis samhällelig, grupp-, psykologisk och på biologisk nivå. Kunskapen om risk- och skyddsfaktorer är alltså ingen teori eller ens en färdig eller entydig kunskapsmassa. Det kan t ex vara svårt att avgöra om en given riskfaktor är orsaken till problembeteende/ normbrott eller om både riskfaktorn och normbrottet är en del av en mer sammanvävd eller komplex problembild. Är det t ex så att en tidig alkoholdebut orsakar fler utförda våldsbrott hos individen eller kan båda dessa beteenden förklaras av någon bakomliggande faktor? I Stockholmsenkäten ställs frågor om elevernas bakgrund, deras drogbruk, kriminalitet, utsatthet för brott och psykiska hälsa. Dessutom ställs frågor om relevanta risk- och skyddsfaktorer. En annan kunskap som undersökningar av det här slaget ger är hur olika problem tenderar att klumpa ihop sig. Det betyder att vi kan få kunskap om vad vi ska leta efter när ett problem misstänks eller uppdagats. Tex om man misstänker att en elev ägnar sig åt att klottra är det meningsfullt att se om eleven också skolkat mycket (målar på nätterna och sover på dagarna?). En viktig kunskap i sammanhanget är att en enstaka riskfaktor hos en individ sällan utgör ett problem. Det är istället det samlade trycket från många riskfaktorer tillsammans som ökar risken för problembeteenden. Om det finns ett stort antal riskfaktorer och skyddsfaktorer saknas är riskbeteendet ofta mångdubbelt högre. En slutsats av det resonemanget är att det behövs många olika insatser som genomförs samtidigt om man ska bli framgångsrik i att minska ungdomars riskbeteenden. Det finns alltså inget färdigt paket med risk- och skyddsfaktorer eftersom det är en kunskapsmassa under ständig utveckling. Det finns dock såväl inom forskning som inom praktiskt preventionsarbete många viktiga lärdomar om risk- och skyddsfaktorer särskilt inom de områden och arenor där prevention är möjlig, d v s där vi har en chans att utveckla verksamheter för barn och ungdomar. Stockholmsenkätens undersökningsområden De risk- och skyddsfaktorer som mäts bland eleverna i Stockholmsenkäten härrör sig till större delen inom de arenor eller områden som Stockholms stad genom sin politik och sin verksamhet i viss mån kan påverka: individ, familj, skola, kamrater och fritid samt närmiljö (bostadsområde). Dessutom samlas en rad demografiska uppgifter in. Individens bakgrund Stockholmsenkäten inleds med en rad frågor om ålder, kön och boende m m. I enkäten ställs frågor om det som benämns som individuella riskfaktorer såsom aggressivitet, impulsivitet, spänningssökande beteenden och låg självkänsla. Familjen och föräldrarna Så länge barn bor kvar hemma härbärgerar förmodligen familjen de viktigaste riskoch skyddsfaktorerna. Familjen/föräldrarna kan vara en skyddsfaktor genom att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteende och umgås och ha roligt tillsammans med barnen. Bristande tillsyn och ointresse för barnen utgör således riskfaktorer. Därför finns det frågor i Stockholmsenkäten om föräldrarnas kontroll över elevens förehavanden, drogvanor i familjen men också om hur eleverna upplever de förväntningar som föräldrarna har på dem och om de får positiv uppmärksamhet när de gjort något bra. Föräldrars kontroll av barnens fritid undersöks, liksom deras inflytande över och kunskap om vilka kamrater deras barn umgås med. Skolan Skolan anges ofta som en mycket viktig arena för prevention. Det är många aktörer som vill in i skolan och punktundervisa om t ex droger, lag och rätt och hälsa. När frågor om eleverna fått sådan undervisning funnits med i Stockholmsenkäten har inget samband mellan det och minskade riskbeteenden kunnat beläggas, varför man måste ifrågasätta den förebyggande effekten av sådan undervisning. Det verkar däremot angeläget att man i skolans ordinarie verksamhet arbetar med det som kan stärka elevernas skydd. Samma skyddsfaktorer som gäller för familjen gäller nämligen också i skolan; t ex anknytning, tydliga normer och positiv uppmärksamhet, som mäts i Stockholmsenkäten. Det är också viktigt att eleverna upplever att de får en meningsfylld undervisning och att de har inflytande över verksamheten i skolan, något som det också ställs frågor om. Dåligt skolklimat är något som brukar hänföras till riskfaktorer i skolans värld. I enkäten ställs också frågor om trivsel i skolan, sjukfrånvaro, skolk och mobbning. Närmiljön/bostadsområdet Barns och ungas närmaste uppväxtmiljö har betydelse för utvecklandet av normbrytande beteende. Förekomst av problem i form av (andras) normbrott av olika slag och låg informell social kontroll anses vara riskfaktorer i ett närområde. Att andra bryter mot normerna innebär att det finns dåliga förebilder i området och låg social kontroll innebär att normbrott sällan uppmärksammas. Även i bostadsområdet är således anknytning viktigt, d v s att du är rotad där, känner igen grannar som känner igen dig o s v. I stockholmsenkäten ställs frågor om upplevda problem i närområdet och bostadsområdets informella sociala kontroll. 1 10 11 1
Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Drogtillgänglighet I Stockholmsenkäten finns det också ett flertal frågor som behandlar hur lätt eller svårt det är för ungdomar att t ex få tag på tobak, alkohol och droger i sin omgivning. Det finns t ex frågor om var eller från vilka man får tag på den alkohol som konsumeras: föräldrar, kamrater, systembolag eller Internet. Även elevernas ekonomi undersöks. Hur mycket pengar som finns tillgängliga att spendera på nöjen har visat sig ha samband med framför allt alkoholkonsumtionen. Kamratgrupp och i fritidssysselsättning Han har hamnat i dåligt sällskap anges ofta i vardagligt tal som ett skäl för personers avvikande eller normbrytande beteende. Om du har många vänner som är exempelvis kriminella så är sannolikheten högre att du också är det. Vad som är orsak och vad som är verkan är här givetvis svårt att klarlägga. I Stockholmsenkäten finns ett antal frågor om vänners normbrytande och kriminella beteende. Dessutom ställs ett par frågor om elevens fritidsvanor, om de är strukturerade så brukar det antas vara en skyddsfaktor. Normbrott och riskbeteende Många frågor i Stockholmsenkäten behandlar elevens normbrott eller riskbeteende. Det gäller områden som drogkonsumtion, kriminalitet, spel om pengar m m. Enkäten behandlar också de skador som riskbeteendet och/eller många riskoch få skyddsfaktorer kan leda till såsom vårdkontakter p g a missbruk, utsatthet för brott mm. Drogkonsumtion Frågorna om drogkonsumtion omfattar tobak, alkohol, narkotika, sniffning och dopingpreparat. Frågorna om drogkonsumtion ger svar på debutålder för olika droger, hur stor andel elever som provat drogen vid minst ett tillfälle, andel elever som kan betecknas som högkonsumenter, elevernas genomsnittliga årskonsumtion, varifrån eleverna får drogerna och så vidare. Kriminalitet och utsatthet för brott Frågorna om kriminalitet behandlar 14 kriminaliserade handlingar och eleverna får uppge hur många gånger de begått varje brott de senaste 12 månaderna, de får också uppge sin ålder då de begick sitt första brott samt om de åkt fast för polisen någon gång. Eleverna tillfrågas också om de utsatts för brott och om detta anmälts till polisen. Denna typ av information kan utgöra underlag för s k mörkertalsskattningar, d v s att den möjliggör skattningar av hur mycket av ungdomarnas utsatthet som inte anmäls till polisen. Psykisk ohälsa Ett antal frågor ställs också om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar t ex om olika psykosomatiska besvär, t ex om eleven sover dåligt, har ont i magen och har huvudvärk. 1 12 13 1
Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Stockholmsenkätens bakgrund och genomförande Återkoppling av resultaten Datainsamlingen sker vartannat år. Resultaten om de ungdomar som bor i respektive stadsdelsförvaltning återkopplas till stadsdelsförvaltningarna, vanligtvis genom den s k preventionssamordnaren. De presenteras svaren på varje fråga, uppdelat på kön och årskurs med uppgifter på aggregerad (samlad) nivå i en tabellkatalog omfattande cirka 200 A4-sidor. I den anges också resultaten från föregående datainsamlingar i varje tabell. Till kommuner och stadsdelsförvaltningar redovisas också färdiga diagram över de viktigaste resultaten i bildspel uppdelat på ett antal teman. I dessa kan man jämföra sina resultat med övriga stadsdelsförvaltningar och Stockholms stad som helhet. Dessa resultat presenteras också på Precens hemsida: www.stockholm.se/forebygg. Diagram 1. Exempel på resultatredovisning till stadsdelsförvaltningarna. Elever som känt sig allvarligt hotade de senaste 12 månaderna Till skolorna presenteras resultaten för de elever som går på respektive skola, oavsett var de bor. Skolan får också sina resultat i bildspel uppdelat på ett antal teman. I skolornas presentationer jämförs Diagram 2. Exempel på resultatredovisning till skolorna som deltar i Stockholmsenkäten. Procent 100 Total Sthlm skolans resultat med hur Stockholms stads elever svarat totalt. Fördjupade analyser, utredningar och forskning på materialet presenteras i en rapport serie och på www. stockholm.se/forebygg. Påhittade gymnasiet Procent Pojke Flicka 40 3 30 2 24 23 22 19 20 20 16 14 1 16 16 17 17 1 14 12 10 10 11 11 12 12 13 12 12 88 8 9 10 10 0 Kista Rinkeby Spånga/Tensta Hässelby/Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Maria/Gamla Stan Katarina/Sofia Enskede/Årsta Skarpnäck Farsta Vantör 16 12 7 8 Älvsjö Liljeholmen Hägersten Skärholmen 3 17 1 10 11 9 Stockholm 90 80 70 60 0 40 30 20 10 88 79 2 21 41 20 67 7 40 3 Brott och utsatthet för brott 2006 Grsk åk 9 0 Trivsel Positiv uppmärksamhet Inflytande Tydliga förväntningar Anknytning 1 14 1 1
Utveckling av nyckeltal över tid Stockholmselevers tobaks-, alkohol- och narkotikavanor samt brottsdeltagande och utsatthet för brott åren 1998 2006 Sammanfattning Man kan konstatera att det mellan åren 1998 och 2006 skett förändringar bland Stockholms elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet när det gäller deras förhållande till tobak, alkohol och narkotika samt deltagande i brott eller utsatthet för brott. När det gäller tobaksvanor ser man att andelen som röker bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sjunkit med 11 procentenheter mellan åren 1998 och 2006. Andelen snusare var oförändrad bland pojkar men bland flickor ökade andelen snusare mellan åren 1998 och 2006. Det visade sig också att de rökande eleverna i minskande utsträckning köper sina cigaretter själva i affär eller butik. Andelen elever som dricker alkohol i Stockholms stad tenderar att minska omfattningen av sitt drickande över tid. Samtidigt som pojkars årskonsumtion av alkohol är klart högre än flickors uppvisar gruppen elever som inte dricker alkoholhaltiga drycker en successiv ökning hos båda könen och årskurserna mellan åren 1998 och 2006. Gruppen som uppger att de druckit sig berusade en eller flera gånger under de senaste fyra veckorna minskade rejält under perioden 2002 till 2006. Av de elever som uppgav att de dricker folköl har det skett en radikal minskning av dem som handlar folköl själva i affär eller butik. En orsak till detta skulle kunna vara att Stockholms stad aktivt arbetar med att utbilda och kontrollera handlare när det gäller Utveckling av nyckeltal över tid försäljning av folköl. En annan förklaring till minskningen skulle kunna vara att tillgången av andra sorter av alkoholhaltiga drycker ökat, till exempel privatimporterad öl eller sprit. Gruppen elever i Stockholm som någon gång prövat narkotika minskade mellan åren 1998 och 2006. Trots detta var det vanligare att ha provat narkotika bland Stockholms niondeklassare än bland niondeklassare i riket. En liknande trend ser man i den grupp som rapporterade att de använt narkotika en eller flera gånger under de senaste fyra veckorna. Den största andelsminskningen ser man hos pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. Det vanligaste preparatet som narkotikaanvändarna rapporterade att de använt var cannabis. Resultaten visar dock på en minskning av cannabisanvändningen bland elever i årskurs 9 och en ökning av användningen av centralstimulantia och opiater bland pojkar i årskurs 9. När det gällde eget deltagande i brottsliga handlingar visade resultaten att det inte skett några generella trendbrott förutom det att andelen pojkar i årskurs 2 som burit vapen eller som utsatt någon annan person för sådant våld så att denne behövt uppsöka läkarvård (misshandel) minskade mellan åren 2002 och 2006. Inte heller andelen elever som utsatts för någon brottslig handling har förändrats nämnvärt mellan åren. Niklas Roth, Preventionscentrum Stockholm 2 16 17 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Inledning Följande text beskriver hur specifika utfallsmått förändrats över tid. Dessa mått kan betraktas som nyckeltal i uppföljningen av de generella insatser som genomförs för att förebygga tidiga alkoholdebuter, användande av narkotika, brottsligt beteende samt utsatthet för brott bland elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasiet i Stockholms stad. Frågeformuläret har i vissa delar förändrats under åren vilket skapar en del begränsningar när man vill följa vissa tidsserier men i huvudsak är det möjligt att beskriva hur viktiga variabler utvecklats mellan åren 1998 och 2006. I denna text presenteras uppföljningar av några tidsserier som publicerats i FoU-rapport 200:8 samt tidsserier som tidigare inte publicerats. innefatta 4411 elever i årskurs 9 år 1998 till att innefatta 480 elever år 2006. Antal deltagande grundskolor har vuxit från 1 till 80 stycken mellan åren 2000 och 2006. Undersökningen visar upp en liknande utveckling av elever på gymnasieskolorna. Eleverna som deltagit i undersökningen har ökat i antal från 3497 till 4449 stycken mellan år 2000 och 2006 års undersökning och antal gymnasieskolor har ökat i antal från 2 till 3 stycken (tabell 1). Tobak I Stockholmsenkäten speglas tobakskonsumtionen bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet mellan åren 1998 till 2006. De självrapporterade svaren på frågorna Röker Du? respektive Snusar Du? ger oss en bild av andelen konsumenter bland elever. Eleverna fick följande Tabell 1 Årskurs 9 Årskurs 2 År Skolor Pojkar Flickor Totalt Gymnasier Pojkar Flickor Totalt 1998 Antal (N) 2211 2200 4411 Andel (%) 0,1 49,9 100 2000 Antal (N) 1 2221 2283 404 2 1724 1773 3497 Andel (%) 49,3 0,7 100 49,3 0,7 100 2002 Antal (N) 66 2376 2289 466 3 1802 1908 3710 Andel (%) 0,9 49,1 100 48,6 1,4 100 2004 Antal (N) 69 2641 242 093 33 1834 1833 3667 Andel (%) 1,9 48,1 100 0,0 0,0 100 2006 Antal (N) 80 2716 2764 480 3 2224 222 4449 Andel (%) 49,6 0,4 100 0,0 0,0 100 Tabell 1. Frekvenstabell över deltagande grundskolor och gymnasieskolor samt antal elever folkbokförda i Stockholms stad mellan åren 1998 2006 Procent 0 40 30 20 Pojke åk 9 Pojke åk 2 10 0 Flicka åk 9 Flicka åk 2 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 1. Andel elever som uppger att de röker ibland eller dagligen mellan åren 1998 2006 uppdelat på kön och årskurs. När det gäller rökning visar resultaten mellan åren 1998 och 2006 genomgående att en större andel flickor än pojkar i årskurs 9 rökte cigaretter. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet rådde likadant förhållande mellan könen mellan åren 2000 och 2006. Värt att notera är att andelen som rökte ibland eller dagligen bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sjunkit med 11 procentenheter mellan åren. Bland pojkar i årskurs 9 sjönk andelen rökare från 28 procent år 1998 till 14 procent år 2006. Bland flickor i årskurs 9 skedde en andelsminskning från 36 procent till 2 procent mellan dessa år. Av pojkar i årskurs 2 på gymnasiet var det 37 procent som rapporterade att de rökte år 2000 vilket minskade till 2 procent år 2006. Gruppen rökare minskade bland flickorna från 43 procent år 2000 till 3 procent år 2006 (figur 1). sedan år 2006 åter lägga sig på 1 procent. Ett liknande förhållande över tid gällde för pojkar i årskurs 2 på gymnasiet där 26 procent uppgav att de snusade år 2000, 30 procent år 2002, 28 procent år 2004 och slutligen 27 procent år 2006. Bland flickor ser vi en annan trend än vad som var fallet med pojkarna. Andelen som snusar bland flickor i både årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet visar på en tydlig ökning. Bland flickor i årskurs 9 var det 2 procent år 1998 och år 2006 var det 4 procent och andelen snusare bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet ökade från att år 2000 vara 1 procent till att år 2006 vara 8 procent (figur 2). Fram till år 1998 omfattade Stockholmsenkäten bara elever i årskurs 9. Uppgifter på hur många och vilka skolor som deltagit i undersökningarna finns från år 2000 och framåt. Undersökningen har vuxit i omfång mellan åren från att svarsalternativ på frågan om rökning: Jag röker inte, Jag har rökt men slutat, Jag röker ibland, Jag röker varje dag. Likadana svarsalternativ gavs på frågan om snusning. Förändringen över tid när det gäller andelen elever som uppgivit att de snusar ibland eller dagligen skiljer sig också åt mellan könen. År 1998 rapporterade 1 procent av pojkarna att de snusade. De efterföljande åren ökade andelen snusare, som mest till 22 procent år 2002, för att 2 18 19 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Procent 3 30 2 20 1 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Figur 2. Andel elever som uppger att de snusar ibland eller dagligen mellan åren 1998 2006 uppdelat på kön och årskurs. Den genomsnittliga debutåldern bland elever som rapporterade att de rökte var relativt konstant mellan år 2000 och år 2006 1. När det gäller snusdebut så sjönk den genomsnittliga debutåldern marginellt bland pojkar i årskurs 9 och bland båda könen i årskurs 2 på gymnasiet. Bland flickor i årskurs 9, å andra sidan, höjdes debutåldern något från att ligga på 12,6 år till att ligga på 13,2 år. De elever som svarade att de rökte fick även en fråga om hur de fick tag på tobaken. Svarsalternativen var flera, till exempel får av egna föräldrar eller får av kamrater. Ett annat av frågans svarsalternativ som var av intresse för staden är köper själv i affär eftersom staden har ett tillsynsansvar gällande handlare. Av de elever som röker har det skett en generell andelsminskning bland elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet som köper sina cigaretter själv i affär. Bland rökande pojkar i årskurs 9 var det 77 procent som köpte sin egen tobak år 1998 vilket minskade till 70 procent år 2006. Motsvarande minskning skedde bland flickorna i årskurs 9 från 78 procent till 71 procent mellan åren 1998 och 2006. Pojkarna i årskurs 2 visade upp en mindre förändring från 88 procent år 2000 till 86 procent år 2006. Flickorna på gymnasiet visade upp den kraftigaste förändringen från att 90 procent av rökarna köpte själva år 2000 till 7 procent år 2006 (figur 3). 1 År 1998 ställdes inte frågan Hur gammal var du första gången du rökte respektive snusade?. 2 20 21 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Procent 100 80 60 40 20 0 Flicka åk 2 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 3. Köper själv sina cigaretter i affär eller kiosk mellan åren 2000 2006 uppdelat på kön och årskurs. Av de som uppgivit att de röker ibland eller varje dag. Alkohol Utifrån svaren i Stockholmsenkäten kan man utläsa att andelen elever i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol har ökat kraftigt mellan åren 1998 och 2006. Måttet utgår från svarsalternativet dricker inte alkohol i frågan om intensivkonsumtion. Andelen icke-konsumenter av alkohol bland pojkar i årskurs 9 har ökat från 27 procent till 37 procent och bland flickorna från 23 procent till 32 Procent 40 Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 procent mellan åren 1998 till 2006. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet har det också skett en andelsökning, om ej lika dramatisk som i årskurs 9, av de elever som inte dricker alkoholhaltiga drycker. Bland pojkarna har ickekonsumenterna ökat från 12 procent till 16 procent och bland flickorna från 13 procent till 16 procent mellan åren 2000 till 2006 (figur 4). När man ser hur svaren på frågan Hur gammal var Du första gången Du kände dig berusad? utvecklats mellan åren 1998 och 2006 visar trenden att den genomsnittliga debutåldern höjts mellan åren 2000 och 2006 bland pojkar och flickor i årskurs 2 på gymnasiet. Bland pojkar ökade debutåldern från 14,1 år till 14,4 år och bland flickor från 14,2 år till 14, år. Andelen elever som svarade att de varit berusade en eller flera gånger under de senaste fyra veckorna, från undersökningstillfället, har sjunkit bland både pojkar och flickor i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som varit berusade under de senaste fyra veckorna har sjunkit från 40 procent till 28 procent bland pojkar och från 41 procent till 33 procent bland flickor mellan åren 2002 och 2006 (figur ). Ett sätt att granska elevernas alkoholkonsumtion över tid är att jämföra den totala årskonsumtionen bland eleverna. Måttet Procent 70 60 beräknas utifrån svaren på vilka sorters alkoholhaltiga drycker de dricker, hur ofta de dricker de olika dryckerna och hur mycket de dricker av respektive dryck vid varje tillfälle. Dessa kvantiteter räknas sedan om till 100 procent ren alkohol. Resultaten visar att pojkar i både årskurs 9 och i årskurs 2 har en genomgående högre konsumtionsnivå än flickor. Den största förändringen när det gäller årskonsumtion hittar man bland pojkar i årskurs 2 vars årskonsumtion gått ner från att år 2000 ligga på 6,64 liter 100 procent ren alkohol till att år 2006 ligga på,78 liter. Flickor respektive pojkar i årskurs 9 samt flickor i årskurs 2 ligger på ungefär samma nivå år 1998 som år 2006 (figur 6). Fördelningen över tid skiljer sig inte märkbart mellan de olika konsumtionskategorierna med undantag för kategorin som inte dricker alkohol alls. Denna grupp ökar andelsmässigt för varje undersökt år mellan 1998 och 2006 (tabell 2). 30 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Figur 4. Andel elever mellan åren 2000 2006 som inte dricker alkoholhaltiga drycker uppdelat på kön och årskurs. 0 40 Pojke åk 9 Pojke åk 2 30 20 Flicka åk 9 Flicka åk 2 2002 2004 2006 Figur. Andel elever som varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden uppdelat på kön och årskurs. 2 22 23 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Liter 8 7 6 4 3 2 1 0 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 6. Antal liter 100 procent ren alkohol per år mellan åren 1998 2006 uppdelat på kön och årskurs. Medelvärde. Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Tabell 2 Årskonsumtion 100 % ren alkohol bland pojkar och flickor i årskurs 9 grundskola samt årskurs 2 gymnasiet åren 1998 2006, (procent), inom parentes redovisas årskonsumtionen i riket* År 0 cl 1 49 cl 0 149 cl 10 299 cl 300 499 cl 00 999 cl 1000 cl el. mer Pojkar åk 9 1998 2 (21) 22 (22) 1 (13) 12 (10) 8 (8) 9 (9) 9 (11) 2000 24 (18) 21 (29) 11 (13) 10 (9) 8 (8) 11 (10) 1 (7) 2002 27 (21) 18 (29) 13 (14) 9 (9) 7 (6) 11 (8) 1 (8) 2004 32 (2) 26 (27) 12 (12) 9 (9) 6 (7) 7 (9) 8 (8) 2006 36 (30) 23 (2) 10 (11) 6 (7) 6 (7) 7 (7) 12 (8) Pojkar åk 2 2000 10 11 11 11 13 22 23 2002 10 10 9 12 13 19 27 2004 1 14 13 12 13 16 17 2006 16 11 12 13 12 18 20 Flickor åk 9 1998 20 (17) 29 (31) 18 (16) 13 (10) 7 (8) 8 (7) (6) 2000 20 (18) 27 (29) 1 (13) 11 (9) 9 (8) 10 (10) 8 (7) 2002 20 (21) 2 (29) 16 (14) 12 (9) 10 (6) 10 (8) 7 (8) 2004 28 (2) 28 (27) 14 (12) 10 (9) 7 (7) 7 (9) 6 (8) 2006 32 (30) 2 (2) 11 (11) 9 (7) 7 (7) 8 (9) 7 (8) Flickor åk 2 2000 10 18 18 17 1 13 9 2002 10 16 1 16 14 17 11 2004 12 19 17 17 13 12 9 2006 16 18 16 1 12 14 10 * CAN Rapport #91: Drogutvecklingen i Sverige 200, tabell 11, 12 Eftersom Stockholms stad har ett tillsynsansvar när det gäller försäljning av folköl i butik är frågan om hur elever under 18 år får tag på folköl intressant att följa över tid. Här kan man se en dramatisk förändring mellan åren 1998 och 2006 när det gäller båda könen i både årskurs nio och i årskurs 2. Resultaten visar en kraftig minskning över tid av andelen elever som köper folköl själva i affär eller butik (figur 7). 2 24 2 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Procent 60 0 40 30 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 7. Andel elever som dricker alkoholhaltiga drycker vilka handlar folköl själva i affär år mellan åren 1998 2006 uppdelat på kön och årskurs. Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Bland elever i årskurs 2 har den genomsnittliga debutåldern, när det gäller narkotika, sjunkit något från att ha legat på 1, år för båda könen till att ligga på 1,3 år respektive 1,4 år för pojkar respektive flickor mellan åren 2000 och 2006. Pojkar i årskurs 9 visar på den största förändringen när det gäller debutålder. Bland dessa ser man att debutåldern sjunker från 14,1 år till 13,7 år mellan åren 1998 och 2006. Av de elever som uppgivit att de använt någon form av narkotika under de senaste fyra veckorna har det skett en andelsmässig minskning bland både pojkar och flickor i på vilka typer av preparat de använt. De preparat som gavs som alternativ var cannabis, heroin som injiceras, heroin som röks, morfin, amfetamin, GHB, kat, crack, kokain, ecstasy, LSD, psilocybinsvamp, metadon och subutex 3. Preparaten delades sedan upp i de fem kategorierna cannabis, opiater, centralstimulantia, hallucinogener och Metadon (Subutex). Det preparat som var absolut vanligast bland de elever som använde narkotika var cannabis (hasch och/eller marijuana). Resultaten från stockholmsenkäten visar Orsaken till den anmärkningsvärda andelsminskningen av de som uppgivit att de köper folköl i affär är med största sannolikhet inte en utan flera. En orsak till skillnaden mellan åren när det gäller ungdomarnas rapportering bör kunna, om inte till fullo så delvis, förklaras av stadens arbete med utbildning och kontroll av handlare i staden när det gäller försäljning av folköl. En annan förklaring skulle kunna vara att tillgängligheten på andra alkoholhaltiga drycker som importerad starköl, vin och sprit ökat. Narkotika Bland elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet har det skett en minskning av Procent 3 30 2 20 1 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2 CAN Rapport #91: Drogutvecklingen i Sverige 200, tabell 8 dem som uppgivit att de någon gång prövat narkotika mellan åren 1998 och 2006. Bland eleverna i årskurs 9 var det trots detta en större andel som prövat något narkotiskt preparat än bland eleverna i CAN s rikstäckande undersökning av elever i årskurs 9 2. Andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de någon gång prövat narkotika förändrades från 12,1 år 1998 till 10,1 procent år 2006 och bland elever i årskurs 2 från 23,2 procent år 1998 till 21,6 procent år 2006. Den kraftigaste förändringen av dem som prövat narkotika någon gång skedde i årskurs 9 där andelen som sjunkit med 3, procentenheter (figur 8). Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Pojkar åk 9 (riket) Flickor åk 9 (riket) Procent 12 10 8 6 4 2 0 1998 2000 2002 2004 2006 Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Figur 9. Andel elever som använt något narkotiskt preparat under den senaste 4-veckorsperioden, 1998 2006. Uppdelat på kön och årskurs. Redovisning från 2004 års undersökning saknas eftersom frågan tillfälligt lyfts bort detta år. årskurs 9 mellan åren 2002 och 2006. Andelen pojkar har gått från,8 procent år 2000 till 4,0 procent år 2006 och andelen flickor i årskurs 9 från 4,4 procent till 2,0 procent. Bland elever på gymnasiet årskurs 2 visar pojkarna upp den största andelsminskningen. Pojkar som använt någon form av narkotika under de senaste fyra veckorna minskade från 10,0 till,7 procent mellan år 2000 och 2006 samtidigt som andelen flickor i årskurs 2 minskade från 4,7 till 3,8 procent mellan dessa år (figur 9). De elever som rapporterade att de prövat narkotiska preparat fick dessutom svara 3 Alternativet Subutex gavs först i 2006 års undersökning. dock på en förändring när det gäller vilka preparat eleverna använt. En minskning av andelen elever i årskurs 9 som prövat cannabis och en ökning av andelen pojkar i årskurs 9 som använt centralstimulantia och opiater. Bland elever som provat narkotika minskade andelen som använt cannabis från 94 procent till 87 procent bland pojkar och från 93 procent till 83 procent flickor mellan åren 1998 och 2006. Bland pojkar i årskurs 9 hade andelen som prövat centralstimulantia och opiater ökat från 22 till 31 procent respektive 13 till 20 procent (figur 10). 2 26 27 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Procent 100 80 60 40 20 0 Pojkar årskurs 9 1998 2000 2002 2004 2006 Cannabis Centralstimulantia Opiater Halosigenatorer Metadon, Subutex Brottsdeltagande/utsatthet I Stockholmsenkäten finns det ett avsnitt med frågor som rör elevernas egen brottslighet och utsatthet för brott. I avsnittet frågas eleverna dels om de deltagit i en eller flera olika typer av brottshandlingar och dels om de utsatts för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. När det gällde eget deltagande i brottsliga handlingar visade resultaten att det inte skett något generellt trendbrott mellan åren 2002 och 2006. Värt att notera är dock att andelen pojkar i årskurs 2 som burit vapen eller som utsatt någon annan person för sådant våld så att denne behövt uppsöka läkarvård (misshandel) minskade mellan åren (tabell 3). Procent 100 80 60 40 20 0 Procent 100 80 60 40 20 0 Procent 100 80 60 40 20 0 Flickor årskurs 9 1998 2000 2002 2004 2006 Pojkar årskurs 2 1998 2000 2002 2004 2006 Flickor årskurs 2 1998 2000 2002 2004 2006 Cannabis Centralstimulantia Opiater Halosigenatorer Metadon, Subutex Cannabis Centralstimulantia Opiater Halosigenatorer Metadon, Subutex Cannabis Centralstimulantia Opiater Halosigenatorer Metadon, Subutex Figur 10. Andel som använder olika preparat av de som uppgivit att de använder narkotika 1998 2006. Uppdelat på kön och årskurs. Tabell 3 Egenrapporterad brottslighet bland pojkar och flickor i årskurs 9 grundskolan och årskurs 2 gymnasiet (procent) År Klottrat olaglig Snattat Allvarligt egen- Tvingat någon Burit Misshandel Begått sexuella graffiti eller stulit* domsbrott** att ge pengar vapen övergrepp Pojkar åk 9 1998 11 2000 2002 21 33 11 24 10 4 2004 19 32 9 4 20 9 2 2006 18 33 11 6 22 10 3 Pojkar åk 2 2000 23 2002 1 2 9 3 17 10 2 2004 13 2 8 3 17 9 3 2006 1 2 8 4 16 8 3 Flickor åk 9 1998 3 2000 2002 12 23 3 1 7 2 1 2004 11 22 2 1 7 3 1 2006 11 23 3 1 7 2 1 Flickor åk 2 2000 2002 1 1 1 4 1 1 2004 6 17 1 1 4 2 2 2006 6 16 1 1 6 1 1 *Snattat eller stulit: innefattar att eleven snattat, stulit ur någons ficka eller stulit något annat **Allvarligt egendomsbrott: innefattar att eleven stulit moped, motorcykel, bil eller gjort inbrott 2 28 29 2
Utveckling av nyckeltal över tid Utveckling av nyckeltal över tid Procent 14 13, 13 12, 12 11, 11 10, 10 2002 2004 2006 Debutåldern när det gäller brottsliga handlingar bland eleverna har ökat hos båda könen i både årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. Bland pojkar och flickor i årskurs 9 har den genomsnittliga debutåldern ökat från 11,2 år till 11,6 år respektive 12,2 år till 12, år och bland pojkar och flickor i årskurs 2 på gymnasiet har debutåldern ökat från 12,2 år till 12,7 år respektive 13,1 år till 13,7 år (figur 11). Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Figur 11. Brottsdebut bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, 2002 2006. Uppdelat på kön och årskurs. Elevernas rapportering av egen utsatthet för brott mellan åren 2002 och 2006 visade på att allvarliga hot och stöld var vanligast. När det gäller allvarliga hot visade det sig dessutom att en större andel av pojkarna än av flickorna utsatts för detta. År 2002 var det en relativt stor andel av eleverna som rapporterade att de under det senaste året blivit vittne till brott men när frågan åter ställdes år 2006 hade andelarna som uppgivit detta minskat radikalt (tabell 4). Tabell 4 Egenrapporterad utsatthet för brott bland pojkar och flickor i årskurs 9 grundskolan och årskurs 2 gymnasiet (procent) Blivit rånad Blivit bestulen Blivit Blivit tvingad Känt dig Blivit vittne misshandlad till sex allvarligt hotad till brott Avslutande kommentar Resultaten som redovisats i detta kapitel visar att elever i Stockholm i allt mindre utsträckning röker men att andelen snusande flickor ökar. Resultaten visar också på en positiv trend när det gäller gruppen som inte dricker alkohol alls vilka har ökat mellan åren bland båda könen och de två årskurserna. När det gäller andelen elever som använder narkotika så har denna grupp minskat mellan åren 1998 och 2006. Inom gruppen som använder narkotika har användandet av cannabis minskat samtidigt som andelen som använder centralstimulantia och opiater ökat något bland pojkar i årskurs 9 mellan åren. Ungdomarnas självrapporterade brottslighet och utsatthet för brott ligger på en relativt konstant nivå mellan åren med undantag Pojkar åk 9 2002 7 13 7 2 16 34 2004 12 6 2 16 18 2006 12 8 2 17 Pojkar åk 2 2002 6 14 7 4 21 43 2004 12 8 3 18 18 2006 4 12 9 2 18 Flickor åk 9 2002 2 14 3 3 9 21 2004 2 13 4 4 10 1 2006 3 13 4 11 Flickor åk 2 2002 2 14 2 2 10 20 2004 3 14 4 3 12 16 2006 2 12 3 3 10 för brottskategorierna misshandel och burit vapen där andelarna sjunkit mellan åren 2002 och 2006. Stockholmsenkäten ger mycket och detaljerad information om elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen omfattar många fler områden än vad som beskrivits i detta kapitel till exempel hur de upplever sin skolsituation och sitt bostadsområde samt sin psysiska och psykosomatiska hälsa. Anledningen till att dessa frågor inte berörts i detta kapitel är att de inte frågats efter i enkätformuläret förrän i 2004 års undersökning och därför inte går att beskriva över någon längre tidsperiod. Fler områden och resultat från dessa kommer däremot att beskrivas i rapporten för 2008 års undersökning. 2 30 31 2
Ungdomars alkoholkonsumtion och inblandning i våld Karin Svanberg, Preventionscentrum Stockholm Sammanfattning Tidigare undersökningar har visat en tydlig koppling mellan våld och alkoholkonsumtion. Uppgifter från Stockholmsenkäten visar i likhet med dessa att de pojkar i årskurs nio som ofta dricker alkohol också oftare har varit inblandade i våld. Vid ställningstaganden om preventiva insatser mot våld finns det alltså anledning att prioritera de insatser som förebygger alkoholkonsumtion, minskar densamma eller skjuter upp alkoholdebuten. För att begränsa tillgången på alkohol för ungdomar är kunskapen som Stockholmsenkäten genererar om ungdomarnas alkoholvanor ovärderlig. Med den kunskapen som utgångspunkt kan ansvariga instanser samverka för att styra sina insatser t ex runt tillsynsarbetet och samverkan på riskplatser och tider. När det gäller begränsning av efterfrågan är skolan en viktig arena. ÖPP (Örebro preventionsprogram) är ett exempel på insats som fortfarande behöver utvecklas och utvärderas men som har potential att verka förebyggande, främst när det gäller alkoholkonsumtion men också indirekt när det gäller våld. ÖPP är dessutom ett exempel på en insats med målet att både begränsa tillgång och efterfrågan på alkohol. Bakgrund Våld, särskilt i offentlig miljö, har under senare decennier fått ett allt större utrymme i media (10) och ämnet är ständigt närvarande i den offentliga debatten. Ungdomars våld hamnar också i fokus, inte i minst i samband med enskilda uppmärksammade händelser. För att vi ska kunna förebygga de händelser som upprör och engagerar allmänheten så starkt, behöver vi fundera över våldet i allmänhet. Hur förklarar vi våldet? Vad kan vi sätta i relation till våldet? Vilka faktorer som har samband med våldet kan vi påverka? Vad gör vi redan idag som kan utvecklas och förstärkas för att förebygga våld? Alkoholkonsumtion och inblandning i våld Det finns många, mer eller mindre komplexa, förklaringar till våld på olika plan, t ex socioekonomiska faktorer, maktlöshet och impulsivitet. Alkoholkonsumtion brukar ofta anges som en orsak till våld, särskilt som något som påverkar i våldssituationen eller tillfället. Alkoholkonsumtionens samband med våld kan studeras utifrån Stockholmsenkäten. Det finns fler, t ex elevens skattning av sin egen impulsivitet och aggressivitet, grad av föräldrainsyn i den unges liv och engagemang i strukturerade fritidsaktiviteter, för att bara nämna några. Följande text studerar resultat från Stockholmsenkäten när det gäller självrapporterad våldsanvändning och utsatthet för misshandel och dess samband med elevens alkoholkonsumtion. Man bör hålla i minnet att det är ett av flera möjliga samband och att det inte, med hjälp av Stockholmsenkäten, går att fastställa orsakssamband. Våldets utveckling Det våld som är lättast att studera eftersom det kan antas ha lägst mörkertal och högst uppklaringsprocent bland våldshandlingarna är det dödliga våldet. Det dödliga våldets utveckling ges många olika förklaringar; sett ur ett historiskt perspektiv förklaras det minskade våldet ofta med en ökad civilisationsgrad (1). Det kan också bero på läkarvetenskapens utveckling (fler personer som utsätts för våldsbrott kan räddas till livet) och vissa tidstypiska fenomen påverkar också tillfälliga ökningar som suicidalmord och barnamord (). Om man studerar utvecklingen av det dödliga våldet enligt dödsorsaksregistret framgår det att det varierat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren. Som störst var detta våld kring mitten av 1800-talet, som lägst kring 1920- och 1930-talen. De kraftiga uppgångarna av det dödliga våldet under 1800-talet och under andra hälften av 1900-talet kan rela- 3 32 33 3
Alkoholkonsumtion och inblandning i våld Alkoholkonsumtion och inblandning i våld teras till ökningar av alkoholkonsumtionen. Uppgången på 1800-talet sammanfaller med att man i Sverige började tillverka alkohol i stora industriella anläggningar. Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talen skedde en kraftig aktivering av nykterhetsrörelsen och en mängd alkoholrestriktioner infördes och samtidigt syns en nedgång i alkoholkonsumtionen (13). Så historiskt sett finns det tydliga kopplingar mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet: att alkoholmissbrukets betydelse för våldsbrottsligheten utveckling knappast kan överskattas när det gäller att förstå den svenska våldsbrottslighetens historiska förlopp (7) Alkohol och våld Relationen mellan alkohol och brottslighet har länge varit föremål för forskning. Vissa undersökningar visar att 7% av gärningsmännen och 0% av offren för våldsbrott är alkoholpåverkade vid brottstillfället (6). En norsk undersökning bland vuxna har visat att involvering i alkoholrelaterat våld var vanligare bland yngre och ensamstående samt var positivt associerat med personernas alkoholkonsumtion. Både konsumtionsmängd och konsumtionsfrekvens var positivt associerat med sannolikheten att ha varit iblandad i ett slagsmål i berusat tillstånd (12). En sammanställning av polisanmäld misshandel under år 2006 gjord av Brottsförebyggande rådet visar att det i genomsnitt anmäls 207 misshandelsbrott per dag i Sverige. De dagar då det anmäls flest misshandelsbrott är nyårshelgen (600 brott per dag) och valborgshelgen (40 brott per dag). Av veckans dagar anmäls flest brott på lördagar och därefter söndagar. Huvuddelen av brotten äger rum under natten mot lördag respektive natten mot söndag. Lördagar i samband med lön är det särskilt många anmälningar. Våldsbrottsligheten varierar alltså enligt samma mönster över veckans, månadens och årets dagar som alkoholkonsumtionen. När det gäller våldshändelser där gärningsmannen är mellan 7 14 år är mönstret dock annorlunda, där anmäls flest brott måndag fredag och huvudsakligen dagtid eller tidig kväll (8). Ungdomsvåldet Ungdomsvåldet aktualiseras om och om igen i media efter uppmärksammade händelser, exempelvis mordet på Kungsholmen i september 2007 där ett gäng unga pojkar tillsammans misshandlade en ung pojke till döds. Fallet följdes av massiva manifestationer mot det meningslösa våldet. Denna typ av händelser följs inte sällan av en bild av ungdomsvåldet som mycket vanligt, ökande i omfattning och mer och mer hänsynslöst och grovt. Det bör också här nämnas att det s k ungdomsvåldet, i alla tillgängliga datakällor, är så pass koncentrerat till pojkar (framförallt som våldsutövare men också som offer) att man borde kalla detta fenomen för pojkvåldet. Antalet anmälda fall av misshandel, för vilka ungdomar misstänks, ökade under 1980- och fram till mitten av 1990-talet. Från mitten på 90-talet fram till millennieskiftet minskade antalet ungdomar som misstänktes för våldsbrott för att därefter åter öka. Kurvan för Stockholms län (röd), för vilket statistik endast finns tillgängligt från år 199, följer kurvan för riket totalt (blå). Sett över hela perioden 1983 2006 finns en tydlig tendens till successiv ökning av antalet ungdomar misstänkta för misshandel i riket med en tydlig topp runt 199. Eftersom antalet misstänkta personer 1 20 år här ställts i relation till antalet i det åldersspannet det aktuella året kan det uteslutas att variationerna har med demografiska variationer att göra i någon högre utsträckning. Se figur 1. Antal 9 8 7 6 4 3 2 1 0 1980 198 1990 199 2000 200 2010 Figur 1. Antal misstänkta för misshandel (inkl. grov), 1 20 år/ 1000 personer i befolkningen 1 20 år. Röd kurva riket, blå Stockholms län (där statistik endast finns tillgänglig från år 199). Procent. Källa: BRÅ Den information som den officiella kriminalstatistiken kan ge oss talar för en ökning av ungdomsvåldet under senare decennier. Den officiella statistiken är dock verksamhetsförknippad och beroende av såväl anmälningsbenägenhet som grad av aktivitet hos de rättsvårdande myndigheterna. Vi kan alltså inte dra slutsatser om ungdomsvåldets utveckling enbart utifrån den statistiken eftersom den ökning vi ser exempelvis kan vara förknippad med en minskad tolerans mot våld i denna åldersgrupp och därmed en ökad anmälningsbenägenhet (2). De kraftfulla reaktioner och manifestationer som numera följer på våldshändelser kan också ses som ett uttryck för att toleransen för våld minskar. Alternativa källor till den officiella statistiken är nödvändiga för att få en riktig uppfattning om den faktiska utvecklingen av ungdomsvåldet, tex självrapporteringsstudier av det slag som Stockholmsenkäten utgör. Uppgifter från nationella självdeklarationsundersökningar bland ungdomar visar inte på en lika kraftig ökning av ung domsvåldet som den som framkommer i anmälningsstatistiken. Samtidigt tyder ju inte siffrorna från självrapporteringsstudierna på någon lägre nivå på ungdomarnas våldsbrottslighet än vad kriminalstatistiken visar. Däremot speglar den en mer jämn och stabil nivå över tidsserierna. I en summering av alternativa källor till brottstatistiken konstateras att: Andelen niondeklassare i skolundersökningar på riksnivå som uppger att de utsatts för grövre våld ligger oförändrad på 6 % procent över åren 199 200. (motsvarar 000 femtonåringar) Andelen 16 24 åringar som i SCB:s undersökningar uppger att de utsatts för våld som kräver vård har legat oförändrad kring 2 % årligen sedan 1990. (Motsvarar 16 000 18 000 ungdomar) Antalet unga som skrivs in på sjukhusen på grund av våldsskador har ökat de senaste tre åren. År 200 skrevs 76 stycken 1 20-åringar in för behandling på grund av övergrepp av annan person. Antalet unga offer för dödligt våld är oförändrat sedan 1990. Varje år dödas ca 1 barn och ungdomar i åldrarna 10 24 år. (2) 3 34 3 3
Alkoholkonsumtion och inblandning i våld Alkoholkonsumtion och inblandning i våld Våld i Stockholmsenkäten I Stockholmsenkäten uppger eleverna om de utsatts för våld ( Har du varit med om något av följande under de senaste 12 månaderna: Blivit misshandlad ) och om de utsatt någon annan för våld ( Hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna?: Med avsikt slagit någon så att Du tror eller vet att han/ hon behövde sjukvård). Cirka 90 procent av pojkarna i årskurs 9 i Stockholms stads skolor uppgav 2006 att de inte slagit någon så att de tror att den behövt uppsöka sjukhus under det senaste året. Motsvarande siffra för pojkar i årskurs två på gymnasiet är 91,6. Siffrorna ligger väl i paritet med de uppgifter som finns om pojkars självrapporterade våld i årskurs 9 i riket totalt. I de siffrorna kan man se en minskning i våldsanvändningen för åren 199 200 (14). Den något kortare tidsserien som finns på dessa frågor från Stockholmsenkäten visar samma nivå för 2002 och 2006 (ca 10 % uppger att de utövat våld) men en något lägre nivå 2004 (ca 8 %) för eleverna i årskurs nio. Det betyder att med den tidsserien går det inte att utläsa någon tydlig minskning av våldsutövandet bland pojkar i årskurs 9. Procent 12 10 8 6 4 2 0 2002 2004 2006 Bland pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet syns dock en nedåtgående trend. Vad gäller flickorna, vars våldsutövning är mycket lägre än pojkarnas, är nivåerna detsamma år 2006 som år 2002 men med en högre nivå vid undersökningens genomförande 2004. När det gäller utsatthet för våld syns en uppåtgående tendens mellan åren 2002 och 2006 (dock ej bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet). Det kan verka paradoxalt när den tidigare bilden över våldsutövning inte visar en liknande utveckling. Man bör här betänka att det inte alltid är jämnåriga som utsätter ungdomar för våld, gärningsmannen kan vara en vuxen, eller äldre person. Att följa utvecklingen av våldet bland ungdomar i alla tillgängliga källor ger naturligtvis en viktig bakgrund till det arbete som ska utföras för att förebygga det. De kommande årens information från Stockholmsenkäten kommer att kunna ge oss en tydligare bild av utvecklingen av våldsutövning och våldsinblandning bland Stockholms stads elever. Oavsett om våldet i verkligheten ökar och blir grövre eller inte kan vi alltså konstatera att våldet finns Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 Figur 2. Utveckling över tid, andel elever som uppger att de någon gång under det senaste året slagit någon så att de tror eller vet att offret behövt uppsöka vård. Fördelat på pojke/flicka och åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Procent. Stockholmsenkäten 2006. Procent 12 10 8 6 4 2 0 2002 2004 2006 Figur 3. Utveckling över tid. Andel elever som uppger att de utsatts för misshandel under det senaste året. Fördelat på pojke/flicka och åk 9 och åk 2 på gymnasiet. Procent. Stockholmsenkäten 2006. bland ungdomar och att det är oacceptabelt. För att kunna agera för en minskning av våldet är kunskap om våldets relation till andra fenomen en bra början. Ungdomar, alkohol och våld I en kvantitativ undersökning av ca 1000 svenskar mellan 16 och 2 år framkom att av dem som druckit alkohol det senaste året rapporterade 1,9 % att de varit involverade i våldshändelser. Hur ofta de drack, om de drack på allmän plats och graden av berusning visade signifikanta samband med inblandning i våldshändelser (16). Pojke åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 9 Flicka åk 2 I fokusgruppsstudie bland Stockholmsungdomar studerade man anknytningen mellan alkohol och våld och huruvida alkoholen kan användas som förklaring eller ursäkt för utövande av våld. Ungdomarna upplevde att det fanns ett starkt samband mellan alkohol och våld. De hade många olika förklaringar till detta men sammanfattningsvis menade de att alkoholen både används som förklarande och ursäktande faktor vid våld och andra avvikande beteenden, och detta oavsett hur stor påverkan berusningen verkligen hade alkoholen fungerar som en frihetszon. Detta gör att handlingar som utförs under berusning betraktas som mindre allvarliga och personen i fråga som mindre onormal. Det finns dock enligt ungdomarna en gräns för vad som kan ursäktas med alkohol (1). I Stockholmsenkäten svarar eleverna på en mängd frågor om alkoholintag, vad de dricker, hur ofta och om de blivit berusade. Dessa frågor går att relatera till frågorna om våldsutövning och utsatthet för våld, dock utan att kunna veta om de varit berusade eller hade druckit alkohol vid det eller de tillfällen då de utsattes för, eller utövade, våld. Utifrån ovan refererade studier kan man anta att de som ofta är berusade, oftare är inblandade i våldshändelser, antingen som offer eller som gärningsman eller både och. En tiondel av niondeklassarnas pojkar uppger att de vid ett eller flera till fällen det senaste läsåret med avsikt slagit någon så att denne troligen behövt uppsöka läkarvård. Vid en kors tabulering av hur ofta eleverna i årskurs nio varit berusade och utsatt någon annan för avsiktliga slag det senaste läsåret syns ett tydligt mönster. De som varit berusade ofta har också oftare utövat våld. 3 36 37 3