Klimatrådgivning i Greppa Näringen. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-02-09

Klimatrådgivning i Greppa Näringen Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-02-09

Klimatrådgivning i Greppa Näringen Jordbrukets klimatpåverkan och kvävets roll Vad är Greppa näringen? Resultat hittills i Greppa Näringen - betydelse ur klimatsynpunkt? Klimatrådgivning i Greppa Näringen På gång 2011

Klimatscenarier 2020-2029 respektive 2090-2099 4-7 C o safe scenario 2 C o Källa IPCC 2007

Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än. Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -energianvändning -utsläpp i industri Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -energianvändning -utsläpp i industri -markanvändning -avskogning Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

Förlustvägar i jordbruket Direkt N 2 O lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Metan CH 4 från matsmältning stall och gödsellager Koldioxid CO 2 Från energianvändning och mark, särskilt organogena jordar Utsläpp vid produktion och användning av inköpta insatsvaror som foder, energi och mineralgödsel mm. som inte produceras på gården Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO 3 ) eller ammoniakförluster (NH 4+ )

Exempel - mjölkgård

Exempel - växtodlingsgård i mellansverige

Kvävets kretslopp mycket viktig i klimatfrågan Global tillförsel av kväve N 2 är sammanlagt cirka 400 miljoner ton per år.vi människor står för nära hälften.vi överskrider nu vad planeten klarar Atmosfärens frigörs N 2..när människan (antropogent) tillverkar mineralgödsel odlar kvävefixerande grödor tillverkar fossila bränslen..naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve "reaktivt N oxiderat eller reducerat NO x NH 4 +

Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären miljoner ton N per år Fossilt bränsle Fixering av N vid odling Produktion av mineralgödsel Naturlig fixering N i havet Naturlig fixering N på land Naturlig fixering N vid åska 1860 1990 2050 Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry

Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på ingår som en del i kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet fram till 2013 Målen är: minskade utsläpp av klimatgaser minskad övergödning säker användning av växtskyddsmedel

Syftet med Greppa Näringen Greppa Näringen ska inspirera & motivera lantbrukare & rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att vi når miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan

Rådgivning i Greppa Näringen Rådgivare Hittills ca 35 000 samtal vid köksborden om miljö och ekonomi Ytterligare 17 000 ska genomföras fram till 2013 200 rådgivare med olika kompetenser 45 olika rådgivningsföretag

Vilka län är med? 2001 Skåne, Blekinge Halland 2003 Kalmar, Gotland, Västra götaland 2005 Östergötland, Örebro, Västmanland, Stockholm, Uppsala, Södermanland, 2010 Jönköping, Kronoberg, Värmland, Dalarna Gävleborg 2005 2001-2003 2010 2003-2005 till 2009 2013

Klimatfrågan berör ju även Norrland!? Även de fyra norrlandslänen har fått pengar för att påbörja klimatrådgivning och klimatutbildning för rådgivare och lantbrukare Grundkurs om klimat och energi den 18 februari i Umeå, arrangeras av länsstyrelsen

Medlemsutveckling Greppa Näringen 2006-2010 Målet är att totalt 10600 medlemmar inklusive färdiga och avregistrerade 7700 lantbrukare under 2010-2013 ska få individuell rådgivning och därutöver 400 medlemmar enbart våtmarksrådgivning

Kvar att nå i målgruppen 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvar att nå i målgrupp Rådgivningsmedlemmar 2010

Antal brukare - aktiva rådgivningsmedlemmar 2500,00 2298 2000,00 1500,00 1299 1000,00 500,00 0,00 213 597 486 220 105 130 116 316 85 117 Antal brukare I snitt 32% av arealen i anslutna län 6400 har gjort växtnäringsbalans. Cirka 1100 har enbart fått en våtmarksrådgivning. Mål till 2013 är 9 100 medlemmar

Greppa-ansluten areal %, i län anslutna fram till 2005 100 80 60 58 40 44 44 40 32 32 Ansluten areal, % 20 21 14 16 25 15 20 0 Totalt beräknas projektets medlemmar år 2013 tillsammans bruka ca 935 000 ha.

Medlemmar länsvis enskild rådgivning Procentandel av målgrupp som är rådgivningsmedlem (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Som målgrupp räknas gårdar med >25 djurenheter eller >50 ha åker. Gårdar i avrinningsområden där sjöar och vattendrag har dålig status är prioriterade ur vattensynpunkt.

Resultat hittills i Greppa Näringen Effektivare gårdar mindre överskott på gården = bättre resurseffektivitet ca 1 000 ton minskat kväveläckage år ca 20 ton minskat fosforläckage år ca 560 ton minskad ammoniakavgång säkrare användning av växtskyddsmedel Av kvävetillförseln till Östersjön står luftnedfallet av ammoniak och kväveoxider för en tredjedel.

Växtnäringsbalanser 1852 gårdar 2001-2008, kväveöverskott (kg/ha) - 6,4 kg/ha -8,2 -kg/ha - 3,0 kg/ha Rådgivning är kostnadseffektiv! Kostnaden för att minska kväveutlakningen via rådgivning bedöms vara ungefär hälften jämfört med rening i reningsverk.

Åtgärder kväve uppföljning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor efter grödans behov efter direkt stallgödseleffekt efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning minskat flytgödsel på hösten Ändrad bearbetning från höst till vår från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark

Åtgärder fosfor totaleffekt Greppa ca 20 ton fosfor Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder - procentuell skillnad före och efter 2000

Bland annat Målsättningar 2010-2013 18000 rådgivningsbesök varav 6000 om klimatfrågor Av dessa är drygt hälften Klimatkollen 20A el 20B Resten påbyggnad klimat riktat till djurgårdar i första hand. Utfodringrådgivning, och byggrådgivning kan också räknas som klimat så länge ingen annan påbyggnad klimat finns.

Klimat ska gå som en röd tråd i Greppas rådgivning

Så funkar det Anmälan via länsstyrelsen www.greppa.nu rådgivare Startbesök Växtnäringsbalans Rådgivningsplan för två till tre år Klimatkollen -bör komma in tidigt i rådgivningsplanen om en ny medlem är intresserad av klimat Grundkurs en dag om lantbruket och miljön Länsstyrelse anordnar Fördjupad rådgivning genomförs anpassat efter intresse och gårdens behov Uppföljning Ny växtnäringsbalans Miljömålsuppföljning Vad har funka? genomförts? Eventuellt en ny rådgivningsplan

Besök 35 olika moduler 6-7 rådgivningar under ca 3 år

Klimatanknuten rådgivning i Greppa Näringen ändrats mycket Utfodringsrådgivningar Grovfoderproduktion Byggrådgivning stark koppling klimat men små ändringar Växtföljd och bördighet markpackning Kvävestrategier Växtnäringsbalanser Nya klimatmoduler 2010 Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar Klimatkollen 20B djurgårdar Indirekt klimatkoppling Test av mineralgödselspridare Precisionsodling Betesstrategi

Mål för Klimatkollen Visa gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kort- och långsiktiga klimatåtgärder att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan Se till helheten!! Öka det strategiska tänket

Klimatkollen Tid och målgrupp 8-9 h växtodlingsgården 10-12h djurgården Översiktlig beskrivning Inledande klimatrådgivning Kartläggning utsläpp klimatgaser Vägledning till fortsatt klimatanknuten rådgivning i Greppa och regionalt

Klimatkollen i korthet Gårdsbesök 2-3 h, uppföljningssamtal 0,5-1 h allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp diskussion om: stort o smått ifråga om utsläpp på gården möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården översiktligt kring gårdens förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergi vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa vid behov revidering rådgivningsplan ur klimatsynpunkt

Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint på gårdsnivå räknat i ton CO 2 e Vad stort/smått, vad har betydelse Ännu inget om åtgärder Beräkningarna bygger på schabloner Verktyget utvecklas även framöver

Cirka 35 miljoner kronor per år varav 12 miljoner per år är särskilt riktat till klimat Pengar från EU och svenska staten Finansiering återförd handelsgödselskatt (21 miljoner totalt t o m 2013) Till klimatrådgivning avsatt 48 miljoner fram till 2013 Rådgivning är kostnadseffektiv! Kostnaden för att minska kväveutlakningen via rådgivning bedöms vara ungefär hälften jämfört med rening i reningsverk.

På gång inom klimatområdet 2011 Utredning om energirådgivning till mindre gårdar (slutredovisning 30/4) Jordbruksverket/Energimyndigheten leds av klimatenheten, Landsbygdsavdeln. Greppa-alternativ övervägs. Förstudie och nyutveckling av gemensamt beräkningsverktyg för växtnäring (STANK in Mind), klimat till viss del bekämpningsmedel och eventuellt energi Vidareutveckling av kunskapsunderlag för rådgivning och av hemsidan OH-material för grundutbildning av lantbrukare vid grundkurser och grupprådgivning klimat med stödtexter för den som håller föredrag Utbildning grundkurs, modulkurs och fördjupningar inom klimat Samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet och andra klimatsatsningar inom LRF, Arla, SIK mm

Klimatanknutna kurser för rådgivare 2011 Klimatkollen - beräkningsverktyg klimat 11/2 och till hösten Kurs för rådgivare om klimatmärkning i samarbete med klimatmärkningsprojektet Kurs för rådgivare Klimatkollen (12 maj) Webmöte med rådgivare om klimatrådgivning och beräkningar Hur går det? vår/sommar? Ev. klimatnätverksträff för klimatrådgivare hösten? Grundkurs Jordbruket o klimatet ev höst Eventuellt utfodringskurs Samordning med LRF:s klimatprojekt? Kurs kring energikartläggning energieffektivisering (direkt energianvändning) i LRF:s regi 28 feb-2 mars

Tankeväckare.. Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 kg handelsgödsel Klimatdeklarerad prod. med bästa teknik 1 liter diesel Kg CO 2 ekv lustgas N 2 O Varje kg kväve spelar roll för klimatet Kg CO 2 ekv koldioxid CO 2

Jordbrukets klimatutmaningar fokus i nuläget Högre krav på Anpassningar till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil energi minskade utsläpp av växthusgaser långsiktigt hållbar produktion Möta efterfrågan på klimatmärkta & klimatsmarta produkter produktion av bioenergi Mer mat på sikt?

Vill du veta mer om Greppa Näringen? Gå in på vår hemsida www.greppa.nu