Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2010

Relevanta dokument
Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2009

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Miljööverenskommelse

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Förslag till energiplan

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Miljööverenskommelse

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Åtgärdsprogram för levande skogar

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. FAH:s Årsmöte den 18-9 april

Hållbara perspektiv. Etappmål

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Utvecklingsprojekt inom energi- och klimatområdet

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Bilaga till Landsbygdsstrategi

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Program Aktuellt från Folkhälsomyndigheten Aktuellt från Socialstyrelsen Buller i samhällsplaneringen

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

N Y T T F R Å N SIKTA

Främja och förebygg så når vi miljömålen

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017

Inledning. Inledning

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Presentation av KNUT projektet

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Bevara barnens skogar

1.Bakgrund Tillvägagångssätt Strategi - Sveriges bästa skola Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Kommunernas åtgärder. inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning

Tillsammans för patientmedverkan

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Aktuellt från Folkhälsomyndigheten. Greta Smedje

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Miljöprogram

Transkript:

1(7) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2010 Rampost 7 Andra kommunikationsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköping Projektnamn: Solvanor och attityder hos ungdomar Diarienummer: 741-6590-09 Länsstyrelsen har inom ramen för åtgärdsprogram Luften och hälsans miljömål tagit fram ett vägledningsmaterial gällande solvanor och attityder hos ungdomar. Vägledningen är tänkt att användas i skolundervisningen årskurs 6-9. Inom projektet har utarbetats en lärarhandledning och ett flertal elevuppgifter som kan användas inom ämnena SO, Idrott och hälsa, NO samt Bild (bilaga 4). Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmland Projektnamn: Kulturmiljöinformation till skogsbruket Diarienummer: 741-6629-09 Länsstyrelsen har under 2010 tillsammans med Skogsstyrelsen genomfört informationsprojektet riktat till skogsbrukets aktörer. Då inte alla sökta medel erhölls, minskades antalet träffar ner från de planerade 14 till 9 stycken med ett drygt 60-tal deltagare från 6 skogsbolag De bolag som deltagit är Stora Enso (fyra olika distrikt), Sveaskog, Mellanskog, Karlstads stift, Nykvist skog och Moelven. Deltagarna arbetade främst med planering av avverkningar samt virkesköp. Ett fåtal jobbade även som maskinförare. Träffarna bestod av en halvdag inomhus med genomgång av lagstiftningar, miljömål samt diskussion kring problematiken med att minska skadorna på fornoch kulturlämningar samtidigt som man bedriver ett modernt skogsbruk. Efter lunch har vi åkt ut i fält tillsammans för att titta på forn- och kulturlämningar och diskutera mer konkret hur man planerar och genomför en avverkning som berör lämningar. Platser med lyckade avverkningar på i fornlämningsmiljöer har också besökts och lyfts fram som goda exempel. Där har det varit möjligt att diskutera vilka metoder som använts och vilken merkostnad det faktiskt rört sig om. Vi har även genomfört enklare enkäter med deltagarna med utvärdering av dagen och frågor om fortsatta insatser. Responsen vi fått är mycket positiv och man har efterfrågat fler liknande aktiviteter. Under hösten har vi redan kunnat märka av ett positiv resultat av projektet i form av en ökad kontakt mellan planerare och antikvarier på länsstyrelsen både inför avverkningar men också i form av mer allmänna diskussioner hur man kan jobba vidare med problematiken. Diskussionerna har varit mer har visat att man från skogsbolagens sida är både mer insatt i frågorna och intresserade av svaren. Man har en större förståelse för lagstiftningen och är inriktade på att hitta en bra lösning för inte bara avverkningen utan även att bevara de värden som berörs.

2(7) Ännu har vi naturligtvis inte kunnat göra någon uppföljning för att mäta resultaten i fält. Rapport är under framtagande och insänds så snart den är klar. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmland Projektnamn: Information och inspiration för forsatt hävd av värmländska ängsmarker Diarienummer: 741-6630-09 Länsstyrelsen har under 2010 tillsammans med Skogsstyrelsen genomfört informationsprojektet riktat till skogsbrukets aktörer. Då inte alla sökta medel erhölls, minskades antalet träffar ner från de planerade 14 till 9 stycken med ett drygt 60-tal deltagare från 6 skogsbolag De bolag som deltagit är Stora Enso (fyra olika distrikt), Sveaskog, Mellanskog, Karlstads stift, Nykvist skog och Moelven. Deltagarna arbetade främst med planering av avverkningar samt virkesköp. Ett fåtal jobbade även som maskinförare. Träffarna bestod av en halvdag inomhus med genomgång av lagstiftningar, miljömål samt diskussion kring problematiken med att minska skadorna på fornoch kulturlämningar samtidigt som man bedriver ett modernt skogsbruk. Efter lunch har vi åkt ut i fält tillsammans för att titta på forn- och kulturlämningar och diskutera mer konkret hur man planerar och genomför en avverkning som berör lämningar. Platser med lyckade avverkningar på i fornlämningsmiljöer har också besökts och lyfts fram som goda exempel. Där har det varit möjligt att diskutera vilka metoder som använts och vilken merkostnad det faktiskt rört sig om. Vi har även genomfört enklare enkäter med deltagarna med utvärdering av dagen och frågor om fortsatta insatser. Responsen vi fått är mycket positiv och man har efterfrågat fler liknande aktiviteter. Under hösten har vi redan kunnat märka av ett positiv resultat av projektet i form av en ökad kontakt mellan planerare och antikvarier på länsstyrelsen både inför avverkningar men också i form av mer allmänna diskussioner hur man kan jobba vidare med problematiken. Diskussionerna har varit mer har visat att man från skogsbolagens sida är både mer insatt i frågorna och intresserade av svaren. Man har en större förståelse för lagstiftningen och är inriktade på att hitta en bra lösning för inte bara avverkningen utan även att bevara de värden som berörs. Ännu har vi naturligtvis inte kunnat göra någon uppföljning för att mäta resultaten i fält. Rapport är under framtagande och insänds så snart den är klar. Ansvarig myndighet/organisation: Socialstyrelsen Projektnamn: Workshopserie på temat Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Diarienummer: 741-6663-09

3(7) Projektet består av två delar. Den ena delen innebär genomförande av tre konsultativa workshops där deltagarna fått diskutera projektets tema inklusive dess praktiska tillämpbarhet. Totalt deltog 57 personer från olika verksamhetsområden såsom miljö, folkhälsa, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, ekonomi samt utbildning från bland annat kommun, landsting, länsstyrelse, högskola och forskningsmiljö. De tre workshopstillfällena genomfördes i samarbete med länsstyrelserna i de tre länen Skåne, Norrbotten och Dalarna, dels för att åstadkomma en geografisk spridning och dels för att dessa tre län av regeringen hösten 2010 utsetts till Pilotlän för grön utveckling. Resultatet från de tre workshoptillfällena finns sammanställt i en bifogad rapport. Sammanfattningsvis talar det för att hälsofrämjande som grund i strategier för hållbar utveckling rymmer en betydande potential för att underlätta delaktighet, samverkan och ledning i arbetet för ett hållbart samhälle. Man pekar på möjligheterna inom utbildningsväsende, samhällsplanering, hälso- och sjukvård, arbetsmiljöarbete och sedvanligt folkhälsoarbete. Från workshopdeltagarna poängteras särskilt vikten av att tydliggöra de ekonomiska konsekvenserna av det hälsofrämjande arbetet för att därmed öka möjligheterna att etablera det hälsofrämjande perspektivet som en avgörande faktor i lokal och regional utveckling. Den andra delen av projektet innebär en senare publicering av ett handledningsmaterial avsedd för spridning där det vetenskapliga underlaget för projektets tema inklusive kommunikationsverktyget Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling presenteras, integrerat med resultaten från projektets tre workshops och med praktiska erfarenheter av temat från andra sammanhang. Ansvarig myndighet/organisation: Stiftelsen Teknikdalen, Borlänge Projektnamn: Lärande för Hållbar utveckling Diarienummer: 741-6668-09 Projektet Lärande för hållbar utveckling är nu avslutat. En utvärderande rapport går att hitta på Stiftelsen Teknikdalens hemsida: http://www.teknikdalen.se/loaders/oo.php?objid=1235&showobj=1. Rapporten är framtagen av Dalarnas Forskningsråd och innehåller sammanställningar av enkäter och intervjuer som gjorts med projektdeltagare. Det samlade intrycket är att projektet har varit mycket lyckat och uppskattat av de skolor som deltagit. Intervjuerna med rektorer och pedagoger visar att flera av skolorna genom projektet har inspirerats till att arbeta mer tematiskt och ämnesövergripande. I alla intervjuer ges bilden av att skolan har upplevt projektet som givande och inspirerande, framförallt de lärarfortbildningar som anordnats inom ramen för projektet. Elevenkäterna visar att elevernas kunskap om hållbar utveckling har ökat och att deras inställning till frågan har förbättrats. Såväl de regionala som de nationella miljömålen är av stor vikt i ett hållbarhetsperspektiv, vilket har kommunicerats till både lärare och elever genom projektets insatser.

4(7) Arbetet med Lärande för hållbar utveckling fortsätter nu genom projektet KNUT, www.knutprojektet.se. KNUT-projektet är ett samarbete mellan fyra regionala aktörer och syftar till att öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor. KNUT-projektet ska utveckla och sprida ämnesövergripande metoder för att integrera klimat-, resurs- & energifrågor som en del i undervisningen. Projektnamn: Dialogsatsning - konferenser kring miljömålsarbetet i kommunerna Diarienummer: 741-6670-09 2007-06-12 SKL har, ofta i samverkan med andra parter, genomfört ett trettiotal konferenser på ett tjugotal teman där miljömålen integrerats i verksamhets- och utvecklingsfrågor i kommuner, landsting och regioner. Webbinfo, rapporter och verktyg för att synliggöra miljöarbetet bidrar till kunskapsspridningen. Genomförda konferenser under 2010: Presidiekonferenser för miljö- och byggnämnder vid tre tillfällen, cirka 180 deltagare, med teman som hållbart samhällsbyggande, klimat, buller, vatten, avfall Presidiedagar för tekniska nämnder, om bland annat avfall och miljökrav i upphandling FAH, Förbundet för Allmänt Hälsoskydd, Årsmöte april, med tema strategiska miljöfrågor i samhällsplaneringen inkl klimat, buller, strandskydd, avfall och hållbart samhällsbyggande. SKL utformade program och ledde workshops. FAH:s Höstmöte i Borås med huvudtema biologisk mångfald, cirka 100 deltagare. SKL:s konferens för kommunala miljö-, plan- och byggchefer, med tema myndighetsutövning (inkl ledarskap, lagstiftning och företagsklimat) Samhällsbyggande för klimatet, 1 tillfälle med 60 deltagare och uppföljande rapport Energikicken 9 konferenser om energieffektivisering i fastigheter, drygt 300 deltag Branschdagar för offentlig fastighetsförvaltning med 130 deltagare, om bl.a. hållbart och energismart byggande Miljöbedömningar av planer och program, ett tillfälle med 40 deltagare. Samt skriften Tänk miljö i tid på www.skl.se/mkb Den Goda staden, slutkonferens och flera rapporter om planering, transporter, buller och luft etc, med Trafikverket, Boverket och tre kommuner. Strandskydd, fyra egna konferenser samt en konferens i samarbete med ULI, lantmäteri och informationssystem

5(7) Offentlig kontroll av dricksvattenanläggningar, 1 st med Livsmedelsverket, 50 pers Vattenförvaltning, en konferens med drygt 100 deltagare Radon i inomhusluft, fem konferenser med 100 deltagare i samarbete med SSI Radon i dricksvatten, en konferens med 25 deltagare i samarbete med SSI Miljöarbete i landsting och regioner, Nämil för miljösamordnare, 40 personer Avfallspolitik, producentansvar och upphandling, 2 regionala konferenser, cirka 300 personer Ledningssystem för hållbar utveckling, 2 workshops med SIS och Miljöstyrningsrådet, cirka 150 personer Grön upphandling, en konferens med Miljöstyrningsrådet och Miljöaktuellt cirka 170 pers Grön IT, en konferens med IT-branschen, cirka 100 personer Miljöteknik och miljöteknikexport, en konferens med Exportrådet m.fl. cirka 150 personer Offentlig upphandling och teknikupphandling, en konferens och två workshops med Miljöstyrningsrådet m.fl. cirka 120 deltagare. Medverkan vid andra organisationers konferenser på liknande teman, t.ex. Kommunaltekniska föreningen om hållbart samhällsbyggande, MSB om klimatanpassning, Boverket om energideklarationer och effektivisering etc. Projektnamn: Fjärilar i undervisning och naturvård Diarienummer: 741-6673-09 Under 2010 har projektet Fjärilar i undervisning och naturvård genomförts av Göteborgs Stad. Projektet har drivits som ett samarbetsprojekt mellan miljöförvaltningen och park- och naturförvaltningen. Samarbete har också skett med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Bohusläns museum, Friluftsfrämjandet och Göteborgs naturhistoriska museum samt med Lillebyskolan, Nya Långedragsskolan och Kärralundskolan. Projektet har syftat till att öka intresset för vårt rika växt- och djurliv, genom att väcka lust och skapa engagemang kring dagfjärilar. Genom att höja kunskapen och förståelsen för värdet av att skydda, vårda och värna naturen ökar vi möjligheten för att nå våra miljömål. I projektet har 40 pedagoger från förskolor och skolor i Göteborgs Stad fått utbildning i fjärilskunskap, samt fått tips på hur man kan arbeta pedagogiskt kring fjärilar. Som en del av utbildningen har pedagogerna uppfört två fjärilsrestauranger. Vidare i projektet har foldern Upptäck fjärilar tagits fram

6(7) samt spridits till bland annat förskolor, skolor och museer. Webbsidan www.goteborg.se/fjarilar har uppförts, vilken bland annat ger information om projektet och dess resultat, tips på inventering och andra fjärilsaktiviteter, fjärilsrika miljöer samt pedagogiska tips. Foldern och webbsidan kommer att användas i det fortsatta arbetet med fjärilar samt spridas i passande sammanhang. Projektet har också resulterat i uppstart av en enkel övervakning av dagfjärilar, genom anordnande av en inventeringstävling för förskolor och skolor under 2011. Fler idéer rörande fjärilsaktiviteter har uppkommit i projektet, bland annat kommer en fototävling med fjärilstema att hållas för allmänheten under 2011. En rapport om projektet har givits ut och finns att läsa på Göteborgs Stads webbsida: http://www5.goteborg.se/prod/miljo/miljohandboken/dalis2.nsf/vyfilarkiv/n80 0_R_2011_5.pdf/$file/N800_R_2011_5.pdf Projektnamn: Fler möter hållbar utveckling Diarienummer: 741-6679-09 Resultaten av projektet har uppnåtts väl. Genom ett samarbete med närmare 13 föreningar (bland annat somalisk, arabisk, eritreansk, och afgansk) och andra aktörer (Västerås folkhögskola, Hyresgästföreningen, ABF, familjecentrum i Råby/Hammarby, Västerås) har under året flera evenemang genomförts, där drygt 450 personer deltagit. Det stora startskottet var miljöveckan med vårfest, skräpplockardag och Fair trade-dag. Då genomfördes guidningar i tätortsnära natur på somaliska, svenska och arabiska, teckningstävling för barn, tipsrunda och informationsbord. En miljödag med tillhörande gudstjänst har anordnats tillsammans med Surahammars församling om miljö och skapelsen. Då anordnades en loppis, tipspromenad, fika och frågebord. En sommarfest med klimatsmart grillning gick av stapeln i juni. Ett populärt inslag i projektet har varit en intervju i tidningen Gröna Draken, om julfirande, mellan en präst och imam. Se FA21:s hemsida: http://www.fa21.se/gd_arkiv/4_10/index.htm. Hösten har ägnats åt att producera ett material, i nära samarbete med Röda Korsets Centrum för integration, om Miljön i vardagen. Detta material spreds under december och januari till länets samtliga kommuner och Heby kommun samt olika SFI-aktörer och Västerås kommunala bostadsbolag. Materialet finns även att ladda hem och läsa om på: http://www.fa21.se/aktuellt.asp?dp=0&id=590. Projektledaren har under året varit runt i regionen och föreläst ibland annat Surahammar, Fagersta och bidragit med material till miljömånaden i Norberg. Projektet har även bidragit till att minska rädslan för skogen, särskilt den tätortsnära naturen och öka kunskapen kring miljömärkningar och hur man enkelt kan minska sin miljöpåverkan i hemmet och samtidigt spara pengar på ett lustfyllt genom ett interaktivt tillvägagångssätt.

7(7) Projektnamn: Medvetna Val Diarienummer: 741-6683-09 Medvetna Val är ett kommunikations- och beteendeförändringsprojekt i Falun Borlänge oktober 2009 - juli 2011. Målet är att minska påverkan på miljö och klimat från hushållen i Falun Borlänge. Medlet är trettio hushåll kallade KlimatPirater med rätt att kapa koldioxiden! Dessa förebilder och inspiratörer rekryterades vid årsskiftet 2009 10. KlimatPiraterna fick uppdragen 1 9 år 2010. De gavs vid offentliga seminarier på biblioteken i Borlänge Falun. På seminarierna hölls föredrag eller workshops. Sammanlagt har KlimatPiraterna fått 12 uppdrag som handlar om energi, mat, resor, konsumtion m.m. Uppdragen är utformade så att det utforskas hur livsstil och vanor går att ändra så att hushållets påverkan på klimatet och miljö minskar. Samtidigt visas att ekonomi, hälsa & livskvalité kan bli bättre. Klimatprofiler räknades ut för hushållen efter datainsamling 7/2 ¾ 2010. Det är olika diagram som visar klimatpåverkan i kg CO2e för totalt, mat och resor. Klimatprofilerna 2010 ska jämföras med nya som räknas fram efter datainsamling 28/2 1/5 2011 efter det tolfte uppdraget. Detta är en del i utvärdering av projektet. Projektet marknadsförs med annonser och genom olika nätverk. MedvetnaVals Program HT 2010 distribuerades till 68 000 hushåll 5/9-10. Hemsida: www.medvetnaval.se För mer information var vänlig se bifogad Delrapport MedvetnaVal 2010.