VGH årsbok 2012 [caption id="attachment_1509" align="aligncenter" width="581" caption="västra Göinge hembygdsförenings årsbok 2012"] 1 / 7
2 / 7
I årsboken VGHS LX, 2012, finns i likhet med tidigare årgångar en rik samling bidrag med anknytning till Hässleholm och Göingebygden. Torsten Karlson är redaktör och jubilerar nu med sin 40:e årsbok. Torsten Karlson inleder med När Hovdala sätesgård skiftades år 1656 Bakgrunden till skiftet av gården är familjen Grubbes öden under första halvan av 1600-talet. Sivert Grubbe hade ärvt Hovdala på sin mors sida 1585. När han går bort 1634 förvaltas gården av Jochum Beck, gift med Grubbes dotter Elsa som dött i barnsäng tre år tidigare. Jochum förvaltar gården för den ännu omyndiga dottern Hilleborg. Jochum Beck Rige-Becken har flera gårdar i Skåne och anlägger alunbruket i Andrarum. Vidlyftiga affärer och krig i Skåne gör emellertid att Jochum Beck går i konkurs 1648 och måste avträda sina gårdar, bl.a. Hovdala. Kreditorerna tar över under några år och 1656 skiftas gården mellan fyra fordringsägare. Hur gården och byggnaderna fördelades framgår av uppsatsen. Det delade ägarskapet kvarstår till 1665 då Jens Mikkelsen, senare adlad Ehrenborg köper gården. Men det är en annan berättelse. [caption id="attachment_1506" align="aligncenter" width="1000" caption="hovdala porttorn från yttre borggården"] En samling gamla hässleholmsbilder är Torsten Karlsons andra bidrag till årsboken. Nu nöjer sig inte Torsten med att visa bilderna som de är, utan ger utförliga beskrivningar om miljöer och personer kring bilderna. Bilderna kommer från ett fynd av glasplåtar och negativ som hittades för några år sedan på vinden till en fastighet på Åkaregatan. Sannolikt är bilderna tagna i början av förra seklet med tyngpunkt från 1920-talet. 3 / 7
Mats Pettersson berättar om Bondsöner från Bjärnum som präster bland nybyggare i USA Bönderna är Johannes Jönsson och Bengt Gustaf Persson som emigrerar 1851 respektive 1852. En var begåvad men blev från sina sinnen och en var obotlig bråkmakare är underrubrik till bidraget. Hur och varför de kommer in på prästbanan framgår av uppsatsen som också ger namn åt personer i omgivningen både i USA och i Sverige. Kyrkolivet i USA skildras med de svenska immigranternas ögon. En rik notapparat och litteraturförteckning redovisas för den som vill gå vidare i läsandet. Minnen från Tykarp och Ignaberga. Berättade av Nils G. Persson. Det är bokens fjärde inslag. Det är också den längsta artikeln. Ursprunget är en bandupptagning som Torsten Karlson gjorde 1980. Ljudbandet har överförts till digital form och senare transkriberats av Jane Levin. Nils G. Persson var folkskollärare i Ignaberga. 4 / 7
5 / 7
Louice Thörns bidrag har titeln Havremagasinet i Hässleholm en byggnad berättar. Havremagasinen finns på den västra sidan av järnvägen mot Markaryd och Halmstad på det område som en gång var militärt. Även om området var övnings- och förrådsområde för Skånska trängkåren/skånska trängregementet (T 4) så ingick Havremagasinet i den regionala underhållsorganisationen. [caption id="attachment_1504" align="aligncenter" width="640" caption="i några av rummen finns väggmålningar bevarade"] Namnet Havremagasinet har nog mest använts i dagligt tal. Från starten 1920 hette det Förplägnadsanstalten i Hässleholm och från 1939 Arméns Centralmagasin i Hässleholm. Andra benämningar följer. Närheten till järnväg var avgörande för de havremagasin som byggdes här och på ytterligare några platser i landet bl a som bränsledepåer för den en gång hästberoende armén. Genom åren har det lagrats mycket annat än havre i byggnaden. Läs mer i uppsatsen. [caption id="attachment_1516" align="aligncenter" width="1000" caption="havremagasinet i 6 / 7
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Västra Göinge Hembygdsförening Hässleholm"] 7 / 7