Ett magasin för svensk lantbruksnäring nr 6 2007 NPK - ett vinnande koncept i vårsådden sid 14 Svenska Foder står stabilt ute hos den svenske bonden sid 16 Odla jorden - det lönar sig sid 9 2007 - ett bra och spännade år för Svenska Foder sid 3
[ Innehåll ] Ledaren 3 William Nordén, Spargodt AB 4 Handelsvarusortiment för grisproduktion 7 5 frågor till Annika Bergman 8 Odla jorden - det lönar sig 9 Nex 170 m.m 0 Några utsädessorter och några vallfröblandningar som vi rekommenderar Frågor till Eva-Maria Lidström m.m 12 Helhet ger fördelar i en allt snabbare marknad 13 NPK - ett vinnande koncept i vårsådden 14 Svenska Foder står stabilt ute hos den svenske bonden 6 Garta på frammarsch 18 Svenska Utsädesföretagens Förening (SVUF) 19 Fibergi fyller ett kvarts sekel 20 Trollenäs Lantmannaaffär bygger butik 21 Notiser 22 Tidningen ges ut av Svenska Foder AB och distribueras i 10 000 ex till kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare, antällda med flera. För innehållet ansvarar Örjan Wilmenius, Svenska Foder AB Tfn 0510-828 00. Tidningen produceras av Johan Andersson och Malin Hansen Svenska Foder AB, 046-32 58 42. Tidningen kommer ut 6 ggr/år. Nästa nr beräknas vara ute i februari 2008.
[ 2007 - ett bra och spännade år för Svenska Foder ] December månad är speciell. För de flesta en månad som innebär lite extra ledighet med skön avkoppling tillsammans med familj och vänner. Glögg, pepparkakor, skinka och kanske en och annan julklapp. Men december är också en månad för summering. I ditt eget företag, precis som hos Svenska Foder, är det dags att analysera året som gått. Prioriterade vi rätt? Nådde vi våra mål? För Svenska Foder har 2007 varit ett spännande år med en fortsatt snabb och stark utveckling. Kärnverksamheten inom Svenska Foder AB har på alla fronter utvecklats positivt. Bra produkter och bra logistik i kombination med engagerade medarbetare är en viktig förklaring. Daglig jakt på kostnader och rationalisering ger också positivt resultat. Vår satsning på butikskonceptet Djur&Natur är på stark frammarsch. Nio egna butiker och ett femtiotal återförsäljare är så här långt engagerade i den utvecklingen. Svenska Foders satsning på nya och flera resurser i Halland har fått ett positivt mottagande. DLGs fortsatta expansion ut i Europa kommer också att ge nya och spännande möjligheter för oss, våra kunder och våra olika affärspartner. Det som annars mest påverkat året är naturligtvis prisutvecklingen på spannmål och övriga råvaror. En verklighet som varit tuff att hantera för oss alla. Under året har jag, i olika sammanhang, mött många producenter runt om i landet. Trots kärva tider finns det hos många lantbrukare en positiv övertygelse och många kloka tankar om hur svenskt lantbruk måste utvecklas. Mötet med dessa människor är mycket stimulerande och jag lovar att vi i Svenska Foder är beredda att medverka i den utvecklingen. Svenska Foder har under de senaste två åren gått in som ägare i ett tiotal För att vara en tillräckligt effektiv och lönsam aktör på marknaden måste vi finna smarta och kostnadseffektiva lösningar. bolag inom lantbruksbranschen. Utvecklingen har varit positiv och företagen har en nära och bra relation med sina marknader. Under hösten har vi tillsammans med ägarna i Trollenäs Lokalförening bildat ett nytt bolag. Ägarmodellen där Svenska Foder går in med 70 procent har vi nu hunnit pröva i flera fall. Modellen har visat sig fungera mycket bra och är en tydlig signal om att vi vill ha ett nära och gott samarbete med de övriga ägarna. Vi tror på svenskt lantbruk och är därmed beredda att satsa på företagsförvärv och allianser med andra företag där vi kan se tydliga synergieffekter. För att vara en tillräckligt effektiv och lönsam aktör på marknaden måste vi finna smarta och kostnadseffektiva lösningar. Taktiken är att finna samarbetspartners som kompletterar Svenska Foders verksamhet inom närliggande verksamhetsområden. Till sist ber jag att få önska er alla en riktig God Jul och ett framgångsrikt produktionsår 2008! Carsten Klausen VD Svenska Foder AB Ledaren 3
[ Entreprenörskap är en viktig drivkraft William Nordén, Spargodt AB ] 4 Det är inte lätt för en enkel hjärna att hänga med i ett resonemang av William Nordén, Spargodt AB. För när han börjar diskutera lantbrukets framtid och utveckling är det sällan på den rena bonnanivån han dröjer sig kvar. Blicken och tanken är istället kalejdoskopisk, vittomfattande. Han hoppar mellan länder och valuta och drivkrafter och vad som påverkar än det ena, än det andra. Han är mån om att man ska följa med i resonemangen men trots det, är det inte alltid man gör det, det ska här villigt erkännas. Det handlar om ekonomi på makronivå. Hur nationalräkenskaper, inflation, arbetslöshet, handel och produktion i olika länder och världsdelar påverkar oss här, just nu, och hur det kan komma att påverka oss i framtiden. Det är försök till att förstå en oerhört komplex värld och hur man ska handla i den. Och det är oerhört och oavbrutet intressant. Men jag tror vi måste börja i en annan ände. Vi tar det i etapper. Så ser vi var vi hamnar. William Nordén äger tillsammans med sin hustru, Ann Nordén, Spargodt AB. Historien kring Spargodt AB är omfattande och en betydande del i Sveriges agrara historia, men vi väljer att inte gå in på den mer här - mer än att krasst konstatera att den härstammar från Weibullssläkten, i vilken William Nordén är en del av. Spargodt AB består av 5 gårdar idag: Lönhult, Spargodt, Dammstorp, Flygeltofta och Fredriksberg. Tillsammans utgör de cirka 1200 hektar odlad mark. Här backas den idérika ägarduon upp av initiativrika driftsledare. Man vill som jordbruksföretag våga ta steget mot nya, moderna sätt att arbeta på. Öppna upp mot det som efterfrågas av dagens människor. För Spargodt AB betyder det att man arbetar med: mat, foder, golfbanor, kultur i form av ateljéer och konserthall, vindkraft och som man skriver på sin hemsida själens inspiration arabhästar. Tidningen träffar William Nordén på Lönhults Gård, strax utanför Höganäs. Lönhult består av 538 hektar odlad jord, där man bland annat producerar brödvete, havre, foderspannmål, gräsfrö, raps och konservärter. Man har en egen tork- och siloanläggning med total lagringskapacitet av spannmål på cirka 4000 ton. Slaktsvinsbesättningen består av 5800 boxplatser, med cirka 16 000 grisar per år. Foderkompositionen består av överblivna biprodukter som mjölk, ostmassa, cornflakes, müsli, rödbetor och bröd tillsammans med vete, korn och havre från Spargodt AB:s egna odlingar. Vi blir visade av William över en stor gräsplan som leder fram till den lusthusliknande byggnad som blickar ut över en utgrävd damm alternativt kvävefälla eller som William skämtsamt väljer att kalla det: Innanhavet. Här träffar vi också, som hastigast, Ann Nordén, som idag räknas som en av världens mest betydande arabhästdomare. Det är försök till att förstå en oerhört komplex värld och hur man ska handla i den. När kaffet så är uppslaget och bullarna serverade, ställer William frågan: - VARFÖR har Spargodt börjat handla med Svenska Foder? Visst kommer det an på priset, men det är inte bara kronor och ören som man gör affärer på det finns andra faktorer och så drar det igång. Han talar om efterfrågegapet som genererar stigande priser, och att stigande priser alltid genererar investeringsvilja, och att detta i sin tur ger upphov till de ekonomiska svängningar vi ser inom såväl grisproduktion som spannmålshandel - och kanske borde vi för en gång skull lyfta blicken, försöka titta runt hörnet,
- Det finns två saker man ska tänka på: Tänk först, investera sen. Och: om du inte har tillväxt, så dör du, säger William. för att kunna avläsa hur vi istället för att springa på varje boll skulle kunna göra ett kvalificerat val utifrån de uppgifter och den information vi faktiskt har tillgång till. Han säger att det är själva allokeringen av makt som är det viktiga i påverkan på hur de olika länderna agerar, istället för oljan i sig och att det Jag vill investera, jag vill satsa, eftersom jag tror att jag gör det här bättre än min granne, än tysken, än australiern, än kinesen. därför finns en anledning till att USA just nu satsar friskt på majs och etanol just det, allokering av makt Han talar om moneyboys som plötsligt upptäcker vetemarknaden när priserna stiger och rickar båten ytterligare så att det blir ännu högre svallvågor. Han talar om att man alltid måste räkna in vad våra politiker är rädda för, eftersom politiker är en viktig konsument som påverkar vad vi handlar och hur vi handlar - i Sverie mer än i andra länder: 62% av skatterna går via våra politiker, jämfört med USA där det bara rör sig om 28%. Det gör att det är oerhört viktigt att försöka förstå vad politikerna vill. Och han ställer frågan: Vad är det som gör att vi investerar? Stopp. Vi stannar till där. Vi försöker få William Nordén att dröja kvar lite i drivkrafterna här och nu, för den nybakade lantbrukaren: Vad är det som gör att vi investerar? - Jag vill, är den första impulsen, säger William. Jag vill investera, jag vill satsa, eftersom jag tror att jag gör det här bättre än min granne, än tysken, än australiern, än kinesen. Är det då inte detta som är det intressanta egentligen? Vad påverkar dig i ditt beslut, är det inte: jag vill? - Vid trettio års ålder går man på ren inspiration. Man tar inte hänsyn så mycket till risken. Man tror på sig själv och följaktligen händer det mycket. Inspiration räcker långt. Men inte alltid hela vägen. När jag började, när jag var trettio, då gick jag också efter jag kan göra detta bättre än min granne -devisen. Självklart. Men så har jag också gått på nitar. - Alla de parametrar jag talat om, i makroekonomiska termer, det är saker som jag idag väger in i mitt eget handlande. Målet är inte att ha rätt, utan att komma så nära sanningen som möjligt. Därför vill jag inte in i det cykliska resonemanget och jag tror att vi måste tänka annorlunda för att inte hamna där. Vi kommer fel hela tiden, om vi fortsätter så. Det behövs en annan analys. - Det finns två saker man ska tänka på: Tänk först, investera sen. Och: om du inte har tillväxt, så dör du. Entreprenörskapet är en viktig drivkraft för Spargodt AB och William 5
Lönhult gård utanför Höganäs. Nordén det syns om man tittar på verksamheten man bedriver idag. Men ett entreprenörskap innebär inte uteslutande någon som ser vinsten som främsta drivkraft. Det handlar också om skapande, självförverkligande, och idéer. Idéer är något som det finns gott av i Spargodt AB. Energi är ett område som man intresserar sig för just nu. Om du hade satsat på något idag, vad hade du satsat på då? - Energi, troligen. Varför? Eftersom England och Sverige är de två länder idag som struntar i maten politiskt, medan man är väldigt intresserade av energi. Eftersom energitillgången i världen ser ut som den gör idag. Eftersom allokeringen av makt finns där det produceras energi. Men mat måste vi väl alltid ha, är det inte samma risk att landet blir beroende av var maten produceras istället? - Underskott av mat är lättare att fixa. Höjer man grispriset till det dubbla, ja, då kommer investeringsviljan och byggandet igen ändå. Det tror jag inte vi behöver vara oroliga för. Vi är mer konkurrenskänsliga när det gäller mat, än när det gäller energi. Hur skulle t.ex. Brasilien kunna konkurrera med energi? Men med sin kycklingproduktion är de emellertid svårslagna. - Och då är vi tillbaka i makroekonomin ska vi sälja fläsk eller vete till Kina? Det beror på vad de bestämmer sig för? Ska Skåne eller Kina göra grisen? Vad ska man satsa på? Jag vill inte råda någon, det är beslut man själv får fatta. Hade jag vetat hur man gör, hade jag varit rik idag. Det är jag inte. Men jag vet vilket beslut jag själv skulle ta. Om du skulle investera 30 miljoner i något idag, skulle du alltså lägga det i vindkraft istället för grisproduktion? - Så hade jag gjort idag jag har stor tilltro till värdet av att producera energi. Men när jag började med grisar, var det för att vi hade viljan för att vi trodde att vi kunde göra det bättre än andra givetvis. Det var drivkraften. Och när vi hade samarbetet med SLP - med varumärket Lönhult - så gjorde vi det också bättre. Makro- eller mikroekonomi; samspelet mellan den globala ekonomin, nationers politik och handel å ena sidan kontra den ekonomi som existerar mellan konsumenter och producenter å andra sidan och mitt i allt detta: psykologin och valet. Vad påverkar den enskilde, vad är det som skiljer den ene från den andra vad gör att någonting lyckas eller misslyckas. Mängder nationalekonomer har försökt jämka ihop makro- och mikroekonomi i olika modeller sedan 1930-talet. Det man kan säga är att allt givetvis spelar in. Men på olika sätt, vid olika tidpunkter. William Nordén på Spargodt AB är en person som är djupt medveten om det som påverkar honom, som är intresserad av att försöka ta reda på hur omvärlden påverkar hans beslut och hur han kan göra det bästa av den kunskapen i sitt företag. Om denna förenklade analys är något som William Nordén kan godta - det är svårt att sia om. Men det är den enda som Tidningen lyckades åstadkomma - denna gång. Entreprenörskapet är en viktig drivkraft för Spargodt AB och William Nordén. 6
[ Handelsvarusortiment för grisproducenter ] Kontakta oss gällande grisfodersortimentet: Susanne Meijer 070-665 58 00 Anders Mogren 070-580 60 18 Vårt handelsvarusortiment till grisproduktion innehåller allt det där lilla extra som gör att din grisproduktion toppar sin potential. Läs här vad vi har att erbjuda och ring sedan någon av våra säljare. Du hittar deras namn längst upp på sidan. Porcofer Porcofer är det nya sättet att ge järn till smågrisar och ersätter helt järninjektionerna. Porcofer är ett mycket smakligt tillskottsfoder som är enkelt att utfodra. Produkten skall ges tre gånger och första givan ges redan när smågrisarna är 2-4 dagar gamla. SF Järnpellets SF Järnpellets är ett pelleterat kompletteringsfoder som ges för att upprätthålla smågrisarnas järn- och hemoglobinstatus på en hög nivå. Argumenten för vår nya produkt är riktigt starka: Järn med hög tillgänglighet järnfumarat C-vitamin, syror och koppar för att ytterligare förbättra järntillgängligheten E-vitamin och selen för bättre immunförsvar Smakligt Gristorw Gristorw är en järnberikad torv som ger sunda smågrisar. Används som komplement till första järninjektionen. Gristorw minskar risken för diarréer och är väldigt smakligt tack vare rätt vattenhalt. Gristorw består av en låghumifierad, fuktig, finmald vitmossetorv. Det här är en välkänd produkt med ett mycket gott rykte. Hör av dig, så kan vi berätta mer! Deltavit E-5000 Alla djur behöver vitaminer för att fungera normalt, för att hålla sig friska och fruktsamma. I industritillverkat foder sätter vi som regel till vitaminer för att täcka djurens normala behov. Men det finns tillfällen när man behöver ge tillskott av vitaminerna. Svenska Foder har ett komplett sortiment med torr och flytande vitaminer. Men just här skulle vi vilja framhålla Deltavit E-5000, som är en kombinerad E-vitamin och selenprodukt. När behöver man då sätta in extra E-vitamin? Jo, vid utfodring med nyskördad, gastätt lagrad eller syrad spannmål; vid hög andel omättat fett i foderstaten; vid lågt innehåll av E-vitamin i råvaror p.g.a. lagringsförluster eller liknande; för bättre selenutnyttjande. Denna produkt används såväl i slakt- som smågrisbesättningar. Stalosan F Stalosan F är ett desinfektionsmedel i pulverform. Stalosan F binder fukt och ammoniak, samtidigt som det avdödar flugor och fluglarver. Det är helt ofarligt för människor och djur. MultiCid MultiCid är en organsik syrablandning för tillsats till dricksvattnet. MultiCid avdödar skadliga mikroorganismer, skyddar mot diarré. Thomas Hullberg 070-320 61 55 7
Annika Bergman, ordförande i Sveriges Grisproducenter [ 5 frågor till Annika Bergman, Ordförande i Sveriges Grisproducenter ] Vad har varit tuffast under året, anser du? -De höga foderpriserna och det förhållandevis låga grispriset har varit oerhört pressande - och PRRSutbrottet. Det är de saker som har dominerat 2007. Kan du se något som varit bra för grisproducenterna i Sverige under 2007? - Det allra bästa har varit att vi lyckades bli av med PRRS. - Jag tycker också att signalerna om att danskarna kommer in i Sverige är ett intressant inslag som kan betyda mycket i framtiden. Det betyder framförallt, tycker jag, att man anser att svensk grisproduktion är värd att satsa på. Självklart är det intressant för danskarna att ha svenskt kött i produktportföljen, risken är väl att det kommer in ännu mer danskt kött av bara farten. - Jag tycker att slakten i Sverige har ansträngt sig för att få upp priserna till oss grisföretagare under en tuff period nu i höst, det känns bra att de förstått vårt dilemma med de skenande spannmålspriserna. Vi har haft en gynnsam prisutveckling under de senaste månaderna jämfört med övriga Europa. - Vi har också fått signaler från handelsledet som visar att man är mån om det svenskproducerade köttet, och jag tycker dessa signaler bådar gott för framtiden. Den kommunikation vi idag har med handeln känns väldigt inspirerande. Vad händer 2008 vilka tendenser till förändring ser du? - Då kommer en efterfrågemarknad och vilket lämnar en mycket mer positiv eftersmak. Effekterna av det här ser vi inte under första kvartalet, men därefter Finns det fler positiva signaler inom grisproduktionen, som vi kan ta med oss in i nästa år? -Utslaktningen i Tyskland och Holland kommer att sänka utbudet på marknaden dessutom ser spannmålspriserna ut att dämpa sig en smula, vilket kan ge en lättnad i fodersituationen. -I sig tycker jag inte att det är fel med ett högre spannmålspris. Det är bra för växtodlaren men om vi ska ha in det i fodret, måste vi få ut det i ett högre pris i andra änden. Det är det som måste till. Vad skulle du vilja säga till dina medlemmar inför året som kommer? - Först av allt: Härda ut. Det blir bättre. Man måste också se till sitt eget företag och vad man kan göra av det man själv styr över. Vi måste få fokus på produktivitetsutvecklingen. Detta har avstannat helt och det är alarmerande därför behöver vi lyfta upp den frågan igen. Det är klart att man inte fokuserar på en åtgärd som ger 10 kr per gris om man ser att man kan öka intäkten 150 kr genom att sälja till annan aktör. Frustrationen över kontrakten och prisskillnaderna mellan slakterierna har tagit mycket kraft från annat det senaste året. Jag skulle upp-skatta en tydligare kommunikation från både Danish Crown och HK om vad man vill med sin etablering i Sverige. - Jag vill därför se en bra dialog med slakten framförallt med marknadsledaren. Jag skulle uppskatta en tydligare kommunikation från både Danish Crown och HK om vad man vill med sin etablering i Sverige. Vilka framtidsvisioner har man? Vad vill man åstadkomma? Kort sagt: vi behöver långsiktiga signaler för att kunna lyfta blicken från vardagen och se möjligheterna i framtiden. 8
[ Odla jorden det lönar sig ] De senaste årens framgångar för Svenska Foder har sin grund i framförallt tre saker: fokus på kärnverksamhet, koll på omkostnader och framtidstro. Detta parat med ett stort engagemang har gjort att vi har varit lyckosamma. Det här tro vi gäller för alla företag. Vi anser att livsmedelproduktion är det finaste och det mest väsentliga man kan göra. Mat måste vi alla ha. Det tycker vi du ska känna stolthet inför. Just nu är det dessutom en stark medvind i vår bransch. Konsumenten har stort förtroende för svenskt lantbruk och för de varor som ni producerar. Den medvinden måste vi ta vara på och lär oss ta betalt för. Vår uppgift på växtsidan i Svenska Foder är att hjälpa dig hitta en vara som passar dina jordförhållanden bäst och som är lönsam på marknaden. Vårt helhetstänk gör det enklare för dig att få den utdelning du som företagare hoppas på och arbetar för. ser också ut att bli en fortsatt stabil prisnivå enligt prognoser för 2008. Detta kombinerat med ett enormt fint sortmaterial och en god support genom hela odlingen, borgar för en god skörd och en sund ekonomi under 2008. Den devis vi har drivit under många år Odla jorden - gäller kanske ännu mer idag. Vi tror det lönar sig. Både idag. Och imorgon. Med vänliga hälsningar Jonny Torevik Försäljningschef Växt Mats Jönsson Spannmålschef Niklas Ingvarsson Produktchef Frö Torsten Andersson Utsädeschef Att odla spannmål, oljeväxter och trindsäd i samarbete med Svenska Foder är, för 2008, fortsatt intressant eftersom efterfrågan på samtliga grödor kvarstår i marknaden. Det 9
[ Våra erbjudande, när det gäller konceptodlingen, är som följer: ] NEX 170 Vårraps Svenska Foders fastpris på oljeväxter + 30 öre /kg i sortpremie +/- regleringar. Fritt avhämtat gård under okt 2008 - mars 2009 i Svenska Foder AB val. Om leverans önskas under skörd frångår 5 öre/kg på vårt fastpris oljeväxter i skörd. Quarna Vårvete Vi erbjuder odlingskontrakt och en prispremie om 20 öre/kg över normalt vårvetepris. Min 15% proteinhalt. Brutus Matärt Vi erbjuder odlingskontrakt och fastpriskontrakt på matärt Brutus Vill ni följa detta närmre kan ni gå in på vår hemsida: www.svenskafoder.se [ Nex 170 förbättrar kalkylen på våroljeväxter ] Genom vår premiumvåroljeväxt Nex kan vi ta ut ett mervärde på marknaden ett mervärde som gör mycket på sig i din våroljeväxtkalkyl. Odla en lite roligare gröda som dessutom har egenskaper som innebär att den är hälsosam både för din kropp och din ekonomi. Så här odlar du Nex170 för bästa resultat: Så alltid i varm jord, vänta tills jorden reder sig innan bearbetning Så hellre i början/mitten av en varm period än i slutet. 2-3 cm sådjup, för djup sådd försenar och försämrar uppkomsten. Extra omsorg vid etableringen kan betala sig flerfaldigt. Normal utsädesmängd 6-10 kg/ha. Välj den högre utsädesmängden på jordar med högt ogrästryck och när kemisk ogräsbekämpning ej är planerad. Välta direkt efter sådd för att bevara markfukten Mats Jönsson om Nex170 - Det är andra säsongen som vi kör Nex170, berättar Mats Jönsson och den är fortsatt attraktiv på marknaden för sin goda potential när det gäller råfettskörd och att den håller en låg halt linolensyra. Men också för sin, för våroljeväxter, mycket goda kalkyl. Så vi satsar fortsatt stenhårt på Nex170 även i år. 10
[ Några utsädessorter och några vallfröblandningar som vi rekommenderar! ] Utsäde Vårt ägande och nära samarbete med Scandinavian Seed borgar för ett riktigt slagkraftigt utsädessortiment. Här tipsar vi om två sorter inför våren som vi tror på. Justina ett högavkastande foderkorn Vårkornet Justina är ett högavkastande foderkorn med ovanligt stor kärna. Justinas strålängd ger den fördelar i konkurrensen mot ogräs vilket är en viktig sortegenskap när reducerade doser av ogräsmedel rekommenderas. Att sorten dessutom har en mycket bred och god mjöldaggsresistens gör Justina till ett säkert foderval våren 2006. Ivory exporthavren visar vägen Från svensk sida klarar vi av att leverera sortren grynhavre, berättade Mats Jönsson i Aprilnumret 2006 av Tidningen. Eftersom efterfrågan ökar och världens havrelager är på väg neråt kan det i sin tur göra att prisutvecklingen blir riktigt intressant. Ivory har särskilt god kärnkvalitet, hög tusenkornvikt och låg skalhalt vilket gör den välägnad till bland annat grynhavreindustrin. Exportmöjligheterna spås vara goda, men har också ett utomordentligt bra fodervärde. Den är en riktig allroundhavre! Vallfrö Vi rekommenderar varmt våra vallfröblandningar som innehåller Hykor* - framför allt SF ROBUST. Efterfrågan ökar kraftigt, så det blir tyvärr lite av först till kvarn... tveka därför inte att kontakta oss, redan idag! SF ROBUST Bästa valet i kärva lägen! Ger en extremt härdig vall där Hykorteknologin tillsammans med Timotej skapar möjligheter för en långlivad vall som ger ett högkvalitativt grovfoder år efter år. Rödklöver: Sara/Titus 4%, Rajah 4% Vitklöver: Riesling 4% Timotej: Lischka 50%, Motim 10% Rajsvingel: Hykor 25% SF HÖGLAND Speciellt framtagen tillsammans med rådgivningen på småländska höglandet! En traditionell vallfröblandning, med en stor andel högavkastande Lischka tillsammans med en låg andel av ängssvingel och engelskt rajgräs. Rödklöver: Sara/Titus 4%, Rajah 4% Vitklöver: Riesling 4% Timotej: Lischka 50% Ängssvingel: Lifara 25% SF HÖGLAND GEV Storsäljaren Högland i ekologisk tappning. Härdig vallfröblandning för 2-3 åriga vallar, 2-3 skördar/år. Rödköver: Sara/Titus 4%, Rajah 4%, Rajah Eko 2% Vitklöver: Riesling 4%, Riesling Eko 1% Timotej: Alexander Eko 26%, Motim Eko 14% Ängssvingel: Preval Eko 25% Eng. Rajgräs: Helmer Eko 12%, Herbie 8% *Hykor - det bästa av två världar Hykor är en korsning mellan Italienskt rajgräs och rödsvingel. Rödsvingel har extremt bra vinterhärdighet och en mycket god torktolerans, medan Italienskt rajgräs är snabbetablerad och energirik. I försök utförda av Hushållningssällskapet i södra och mellersta Sverige har vallblandningar innehållande Hykor haft en avkastning som ligger 1000-1500 kg högre än konventionella vallar, samtidigt som foderkvaliteten låg lika högt som i vanliga vallar. 11
[ Frågor till Eva-Maria Lidström, produktionsrådgivare på Skånesemin ] Eva-Maria Lidström Vill vi ha majs i foderstaten och, i så fall, varför? - Det vill vi absolut. Majs är en fin energigröda där stärkelsen inte bryts ner i vommen i lika hög utsträckning. Majs har även lågt kalium samt ett fosforinnehåll som är lägre än i vall och i spannmål. Det är alltså både en näringsfysiologisk fördel med och en miljömässig fördel med majs eftersom det sänker fosfornivåerna. Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller sortval - utifrån odlingen? - Det man måste fundera över är jordarten. Vill du odla majs behöver du en väldränerad jordart, lätta jordar är också att föredra, men framförallt bör den vara väldränerad. Man vill inte heller ha för högt ogrästryck i sin majsodling. - Dessutom tycker jag nog att majsen bör ingå i växtföljden på gården. Särskilt monokultur i kombination med reducerad jordbearbetning är en ypperlig uppförökare av svampsporer/mykotoxiner. Detta är något som kan påverka kons juverhälsa och fruktsamhet negativt. Man kan se exempel på mjölkproducenter som inte får bukt med celltalen och därför får en mjölkbetalning på 20 öre under sin potential. - Idag har vi visserligen ett bättre sortmaterial än vi tidigare haft, men det här är saker man åtminstone bör tänka på så att inte produktionen påverkas negativt. Det är ju en mycket fin gröda, det är synd om den får ett dåligt rykte, för att man missköter den. Utifrån utfodringen? - Viktigaste faktorn på grödan i utfodringen är smältbarhetsaspekten. Tyvärr har vi inga ordentliga smältbarhetsförsök i Sverige. Det man kan tänka på är att välja en Stay Greensort för att undvika mögelangreppen. Hur värderar du olika majssorter i termer av energikoncentration, stärkelsekoncentration, fiberkvalitet? - Jag anser att man stirrar sig blind på stärkelsen. Det är framförallt smältbarheten som man bör titta på och sundheten på grödan. Stärkelsen är viktig, men den är absolut inte hela sanningen för mycket fokus kan skada djuren. 30% av ts-halten kan jag tänka mig är lagom. Det viktigaste är att kon kan utnyttja så mycket som möjligt av fodrets näringsinnehåll. Majs är en fin energigröda där stärkelsen inte bryts ner i vommen i lika hög utsträckning. Fiberns smältbarhet är därför extra viktig att beakta vid sortvalet. Andelen indf, alltså totalt onedbrytbar fiber får inte bli för hög i majsensilaget. Här skulle krävas smältbarhetsförsök utförda på svenskt majsensilage i kombination med svenskt vallfoder. [ Svenska Foders favoriter - när det gäller majs ] Ravenna Medeltidig sort Ravenna är ett mycket bra alternativ för den erfarne majsodlare som år efter år lyckats med de tidiga sorterna, men som nu vill satsa på hög skörd och bästa möjliga kvalitet till en högavkastande mjölkbesättning! Ravenna har en mycket hög kolvandel vilket borgar för ett stärkelserikt grovfoder. Majs har som regel dålig fiberstruktur men Ravenna är särkskilt förädlad för att ha hög andel smältbara fiber vilket borgar för en hög mjölkproduktion. Energiinnehållet på Ravenna är i absolut toppklass. Denna majssort är största sorten i Danmark. Revolver Extremt tidig sort Revolver är den tidigaste sorten som över huvudtaget går att få tag på. Den är det självklara valet i ett kärvare odlingsläge på grund av en överlägsen odlingssäkerhet. Revolver har en mycket snabb vårutveckling, även under kalla betingelser, vilket bidrar till en tidig skörd och en säker avmognad. Tidigheten borgar för en snabb stärkelseinlagring. Det är alltså den sort på marknaden som garanterat ger ett ensilage med rätt kvalitet under flest antal år. Avkastningspotentialen är mycket hög bland de tidiga sorterna. 12
[ Helhet ger fördelar i en allt snabbare marknad! ] Växtskyddsavtalet blir din garant för att få rätt produkt på rätt plats i rätt tid. Det är många som har upptäckt det smarta i att skriva växtskyddsavtal med Svenska Foder. Här är några exempel: Ett växtskyddsavtal med Svenska Foder är mer än bara pris även om det självklart är en viktig parameter. I din vardag måste allting fungera rationellt för att du inte ska tappa onödig tid. Tid är som bekant pengar, och genom Svenska Foders växtskyddsavtal knyter du upp en direktkontakt med din säljare. Växtskyddsavtalet blir din garant för att få rätt produkt på rätt plats i rätt tid. Ett växtskyddsavtal med Svenska Foder handlar om att skapa långsiktiga relationer som ger din odling minst den nettovinst som du kalkylerar med. Vi bygger tillsammans ett lag för framtiden som bygger både på rutin och nytänkande. Ett växtskyddsavtal med Svenska Foder bygger på att vi köper din spannmål, och att vi får en vara som vi vet är säljbar till ett så bra pris som möjligt. Därför sätter vi upp vissa kriterier på hur varan skall hanteras för att kunna ge tillfredställande dokumentation till köparen om just din vara. Ett växtskyddsavtal med Svenska Foder är kundvård för oss. Det är ett sätt som gör att vi kan tala om att en bra relation verkligen betyder något för Svenska Foder. Att vi tillsammans med dig som kund gör vårt bästa för att få fram en produkt som betyder mervärde. [ Kalk är viktigt för din kalkyl ] För vallodlingen är det ytterst viktigt att få till rätt ph i jorden. Man kan påverka grovfodrets halt av kalcium och magnesium och minska risken för kalvningsförlamning och beteskramp på detta sätt. Kalka alltid en vall då den anläggs och var observant på Magnesiumtalet. Kom ihåg! Kalk grundar för en bra tillväxtstart och en hög avkastning! 13
[ NPK - ett vinnande koncept i vårsäden ] Med gällande prissituation på spannmål är det viktigt att optimera odlingen. Genom att gödsla med NPK till vårsäden ökar odlingssäkerheten och skörden höjs. En nyligen utvärderad treårig försöksserie i kombisått maltkorn visar att ju starkare NPK som används, desto högre blir skörden. Det är känt att NPK ofta ger en högre skörd än NS. Flera års försök under 1990-talet har lärt oss att om P-AL-talet ligger under ca 10 (dvs en låg klass IV), ökar skörden om man gödslar med fosfor. Allra bäst effekt får man vid kombisådd. Tre år med fosforstegar i vårkorn I en försöksserie som startades 2005 ställde vi oss frågorna: - Går det att spara pengar genom att dra ner på fosforgivan? - Hur ser sambandet ut mellan tillförd mängd fosfor och skördeökning? Skördeökning, kg/ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 - Har vi någon effekt av K i NPK? (endast åren 2006-2007) Försöksplanen var enkel. Praktiskt använda NPK-produkter med varierande fosforhalt användes. De sista två åren ingick också en NP-produkt. Försöksplan Led 0 kg P 7 kg P 10 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P Produkttyp Kg N/ha Kg P/ha Kg K/ha A Axan 100 0 0 B NPK 100 7 24 C NPK 100 10 10 D NPK 100 17 21 E NPK 100 27 27 F (endast -06, -07) NP 100 18 0 Efter tre år har försöksserien nu slututvärderats. Totalt finns resultat från 25 försök. Försöken har legat på olika platser runt om i landet ( i E, L, M, P och U län). Tydliga effekter i försöken Det är sällan man i gödslingsförsök ser skillnader med blotta ögat, men i denna serie syntes stora skillnader mellan de olika leden. Ju mer fosfor P-AL<4 P-AL 4-8 P-AL>8 Diagram 1. Genomsnittliga skördeökningar för NPK- och NP-gödsling jämfört med NS (Axan). Resultaten är uppdelade efter markens fosfornivå. Ju sämre fosforstatus marken har, desto större blev utslaget för fosfor i NPK. I led F har fosforn tillförts som NP. Här blev skördeökningen betydligt mindre än vid NPK gödsling (jämför led D). som tillförts, desto frodigare var bestånden. En annan viktig sak, som noterades på vissa försöksplatser och som vi även sett exempel på i andra försöksserier, var att de led som fått tillräckligt mycket fosfor var tidigare i sin utveckling. Genomsnittliga skördesiffror för olika P-AL-intervall redovisas i diagram 1. En tydlig stege syns i diagrammet. Ju mer fosfor som tillförts, desto större blev skördeökningen. Merskörden blev också högre vid låga fosfornivåer i marken än vid höga. I de flesta av försöken blev skördeutfallet för fosfor positivt, men skördeökningens storlek varierade mellan platserna. Skördeökningar på över ett ton uppmättes på några av försöksplatserna. Även kaliumeffekter Det har ofta i försök med NPK gått att relatera effekterna till markens fosforstatus, P-AL. Däremot har det tidigare varit svårt att härleda positiva NPK effekter till K-AL. För att undersöka om vi hade några kaliumeffekter i denna serie lades ett NP-led med år 2006. Detta led har således bara funnits med under de två senaste åren. Det visade sig något överraskande, att trots att försöken ofta legat på lerjordar med höga kaliumvärden, gav NP i genomsnitt betydligt sämre effekt än NPK. Det är ingen säker överensstämmelse mellan K-AL och kaliumeffekten. Vid riktigt låga kalivärden har vi ibland fått effekt av kalium, men inte alltid. Men vi har också fått stora positiva skördeökningar för NPK jämfört med NP på styva lerjordar med höga K-AL-värden. En viss korrelation finns mellan kaliumeffekten och K/Mg-kvoten. 14
Vi har en positiv respons av ökande fosforgivor i NPK. Men ofta betydligt sämre effekt om bara NP används. För full effekt av tillförd fosfor har i dessa försök krävts att den lagts som NPK. Det behövs mer forskning för att kunna förklara den stora skillnaden mellan NPK och NP. Gödsling i praktiken Fosfor är ett omdebatterat näringsämne och gödsling bör ske med största möjliga miljöhänsyn. Allför mycket fosfor innebär inte bara en onödig miljöbelastning, utan kostar också pengar. Genom att gödsla balanserat och effektivt tar man hänsyn både till miljö och ekonomi. Årlig tillförsel och kombisådd är åtgärder som höjer effektiviteten. Det är ingen tvekan om att det är ekonomiskt motiverat att använda NPK till vårsäden om P-AL-talet ligger på ca 10 eller därunder. Vilken produkt som ska väljas beror på hur man gödslar andra grödor. Självklart är det praktiskt att använda samma produkt i både höst- och vårsäd. Om man ligger i klass III är det l ä m p l i g t att till varje stråsädesgröda välja en produkt som tillför ungefär lika mycket P som grödan för bort, dvs ca 20 kg P vid en skörd på 6 ton. För full effekt av tillförd fosfor har i dessa försök krävts att den lagts som NPK. Eftersom vårsäden svarar bättre för fosfortillförsel än höstsäden, kan det finnas anledning att fundera på om det är lönsamt att omfördela PK från höstsäden till vårsäden. Man kan välja en strategi där vårsäden gödslas med en mer fosforstark NPK och höstsäden tillförs NS, Axan. Om man väljer att endast gödsla vårsäden med NPK, måste man dock se till att den totala mängden fosfor i växtföljden inte blir för låg eftersom markens fosforstatus då försämras. Om man ligger i P-AL klass II eller d ä r u n d e r ger NPK stora skördeökningar i vårsäden. Marken bör också gödslas upp. En fosforstark NPK bör väljas. Vid dessa låga P-AL-tal ger också höstsäden goda utslag för P-tillförsel och bör gödslas med fosfor redan på hösten. Gunilla Frostgård Forskning, utveckling, miljö samt rådgivning lantbruk på Yara På flera försöksplatser syntes tydliga skillnader mellan leden. Parcellen i mitten har inte gödslats med fosfor. Den till höger har gödslats med en liten giva, medan den vänstra har fått 27 kg fosfor som i NPK 15
[ Svenska Foder står stabilt ute hos den svenske bonden ] Rubriken är ett påstående som jag känner mig trygg i. Två år efter återkomsten till Svenska Foder - som precis som när jag började förra gången, 1984, gick via Roséns - känns det så. Medoch motgångar har som i de flesta andra verksamheter även drabbat Svenska Foder genom åren. Och visst kan även vi göra sakerna mycket bättre än det vi gör idag. Men vad är det främst som gjort att Svenska Foder idag känns som ett stabilt och trovärdigt företag? Det ligger givetvis mycket i hur vi agerat i vår vardag: Vi har vänt minusresultat till plusresultat. Tillsammans med våra dotterbolag, intressebolag och samarbetspartners har vi visat att man inte kan stå stilla - om man vill bli framgångsrik. Vi väljer att se helheten i värdekedjan eftersom i helheten finns mervärdet. Vi har tydligt markerat vikten av att ta ut de omkostnader som faktiskt finns. Vi ser också möjligheter att tjäna pengar på angränsande områden: via satsning på lokalt engagemang med hjälp av samarbetspartners och dotterbolag via butikssatsningen inom Djur&Natur via vårt dotterbolag Nomus Skadedjursbekämpning Det här är några framgångsfaktorer. Tillsammans med ett stort engagemang hos personalen i vår koncern har det varit avgörande. Men ensamma kan vi inte driva en utveckling. Det behövs fler framgångsrika företag inom lantbruket. Det har skrivits mycket de senaste åren om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Dessa ledord har säkert haft betydelse t.o.m. en stor sådan för inställningen till vad som måste göras för att det svenska lantbruket skall utvecklas. Men räcker det? Högre priser ja, men pengarna direkt till bonden. Produktionen går fortfarande nedåt främst beroende på avsaknad av tydliga signaler från slakten om ett långsiktigt intresse av att köpa större volymer. ICA säger i stora rubriker: Högre priser ja, men pengarna direkt till bonden. Och vi bör givetvis lyssna - men inte heller fega med att tala om vad saker och ting kostar. Och visst har prisutvecklingen under året varit spektakulär men den rymmer egentligen inga konstigheter. Som vanligt handlar mycket om väder och vind och tillgång och efterfrågan. Och en förmåga att hålla sig uppdaterad om hur marknaden fungerar, kunna fatta beslut som ibland måste omprövas. Kort sagt: Att försöka se vad som väntar runt hörnet. Sökes, alltså: Fler lok som drar för svensk livsmedelsproduktion. Svenska Foder kommer även fortsättningsvis att dra sitt strå till stacken genom att starta nya verksamheter, jaga kostnader, hitta allianser, vara pådrivare i den allmänna debatten, etc. Och för att återknyta till vad jag inledde denna krönika med: stabiliteten i Svenska Foder betyder ingalunda att utveckling och tempo tar en paus. Tvärtom. Det danska majoritetsägandet i kombination med inslag av dansk ledning med en aldrig sinande energi tillåter inget annat än en stabil och - inte minst - framåtsträvande utveckling. Jag vet mycket väl vad jag talar om. Paul Isaksson Vice VD Svenska Foder AB 16
Hilanders En god strategi Använd ProMagna till grundgivan. Då får du samtliga makro- och mikronäringsämnen som krävs i starten. ProMagna är också det enda gödselmedel som innehåller mangan och en hög halt av vattenlösligt magnesium, så att både etableringen och tillväxten blir bästa möjliga. Resultatet är högre lönsamhet genom ökad odlingssäkerhet och jämnare kvalitet. ProMagna omfattas av Yara 4-punktsgaranti. Läs hjärtans gärna mer på www.yara.se.
[ Garta på frammarsch ] Garta är på frammarsch. Just nu har man stora framgångar på sättpotatismarknaden berättar Peter Jensen, marknadschef för Garta Sverige för Tidningen. Vi är mycket stolta över detta avtal som kan komma att innebära en meromsättning på upp till 600 ton sättpotatis. -Under de senaste två åren har Garta varit sortrepresentant för Danespo s sättpotatissortiment i Sverige, berättar Peter Jensen, marknadschef för Garta Sverige. Det har varit en spännande utmaning att ge sig in på ett nytt fält, som passade perfekt in i våra säljares kvalifikationer i övrigt. Under 2006 sålde Garta 100 ton sättpotatis. Under 2007 har mängden ökat till goda 400 ton. Samtidigt har man ingått ett samarbete med en av Sydsveriges mest erkända sättpotatisproducenter, Kvistalånga Lantbruk, som har producerat cirka 120 ton Fakse i Sverige. - Därför kan vi nu erbjuda svenskproducerad sättpotatis, fortsätter Peter Jensen. Svenskar menar, som de flesta andra nationaliteter, att sättpotatis produceras bäst i det egna landet bland annat för att det nationella regelverket följs - för kontroll av t.ex. virus. Garta har också ingått ett avtal med Skånes Potatisodlarförening om att Garta skall vara leveratör av sättpotatis till föreningen. Skånes Potatisodlarförening är en sammanslutning av 140 potatisodlare, som representerar cirka 6000 hektar potatisproduktion. Ordförande för föreningen, Anders Olsson, gör avtal med leverantörerna kring sättpotatis och står samtidigt för avyttringen av medlemmarnas färdiga produkter. -Vi är mycket stolta över detta avtal som kan komma att innebära en meromsättning på upp till 600 ton sättpotatis, säger Peter Jensen. Redan nu har Anders Olsson lagt in en order på 200 ton Solist för leverans till 6 odlare under våren. Under 2006 sålde Garta 100 ton sättpotatis. Under 2007 har mängden ökat till goda 400 ton. Samtidigt har man ingått ett samarbete med en av Sydsveriges mest erkända sättpotatisproducenter, Kvistalånga Lantbruk. T.v. Anders Olsson och Peter Jensen 18
[ Svenska utsädesföretagens förening (SVUF) ] Jan-Erik Fridell 1997 enades representanter för utsädesföretagen och LRF om ett avgiftsuttag vid användning av hemmaproducerat utsäde. Denna verksamhet administreras idag av Svenska Utsädesföretagens Förening SVUF. SVUF är inhyst på Svenska Foders kontor i Knästorp sedan sommar 2007. Tidningen fick en liten pratstund med SVUF: s generalsekreterare Jan-Erik Fridell på kontoret. - Grundförutsättningen för vår existens bygger på två lagar. Dels den som säger att man inte får handla med annat än certifierat utsäde - dels den som säger att enbart den som innehar rättigheterna till en sort bestämmer vem som får handla med den, säger Jan-Erik Fridell och fortsätter: - I princip är all användning av hemmaproducerat utsäde otillåten. Men det finns ett undantag i lagen som säger att den som använder växtförädlarrättssskyddad sort av växtslagen spannmål, oljeväxter, tridsäd och potatis får spara en del av skörden mot erläggande av en avgift till sorträttsinnehavaren och under förutsättning att det skördade utsädet sås på samma gård som det skördades. Flyttning av utsäde mellan gårdar är alltså inte tilllåten. Det här handlar alltså framförallt om att förädlarna och utsädesföretagen vill skydda sin intellektuella egendom eftersom man inte får betalt annat än i licensavgifter. Man räknar med att det varje år produceras cirka 30 000 ton hemmaproducerad vara i Sverige. Av dessa har man koll på ungefär 27 000 ton vilket ur ett internationellt perspektiv är en hög siffra. Jan-Erik Fridell: - Det står klart att Sverige tillhör en nation av ärliga lantbrukare, som förstår värdet i att betala till den utsädesförädling som gör att vi får bättre och bättre sorter och som ser till att utvecklingen kan fortskrida. - Man måste komma ihåg är att växtförädlingen har bidragit med stora förändringar för lantbrukaren, fortsätter Jan-Erik Fridell. Strax efter andra världskriget gav medelskörden cirka 3 ton per hektar. Idag ger medelskörden 6 ton per hektar. Hälften av denna skillnad har sortförädlingen åstadkommit, den andra hälften kan man tilldela ett förbättrat management. Den avgift som man betalar till SVUF om man hemmaproducerar sitt utsäde är 60 % av den licensavgift som man måste betala för certifierat utsäde. Det innebär ca 27 kronor per 100 kg. - Användningen av hemmaproducerat utsäde ligger tämligen konstant över åren, konstaterar Jan-Erik. Rapsen kan sägas ha ökat något, men det rör sig fortfarande om mycket lite. Över 90 % använder idag certifierat rapsutsäde. Jan-Erik Fridells uppdrag i SVUF är bland annat att i slutet av maj skicka ut den deklarationsblankett som omfattar vårsådd och närmast föregående höstsådd. - Vi skickar ut blanketter till ca 27 000 lantbruksföretag i Sverige. Vissa skickas via e-mailadress. Därefter får vi tillbaka deklarationerna som skall gås igenom för att sedan skicka ut cirka 5000 fakturor till de som deklarerat att de har använt hemmaproducerat utsäde. Jan-Erik Fridell tillträdde sin tjänst i januari 2006 och har egentligen alltid rört sig i den här världen. Han har ägnat sig åt studier i genetik och biologi, arbete i svenska utsädesföreningen, varit potatisförädlare och arbetat på Svalövs utlandsavdelning och varit produktchef för vete/tritikale i Svalöv Weibull osv. - och så slutligen kom han till SVUF. Här får han också dra nytta av sina utlandskunskaper och kunskaper i lagstiftningsfrågor eftersom det ingår i SVUF:s uppdrag att sitta som Sveriges representant i ESA och ISF som är två stora organisationer som behandlar frågor om utsäde, patenträttigheter och handel. Idag består SVUF av Jan-Erik Fridell, som plockar in hjälp under de perioder som är extra hektiska. - Jag har haft mycket god hjälp av Richard Henriksson som blev student 2007. Han har hanterat våra dataprogram på ett bra sätt och hjälpt till med de stora utskick vi gör och dessutom hanterat registrering och fakturering. Än så länge har inte verksamheten funnit sin optimala form, efter flytten från Svalöv Weibull. Men man är på god väg, menar Jan-Erik Fridell. Arbetet i SVUF tycker han är mycket stimulerande, framförallt för vad det egentligen betyder för det svenska lantbruket: -I slutänden handlar vårt arbete i SVUF om att stärka den svenske lantbrukarens konkurrenskraft genom att ha ett sortmaterial som står sig på den internationella marknaden. Det är självklart ett viktigt arbete, avslutar Jan-Erik Fridell. 19
[ Fibergi fyller ett kvarts sekel ] Fibergi startades av Peter Bedding och Bo Liljedahl i början av 1980-talet. Nästa år firar Fibergi 25 år som producent av sitt högkvalitativa hästfoder. Tidningen träffar VD och ägare Henrik Hedberg och Suzanne Åkerlund på Fibergis kontor i Halmstad. Det var i början av 80-talet som Peter Bedding - med sina kunskaper om foder - och Bo Liljedahl - med sina tekniska lösningar slog ihop sina båda påsar och började producera hästfoder till kunder runt om i Halland. 1983 började man med säckade varor med tryck, och det var den egentliga starten för det uppskattade hästfodret, menar Henrik Hedberg, VD för Fibergi. - Det är i princip samma råvarusammansättning idag som då - med vissa variationer och tillägg. Varför ändra på en bra idé när den fungerar, undrar Henrik retoriskt? 1991 köptes Fibergi upp av Henrik Hedberg och sedan dess har han drivit företaget. Det som skiljer Henrik från de förra ägarna är kanske framförallt att han byggt in en större kontinuitet i företaget. - Jag har alltid hållit på med hästar, så jag visste att produkten var bra och kände till både Peter och Bo men jag trodde att jag kunde få till en lite mer långsiktig strategi i Fibergi. Affärsidén är densamma. En modern utfodring som bygger på gamla kunskaper och traditioner. Samarbetet med Svenska Foder började tidigt och har fungerat kanonbra, menar Henrik Hedberg. Båda företagen har varit en dörröppnare åt varandra fast på olika sätt. Kvaliteten på råvarorna är oerhört viktig del i Fibergi. De måste vara stabila, och jämna för att inte ge för mycket svängningar i resultatet. Det har man i Fibergi aldrig tullat på, menar Henrik Hedberg: -Jag tror att kvalitet lönar sig i längden, fortsätter Henrik. Även om det kan verka kostsamt i perioder. Men har du nöjda kunder som ser goda resultat, kommer de tillbaka. Det är sammansättningen på fodret som är nyckeln till vår framgång. Att grovfodret är den viktigaste delen i en hästs vardag, står klart idag men så har det inte alltid varit. - Idag talas det mycket, mycket mer om grovfodrets kvalitet än vad det gjorde förr, menar Suzanne. Och det är till hästens fördel, givetvis, och vår eftersom vi alltid har betonat vikten av grovfodrets kvalitet. Färdigfoderna är fortfarande Fibergis styrka, menar Henrik och Suzanne. Och det är här man har den bästa produktionseffektiviteten i fabriken. Vad är det då som är så speciellt med Fibergis blandning? - Vi tillsätter halmhackelse precis som de kunniga hästkarlarna gjorde förr i tiden, berättar Suzanne. Hackelsen gör att hästarna tar längre tid på sig att äta kraftfodergivan, och det gör det skonsamt för deras magar. Det som också är gemensamt för alla Fibergis produkter är att de är dammfria müsliblandningar. Tillsatser av melass och oljor gör fodret både dammfritt och smakligt, tillägger Henrik: Nästa år fyller så Fibergi imponerande 25 år som hästfoderproducent. Hur ser man på de kommande åren, framöver? - Vi ser ljust på framtiden, säger Henrik. Vi har en bra produktionskapacitet i fabriken, och distributionen fungerar jättebra. Vi har ett bra flyt just nu. Samarbetet med Svenska Foder Jag tror att kvalitet lönar sig i längden. hoppas vi kunna fördjupa och förbättra så att vi gemensamt kan bryta nya marknadsandelar. - Vi kommer också inför jubileet ändra lite på våra säckar i fråga om färg och form. Storleken blir den samma 25 kilos säckar men med lite upphottat utseende, berättar Suzanne. Vi från Tidningen och Svenska Foder gratulerar jubilaren Fibergi. Faktaruta FIBERGI Namnet FIBERGI kommer av orden FIBER och ENERGI. Fibergis foderblandningar har funnits på den Svenska marknaden sedan 1983. Fibergi AB ägs sedan 1991 av Henrik Hedberg som också driver företaget tillsammans med två anställda Suzanne Åkerlund och Lennart Hallengren. Produkterna tillverkas i Fibergi AB:s fabrik i Halmstad. Varje enskild säck kontrolleras och sys manuellt. Svenska råvaror av högsta kvalitet utgör grunden för produkterna, men viss komplettering sker med importerade specialråvaror. Man strävar efter att i största möjliga mån handla av lokala producenter för att för miljöns skull hålla nere antalet transporter. 20