Kvalitetsbokslut. Anestesikliniken MSE, KSK

Kvalitetsbokslut Anestesikliniken MSE, KSK

Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat... 12 Patientsäkerhetsresultat... 13 Patienterfarenheter... 15 Ekonomi... 17 Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete... 18 Förbättringsarbete... 20 Aktiviteter 2012... 21 Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 2(21)

Inledning Anestesikliniken MSE/KSK är en av länets största kliniker. Vi bedriver intensivvård på MSE och har operationsverksamhet på MSE och KSK. Vi hjälper även övriga kliniker med akuta sjukdomstillstånd och transporter av svårt sjuka patienter till andra sjukhus. Detta ställer stora krav på oss som serviceklinik. Vi måste vara tillgängliga med omedelbar verkan och vi måste också ha den breda kompetens som behövs för att kunna hantera alla situationer vi ställs inför. Vi arbetar aktivt på kliniken för att hålla en hög kvalitet i verksamheten och utvecklar både vår medicinska kunskap och vårt arbetssätt. Vi vill också förbättra vår dialog med patienterna. Vi är stolta över vår verksamhet och vill arbeta för att bli ännu bättre. I det här kvalitetsbokslutet har vi valt att lyfta fram en del av allt det kvalitetsarbete som vi har gjort under 2011. Om du är intresserad av att veta något mer så är du välkommen att höra av dig. Våra kontaktuppgifter hittar du på Landstinget Sörmlands webbsida. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 3(21)

Faktaruta Fakta Utfall 2011 Omsättning 217mnkr Antal anställda 287st Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 4(21)

Organisation / Kompetens Kliniken leds av verksamhetschef. Direkt underställda verksamhetschefen är läkargruppen, vårdenhetschefer, verksamhetssamordnaren och administrativ enhetschef. Strategiska ledningsgruppen består av verksamhetschef, ställföreträdande chef, verksamhetssamordnare, specialistläkare, överläkare och klinikens 3 vårdenhetschefer. Operativa ledningsgruppen består av verksamhetschef, verksamhetssamordnare, vårdenhetschefer, biträdande vårdenhetschefer och administrativ enhetschef. I basenhetsrådet ingår verksamhetschef, verksamhetssamordnare och fackliga företrädare från Vision, Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet. Läkare - På C-op, Op KSK och IVA finns sektionsansvariga läkare som utgör medicinsk ledning tillsammans med vårdenhetschef och biträdande vårdenhetschef. Dessutom finns medicinskt ansvariga läkare för varje team som arbetar tillsammans med teamledare. Den medicinska utvecklingsgruppen (MUG) består av läkare vars syfte är att tillse att klinikens metoder och rutiner följer aktuella vetenskapliga rön och vedertagna riktlinjer. MUG rapporterar till strategiska ledningsgruppen som har huvudansvaret för prioritering samt beslut. CVU leds av verksamhetssamordnare. CVU arbetar med klinikövergripande verksamhets och kvalitetsområden, där patientsäkerhetsarbete utgör en stor del. COP/STC(sterilcentralen) MSE leds av vårdenhetschef och tre biträdande Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 5(21)

vårdenhetschefer. Verksamheten är organiserad i 7 olika team och alla team leds av varsin teamledare (serviceteam leds av en bitr. vårdenhetschef). OP/UVA/STC KSK leds av vårdenhetschef och biträdande vårdenhetschef, teamledare för UVA samt teamledare för sterilcentralen. IVA/UVA MSE leds av vårdenhetschef och biträdande vårdenhetschef samt teamledare på UVA. Personalen roterar mellan intensivvårds- och uppvakningsavdelningen. Administrativa enheten arbetar med sjukvårdsadministrativa uppgifter samt IT. Leds av enhetschef. Kompetensförsörjning Den höga kompetens som finns hos klinikens medarbetare måste bibehållas framöver och vi behöver erbjuda regelbunden utbildning för alla yrkeskategorier. Vi måste arbeta aktivt med att rekrytera inför framtiden. En speciell utmaning är att rekrytera vidareutbildade sjuksköterskor. I landstinget finns bl.a. kontraktsutbildning då vi erbjuder lön under utbildning för att bli operations-, narkos- eller intensivvårdsjuksköterska. I nuläget finns en nationell brist på operationssjuksköterskor vilket också påverkat oss. Vi har arbetat aktivt med rekrytering tillsammans med NLN och bl.a. gjort marknadsföringsinsatser. Tillsammans med opererande kliniker har vi erbjudit kombinationstjänster, t.ex. delad tjänst som operations- och mottagningssjuksköterska. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 6(21)

Verksamhetens uppdrag Verksamhetsidé: På Anestesikliniken MSE/KSK arbetar vi för: -Att patienten skall känna sig trygg, säker och nöjd; grunden för detta är ett evidensbaserat arbetssätt, fungerande avvikelsehantering samt regelbunden uppföljning av verksamheten. -Att medarbetarna skall ha en bra arbetsplats och kunna påverka sin arbetssituation; grunden för detta är aktiva medarbetare, tydlig kommunikation och en lyhörd ledning. -Att verksamheten ständigt skall förbättras och vara ett steg före framtiden. -Att verksamheten skall vara kostnadseffektiv. Grunduppdrag: Att ge medicinsk service inom gällande upptagningsområde till våra samarbetspartners. Detta inkluderar: Operationssjukvård Anestesisjukvård Sterilverksamhet Uppvakningsvård Intensivvård, MSE Kännetecken: Anestesikliniken med sina verksamheter fungerar som ett nav inom sjukhusen där personalen dagligen ställs inför en mängd utmaningar som ställer höga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Vi möter patienterna i en situation där de är extremt utlämnade. Utmaningarna definierar verksamheten: Högteknologisk miljö. Snabb medicinsk utveckling. Tätt dagligt samarbete med flera av landstingets verksamheter. Mycket skiftande tidsinsatser, från minutlånga ingrepp till månadslånga vårdtider. Patientbas: från nyfödda till äldre, friska till svårt sjuka. Planerings och förberedelsemöjlighet från månader i förväg till sekunder. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 7(21)

Måluppfyllelse Verksamheten har ställt upp tydliga mål främst när det gäller produktion som också kan kopplas ihop med tillgänglighet. Tillgänglighetsarbetet har fortsatt oförtrutet trots kapacitetsneddragningen av vårdplatser och reducerade antal planeringsbara operationslag på MSE. Kapacitetsneddragningen i sig har vållat en del utmaningar i operationsverksamheten man har inte påverkat produktionen något nämnvärt. Det är den analysen som man kan göra utifrån att ha sett 2011 års produktionssiffror. Totalt sett så kan man summera med att mycket har gjorts på färre resurser (Op MSE) eller mer har gjorts med befintliga resurser (IVA MSE och OP KSK). Mått Måltal 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Diff mot uppdrag COP MSE Optim inom op 9 500 9 310 9 391-190 Antal op 10 000 9 330 9 617-670 Op/KSK Optim inom op 2 400 2 459 2 358 59 Antal op 3 700 3 213 3 151-487 IVA/MSE VTS 75 000 88 322 75 874 13 322 Antal pat. 677 669 8 COP MSE: Målet på 9500 operationstimmar har inte uppnåtts. Operationstimmarna har minskat med 81 jämfört med föregående år och antalet operationer med 287. Detta förhållande tyder på att vi har haft många operationer med långa operationstider. Med tanke på att vi under året har haft 204 färre planeringsbara operationslag än 2010 (relaterat till operationssjuksköterskebrist) så har vi hållit en förhållandevis hög produktion med befintlig resurs. OP KSK: För första gången har Op KSK lyckats att nå upp till och dessutom över sitt produktionsmål på 2 400 operationstimmar! Bakom detta ligger ett målmedvetet arbete där man bl.a. gjort schemaförändringar för att möjliggöra en effektivare operationsplanering och arbetat med att effektivisera verksamheten på fredagar. Antalet minskade operationer beror på minskad ECT-verksamhet. IVA MSE: Aldrig tidigare har det registrerats så många VTS-poäng (VårdTyngdSverige) som i år! Måltalet överskreds med drygt 13 000 poäng. Med utgångspunkt att antalet patienter endast har ökat med 8 så kan man dra de slutsatserna att intensivvårdsavdelningen har vårdat många svårt sjuka patienter med mycket stort vårdbehov. Detta återspeglas också i att ventilatortimmarna har ökat med nästan 7 000 jämfört med 2010. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 8(21)

Tillgänglighet Då våra verksamheter består av delprocesser i patientflödet så har vi på basenheten inga egna tillgänglighetsmått att redovisa. Detta hindrar oss inte från att aktivt arbeta med förbättringsarbete inom vår egen verksamhet för att patientflöden ska löpa så smidigt som möjligt. LEAN-grupper Internt på basenheten arbetar vi i olika LEAN-grupper. Här kommer ett axplock av alla de vardagsnära förbättringsåtgärder som är gjorda utifrån det arbetet. Uppmärkning av "parkeringsplatser" till apparater och vagnar Alla personsökare samlade på ett ställe Låneinstrument från olika firmor går direkt till sterilcentralen för kontroll Påfyllning av anestesivagnar görs kontinuerligt under dagarna Strukturering av morgonmöte för narkosläkarna. Fem punkter skall gås igenom, leds av daglig ledare. Får ta max fem minuter. Möteslokal ändrad så att man nu träffas på operation. Genomgång av rutiner vid bedömning och premedicinering i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra flödet och därmed minska antalet avvikelser För att få med alla frågor vid telefontolkning så har en blankett tagits fram för detta som ligger vid tolktelefonen För att slippa leta efter olika stöd till operationsbordet så har man samlat alla stöd på en vagn som är lätt att ta med sig Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 9(21)

Logistikgrupper Externt samarbete med främst opererade kliniker och vårdplatsenheterna bedriver vi i olika logistikgrupper. Här arbetar vi tillsammans för att effektivisera och standardisera flödet från det att patienten blir operationsanmäld tills det att patienten blir utskriven efter genomförd operation. Nedan följer en del exempel på genomförda, vardagsnära förbättringar som har kommit ur logistikgruppsarbetet. Operationssalsansvariga har utsetts och arbetsordning för dessa tagits fram Flödesscheman och tidsregistreringar i syfte att minska bytestider mellan operationer En narkosläkare går direkt in på operation utan att vara med på morgonmöte Plexusbedövning och andra blockader läggs på uppvakningen före operation. En utarbetad rutin gällande detta är publiserad på basenhetens webbsida för styrande dokument Dagligen är två prioriterade operationssalar utsedda för att komma igång tidigare Fasta operationsstarttider satta för olika ingrepp gäller dagens första operation. Mätning av starttider följs kontinuerligt Genomgång och revidering av patientinformation som öppenvårdspatienter får med sig hem Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 10(21)

Ändrat arbetssätt inom den dagkirurgiska verksamheten, MSE För att förbättra tillgängligheten till den dagkirurgiska verksamheten så har vi under året testat olika saker. Verksamheten var tidigare uppbyggd på så sätt att en opererande läkare gick mellan två operationssalar och opererade. Detta arbetssätt grundar sig i att operationstiderna ofta är korta på dessa patienter. Övrig personal hinner då förbereda och avveckla på operationssalen under tiden operatören arbetar på salen bredvid. Då vi har sett att den ena operationssalen ofta stått still länge och väntat på operatören som befann sig på salen bredvid så testade vi under några veckor att ändra arbetssätt och istället bemannades operationssalarna upp med en operatör/sal. Testutvärderingen visade att med en operatör/sal så hann vi operera flera patienter. Hösten 2011 infördes det nya arbetssättet och vid årsskiftet kunde vi konstatera att vi hade opererat 156 fler dagkirurgiska patienter jämfört med året innan. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 11(21)

Medicinska resultat Basenheten rapporterar för närvarande endast i ett kvalitetsregister SIR (Svenska Intensivvårds Registret). Här kan man se att vi inte har haft någon större ökning av antalet patienter, men däremot sjukare, vilket återspeglas i vårdtyngdsmätning och respiratortimmar. Tröskeln för att komma till IVA ser ut att ha höjts vilket sannolikt hör ihop med att IVA är fullbelagt betydligt oftare, mer än en fjärdedel av tiden. Årsrapporten från SIR kommer i maj så där har vi ännu inga resultat för 2011 att redovisa. Det vi kan se redan nu gäller komplikationsregistreringen. Siffrorna är "för bra" vilket sannolikt beror på underrapportering. Under 2012 ska vi arbeta med att förbättra komplikationsregistrering av framför allt vårdrelaterade infektioner. Detta för att senare under året, när vi är säkra på mätvärdena, kunna arbeta mer intensivt med åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Inom anestesi- och operationssjukvård har det inte funnits något nationellt kvalitetsregister. 1999 togs det första initiativet att skapa ett svenskt anestesiregister (SAR). Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och nu, drygt 13 år senare så är det första nationella registret inom vår specialité, Svenskt Perioperativt Register (SPOR), på väg att födas. En av basenhetens överläkare deltar i den nationella arbetsgruppen. Under 2012 kommer ett test av dataöverföring direkt från operationsplaneringssystemet till registret att ske. Mälarsjukhuset i Eskilstuna blir ett av två pilotsjukhus för detta. Vår förhoppning är att inom en inte alltför lång framtid kunna jämföra våra kvalitetsmått med andra sjukhus och landsting. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 12(21)

Patientsäkerhetsresultat Vår verksamhet är i allra högsta grad en högrisk verksamhet. Vad menar vi då med det? Jo, vi vårdar ofta svårt sjuka patienter och/eller patienter i utsatta situationer. Till vår hjälp har mycket avancerad teknisk utrustning, många potenta, snabbverkande läkemedel och högteknologisk övervakningsutrustning. Kopplat till detta så behöver vi ofta fatta snabba beslut och agera därefter. Detta till trots så är vårt mål är att arbeta på ett så säkert sätt som möjligt. Patientsäkerhetsarbete är en självklar del av vår vardag. Avvikelse-och risk rapportering En del av patientsäkerhetsarbetet utgörs av avvikelse- och riskrapportering. Det arbetar vi mycket aktivt med. Alla medarbetare erbjuds utbildning i vårt avvikelserapporteringssystem Synergi. Inkomna avvikelser bearbetas och åtgärdas av våra vårdenhets- och enhetschefer och återkopplas dels individuellt och på arbetsplatsträffar, i olika mötesforum och i vissa fall i basenhetsrådet. Vi har satt upp egna mål på kliniken som bygger på att vi ska öka avvikelse- och riskrapporteringen i vår egen verksamhet. Rapporteringsgraden i den egna verksamheten har ökat från 48 till 55 % jämfört med 2010. Totalt skrevs 429 rapporter på basenheten. Utav dessa skickades 195 vidare till annan basenhet. Under samma period fick vi 51 rapporter skickade till oss från basenhet. Allvarligare avvikelser rapporteras alltid vidare till verksamhetschefen. Under året skickades fyra ärenden vidare från verksamhetschefen till chefsläkare för ställningstagande till Lex Maria anmälan. Av dessa fyra så anmäldes tre ärenden till Socialstyrelsen som Lex Maria. Under 2010 hade vi inga Lex Maria anmälningar alls, däremot så arbetade vi vidare med åtgärder och rutiner som härrör från tidigare Lex Maria fall. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 13(21)

Riskanalys Under året har vi deltagit i en riskanalys - Ordinationer till barn som ska opereras. Två av tidigare nämnda Lex Maria fall är avvikelser som har skett i samband med läkemedelsdosering till barn som skulle opereras. Det är viktigt att dra lärdom av det som har inträffat och vidta åtgärder för att förebygga så att inte liknande händelser inträffar i framtiden. Vi har tillsammans med Barnkliniken arbetat med olika åtgärder för att säkra upp och standardisera kedjan från det att läkemedlet ordineras i datajournalen tills det är givet till barnet. Checklista för säker kirurgi På operationsavdelningarna så ska Checklistan för säker kirurgi användas vid alla operativa ingrepp. Checklistan används i tre omgångar (före narkos, före operationsstart och efter operationsavslut) av operationslaget som gemensamt checkar av standardpunkter. Vi följer kontinuerligt och mäter i hur stor utsträckning checklistan används korrekt i alla tre momenten. På Operation KSK så ligger resultatet på 100 % de två senaste mätningarna! På Operation MSE så finns det förbättringspotential, men trenden är positiv där också. Vi fortsätter och mäter - målet är att checklistan ska användas till 100 %. Hygienrutiner Under året har det arbetats mycket för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och de klädselrutiner som gäller inom Landstinget Sörmland. Vi kan se i de mätningar som är gjorda att det brister främst i att sprita händerna före rent momentet och patientkontakt. Vi kommer att mäta följsamheten tätare fortsättningsvis för att sätta ännu större fokus på frågan och hålla den ständigt aktuell. Det tar tid att bryta invanda mönster och förändra arbetssätt. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 14(21)

Patienterfarenheter Under året har vi arbetat för att skapa en bättre dialog med patienter och närstående och försökt på olika vis att ta reda på vad de tycker om vård och bemötande som de får när de vistas hos oss. Synpunkter och klagomål Nytt för året har varit att vi har satt upp lådor i vänt- och anhörigrum där man kan lämna synpunkter, förbättringsförslag eller klagomål. Vi har även ett webbformulär på våra externa webbsidor som erbjuder samma möjlighet att tycka till. Flest synpunkter under året har inkommit till uppvaknings- och operationsavdelningen på KSK. Av 85 inkomna synpunkter så var hela 82 "rosor"! De 3 klagomål som inkom handlade om väntan, svårtolkad patientinformation och knarrande skor. Dessa klagomål har vi lagt in som avvikelser i vårt avvikelserapporteringssystem och bearbetat dem enligt rutin. Kontakt har tagits med de patienter som har uppgivit personuppgifter för återkoppling. Post-IVA mottagning Svår sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan ofta upplevas som påfrestande. En del patienter kan få efterföljande psykiska problem som exempelvis oro, depression och posttraumatisk-stressrelaterade symtom. Även fysiska symtom som illamående, svårigheter att äta och muskelsvaghet kan utgöra problem. Patienternas minnen av intensivvårdsvistelsen kan dessutom vara oklara och ibland skrämmande. Många patienter har tankar och funderingar kring vistelsen på Intensivvårdsavdelningen. Post-IVA mottagningen vänder sig till de patienter som vårdats en längre tid på Intensivvårdsavdelningen och syftar till att följa upp patienterna och därigenom underlätta och förbättra patienternas återhämtning samt att ge personalen feedback och möjlighet till utvärdering och förbättring av verksamheten. Under 2011 har organisationen för post-iva uppföljningen förbättrats och en sjuksköterska har viss tid avsatt för att hålla i denna verksamhet. Detta innebär att vi Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 15(21)

säkerställer att alla patienter som är aktuella för uppföljning verkligen kan erbjudas detta. Under 2012 kommer uppföljningen att anpassas till nationella rutiner och resultaten rapporteras in till kvalitetsregistret Svenskt Intensivvårds Register (SIR). Enkätundersökningar Enkäter är genomförda både på operation och uppvakningen på såväl MSE som KSK. Dessa har vänt sig till dagkirurgiska patienter och berört frågor såsom bemötande, information, väntetid, sekretess och integritet, ljudnivå och miljö. Här redovisas en fråga angående bemötande som är hämtad ur enkätundersökningen som är gjord på MSE. Överlag så är patienterna nöjda. De områden där det påtalas brister rör främst lokaler och väntetid. Vi arbetar fortlöpande med förbättringsåtgärder utifrån de resultat vi har fått fram. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 16(21)

Ekonomi Se årsredovisning 2011 Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 17(21)

Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Egen kontroll Temaveckor för vårdrutiner och standardvårdplaner I syfte att ge våra patienter en evidensbaserad, säker och likvärdig vård har vi på intensivvårds- och uppvakningsavdelningen, MSE under flera år satsat på att våra vårdrutiner ska finnas dokumenterade. En förutsättning för att uppnå syftet med dessa dokument är dock att alla känner till och förstår dem. Under 2011 har vi därför aktivt arbetat med detta, bland annat i form av temaveckor. Temaveckorna omfattade 3 veckor åt gången. Varje 3-veckors period har ett antal av våra vårdrutiner varit i fokus. Målet var att alla undersköterskor och sjuksköterskor under dessa veckor skulle sätta sig in i de aktuella vårdrutinernas innehåll. Var och en ansvarade för att läsa igenom dokumenten och pricka av sig på en lista. Under varje temaperiod planerades också ett utbildningstillfälle där de grupper som ansvarar för de aktuella vårdrutinerna la upp programmet. Beroende av vilket ämne det handlade om valde den grupp som ansvarar för rutinen att själva prata om vårdrutinen, ta in en föreläsare, ha praktiska övningar eller bara finnas tillgängliga för frågor. Innan vi började med temaveckor fick alla besvara en enkät för att få reda på utgångsläget, hos undersköterskor och sjuksköterskor på IVA/UVA. En uppföljande enkät lämnades ut efter ett år för att se om vår satsning haft effekt. Figur 1 Fråga: Hur använder du vårdrutinerna? Resultatet av enkäten visade att satsningen på temaveckor upplevdes positiv av de flesta och haft effekten att fler använde sig av rutinerna i det dagliga patientnära arbetet. Journalgranskning På uppvakningen, KSK har man tittat på vad och hur det dokumenteras i uppvakningsjournalen. Granskningen har resulterat i ändrade och mer enhetliga rutiner för dokumentationen. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 18(21)

Standardvårdplaner (SVP) På uppvakningen vårdar vi ett stort antal patienter som genomgått olika ingrepp. Patienterna ska vårdas och övervakas olika beroende på vilket operativt ingrepp som de har genomgått. Vi använder oss därför av vårdrutiner i form av standardvårdplaner (SVP) för att kunna hålla en hög patientsäkerhet. SVP ska ses som guider eller på förhand antagna handlingsförslag. SVP tas i bruk när patienten anländer till uppvakningen om inte ansvarig läkare ger annan ordination. På uppvakningen, MSE finns en SVP för basal UVA-vård vuxna samt en vårdrutin för UVA-vård barn finns som en allmän grund. Utöver dessa är målsättningen att ha kompletterande SVP för alla olika diagnoser, där specifika behov, övervakning och vårdåtgärder presenteras. Under 2011 har vi utvecklat 25 kompletterande SVP för totalt 63 diagnoser. På uppvakningen och operationsavdelningen, KSK så har det under året tagits fram 2 gemensamma SVP för olika diagnoser. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 19(21)

Förbättringsarbete Ny sövningsmetod införd Operationsavdelningen på MSE använder en ny standardiserad metod när patienter ska sövas inför operation. Genom ett samarbete med S:t Görans sjukhus har man fått tillgång till en metod som är bättre för miljön, ger lägre kostnader och som även kan ge piggare patienter efter genomförd operation. Genom ett systematiskt förbättringsarbete så har man lyckats minska förbrukningen av narkosgas. Patienterna får samma koncentration av narkosgas som tidigare men tillfört med ett lägre flöde av luft och syrgas vilket därmed minskar överskottet av narkosgas som släpps ut till miljön. Effekten för patienten blir den samma men metoden ökar möjligheten till en mer förutsägbar och jämnare sövning vilket i slutändan kan ge piggare patienter vid uppvaknandet Detta sätt att söva används vid nästan alla operationer av vuxna människor som varar längre tid än 20 minuter. Personalen har fått utbildning genom föreläsningar, simulatorträning och praktik. Initialt omhändertagande på intensivvårdsavdelningen (IVA) Det initiala omhändertagandet på IVA bör följa ett förutbestämt standardiserat arbetssätt som präglas av systematik och enkelhet. En vårdrutin med tillhörande åtgärdskort har därför arbetats fram. Målsättningen är att minimera risken för att någon vital åtgärd fördröjs eller glöms bort samt att all personal vet sin bestämda roll och arbetsuppgift. Arbetssättet resulterar i ett mer likvärdigt omhändertagande. Funktionsbeskrivningar på operation och uppvakningen, KSK I samband med att personalschemat gjordes om för att bättre anpassas till verksamheten så lades också ett stort arbete ned på att göra nya funktionsbeskrivningar till alla olika funktioner på avdelningen. Det är nu mycket tydligt vem som ska göra vad och när, både i det dagliga arbetet och när det gäller uppgifter som utförs mer sällan. Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 20(21)

Aktiviteter 2012 Dessa aktiviteter är den del av de övergripande aktiviteter inom kvalitetsområdet som vi kommer att arbeta vidare med på basenhetsnivå under 2012. Till detta kommer alla de mål och aktiviteter som har satts upp på respektive enhet. Såväl vårdenheter som administrativ verksamhet har egna aktiviteter att arbeta vidare med. Gemensamt för alla är syftet att hela tiden bli lite bättre! Aktivitet Genomgång av boken "Min guide till säker vård" tillsammans med medarbetarna på vårens studiedagar. I syfte att lyfta patientens rättigheter och delaktighet i vården. Öka andelen avslutade avvikelser inom 2 månader - Mätning 2011 samt mätning varje tertial En riskanalys /vårdenhet Mäta följsamhet till basala hygienrutiner och klädselregler enhetsvis minst varje tertial Öka andelen egenkontroll på varje enhet Anestesikliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 21(21)