2014-09-30 Bern Johan Manell Landpromemoria Schweiz Officiellt namn: Schweiziska edsförbundet Huvudstad: Bern Språk 1 : Tyska (modersmål för 65,3 %), franska (22,4 %), italienska (8,4 %) och rätoromanska (0,5 %). Övriga(20,4%). Yta: 41 285 km². Folkmängd: 8,1 miljoner, varav 23,8 % utländska medborgare (årsslut 2013) Nationaldag: 1 augusti Födelsetal: I genomsnitt föds 1,5 barn/kvinna Religion: 38,2 % tillhör den romersk-katolska kyrkan, 26,9 % den protestantiska kyrkan, 12,2 % andra religioner samt 21,4 % är konfessionslösa. Statsskick: Konfederation med 26 kantoner Förbundspresident: Roterar på årsbasis mellan regeringsmedlemmarna. Didier Burkhalter (FDP) är president 2014. Nuvarande vicepresidenten Simonetta Sommaruga (SP) blir om traditionen följs president 2015. Parlament: Tvåkammarsystem med en stor kammare (Nationalrat) om 200 ledamöter som representerar folket och en liten kammare (Ständerat) om 46 ledamöter som representerar kantonerna. Regering: Sju ledamöter som väljs av parlamentets generalförsamling (båda kamrar). Senaste/nästa allmänna val: 23 oktober 2011/18 oktober 2015. Valuta: Schweizerfranc, CHF (1 CHF = 7,6 SEK, september 2014). BNP/capita (löpande priser, PPP): 388 343 SEK(2013) [Sverige: 315 128 SEK]. BNP-tillväxt: 1,9 % (2013) Inflation: -0,2 % (2013). Viktigaste handelspartners: Tyskland, Italien, Frankrike, Nederländerna, USA samt Storbritannien. Arbetslöshet: 3,2 % (december 2013) Bistånd/BNI: 0,45 % Export/import: 201 mdr CHF/178 mdr CHF (2013). Export från Sverige till Schweiz: 13,3 mdr SEK (2013) Import till Sverige från Schweiz: 7,6 mdr SEK (2013) 1 Summan överstiger 100 % då vissa invånare har fler än ett talat huvudspråk
2(9) Exportvaror: kemikalier, mediciner, precisionsinstrument, maskiner, elektronik, ur och bijouterier. Importvaror: kemikalier, maskiner, elektronik, metaller och bilar. I förtydligande syfte anges ibland i löptexten även namn och förkortningar på tyska; vi har av utrymmesskäl undvikit vidare namngivning på något av de andra officiella språken. Kort historik * * * * * Schweiz har anor från medeltiden. Redan 1291 slöt sig kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden samman i ett edsförbund. Det dröjde dock till 1815 innan Schweiz i och med Wienkongressen erkändes som självständig stat. Schweiz av idag bildades 1848 efter det att man antog den förbundsförfattning som kom att gälla till 1999. Den schweiziska författningen är en avvägning mellan centraliserad och decentraliserad makt i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Schweiz är sedan 1815 officiellt neutralt. Neutraliteten har varit viktig för Schweiz och det är till stor del på grund av denna som landet blev medlem av FN så sent som 2002 samt att man har valt att inte bli medlem i EU. Under de båda världskrigen utövade Schweiz en strikt neutralitetspolitik vilken innebar att landet kunde bistå med humanitär hjälp men i övrigt inte beblandade sig. Inom landet fanns dock motsättningar främst mellan den fransktalande delen som sympatiserade mer med Frankrike och den tysktalande delen som sympatiserade mer med Tyskland. Schweiz är på många sätt ett konservativt land med stark patriotism även om det finns en del områden där man har mycket mer liberala policyer än Sverige (t.ex. vad gäller droger, dödshjälp och prostitution). Schweiz införde kvinnlig rösträtt på nationell nivå så sent som 1971. På kantonal nivå dröjde det ända fram till 1990 innan Appenzell Innerrhoden, efter ett beslut av den schweiziska författningsdomstolen, tvingades att som sista kanton införa kvinnlig kantonal rösträtt.
3(9) Statsskick Konfederationen Schweiz har ett utpräglat decentraliserat styrelseskick där den politiska makten är tydligt uppdelad mellan parlamenten på nationell nivå, de 26 kantonerna och den kommunala nivån. Parlamentet har 246 ledamöter. 46 av ledamöterna tillhör den lilla kammaren (Ständerat) som representerar kantonerna; den stora kammaren (Nationalrat) om 200 ledamöter representerar det schweiziska folket. Parlamentet är av ett så kallat milissystem där de flesta ledamöter huvudsakligen har ett civilt yrke vid sidan av att vara parlamentsledamot. Ledamöterna sammanträder fyra gånger per år i treveckorsperioder. Parlamentets huvudsakliga funktion är att anta ny lagstiftning samt att granska regeringen. Den exekutiva makten ligger hos förbundsrådet (Bundesrat) som är en slags permanent samlingsregering med sju medlemmar. Dessa väljs in indirekt, en och en, av parlamentets båda kamrar. Det schweiziska styrelseskicket med starkt decentraliserad makt gör att de 26 kantonerna besitter större befogenheter att fatta beslut över exempelvis barnomsorg än vad kommunerna gör i Sverige. På lokal nivå ansvarar varje kommun (Gemeinde) själv för sitt eget skolsystem, sociala tjänster, lokal planering samt skattefrågor. Schweiz är känt för sin direkta demokrati i vilken myndiga medborgare vid fyra tillfällen per år ges möjlighet att i bindande folkomröstningar ta ställning till olika frågor. Följande tre typer av folkomröstningar finns: Folkinitiativ, vilket ger medborgarna rätten att föreslå en ändring eller ett tillägg till konstitutionen. För att initiera folkomröstningen krävs att 100 000 behöriga namnunderskrifter samlas in inom 18 månader. Fakultativt referendum, vilket ger de röstberättigade en möjlighet att folkomrösta om en av parlamentet antagen rättslig akt under förutsättning att 50 000 behöriga namnunderskrifter samlas in inom 100 dagar. Obligatoriskt referendum, vilket inträffar vid föreslagna ändringar i konstitutionen eller inför en schweizisk anslutning till en viss typ av internationella organisationer (såsom t.ex. FN). Omröstningen kräver dubbel majoritet för att förslaget ska
4(9) antas. Såväl en majoritet av befolkningen som en majoritet av kantonerna måste alltså vara för förslaget för att det ska gå igenom. Schweizisk inrikespolitik Parlamentsval i Schweiz äger rum vart fjärde år, senast i oktober 2011. Valet till den stora kammaren sker genom proportionella val med kantonerna som valkretsar vilket gör att fördelningen av mandaten i huvudsak följer det procentuella stödet. Det finns ingen spärr till parlamentet varför det för närvarande finns elva partier representerade i den stora kammaren (Nationalrat). Valet till den lilla kammaren (Ständerat) sker huvudsakligen genom majoritetsval i enmansvalkretsar där den som fått flest röster får en plats för kantonen. Mandatfördelningen är uppdelad efter kantonens storlek och Zürich har t.ex. 34 mandat. Fördelningen från valet 2011 ser ut på följande sätt: Nationalrat Ständerat SVP 54 5 SP 46 11 FDP 30 11 CVP 28 13 GPS 15 2 GLP 12 2 BDP 9 1 Övriga 6 1 Ministrarna i regeringen (Bundesrat) väljs utan författningsrättsligt stöd på ett sådant sätt att en konkordansregering bildas. Konkordans innebär att alla större partier, från höger till vänster, är representerade med en till två ministrar. Traditionellt har fördelningen av ministerposterna skett mellan de fyra största partierna genom en s.k. magisk formel och ministrar som kandiderat för ytterligare en ämbetsperiod har alltid blivit återvalda. I och med att kandidatens personlighet fått allt större betydelse på senare tid har alltför kontroversiella kandidater inte fått tillräckligt stöd för att bli valda. Sedan ett antal år tillbaka har regeringen bestått av fem partier. I sin tjänsteutövning verkar ministrarna i huvudsak inte som partipolitiker, utan som ämbetsmän, inte helt olikt EUkommissionärerna. Ordförandeskapet i regeringskollektivet roterar årligen, vilket innebär att också uppdraget att vara landets president tilldelas efter anciennitetsordning. Under 2014 är utrikesminister Didier
5(9) Burkhalter (FDP) president. Simonetta Sommaruga (SP) är vicepresident och om traditionen följs kommer hon i december 2014 att bli vald till president för 2015. Regeringen 2014 ser ut som följer: Kommunikations-, miljö- och energiminister: Doris Leuthard (CVP) Utrikesminister: Didier Burkhalter (FDP), tillika president Inrikesminister: Alain Berset (SP) Justitie- och migrationsminister: Simonetta Sommaruga (SP) Ekonomi- och handelsminister: Johann Schneider-Ammann (FDP) Försvarsminister: Ueli Maurer (SVP) Finansminister: Eveline Widmer-Schlumpf (BDP) Sedan valet 2003 har det schweiziska folkpartiet (SVP) varit största parti i Nationalrat med ett väljarstöd på mellan 25 och 30 % av rösterna. Partiet beskrivs ofta som högerpopulistiskt, med en aggressiv och högljudd retorik gentemot EU, Nato, invandring och sådant som uppfattas som icke-schweiziskt. Partiet låg år 2009 bakom initiativet att förbjuda byggandet av fler minareter och inför valet 2011 bakom initiativet om automatisk utvisning av kriminella utlänningar. SVP låg även bakom initiativet nej till massinvandring i februari 2014 där väljarkåren beslutade att införa kvoter för invandring samt nationell preferens på landets arbetsmarknad. Liberalerna (FDP) har varit representerade i regeringen oavbrutet sedan Nationalrats grundande 1848. Kristdemokraterna (CVP) har haft minst en ministerpost oavbrutet sedan slutet av 1800-talet. Även om båda partierna har sina storhetstider bakom sig tillhör de fortfarande de större partierna och är fortfarande medlemmar i regeringen. Sedan 1990-talet har de däremot blivit passerade i popularitet inte bara av SVP utan också av de EU-vänliga socialdemokraterna (SP). Också det konservativa partiet (BDP) som är utbrytarparti ur SVP finns representerade i regeringen med en minister. Schweiz internationellt Länge ansågs det i Schweiz omöjligt att kombinera en strikt neutralitet med medlemskap i mellanstatliga organisationer med alltför stort inflytande på respektive medlemsland. En succesivt förändrat ställningstagande gjorde att man ändå 1992 kom att folkomrösta om EES-anslutning. Resultatet blev att en knapp majoritet av valmanskåren (50,3 % vs 49, 7 %) röstade nej till ett schweiziskt inträde. Efter detta
6(9) valde Schweiz istället att ingå bilaterala avtal med EU. Idag finns över 100 sådana avtal, huvudsakligen avslutsförhandlade 1999 och 2004. Relationen mellan EU och Schweiz är viktig och intensiv; ca 75 procent av Schweiz import kommer från EU och ca 56 procent av landets export går till EU. Dessutom dagspendlar ett stort antal människor in från Italien, Frankrike, Tyskland och Österrike för att arbeta i Schweiz. För närvarande går det bilaterala samarbetet på lågvarv eftersom EU kräver en lösning på de s.k. institutionella frågorna, vilka tar sikte på vissa problemområden såsom formerna för schweiziskt övertagande av vidareutvecklad EU-rätt och avsaknaden av en oberoende rättslig instans i händelse av tvist. Bakgrunden till dessa krav är en avsaknad av ett välfungerande institutionellt ramverk samt att Schweiz har introducerat en rad åtgärder som bland annat minskar möjligheten för tjänsteföretag från EU att verka i landet. Dessutom begränsar dessa åtgärder samtidigt den fria rörligheten för medborgare från nya EUmedlemsländer De förhandlingar som inletts ger dock föga hopp om snar enighet. Schweiz motvilja mot bl.a. en överstatlig rättsinstans är tätt kopplad till den vikt landets befolkning fäster vid grundläggande frågor såsom landets oberoende och neutralitet. Konsekvenserna av den folkomröstning som hölls den 9 februari 2014 på temat att stoppa massinvandringen kan ännu inte uppskattas exakt. I teorin sägs hela det första bilaterala avtalspaketet Schweiz har med EU upp. Detta på grund av en giljotinklausul som innebär att om Schweiz bryter mot ett av avtalen, i det här fallet inskränker den fria rörligheten för EU-medborgare, så faller också de andra avtalen. Bland dessa finns avtal beträffande inre marknaden, forskning, offentlig upphandling, m.fl. De första två områden där konkreta effekter syns är Erasmus+ samt Horizon 2020 där Schweiz numera klassas mer som ett tredje land. Schweiz var med i grundandet av European Free Trade Association (EFTA). 1963 blev landet medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Landet är även sedan 1992 medlem i Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Det dröjde dock ända fram till 2002 innan Schweiz blev FN-medlem. Genève har länge spelat en stor roll för internationella organisationer. Inte minst för att flera av dem har sina kontor i staden, däribland Röda korset, WHO, UNHCR och WTO. Schweiz valde 1996 trots sin strikta neutralitet att börja samarbeta med NATO inom ramen för partnerskap och fred (PfP). Schweiz bidrar bl.a. till utbildning i säkerhetspolitik och i kampen mot spridning av lätta
7(9) vapen samt i fredsbevarande operationer och minröjning. Schweiz deltar bl.a. i Kosovo (KFOR) och, tillsammans med Sverige, i övervakningen av stilleståndslinjen mellan Nord- och Sydkorea. Schweizisk ekonomi Schweiz är världens 19:e största ekonomi och landet har världens sjunde högsta BNP/capita (2012, Världsbanken). Schweiz tillväxt har de senaste fem åren varit högre än genomsnittet i EU och landet har stått emot den internationella finanskrisen väl. Arbetslösheten är fortsatt låg och Schweiz får ofta topplaceringar i internationella mätningar om konkurrenskraft. Viss protektionism och brist på konkurrens har lett till att den inhemska prisnivån är den högsta i Europa. Zürich och Genève har i internationella rankingar hamnat väldigt högt i kategorin livskvalitet. Schweizerfrancen (CHF), som har ett solitt rykte om att vara en trygg valuta i orostider, har drabbats av en kraftig appreciering, vilket påverkat landets exportindustri och turismnäring negativt. Den schweiziska centralbanken fattade därför i september 2011 beslut om att låsa CHF till en lägsta kurs om 1,20 euro. Denna kurs har man framgångsrikt kunnat hålla sedan dess även om det sker till ett högt pris. Sedan beslutet fattades t.o.m. januari 2013 har centralbanken lagt 178 miljarder CHF på stödköp av utländska valutor. I övrigt har den ekonomiska relationen under senare tid påverkats av kontroverser på framförallt skatteområdet, vilket är tätt relaterat till den starka finanssektorn i Schweiz som står för 11 procent av landets ekonomi och ca 200 000 arbetstillfällen. Många EU-länder förhandlade till sig ett bättre samarbete inom utbyte av information i skatteärenden efter att Schweiz 2009 satts upp på OECDs gråa lista över ickesamarbetsvilliga skatteparadis. EU önskar också se ett automatiskt utbyte av information i skattefrågor, vilket numera förhandlas inom ramen för OECD. Enligt EU utgör de schweiziska kantonernas skatterabatter till bl.a. utländska holdingbolag olagligt statsstöd och utgör därmed ett brott mot frihandelsavtalet från 1972. Schweiz har sedan länge haft en stark verkstadsindustri. Den schweiziska klockindustrin och instrumenttillverkningen står för 50 procent av världsproduktionen. Läkemedelsindustrin står också för en stor del av ekonomin. Vidare är Schweiz också en stor marknadsplats för råvaror som olja, socker och kaffe.
8(9) Efter katastrofen i Fukushima 2011 svängde folkopinionen i Schweiz i sin inställning till kärnkraften som står för ca 40 procent av landets energiförsörjning. Den schweiziska regeringen fattade därefter, som första europeiska land, beslut om att Schweiz skulle avveckla sin kärnkraft (avvecklingen i Tyskland ska dock enligt planerna gå snabbare). Diskussioner och förhandlingar pågår om hur kärnkraften ska kunna ersättas i och med att de fem kärnkraftverken avvecklas efter 50 års användning med sista nedstängning 2034. Relationerna mellan Sverige och Schweiz Handel Sverige exporterar framförallt personbilar, telekomutrustning, papper, stål och järn till Schweiz, till ett totalt värde om ca 13,3 mdr SEK (2013). Importen från Schweiz till Sverige gäller framförallt maskiner, läkemedel, optiska instrument och obehandlade metaller och uppgår till ca 7,6 mdr SEK (2013). Nivån på direktinvesteringar har också varit hög; 2012 uppgick de schweiziska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till ca 56 mdr SEK och motsvarande siffror för svenska direktinvesteringstillgångar i Schweiz var ca 46 mdr SEK. Bland de ca 100 svenska dotterbolagen är de allra flesta försäljningskontor och de tillverkande företagen är relativt få. Viktiga exempel på svensk-schweiziskt samarbete är ABB som har huvudkontor i Zürich och Tetrapak i Lausanne. IKEA öppnade sitt första utomnordiska varuhus i Schweiz och har totalt nio varuhus i landet, varav fyra har öppnat de senaste sju åren. H&M har 73 butiker i landet. Volvo har en relativt betydande försäljning med marknadsandelar som ligger klart över europeiskt snitt. Även den svenska musikindustrins (STIM) upphovsrättsliga exportintäkter från Schweiz är relativt höga (3,78 milj. SEK 2013). Business Sweden har ett lokalt kontor i Zürich där också den svensk-schweiziska handelskammaren (SSCC) har sitt huvudsäte. Politik De senaste åren har ett regelbundet officiellt besöksutbyte på regeringsoch parlamentsnivå skett mellan länderna. Dels har utbytet skett inom ramen för rent bilaterala kontakter, främst manifesterat i statsministerns officiella besök i Bern i december 2010, justitieminister Simonetta Sommarugas besök i Stockholm 2013 samt infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds besök i Schweiz 2013. Dels har utbytet skett via multilaterala fora, såsom t.ex. besöket i Schweiz av en svensk parlamentarisk delegation i samband med ett
9(9) större möte för Inter-Parliamentary Union (IPU) 2011. Informella träffar äger ofta rum inom ramen för World Economic Forum i Davos, där flera svenska regeringsmedlemmar har deltagit. Besök sker även på kommunal nivå. Kultur och Turism Schweizare står för en stor andel av den totala turismen (nionde plats i antal turistnätter 2013) till Sverige. Kunskapen om och intresset för svensk kultur är tämligen utbrett, framförallt inom pop - rockmusik och skönlitteratur. Författare som Jonas Jonasson, Stieg Larsson och Henning Mankell har alla legat högt på bestsellerlistorna i Schweiz. Ambassad och Konsulat Den svenska bilaterala representationen i Schweiz består av Sveriges ambassad i Bern. Magnus Hartog-Holm är ambassadör sedan 2014. Ambassaden stöds av fem underlydande honorärkonsulat i Schweiz (Basel, Genève, Lausanne, Lugano och Zürich) samt ett i Liechtenstein. Sverige har även en ständig representation vid de internationella organisationerna i Genève. HARTOG-HOLM