1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings län tillsatte en kommunal utbildningssamordnare på deltid och de två länsdelarna bildade Högskolan på Höglandet respektive Högskolan på Hemmaplan. Högskolan Höglandet representerar Vetlanda, Tranås, Nässjö, Sävsjö, Aneby och Eksjö kommuner medan Högskolan på hemmaplan representerar Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo och kommuner. Målsättningen med de regionala samarbetsorganisationerna, som har var sin regional samordnare anställd, är i huvudsak att se till att kommunernas behov av högre utbildning blir tillgodosedda. Under slutet av 1990-talet bildades ytterligare ett nätverk bestående av Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Till en början samarbetade fackhögskolorna i Jönköping (dvs. Ingenjörshögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Internationella Handelshögskolan, Hälsohögskolan) och de regionala nätverken i huvudsak kring decentraliserade högskolekurser. Det innebar att en kurs bedrevs i en av kommunerna och att läraren åkte till kursorten. 1996 utvecklades den första distanskursen med hjälp av telebildteknik och kurser kunde då ges på fyra kursorter parallellt vilket gav många fördelar. Fler kommuner fick tillgång till samma kurs; det var lättare att rekrytera tillräckligt med deltagare till kurserna i och med att det räckte att ca10 personer deltog på respektive kommunalt lärcenter. Dessutom var genomströmningen bättre än på de traditionellt utlokaliserade kurserna. Sedan 1996 har antalet kurser som ges via tele-bild (videokonferens) ökat markant. Andra former av distanskurser, framförallt de nätbaserade har också varit under stark utveckling. Kommunala lärcentra har kommit att spela en mycket viktig roll för dem som, i någon form, studerar på distans. Under den första delen av arbetet med distanskurserna var antalet kurser och antalet engagerade kommuner lågt, vilket medförde att samarbetet skedde på ett relativt informellt sätt. Efter hand byggdes lärcentra upp i varje kommun, allt fler kurser gavs och allt fler personer engagerades. Det fanns därmed ett behov av att kvalitetssäkra rutiner och se över vilka roller och funktioner ett lärcentrum bör ha respektive vilka roller och funktioner fackhögskolorna i Jönköping bör ha i samarbetet kring distanskurser. Ur detta uppstod idéen med att skriva en "metodbok för samarbetet. 1.2 Syftet med metodboken Syftet med metodboken är att kvalitetssäkra samarbetet mellan lärcentra och fackhögskolorna i Jönköping när det gäller kurser i distansform genom att arbeta fram, skriva ned och komma överens om en fungerande samarbetsmodell.
I metodboken skall roller och funktioner definieras och rutiner skall skrivas ned för att säkerställa god kvalitet på de kurser som ges i distansform. Tanken är också att metodboken skall underlätta för nya lärare, utbildningssamordnare och andra personer som är engagerade i samarbetet kring distanskurser att snabbt kunna sätta sig in i hur det går till. 1.3 Hur har metodboken arbetats fram? 1999 anordnades den första arbetskonferensen med ca 40 deltagare från länets kommuner och Högskolan i Jönköping. Under konferensen indelades deltagarna i tvärgrupper där lärcentras respektive högskolans roll och funktion diskuterades utifrån olika frågeställningar. Resultatet av diskussionerna ligger till grund för metodboken. Ett första utkast till metodbok skrevs och har därefter bearbetats igen av både högskolan och de båda regionala nätverken. Från och med hösten 1999 har vi arbetat efter den modellen. Metodboken har utvärderats vid årliga arbetskonferenser och reviderats. Tanken är att arbetet med metodboken ska vara en kontinuerlig process och ett stöd för länets lärcentra och Högskolan i Jönköping för att arbeta med ständiga förbättringar. Som en konsekvens av arbetet med metodboken har utvecklingsområden identifierats och utvecklingsarbete genomförts. De årliga arbetskonferenserna ska bidra till att nya utvecklingsområden identifieras och att utvecklingsarbete ständigt pågår. 1.4 Några definitioner. Vid samarbetet kring distanskurser kan en gemensam begreppsapparat underlätta kommunikation och ett bra samarbete. Här följer några exempel på definitioner som rör både distansutbildning generellt och distansutbildning vid Högskolan i Jönköping specifikt. Distansutbildning Utbildningsformer där läraren och den studerande är fysiskt skilda från varandra men där, trots detta, någon form av tvåvägskommunikation förekommer mellan dem, med hjälp av ett eller flera medier. (Distansutbildningens grunder, John A Bååth, 1994) Nätburen distansutbildning En gemensam definition av begreppet nätburen distansutbildning är att den präglas av den fysiska separationen mellan lärare och student och att kommunikationen bärs genom informationsteknologiska medier, IKT. (Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitet, Myringer & Wigforss, 2002) Distansutbildning kan ske på en mängd olika sätt och olika tillämpningar testas och utvecklas kontinuerligt på högskolor runt om i Sverige och internationellt. Högskolan i Jönköping har därför valt att beskriva hur distansutbildning bedrivs just nu och i det aktuella samarbetet med lärcentra i Jönköpings län.
Distansutbildning med tele-bild Distansutbildning med hjälp av tele-bild är en av de former som fackhögskolorna i Jönköping bedriver. Kurser som drivs på distans via tele-bild (videokonferens) vänder sig främst till personer i Jönköpings läns olika kommuner och drivs i samverkan med Högskolan Höglandet, Högskolan på Hemmaplan samt Jönköping, Mullsjö, Habo kommuner. En kurs kan bedrivas parallellt på flera lärcentra med t ex 10-15 studerande på varje ort. Studerandegruppen träffas då t ex en kväll i veckan på respektive lärcenter. En pedagogisk grundidé är att använda gruppen som en viktig resurs för t ex diskussioner, erfarenhetsutbyte och socialt stöd. Läraren sänder föreläsningar från Högskolan med tele-bildteknik. Det finns möjlighet att kommunicera via både bild och ljud direkt under föreläsningen. Under kurserna förekommer också traditionella klassrumsträffar. Det har visat sig mycket värdefullt för studerande och lärare att träffas i verkligheten särskilt vid kursstart, projektredovisningar och vid laborationer av mer praktisk natur. Dessa traditionella träffar hålls i Jönköping eller på någon av kursorterna. Nätbaserade distanskurser Nätbaserade distanskurser kan ges med stöd av internetbaserade lärplattformar. Ping- Pong kallas den lärplattform som används av ING, HLK och HHJ. IHH använder JIBSNET. Via lärplattformen kan kursdeltagarna ta del av allt som rör kursen. Det kan t ex gälla allt från kurslitteratur, presentation av föreläsare/deltagare, lektioner i form av streamade föreläsningar (inspelade föreläsningar som visas via nätet), examinationsformer till kontakter med föreläsare/andra deltagare i t ex chat eller diskussionsforum. Att kursen är nätbaserad gör att den studerande geografiskt kan befinna sig var som helst i världen (i praktiken mestadels i Sverige). Fysiska träffar kan förekomma men utgör då en mindre del i kursen. Lärcentra kan vid nätbaserad utbildning 1) marknadsföra nätbaserade högskolekurser i sin kommun, 2) ge möjlighet för träffar i studiegrupper för t ex erfarenhetsutbyte och social samvaro, 3) ge tillgång till lokaler och grupprum, datorer anslutna till Internet, kopiering/telefon och viss support samt 4) ge tentamensmöjligheter. Fackhögskolorna vid HJ bör 1) informera kursansvariga lärare om möjligheten att använda lärcentra som en resurs vid nätbaserade kurser, 2) informera studenter via t ex kurskatalogen och HJ:s hemsida att lärcentra finns och vad ett lärcentrum kan bidra med, 3) ge samordnare vid lärcentra tillgång till kursens log-in i de fall det behövs för att ge support, 4) om det efterfrågas, ge lärcentra information från antagningsenheten vilka som antagits på nätbaserade kurser i det egna närområdet. Dessutom bör de som antagits till nätbaserade kurser vid HJ i informeras om lärcentra som resurs för nätstudenter i välkomstbrevet. Detta genom att övergripande informera om vad lärcentra kan erbjuda och hänvisa till lärcentra i den egna hemkommunen via t ex larcentra.se. Lärcentra/lärcentrum (LC) Ett lärcentrum finns fysiskt placerat på en eller flera platser i kommunerna, ibland som fristående enhet, ibland i anslutning till en gymnasieskola. Ett lärcentrum erbjuder en studiemiljö på hemmaplan för distansstudenter och fungerar som en länk mellan högskolan och distansstuderande. För närmare beskrivning av vilken teknisk
utrustning, service mm ett lärcentra kan erbjuda se beskrivning av lärcentras roll och funktion, kap 2. Kontaktperson på lärcentra För varje högskolekurs som ges vid ett lärcentrum ska det finnas en kontaktperson. Kontaktpersonens uppgift är att se till att allt praktiskt och administrativt kring en högskolekurs fungerar. Kontaktpersonen fungerar som en länk mellan högskolan och lärcentrat. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap 2.4. Ämneshandledare på lärcentra En ämneshandledare kan fungera både som kontaktperson (se ovan) och som ämneskunnig handledare i en högskolekurs. Vissa kurser, t ex med mer laborativa inslag, kan kräva detta. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap 2. Kommunal utbildningssamordnare I varje kommun i länet finns en person som arbetar som kommunal utbildningssamordnare. Den personen fungerar som högskolans samarbetspartner när det gäller högskolekurser i kommunen och ansvarar för strategisk planering, inventering av utbildningsbehov i kommunen, marknadsföring av kurser, kursinformation vid ansökningsperioden mm. En utbildningssamordnare kan i många fall också fungera som kontaktperson för kurserna. För närmare beskrivning av arbetsuppgifterna, se kap 2. Regional utbildningssamordnare De tre nätverken Högskolan Höglandet, Högskolan på hemmaplan och Jönköping, Habo, Mullsjö kommuner har var sin regional utbildningssamordnare. Uppgiften för den regionala utbildningssamordnaren är i stort att samordna de satsningar som kommunerna som ingår i nätverket gör på området högre utbildning. För närmare beskrivning av arbetsuppgifterna, se kap 2. Högskolans samordnare/ansvarig för fristående kurser Varje fackhögskola har en person som har det övergripande ansvaret för alla fristående kurser som ges vid den högskolan. Det innebär att det finns fyra kontaktpersoner på HJ för länets kommuner när det gäller fristående kurser på distans. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap 3. 1.5 Vad ska känneteckna samarbetet kring kurser på distans? Denna fråga är viktig att komma överens om. Erfarenheterna när det gäller distanskurser har nämligen visat att det krävs god kommunikation mellan lärare, kontaktpersoner på lärcentra, samordnare m.fl. för att kurserna praktiskt ska fungera. Erfarenheterna visar också att hur goda avsikterna än är från de inblandade parterna så blir det ändå fel ibland. Därför är det av stor vikt att samarbetet präglas av en konstruktiv och god anda! Det kan t ex innebära att: vi hjälps åt och gör vårt bästa för att det ska fungera men visar förståelse för att det ibland blir fel (från båda håll) vi är flexibla och har stor vilja när det gäller att lösa uppkomna problem
vi träffas och utbyter erfarenheter vid konferenser och andra tillfällen och lär känna varandra våra kontakter kan tas på ett informellt och enkelt sätt vi känner att det arbete som utförs är både roligt och viktigt respektive fackhögskola och lärcentra fungerar som en organisation i kontakten med studenterna. De problem som uppstår löses internt mellan lärcentra och berörd fackhögskola.