Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Därför valde vi Matmagasinet! För att öka intresset för våra cirklar inledde SV Malmö hösten 2008 ett samarbete med Allers förlag i Helsingborg. Ett pilotprojekt startades med tidningen Matmagasinet, Sveriges näst största mattidning med en upplaga på över 80 000 exemplar varje månad. Tidningen är populär av flera olika skäl, och mycket uppskattad för det enkla sättet att presentera även komplicerade maträtter. Ingredienserna finns att få tag på överallt och förutsätter inte närheten till någon av våra storstäder. Tidningen har också ofta temanummer i anslutning till både större helger och annat som händer i matväg under året, som till exempel skaldjurstema eller bröllop. Bland studieförbunden är samarbetet unikt. Det har gett upphov till en rad olika cirklar, där den vanligaste är 20 rätter à 20 minuter. I samtliga fall ingår en provprenumeration på tidningen Matmagasinet som en extra bonus, som deltagaren sen kan välja att fortsätta eller avbryta. Mervärdet av prenumerationen har rekryterat många nya deltagare och upplevs som mycket positivt. Varje månad får deltagaren ett nummer av Matmagasinet kostnadsfritt, max tre nummer. Generellt sett är intrycket från de olika avdelningarna mycket positivt och upplägget har rönt stor uppskattningen bland både ledare och deltagare. I denna handledning har vi samlat erfarenheter från olika delar av landet för att din avdelning snabbt och enkelt ska kunna starta upp nya cirklar och kanske undvika de värsta misstagen. Vill du komplettera listan med dina erfarenheter, så är du mer än välkommen. Skicka bara ett mail till Lars-Erik Larsson på SVs förbundskansli, larserik@sv.se. December 2009 Anders Sjöland, SV Malmö

Cirkelämnen som startats upp så här långt 20 rätter à 20 minuter En av de mest lästa delarna av tidningen är 20 rätter à 20 minuter. Cirkeln baserar sig på motsvarande sektion i tidningen som är mycket populär bland läsarna. Under cirkelns gång får man lära sig att laga snabb vardagsmat. Totalt brukar man hinna med att lära sig upp till femton rätter. Tyngdpunkten ligger på enkel vardagsmat som går snabbt att laga till. Den uttalade ambitionen är att slå ett slag för den gemensamma måltiden i hemmet. Cirkeln visar hur enkelt det är att ersätta den vanliga och dyra köpmaten med egen tillagad mat och hur man kan engagera hela familjen på ett enkelt sätt. Tidsåtgången är ungefär 20 minuter för varje maträtt. Cirkeln är på tolv studietimmar fördelat på tre träffar. Varje deltagare får en provprenumeration på tre nummer. Fest & Buffé och temanummer I cirkeln Fest & Buffé lär man sig att ordna allt inför en lyckad fest. Cirkeln är upplagd efter Matmagasinets festnummer som kommer i maj och som riktar in sig på studentfester, bröllop och annat festligt. Tyngdpunkten ligger på buffémat, hur man dukar vackert och får allting att fungera. Andra inslag är planering, hur man kan undvika catering och hur man kan variera sig på ett både effektivt och billigt sätt. Cirkeln är på tolv studietimmar fördelat på tre träffar och deltagarna får en provprenumeration på tre nummer. Matmagasinets temanummer året runt ger också möjlighet att starta upp cirklar kring speciella högtider och särskilda typer av matlagning. Här finns till exempel julbak, konfekt, påskmat, midsommar, grillextra, skaldjurstema och att laga mat för barn. SV kommer från våren 2010 att få tillgång till Matmagasinets temaplan och kan därmed också erbjuda cirklar med upplägg som följer tidningens utgivning. Mer information kring detta kommer att finnas på SV-Nätet. Godmiddag! Trerätters meny Detta är en cirkel som har kommit till på initiativ från ledare och deltagare och använder sig av tidningens menytips i varje nummer. Även om det är festmat, så passar menyerna lika bra en helt vanlig söndag eller om man känner för att stå i köket lite extra. Ingredienserna är vanliga och man lär sig många fina knep. Man lär sig att planera och tillaga en trerätters middag med vintips till. Tyngdpunkten ligger hela tiden på att laga fungerande och läckra menyer. Cirkeln omfattar 24 studietimmar fördelat på sex träffar och deltagarna får en provprenumeration på sex nummer.

Andra idéer Matmagasinet är en tidning som är full av idéer och som snabbt plockar upp vad som händer och vad som är aktuellt. Det finns stående artiklar och krönikor som Köksskolan där man lär sig att filéa och blanchera eller bara koka en soppa. I varje nummer presenteras olika hushållsredskap och annat nytt som kommit på marknaden tillsammans med livsmedelsnyheter. Särskild vikt lägger man också vid hälsosam mat och man har därför en återkommande sida med tips kring GI-mat. Detta finns också angivet i varje recept i tidningen med förslag till alternativ. Bakning är också ett område som behandlas utförligt. Sammanfattningsvis kan tidningen utan problem betraktas som ett fullödigt studiematerial. Man kan välja att antingen satsa på en av de cirklar som redan startats och blivit en succé eller välja ett helt nytt ämne om man har en bra och inspirerande ledare. I samtliga cirklar får man räkna till matkostnaden. Innan uppstart Kök För de avdelningar som inte har tillgång till egna kök i sina lokaler, finns det ofta gott om möjligheter på orten där du är. Skolorna är ofta villiga att låna eller hyra ut sina skolkök om de kan få en garanti för att det kommer att vara ordning och reda efteråt. Bygdegårdar är en annan möjlighet. Vill man genomföra cirkeln på dagtid finns det ofta också möjlighet att låna ett restaurangkök, framför allt om ledaren har någon anknytning till restaurangen. Om allt annat är omöjligt, så glöm inte bort möjligheten att det också går att laga maten i ett helt vanligt hushållskök. Någon av deltagarna har kanske ett stort kök som går att använda. Ledare Överallt finns det gott om folk som älskar att laga mat och gör det bra. Det behöver alltså inte vara en professionell kock som leder cirkeln. Finns det en restaurangskola i närheten är ofta både elever och lärare sugna på lite extraknäck. Kolla om det finns ett matlag, en pensionerad kock eller en hemkunskapslärare. Vid rekryteringen är det viktigt att betona att undervisningen är en fjäder i hatten.

Marknadsföring Marknadsföring är en viktig del, inte minst för att det ger avdelningen synergieffekter på övrig verksamhet. Tala med pressen och sätt upp flyers i de lokala butikerna. På några orter har man använt sig av skördemarknader och andra arrangemang och där lagat något enkelt som man bjudit på. Betona gärna ledarens roll och låt han/hon vara den som ställer upp på intervjuer. Det är den mest effektiva, billigaste och förbisedda delen av vårt marknadsföringskapital, vid sidan av våra deltagare! Stirra dig inte blind på dyra annonser, utan ta reda på var folk i allmänhet träffas och se till att finnas på plats. Kan du, så erbjud gärna snabbhetsrabatt för att fylla en cirkel. Mer föder mer! Det är viktigt att du använder dig av Matmagasinets logotyp i samband med all marknadsföring. Det finns flera anledningar till det: Tidningen är välkänd Det genererar fler deltagare Vi finns med i varje nummer av Matmagasinet med en stor annons Startklar! Deltagarförteckning Så snart det finns en färdig grupp samlar du in ledarens namn deltagarnamn adress telefonnummer avdelning vilket ämne startdatum för cirkeln och skickar in den listan till Lars-Erik Larsson på SVs förbundskansli, larserik@sv.se. Detta för att provprenumerationen ska kunna sätta igång så snart cirkeln startar. Provprenumerationen Matmagasinet är en månadstidning med publicering i slutet av varje månad. Deltagarna får sina tidningar i anslutning till att cirkeln startar. Det kan innebära att de ännu inte fått någon tidning när det är startdatum, men det beror i så fall på att förlaget vill att de ska få det senaste numret och inte ett som redan legat ute i butikerna en månad. Ledaren Ledarens uppgift blir att plocka ut recept ur tidningen och förbereda träffarna. Här är det viktigt att också vara lyhörd för deltagarnas önskemål och tänka på att recepten i tidningen täcker de flesta smaker och intressen. Recepten plockas ur den sektion i tidningen som cirkeln omfattar.

Träffen Varje träff inleds med att ledaren går igenom vad som ska tillagas inför hela gruppen, både vilka rätter och vilka ingredienser som ska användas. Beroende på kökets storlek kan man sedan dela in deltagarna i grupper som sköter olika delar av tillredandet. Om det är ett litet kök så kan man förbereda och tillaga allt tillsammans. Man ska inte väja för de eventuella svårigheter som deltagarna kan tänkas ha eller om något i recepten känns mindre lockande. Byte av ingredienser eller att helt enkelt hoppa över delar i tillagningen går alldeles utmärkt. Särskild tonvikt bör läggas vid den gemensamma måltiden som avslutar varje träff. Ett av syftena med cirkeln är att ge energi till deltagarna att fortsätta med matlagandet på hemmaplan. Cirkeln visar på fördelen med hemmalagad mat framför färdigköpt. Här ingår moment som att duka, att göra måltiden till en trevlig och avslappnad upplevelse och att låta maten ta den tid det behöver. Att involvera barnen i tillagningen är ett viktigt moment och det går alldeles utmärkt att göra till en del av cirkelns upplägg. Kamratgrupper Matmagasinets recept passar väldigt bra som grund för verksamhet i kamratgrupper. Du kan använda tidningen och starta upp kamratgrupper på skolor och fritidsgårdar, anstalter, vårdhem och gruppboenden. Är det ett redan existerande matlag, så betyder det att de nu också får en provprenumeration via SV. Flera avdelningar har haft mycket goda erfarenheter av att starta upp matcirklar tillsammans med föreningar och organisationer med särskild inriktning på personer med funktionsnedsättningar, till exempel afasigrupper. Recepten är enkelt upplagda med tydliga steg-för-steg instruktioner och den gemensamma måltiden i slutet av varje träff uppskattas mycket av deltagarna. En annan idé är att vända sig till andra typer av föreningar och organisationer. Det gäller bara att hitta rätt vinkling. Mervärdet hos oss på SV är dels lokalkännedomen, men också samarbetet med Matmagasinet. Den kombinationen får man ingen annanstans! Ett samarbete som smakar mer!