Sveriges nätavgifter 2004-2005 Björn Nordlund, Förbundsutredare Villaägarnas Riksförbund
1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd 4 6. Nätnyttomodellen 4 7. Mindre höjningar av nätavgifterna 5 8. De tio dyraste och billigaste nätföretagen 2004-2005 5 Sveriges nätavgifter fördelat på län och kommun se bilaga på hemsida www.villariks.se 2
1. Bakgrund Villaägarnas Riksförbund arbetar för en väl fungerande elmarknad med skäliga nätavgifter. Nätavgiften utgör ca en tredjedel av den totala elkostnaden. I samband med avregleringen av elmarknaden krävde Energimyndigheten att nätavgifterna skulle sänkas med ca 10 procent. Så har det inte blivit. Istället för en sänkning har många villahushåll kontinuerligt drabbats av prisökningar. Villaägarna granskar därför årligen villahushållens kostnader för nätavgiften. 2. Sammanfattning I årets undersökning kan man konstatera att det är färre nätföretag som höjer sina nätavgifter. De stabilare nätavgifterna kan i stor utsträckning förklaras av den prisutjämning som många nätföretag 2004 genomförde i sina nätområden. Nätnyttomodellen har också påverkat nätföretagens prissättning. Mellan åren 2004 och 2005 höjdes nätavgifterna i 107 kommuner. Det ska jämföras med motsvarande 223 kommuner mellan åren 2003 och 2004. I år har också ett stort antal nätföretag haft oförändrad nätavgift jämfört med föregående års undersökning. Fortum Distribution AB, Värmland är dyrast bland alla nätföretag medan Luleå Energi Elnät AB är billigast. Skillnaden mellan företagen är 5 457 kr i årskostnad för ett villahushåll som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh per år. 3. Undersökningens metodik och avgränsningar För att kunna skapa jämförbarhet mellan nätföretagens avgifter har vi utgått från en så kallad typkund. Det är en fiktiv villaägare som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh per år. Typkunden behöver alltså inte existera i verkligheten utan är en grund för jämförelser mellan olika nätföretags nätavgifter 1. Nätavgifterna har samlats in från Energimyndigheten och genom egna kontakter med olika nätföretag. Nätavgifterna redovisas på kommunnivå. I respektive kommun har vi valt att redovisa de nätföretag som har flest villahushåll anslutna till sitt nätområde. Det innebär att vissa nätföretag exkluderas i undersökningen. 1 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2005 sida 33 3
4. Nätavgiftens komposition Nätavgiften består i de flesta fall av en fast abonnemangsavgift och en eller två rörliga s.k. överföringsavgifter. Ett fåtal nätföretag erbjuder endast en fast nättariff. Under de senaste fem åren har ingen större förändring skett när det gäller fördelningen mellan nättariffens fasta och rörliga del. Däremot har nätföretagen under senare år minskat möjligheten för småförbrukare av el, exempelvis villaägare, att välja olika nättariffer. Istället erbjuder allt fler nätföretag enbart en nättariff, och då vanligtvis en enkeltariff 2. 5. Utjämning av priserna mellan tätort och landsbygd År 2002 beslutade riksdagen att göra ändringar i ellagen (SFS 2002:121). Nätföretag som har fler än ett nätområde (områdeskoncession) ska redovisa dessa samlat. Ett nätföretag kan ha ett eller flera geografiskt avgränsade nätområden inom vilket nätföretaget levererar el. Enligt den nya ellagen ska ett nätföretag som har flera närliggande nätområden redovisa en enhetlig nätavgift. Alla villahushåll som har samma säkringsstorlek, tariff och elförbrukning ska betala samma nätavgift inom det samredovisade nätområdet. Bakgrunden är att nätavgifterna ska utjämnas mellan landsbygd och tätort. Det är mycket dyrare att bedriva nätverksamhet i glesbygd än vad det är i tätort. Den nya ellagen innebär därför att priserna generellt sett kommer att sänkas på landsbygden medan de kommer att stiga i storstadsområdena. Nätföretagen har 5 år på sig att göra prisjusteringen. Intäktsmässigt ska prisutjämningen vara ett nollsummespel för nätföretagen, dvs. företagens intäkter får inte öka på grund av prisutjämningen 3. 6. Nätnyttomodellen Ett nätföretag har ensamrätt att bedriva verksamhet inom sitt nätområde. Det finns alltså ingen konkurrens som kan pressa ner priserna. För att se till att konsumenterna inte betalar för mycket för leveransen av el har Energimyndigheten arbetat fram ett verktyg som kallas nätnyttomodellen. Modellen bygger på att nätavgifterna ska vara skäliga i förhållande till den prestation nätbolagen utför. Det ekonomiska värdet på prestationen, nätnyttan, jämförs med vad företaget har fakturerat sina kunder. Ett nätföretag som har för hög avgift kan bli skyldigt att sänka nätavgiften. Nätnyttan fastställs genom att nätföretagen en gång per år rapporterar in uppgifter om sina nät och ekonomiska förhållanden. Utifrån dessa uppgifter faställs om nätföretagen har en rimlig debiteringsgrad gentemot sina kunder. Under 2004 har uppgifter som avser 2003 års nätavgifter rapporterats in till Energimyndigheten. Hittills har sexton nätföretag ansetts ta för mycket betalt av sina kunder och ålagts att betala tillbaka totalt 152 miljoner kr. Samliga sexton nätföretag har överklagat beslutet till länsrätten i Södermanlands län 4. 2 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2005 sida 33 3 Ibid.Sida 33 4 Hemsida, STEM, Nätnyttomodellen 2005-08-17 4
7. Mindre höjningar av nätavgifterna Villaägarnas Riksförbunds granskning visar att nätavgifterna har blivit stabilare. Det är en markant förändring jämfört med föregående års undersökning då nätavgifterna generellt sett ökade mycket. De stabilare nätavgifterna kan till stor del förklaras av den prisutjämning som många nätföretag 2004 genomförde i sina nätområden. En annan viktig faktor som har påverkat nätföretagens prissättning är nättnyttomodellen. I årets undersökning kan man konstatera att antalet nätföretag som höjer sina nätavgifter minskar. I förra årets granskning (2004) höjdes nätavgiften i hela 223 kommuner. I år höjde nätföretagen nätavgifterna i 107 kommuner. Ett stort antal nätföretag har även sänkt sina nätavgifter jämfört med föregående år. I år har nätföretag i 66 kommuner sänkt sina nätavgifter. Det ska jämföras med 22 kommuner förra året. Dessutom är nätavgifterna oförändrade i 117 kommuner, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2004 då nätföretagen hade oförändrade nätavgifter i 46 kommuner. 8. Tio nätföretag som 2005 hade de dyraste och billigaste nätavgifterna Fortum är dyrast bland alla nätföretag i Sverige. Ett villahushåll som är anslutet till Fortums nätområde i Värmland, och som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh får i år betala hela 8 475 kr per år. Ett villahushåll som under samma förutsättningar är anslutet till Luleå Energi Elnät AB i Luleå behöver i år däremot bara betala 3 018 kr per år. Det är en skillnad på 5 457 kr i årskostnad. Fortum har inte bara Sveriges högsta nätavgift de återfinns dessutom på andra, femte, sjunde och tionde plats bland de dyraste nätföretagen. Granskningen visar också att E. ON Elnät AB område Småland är tredje dyrast i Sverige. Ett villahushåll som är anslutet till detta nätområde får i år trots en sänkning av nätavgiften betala hela 7 763 kr per år. De stora företagen har alltså dyrast nätavgift. Billigast nätavgifter har de små nätföretagen. Lidköpings kommun är näst billigast i vår granskning. Ett villahushåll som är anslutet till deras nät får i år betala 3 281 kr per år. Tibro Elverk kommun är tredje billigast i kartläggningen. En villaägare inom detta nätområde får i år betala 3 318 kr per år. De stora skillnaderna i nätavgifter mellan nätföretagen kan till stor del förklaras av olika förutsättningar. Exempelvis måste ett nätföretag som täcker ett stort geografiskt område med mycket vatten och berg lägga ner betydligt större resurser på investeringar och underhåll än ett nätföretag som bedriver nätverksamhet inom ett mer geografiskt gynnsamt och begränsat nätområde. Nätföretagen har också olika avkastningskrav. 5
Nätföretag som år 2005 hade de högsta nätavgifterna Nätföretag 2004 Fortum Distribution AB, Värmland 8 475 8 475 0 % Fortum Distribution AB, Ljusnarsberg 7 705 7 998 4 % E.ON Elnät AB, område Småland 8 066 7 763-4 % Almnäs Bruk AB 7 424 7 424 0 % Fortum Distribution AB, Hälsingland 7 420 7 420 0 % Härjeåns Nät AB, Jämtland Ånge 7 073 7 333 4 % Fortum Distribution AB, Hälsingland, Ockelbo 7 325 7 325 0 % Härjeåns Nät AB, Jämtland Härjedalen 6 368 7 083 11 % Skånska Energi Nät AB 7 040 7 040 0 % Fortum Distribution AB Halland/Orust Tjörn 7 100 6 975-2 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätavgiften är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimyndigheten och Villaägarnas Riksförbund Nätföretag som år 2005 hade de lägsta nätavgifterna Nätföretag 2004 2005 2005 Prisförändring 2005-2004 Prisförändring 2005-2004 Luleå Energi Elnät AB 3 018 3 018 0 % Lidköpings kommun 3 281 3 281 0 % Tibro Elverk, kommun 3 318 3 318 0 % Skövde Kommun 3 385 3 385 0 % Trelleborgs Kommun Elnätverksamhet 3 260 3 588 10 % Bodens Energi Nät AB 3 620 3 620 0 % Ljungby Energinät AB 3 755 3 755 0 % Fortum Distribution AB Syd 3 523 3 773 7 % Mariestad Töreboda Energi AB 3 931 3 931 0 % Trollhättan Energi AB 3 953 3 953 0 % * Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätavgiften är inklusive moms och myndighetsavgifter. Källa: Energimyndigheten och Villaägarnas Riksförbund 6