2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)



Relevanta dokument
Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Synapser. ehagglund.se

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

Neuronens Fysiologi 1

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS


Din fantastiska kropp

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Nervsystemet sköter information

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Nervceller och nervsystem 2

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Musklernas uppbyggnad

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Människokroppen 2 - Mat

Biologiskt perspektiv

Träningslära. Årskurs 8

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

Multipel Skleros (MS)

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Nervsystemet sköter information

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 90,5p

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student

När jag blir gravid ska jag sluta röka!

3. Värmeutvidgning (s )

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Elektricitet och magnetism

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Syftet med en personlig handlingsplan

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN II, 23 oktober 2015

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Lågt socialt deltagande Ålder

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Inledning. Cellens fysiologi

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Klinisk smärtfysiologi

A

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Sammanfattning - celler och hud

Transkript:

20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning och synapser) Neuromuskulära synapser Sensoriska impulser Synapser mellan nervceller Stimulerande och hämmande synapser Transmittorsubstanser Nervsystemets indelning Centrala nervsystemet (CNS) Rosa färg på bilden Perifera nervsystemet (PNS) Gul färg på bilden Bild 4.4 Sand et al. Människokroppen 1

20131021 Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encefalon Storhjärnan cerebrum Mellanhjärnan diencefalon Hjärnstam truncus encefali Mitthjärnan mesencefalon Hjärnbryggan pons Förlängda märgen medulla oblongata Lillhjärnan cerebellum Ryggmärgen medulla spinalis Bild 4.11 Sand et al. Människokroppen Det perifera nervsystemet (PNS) Hjärnnerver kranialnerver (12 par) Sensoriska, afferenta Motoriska, efferenta Autonoma Ryggmärgsnerver spinalnerver (31 par) Sensoriska, afferenta Motoriska, efferenta Autonoma Bild 4.4 Sand et al. Människokroppen Nervsystemets indelning Centrala nervsystemet CNS Hjärna och ryggmärg Perifera nervsystemet PNS Sensoriska nervsystemet Sensoriska nervfibrer från sinnesceller Somatomotoriska nervsystemet Motoriska nervfibrer till skelettmuskulatur Autonoma nervsystemet Motoriska nervfibrer till körtlar, hjärta och glatt muskulatur 2

20131021 Vad är en nerv? Nervfibrer Nerver Nervvävnad Nervceller Gliaceller Nervvävnad Gliaceller stödje och bindvävsceller i nervsystemet Astrocyter (stjärnceller) Mikroglia Ependymceller Oligodendrocyter Nervceller (neuron) nervsystemets funktionella celler Gliaceller Astrocyter (stjärnceller) Stöd runt blodkärl och neuron Bildar tillsammans med endotelcellerna blodhjärnbarriären Mikroglia Immunceller i CNS Celler med fagocyterande samt toxinfrisättande förmåga 3

20131021 Gliaceller Ependymceller Epitel som bekläder hjärnans hålrum, ventriklarna. Specialiserade ependymceller producerar cerebrospinalvätskan/likvor i plexus choroideus epitelet i ventriklarnas tak. Ependymet innehåller även stamceller som kan differentieras till glia eller nervceller. Gliaceller Oligodendrocyter Bildar isolerande fettskida (myelinskida) omkring nervcellernas utskott (axon) i CNS. Kan innesluta flera celler, vilket ger sämre isolering. Schwannceller bildar myelin i PNS Nervceller (neuron) Nervsystemets funktionella celler. Rörelser Registrera intryck Inlärning Minne Kommunicerar genom att snabbt leda elektriska impulser, så kallade aktionspotentialer. 4

20131021 Nervceller (neuron) Axon Nervcellsutskott Kan vara väldigt långa upp till mer än en meter Ju mer myeliniserat ett axon är, desto snabbare fortledningsförmåga Nervceller (neuron) Dendriter Korta utskott (0 20 st), som är max någon eller ett par mm långa. Samlar in information genom att bilda synapser med omgivande neuron. Synaps Kontaktpunkt mellan nervcellen och en annan cells cellkropp eller dendrit. Nervceller (neuron) Motoriskt neuron (efferent neuron) Förmedlar signaler från CNS till motorändplattan. Sensoriskt neuron (afferent neuron) Förmedlar signaler från vävnaden till CNS till ryggmärgen och för vidare tolkning i hjärnan. Har sina cellkroppar utanför CNS (spinalganglier). 5

20131021 Nervceller (neuron) Interneuron Vanliga i CNS Kopplar signal mellan två andra neuron Små, korta axon (lokala) Samlar eller sprider signalen Stimulerande eller hämmande T ex mellan sensoriska och motoriska neuron i ryggmärgen vid reflexer. Nervceller (neuron) Grå substans Utgörs av nervcellskroppar. Finns i storhjärnsbarken (cortex cerebri) och i kärnor (nucleus/nuclei), områden i den vita substansen, i CNS. Områden med grå substans i PNS kallas ganglion/ganglier. Vit substans Utgörs av nervcellsutskott (axon) omgivna av fett (myelin). Buntar av axoner kallas banor i CNS. Buntar av axoner kallas nerver i PNS. Hjärntumörer Hjärntumörer utgår ofta ifrån gliaceller. Tumörer som har sitt ursprung i hjärnan kallas primära hjärntumörer. Mer (eller mindre) maligna (elakartade) hjärntumörer utvecklas vanligen från gliaceller och kallas gliom. Oftast utgår de från astrocyter (astrocytom). Ependymom har sitt ursprung i ependymceller och är vanligast hos barn och tonåringar. Medulloblastom uppkommer oftast i lillhjärnan och drabbar nästan enbart barn. Neurinom, nervcellstumörer, är ofta godartade (benigna). 6

20131021 Hjärntumörer Tumörer i hjärnan kan också utgå från andra vävnader. Meningeom uppstår i hjärnhinnorna (meningerna) och är allmänt godartade. Hemangiom bildas i blodkärl i hjärnhinnorna och är sällan elakartade. Tumörer i hjärnan kan också vara dottertumörer (metastaser) som härrör från en annan cancersjukdom. Källa: www.cancerfonden.se en förmedlas i form av en elektrisk signal (aktionspotential). Fortledningen av nervimpulsen går snabbt (jfr med hormoner, då fortledningen går saktare). en fortleds olika snabbt. Tjocka, myeliniserade axon = snabb fortledning Tunna, omyeliniserade axon = långsam fortledning Multipel skleros (MS) Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som gör att myelinet som finns runt nervcellernas axon förtvinar. När skadorna uppkommer på myelinet drabbas patienten av skov. 7

20131021 Membranpotential Elektrisk spänning över cellmembranet. Orsakas av polarisering (skillnad i elektriskt laddade partiklar, d v s joner, mellan cellens insida och cellens utsida). Vissa typer av celler kan snabbt förändra sina membranpotentialer Nervceller Muskelceller Cytosol Extracellulära vätskerummet Vilomembranpotential Den membranpotential som en cell har i sitt vilotillstånd. Relativt konstant, 70 mv. Celler kommunicerar med varandra genom att membranpotentialen ändras. Detta sker genom att jonkanaler i cellmembranet öppnas. 1. Vilomembranpotential 70 mv 2. Depolarisering Na Cytosol K Extracellulära vätskerummet Cytosol Extracellulära vätskerummet Na Bild 2.23 Sand et al. Människokroppen 8

20131021 Aktionspotential i en nervcell Receptorstyrda natriumkanaler öppnas. Om spänningen över cellmembranet ändras (depolarieras) mer än till tröskelvärdet ( 60 mv) startar en aktionspotential (då spänningsstyrda natriumkanaler öppnas). När membranpotentialen blir positiv sprids aktionspotentialen snabbt längs nervcellens axon = nervcellens sätt att sprida en signal i kroppen. Utlöser t ex nervcellsimpuls eller muskelkontraktion. en ökar den positiva laddningen i cellen. Depolarisering av cellmembranet. Tröskelvärde nås. Aktionspotential startar (cellmembranets insida blir positiv). Repolarisering av cellmembranet (cellmembranets insida blir återigen negativ). Hyperpolarisering av cellmembranet (cellmembranets insida blir extra negativ ) en kort stund. Refraktärperiod (ingen ny aktionspotential kan utlösas). När nervcellen sedan ska skicka vidare impulsen till en annan cell, t ex en muskelcell, görs detta via en synaps. Synapser Kontaktpunkter mellan nervceller nervcell och muskelcell nervcell och körtelcell 9

20131021 Synapsen kan antingen vara elektrisk eller kemisk. Vid en synaps frisätts transmittorsubstans, som varit lagrade i vesikler, från det presynaptiska neuronet genom exocytos. Transmittorsubstanser Ämnen (t ex acetylkolin) som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler. Binder in i receptorer i den postsynaptiska cellen. Synaps mellan neuron och muskelcell Kalciumjoner (Ca 2 ) tar sig in i nervcellen när terminalen depolariseras. Vesikler med transmittorsubstansen acetylkolin sammansmälter med cellmembranet. Acetylkolin frisätts ut till synapsspalten. 10

20131021 Synaps mellan neuron och muskelcell Acetylkolinet binder in i receptorer i muskelcellens membran. Jonkanaler för natrium (Na ) öppnas och muskelcellen depolariseras. Kontraktion i muskelcellen utlöses. Acetylkolinet bryts ner av enzymet acetylkolinesteras och signalen avbryts. Motorisk enhet En nervcell innerverar flera muskelceller samtidigt bildar tillsammans en motorisk enhet. När nervcellen signalerar skickas signalen till alla de muskelceller som den styr över. Vissa nervceller kontrollerar bara några få muskelceller Finmotorik små, precisa rörelser Vissa nervceller kontrollerar många muskelceller Grovmotorik Myasthenia gravis = allvarlig muskelsvaghet Ett exempel på sjukdom i den neuromuskulära synapsen. Är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att det egna immunförsvaret har bildat antikroppar mot receptorerna för acetylkolin. Detta gör att impulsöverföringen i den neuromuskulära synapsen försämras. Behandlas bland annat med acetylkolinesterashämmare, vilket ökar mängden och tiden för acetylkolin att verka i synapsklyftan. 11

20131021 Sensoriska neuron Sensoriska neuron är omyeliniserade eller mindre myeliniserade är motoriska nerver, vilket medför långsammare transmission av nervimpulserna. Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS (spinalganglier). Receptormembran i slutet av neuronens utskott i huden: Fria nervändslut (smärta, temperatur) Nervändslut med bindvävskapsel (tryck, beröring) Nociceptorer = receptorer för smärta Synaps mellan nervceller I synapser mellan nervceller sker frisättningen av transmittorsubstans på samma sätt som mellan nervcell och muskelcell, men det finns skillnader: Varje nervcell tar emot synaptisk information från många andra nervceller. Signalen kan antigen vara stimulerande (excitatorisk) eller hämmande (inhibitorisk) för målcellen. En nervimpuls som når en stimulerande synaps leder inte alltid till en nervimpuls i målcellen. I målcellen sker en summering av synapspotentialer och målcellens aktivitet bestäms av den summerade synapspotentialen. Stimulerande och hämmande synapser En neurotransmittor kan vara: Stimulerande (excitatorisk) = aktiverande, gas Hämmande (inhibitorisk) = broms Både excitatorisk och inhibitorisk = svaret avgörs av mottagarcellens receptorer Summan av excitatoriska och inhibitoriska signaler avgör om en aktionspotential utlöses eller inte. 12

20131021 Transmittorsubstanser Centrala nervsystemet (CNS) Glutamat GABA Dopamin Serotonin Noradrenalin Acetylkolin Perifera nervsystemet (PNS) Acetylkolin Noradrenalin Opioider (endorfiner, enkefaliner) hämmar smärtförnimmelser Läkemedel som påverkar synapser Exempel på läkemedel som påverkar synapser är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), t ex antidepressiva läkemedel som Cipramil. Serotonin är en transmittorsubstans som vid låg nivå är kopplad till nedstämdhet och depression. Transmittorsubstansen återvinns av det presynaptiska neuronet genom återupptag. SSRI hämmar återupptaget, vilket gör att transmittorsubstansen kan stimulera målcellen (det postsynaptiska neuronet) under längre tid. 13