Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden har insatser genomförts för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva ett liv på samma villkor som andra människor. Konventioner och lagar har också införts, som ger brukare starka rättigheter. Trots detta är utmaningarna många för den som har en funktionsnedsättning och lever i Sverige idag. Det är tio gånger vanligare med ohälsa bland de med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Arbetslösheten är högre än inom andra grupper, och många människor tvingas gå till domstol för att få sina rättigheter tillgodosedda när det gäller stöd för att klara vardagen. Våra kunder kommer ifrån alla delar av Sverige, har olika funktionsnedsättningar, tillhör lika åldrar och har vitt skilda intressen. Däremot upplever de alla hinder i vardagen som begränsar deras liv. Därför har vi valt att engagera oss i tillgänghetsfrågor. I den här undersökningen har vi undersökt hur förutsättningarna för att leva ett gott liv ser ut bland våra kunder. Frågorna rör områden som fritid, motion möjligheter till demokratiskt deltagande och hinder för tillgänglighet. Detta är frågor som är centrala delar i det svenska folkhälsoarbetet. Av studien, där 936 personer med någon form av funktionsnedsättning ingår, framgår att en stor andel av de tillfrågade upplever att visionen om ett tillgängligt samhälle är långt borta och att de i flera avseenden inte tycker att de har förutsättningar att leva som andra och kan påverka sina liv. Utvecklingen mot ett samhälle tillgängligt för alla avgörs i stor utsträckning av politiska beslut på olika nivåer. I Humanas Tillgänglighetsbarometer, där vi flera år i rad har granskat kommunernas arbete med tillgänglighet, finns tecken på att utvecklingen stannat av efter 2010. Sammantaget måste åtgärder till för att Sverige ska blir ett land där alla har rätt till ett bra liv. Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana

Sammanfattning Rapporten bygger på en intervjuundersökning som genomfördes med 936 personer med någon form av funktionsnedsättning, eller deras anhöriga, under november 2012. Av resultaten framgår att sex av tio inte tycker att antalet hinder i deras vardag har minskat. Nära en av fyra tycker att antalet hinder har ökat under de fem senaste åren. Endast tretton procent anser att de har goda eller mycket goda möjligheter att påverka politik i den kommun där de bor. Bara två procent upplever att de har mycket goda möjligheter till inflytande, och hela trettiofem procent tycker att de har mycket dåliga förutsättningar. Fyra av tio uppger att saknar möjligheter att ägna sig åt sina fritidsintressen på det sätt som de vill. En nästan lika stor andel upplever inte att de kan motionera i den utsträckning som de vill. På frågan om i vilken utsträckning de som svarat upplever att de får det stöd de behöver från samhället för att kunna leva sina liv på samma villkor som andra, så svarar drygt en av fyra att de i liten utsträckning tycker detta. Nästan fyra av tio upplever att de får ett sådant stöd. Samtidigt tycker nära en av tre att de endast i liten utsträckning kan påverka sin egen livssituation. Av de som fått stöd av Arbetsförmedlingen svarar två av tre att de inte tycker att stödet har varit tillräckligt. Fem punkter för ett bättre liv Stärk det lokala inflytandet för alla Förbättra tillgången till anpassade motionsanläggningar Ger fler möjligheter till en rik fritid Satsa på att öka sysselsättningen Fortsätt prioritera arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Resultat Sex av tio tycker inte att antalet hinder i vardagen har minskat Under många års tid har ett stort fokus i tillgänglighetsarbetet både på nationell och på lokal nivå legat på att röja undan fysiska hinder för tillgänglighet. Vägar och gator, kollektivtrafik, offentliga lokaler, idrottsanläggningar och hjälpmedel är exempel på områden som prioriterats. Trots detta svarar sex av tio, eller 63 procent, att de inte tycker att hindren minskat de senaste åren. 23 procent tycker att antalet hinder har ökat under de fem senaste åren, och 40 procent anser att antalet hinder är oförändrat. Endast 28 procent upplever att antalet hinder blivit färre. De nedslående resultaten kan ha flera olika orsaker. Samhällsutvecklingen kan ha skapat helt nya hinder, eller så är de upplevda hindren av en annan karaktär än de enkelt avhjälpta hinder som de senaste årens insatser i stor utsträckning riktats in på. Oavsett orsak finns det anledning att närmare undersöka vilka hinder brukare upplever är störst, för att sedan rikta åtgärder mot dessa. Upplever du att antalet hinder för tillgänglighet du möter i din vardag har minskat eller ökat under de senaste fem åren? Minskat 28% Oförändrat 40% Ökat 23% Ingen uppfattning 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sämre möjligheter att påverka lokalpolitik än befolkningen i övrigt När det handlar om möjligheterna att påverka politiska beslut så upplever endast 13 procent att de har goda eller mycket goda möjligheter att påverka i den kommun där de bor. Bara två procent upplever att de har mycket goda möjligheter till inflytande, och hela 35 procent tycker att de har mycket dåliga förutsättningar. Resultaten kan jämföras med en undersökning ifrån SOMinstitutet, där 22 procent utan funktionsnedsättning ansåg att deras möjligheter att påverka var goda eller mycket goda. 1 Vilka möjligheter anser Du att Du har att påverka politiska beslut i den kommun där Du bor? Mycket dåliga 35% Ganska dåliga Varken goda eller dåliga Ganska goda 11% 20% 21% Mycket goda 2% Ingen uppfattning 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% På nationell nivå är skillnaderna små, 12 procent i denna undersökning upplever möjligheter att påverka att jämfört med 15 procent i SOM- undersökningen. Samtidigt är det kommunerna som ansvarar för den största delen av offentliga sektorn, och den del av den som har bäst förutsättningar att påverka enskilda människors livssituation. Resultaten i undersökningen pekar på att det finns all anledning för landets kommunpolitiker att skyndsamt ta initiativ för att förbättra möjligheterna att påverka för personer med funktionsnedsättning. 1 Medborgardemokrati i Skåne, SOM- rapport nr 2012:19.

Fyra av tio saknar möjligheter att ägna sig åt sina fritidsintressen På frågan om att utöva fritidsintressen på det sätt som man vill svarar så många som fyra av tio att de inte har denna möjlighet. Drygt hälften, 54 procent, anser att de kan ägna sig åt fritidsaktiviteter i den utsträckning de vill. En stimulerande fritid är viktigt för alla människor. De flesta tar möjligheten att ägna sig åt fritidsaktiviteter för givet, men för många personer med funktionsnedsättning innebär även vardagliga aktiviteter ofta stora insatser och behov av stöd av assistent. Kommunerna har ett viktigt ansvar, särskilt när det gäller att undanröja enkelt avhjälpta hinder och att anpassa olika verksamheter så att alla kan ta del av dem. Upplever du att du har möjlighet att utöva dina fritidsintressen på det sätt som du vill? 40% 6% 54% Ja Nej Ingen uppfattning Nära fyra av tio kan inte motionera så mycket som de vill I undersökningen ställdes också en fråga om motion, och av resultaten framgår att nära fyra av tio upplever att de inte har möjlighet att motionera så mycket som de önskar. Att en så stor andel inte tycker att de inte kan motionera så mycket som de vill är allvarligt ur hälsosynpunkt. Upplever du att du har möjlighet att motionera i den utsträckning du vill? 36% 9% 56% Ja Nej Ingen uppfattning

I en rapport från Statens folkhälsoinstitut från 2012 framgår att det är nästan tio gånger vanligare med dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det också en betydligt mindre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som god jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Stillasittande fritid är dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Detta är ett område som måste utvecklas, och ytterst är det ett politiskt ansvar. Exempelvis behöver tillgången till tillgänglighetsanpassade motionsanläggningar förbättras och det behövs instruktörer som kan hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma igång. Fler än var fjärde upplever inte att de får stöd att leva som andra människor På frågan om i vilken utsträckning de som svarat upplever att de får det stöd de behöver från samhället för att kunna leva sina liv på samma villkor som andra, så svarar 27 procent att de i liten utsträckning tycker detta. Nästan fyra av tio, 39 procent, upplever att de får ett sådant stöd. Att personer med någon form av funktionsnedsättning ska få försättningar av samhället att så långt det är möjligt leva ett liv som alla andra är en grundbult i svensk handikappolitik. Att så många som var fjärde upplever att de inte får ett tillräckligt stöd är allvarligt och pekar på att det finns anledning att kartlägga vilket stöd personer med funktionsnedsättning får idag och hur det kan utvecklas. I vilken utsträckning upplever du att du får det stöd du behöver från samhället för att kunna leva ditt 39liv på samma villkor 34som andra människor? 27 39 35 34 33 27 32 0% 35 20% 40% 33 60% 80% 32 100% I stor utsträckning (4-5) (3) I liten utsträckning (1-2) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ingen uppfattning: 3 procent I stor utsträckning (4-5) (3) I liten utsträckning (1-2)

Dåliga möjligheter att påverka den egna livssituationen När det gäller förutsättningar att påverka den egna livssituationen uppger nära en tredjedel, eller 32 procent, att de inte har möjligheter att göra detta. Att en så stor andel inte känner att de kan styra över sina egna liv är inte acceptabelt. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Ett ansvar vilar på många olika aktörer, bland annat kommuner, länsstyrelser och regioner/landsting samt olika myndigheter, men även den ideella sektorn. 39 34 27 I vilken utsträckning upplever du att du kan påverka din livssituation? 35 33 32 0% 20% 40% 60% 80% 100% I stor utsträckning (4-5) (3) I liten utsträckning (1-2) Ingen uppfattning: 5 procent

Få har fått tillräckligt stöd av Arbetsförmedlingen När det handlar om stöd från Arbetsförmedlingen så har det varit aktuellt för en liten andel av de tillfrågade. Det är dock nedslående att så många som två av tre av de som fått stöd av Arbetsförmedlingen, och tagit ställning i undersökningen, upplever att de inte fått ett tillräckligt stöd. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög, och har ökat på senare år. På nationell nivå har insatser genomförts riktat mot gruppen. Det gör resultaten särskilt alarmerande; trots satsningar så är en majoritet missnöjda med det stöd de har fått. Upplever du att du har fått ett tillräckligt stöd av Arbetsförmedlingen för att få ett arbete Ja 5% Nej 11% Det har inte varit aktuellt med stöd 79% Ingen uppfattning 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Slutsatser och förslag Flera av de utmaningar som framkommer i undersökningen är inte okända. Att förbättra tillgängligheten och att skapa förutsättningar för att alla ska få möjligheter att leva ett bra liv är ett långsiktigt arbete som ständigt behöver utvecklas. Samtidigt finns tecken på att arbetet stannat av inom vissa områden. Efter 2010 verkar det som att framstegen i Sveriges kommuner när det handlar om att få bort hinder för tillgänglighet har uteblivit. Denna undersökning pekar på att det behövs aktiva insatser när det handlar om att förbättra inflytandet, möjligheterna till en berikande fritid och förutsättningarna för att kunna ägna sig åt motion för personer med funktionsnedsättning. Det är angelägna frågor, hälsa och demokrati är två helt avgörande frågor för ett välfungerande samhälle. Ett stort ansvar vilar på Sveriges kommuner. De utgör den del av den offentliga sektorn som har störst möjlighet att på ett konkret sätt förändra människors liv.

Fem punkter för ett bättre liv Stärk det lokala inflytandet för alla Delaktighet och inflytande i samhället är en av utgångspunkterna för folkhälsoarbetet i Sverige. I många kommuner pågår arbete för att stärka medborgarnas inflytande genom dialoger och förslagsrätt till fullmäktige. Inom ramen för detta bör särskilda satsningar riktade till personer med funktionsnedsättning genomföras. Förbättra tillgången till anpassade motionsanläggningar Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Även motion är en av hörnstenarna i det svenska folkhälsoarbetet. Kommunerna bör förutom att säkerställa att motionsanläggningarna är tillgängliga också utbilda instruktörer som kan hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma igång. Ger fler möjligheter till en rik fritid För att fler ska kunna få en aktiv fritid krävs både anpassningar av aktiviteter och tydlig information om vilka av dem som är tillgängliga. En viktig förutsättning är i många fall också en personlig assistans som möjliggör fritidsaktiviteter. Ett första steg, som inte kräver så mycket resurser, är att ha som rutin att ställa krav på att olika aktiviteter som genomförs i en kommun är tillgänglighetsanpassade och informera tydlig om dem. Satsa på att öka sysselsättningen Många olika aktörer har ett ansvar för att stärka människors möjligheter att påverka sina livssituationer. En viktig nyckel är sysselsättning, och det krävs en bättre samordning än idag mellan kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att fler med funktionsnedsättning ska få möjlighet till arbete. Anställningsformer där företag och samhället delar på kostnaden kan också vara ett viktigt bidrag till att förbättra situationen. Fortsätt prioritera arbetet med enkelt avhjälpta hinder Fortfarande är fysiska hinder som personer med funktionsnedsättning möter i vardagen en stor utmaning. Arbetet med att undanröja enkelt avhjälpta hinder måste fortsätta, och kan kompletteras med kommunvisa inventeringar av vilka hinder brukare upplever är störst.

Metod Rapporten bygger på telefonintervjuer med 936 personer med någon form av funktionsnedsättning, eller nära anhörig. Studien gjordes som en separat del i anslutning till en kundundersökning som Humana genomförde i november 2012. Av de svarande var 52 procent män och 48 procent kvinnor. Åldersfördelning: Ålder Andel -17 år 32 procent 18-30 år 22 procent 31-45 år 13 procent 46- år 33 procent 82 procent av de 1141 personer som deltog i kundundersökningen valde att även svara på frågorna i denna rapport. Inga gemensamma nämnare har kunnat identifieras bland de som avstod ifrån att svara. Om Humana Assistans Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans. Humana har även verksamheter som består av LSS-boenden, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 8 000 medarbetare över hela landet som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se.