Motionshanteringen. Beslutsförslag I föreningsstyrelsens svar har tre olika beslutsförslag använts:

Motioner 2012

Motionshanteringen Detta häfte innehåller de motioner från medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm (KfS) som kommit föreningsstyrelsen tillhanda senast den 1 september 2012. Efter varje motion följer föreningsstyrelsens utlåtande och förslag till beslut. Motionsbehandling Motionerna publicerades på föreningens hemsida i mitten av september månad 2012 och medlemmarna gavs tillfälle att lämna synpunkter på de olika motionerna och kunde även ta del av andra medlemmars synpunkter. Distriktsstyrelserna har beretts tillfälle att ta del av och yttra sig över alla motioner. Distriktens yttranden tillställs föreningsstämmoombuden tillsammans med kallelsen till höstens föreningsstämma som äger rum lördagen den 24 november 2012. Föreningsstyrelsens utlåtande och förslag till beslut har utformats utifrån motionernas innehåll. Det går inte att ändra i en motion eller i föreningsstyrelsens utlåtande när de behandlas på stämman. Däremot kan stämman göra egna uttalanden med anledning av motionerna. Viktigt att veta KfS är medlem i och delägare av Kooperativa Förbundet, KF. Coop Butiker & Stormarknader AB, som driver den kooperativa dagligvaruverksamheten i bl a KfS verksamhetsområde, är ett helägt dotterbolag till KF. KfS är endast indirekt ägare av den konsumentkooperativa detaljhandeln, vilket innebär att föreningen inte har ett direktinflytande över butikerna. I de motioner som berör direkta affärsfrågor i Coop Butiker & Stormarknader AB och där föreningsstyrelsen instämmer i motionens syfte har föreningsstyrelsen flera möjligheter att verka för motionen. Dessa är: - Detaljhandelsråd, ett forum för samråd mellan KfS/KF/Coop om affärsverksamheten i föreningens verksamhetsområde. - Strukturutskott Stockholm med deltagare från KfS/KF/Coop behandlar butiksstrukturen i Stockholmsregionen. - Föreningens ledamöter i KF:s styrelse. - Motioner till KF:s stämma. För motioner som tar upp konsument- och detaljhandelsrelaterade frågor i allmänhet kan föreningen verka opinionsbildande. Beslutsförslag I föreningsstyrelsens svar har tre olika beslutsförslag använts: Bifall innebär att föreningsstyrelsen delar motionärens uppfattning och ska genomföra eller verka för motionens förslag. Att föreningsstyrelsen ska verka för ett motionsförslag är tillämpligt när det gäller förslag som inte ligger inom föreningsstyrelsens beslutsområde, t ex i frågor som rör Coops verksamhet. Besvarad innebär att föreningsstyrelsen utvecklar sitt ställningstagande till motionen i svaret. Det kan t ex vara faktabeskrivningar som gör att motionens förslag inte är relevanta, det kan handla om att motionens önskemål redan är tillgodosedda eller föreningsstyrelsens utlåtande kan innehålla åtaganden och åtgärder i enlighet med motionens önskemål men motionens att-sats kan vara skriven på ett sätt som gör att den inte är möjlig att bifalla. Detta gäller t ex de flesta affärsmotionerna då de ofta tar upp frågor som KfS inte kan besluta om. Avslag innebär att föreningsstyrelsen inte instämmer i motionens förslag. 3

Innehållsförteckning Affärsfrågor Föreningsfrågor Motion Sida 1 Reklamskydd för kunderna 5 2 Butikshygien 5 3 Automatiserade kassor 6 4 Reklamblad 6 5 Extraerbjudanden 7 6 Barnfamiljer 7 7 Hållbara rabatter 7 8 Nyttigare rabatter 8 9 MedMera studentkort 8 10 MedMera Visa 8 11 Tydligare prismärkning 9 12-21 Bojkott av israeliska produkter 9-11 22 KF ska följa folkrätten - inte systematisk bryta mot den 11 23 Produkter och varor från Israel 12 24 Manuell köttdisk 12 25 Ägg från burhöns 13 26 Kravmärkt djurfoder 14 27 Djurförsökstestade produkter 14 28 Matsvinnet 15 29 Motverka matsvinnet 15 30 Vegetarisk matkasse i Coop Matkasse 16 31 Medlemsåterbäring 16 32 Medlemsåterbäring 16 33 Ursprungsmärkning 17 34 Förpackningar 17 35 Plastkassar 18 36 Hundbajspåsar 18 37 Kort datum 19 38 Ekologiska varor i annonser 19 39 Förstoringsglas i Coop-butiker 19 40 Ny sorts butik 20 41 Stevia sötningsmedel 20 42 Avfallshantering i Coop-butiker 21 43 Öppen källkodspolicy 21 44 Eluttag på parkeringsplatser 22 Motion Sida 45 Kfs och KFs placering likvida tillgångar 23 46 Detaljhandelsverksamhet i KfS regi 23 47 Domus-varuhusen 25 48 Långsiktigare kultursatsningar 25 49 Kultursponsring 26 50 Flexiblare organisation inom KfS 26 51 Ordförande i KF 27 52 Förtydligande av 23 28 53 Val av förtroendevalda 28 54 Bättre information vid val av förtroendevalda 29 55 Tydliggörande av medlemsrådsrollen 29 56 Medlemsråd 29 57 Information till medlemsråden 29 58 Inrättande av ambassadörer 29 59 Medlemsrådsskjortor 29 60 Kontantkassa för medlemsråd 29 61 Införande av ungdomsråd 29 62 Föryngring av medlemsråden 30 63 Förändring av distriktsindelning 31 64 Utveckling av medlemspunkten 31 65 Förbättra KF och Coop 31 66 Föreningens interna arbete 34 67 Medlemserbjudanden 38 Konsument- och miljöfrågor 68 Miljöfrågor i föreningen 39 69 Onödiga tillsatser 39 70 Matens miljö- och hälsopåverkan 40 71 Hållbar mathållning och utveckling av medlemsnyttan 40 72 Information om livsmedelstillsatser 41 73 Utrangerade datorer 41 74 Egen vindkraftel 42 4

Affärsfrågor Motion 1 Reklamskydd för kunderna Medan människor handlar sin dagliga mat behöver de ett visst mått av tystnad och lugn, annars börjar de glömma vad de söker och bli på dåligt humör. De evigt surrande mycket ljusstarka reklamskärmar som visar reklamfilmer i matbutiker och deras köer förhindrar effektivt att mathandlandet blir en behaglig upplevelse. ICA har infört dem nästan överallt och Hemköp följer efter. Lyckligtvis har Konsum inte gjort det. När jag flyttade tillbaka till Göteborg efter en tid i Stockholm har plötsligt Konsum Avenyn fullkomligt pepprat sina kassor med skrikande skärmar, just där varje kund måste stå i kö och inte kan komma undan stressbudskapen. Trots att jag gärna hade återupptagit vanan att handla i den butiken fick jag göra upp en plan för hur jag skulle kunna undvika den istället. Om och om igen ska vi varje vecka och varje år av våra liv gå in i butikernas reklamdusch för att konstatera att miljön är stressig och obehaglig och att det alltid, livstiden igenom, är bäst att ha bråttom ut. Så behöver det inte vara. Att utsätta kunderna för det eviga reklambruset via skärmar är att tala om för dem att de inte har något annat värde för butiken och dess chef än som stressspringande konsumtionsråttor i en reklamlabyrint som de så fort som möjligt ska vallas igenom så att de nya råttorna bereds plats. I broschyrer och annat butiksmaterial kan det vara fullt av bilder på leende kärnfamiljer, den verkliga synen på kunderna är då som kanonmat i en internationell reklamkarusell. Det är inte för inte som det satsas över 30 miljarder svenska kronor på reklam årligen. att alla delar av organisationen COOP bidrar till att det utarbetas ett reklamskydd för besökarna i form av bland annat riktlinjer innehållande ett ideologiskt kopplat ställningstagande mot reklam och för medlemsinflytande, innefattande motivering, och ett tydligt avståndstagande mot tv-skärmar som visar reklam i butikerna. Medlem Utlåtande motion 1 Coop använder själv aktivt marknadsföring och reklam för att nå ut till sina medlemmar och kunder och har inte gjort några ideologiska ställningstaganden emot reklam. Undersökningar visar att de flesta kunder tycks vara positivt inställda till butiksrelaterad marknadsföring och information i butikerna, om det görs på en nivå och på ett sätt som stödjer snarare än stör kundernas butiksupplevelse. att motionen avslås. Motion 2 Butikshygien Varje gång en människa går för att handla mat, vilket ofta händer, är korgarna så grånade och svartnade av ingrodd torr kornig och smetigt skimrande smuts att man tror att de måste komma direkt från en bilverkstad. De rutiner för renlighet och städning butiken har i övrigt förlorar helt sin mening när varje enskild matvara som läggs i korgen omedelbart skrapas mot en yta som innehåller nog med bakterier för att sänka en hel kontinent. Att erbjuda kunden en smutsad miljö att handla livsmedel i är ett riskbeteende. Man spelar roulette med människors hälsa och visar att man inte bryr sig om konsumkedjans lönsamhet och uppgift i samhället. att alla delar av organisationen COOP bidrar till att det utarbetas en strategi för hur hälsofaror i butiksmiljö ska hanteras. att denna strategi inbegriper nolltolernas för svartnat skitiga inventarier. att denna strategi innefattar rekommendationer som säger att kundkorgar ska spolas av ordentligt åtminstone en gång i kvartalet. Medlem Utlåtande motion 2 Coop har uppgett att man i enlighet med gällande lagstiftning har ett egenkontrollprogram för kontroll av livsmedelssäkerhet i butik. I Coops nya digitala stöd för Egenkontroll, med underrubriken Klart för kund finns rutiner som bör genomföras minst en gång per vecka i varje butik. I denna underrubrik finns ett ämnesområde som heter Entré där bl.a. statusen kontrolleras avseende rena/hela kundkorgar. Om kundkorgarna inte uppfyller ställda krav på renlighet ska det skapas en åtgärd i butiken/stormarknaden som ska följas upp. 5

Motion 3 Automatiserade kassor Den som handlar på Konsum idag får uppleva en stor nackdel jämfört med dem som handlar på ICA. Konsumbesökaren går miste om det mänskliga bemötandet och får stirra en robot i ansiktet istället. De automatiserade kassorna där kunderna ska göra kassapersonalens jobb försämrar kraftigt upplevelsen av att befinna sig i en levande butik där varje människa spelar roll. Sedan den moderatstyrda regeringen tog över råder ett privatiserat kallt och människoavvisande synsätt på människan och hennes behov. Visionen för detaljhandeln tycks nu vara att affärer bara ska vara lagerlokaler där de handlande vallas runt av anonyma robotröster samtidigt som de proppas fulla med reklam de inte efterfrågat. Låt den som söker sig till reklam bära hörlurar som tillhandahåller reklam för allt vad mortlarna håller samtidigt som andra kan slippa lyssna. Det är inte en mänsklig upplevelse att vara omgiven av bara maskiner, och det är viktigt att säga nej till den, till den inriktning som nu släpps in utan aktiva val från individen. Svenskarna behöver inte robotiserade miljöer som avskaffar våra yrken. De behöver jobb istället. Konsum ägs av medlemmarna och medlemmarna kan välja att låta konsum ta ansvar. att alla delar av organisationen COOP bidrar till att det utarbetas en strategi för hur de arbetande ska kunna erbjudas lika mycket arbete i kooperationens butiker som tidigare i förhållande till antalet butiker, deras storlek och eventuella ytterligare kriterier. att denna strategi inbegriper partier med reflektioner kring vilka miljöer som inverkar positivt på människan och vilka som inte gör det. att denna strategi innefattar rekommendationer som säger att de automatiserade kassorna bör tas bort. att COOP erbjuder hörlurar proppade med reklambudskap till de av kunderna som känner att de inte kan vara utan. Medlem Utlåtande motion 3 Coop, liksom flertalet övriga svenska dagligvarukedjor, erbjuder sedan flera år möjligheten till s.k. självutcheckning, antingen genom Shop Express eller genom självscanningskassor, som ett alternativ till manuella utcheckningskassor. Coops bedömning är att de flesta kunder och medlemmar uppskattar detta alternativ, inte minst för att det kan spara tid. Självutcheckningskassorna bidrar också till minskade arbetsmiljöskador genom att personalen får mer varierande uppgifter i butik (t.ex. att hjälpa de som använder självutcheckning) än manuellt kassaarbete. För de som vill ha manuell service finns alltid möjligheten att använda de traditionella utcheckningskassorna. 6 I fråga om kravet på hörlurar med reklambudskap använder Coop själv aktivt marknadsföring och reklam för att nå ut till sina medlemmar och kunder och har inte gjort några ideologiska ställningstaganden emot reklam. Undersökningar visar att de flesta kunder tycks vara positivt inställda till butiksrelaterad marknadsföring och information i butikerna, om det görs på en nivå och på ett sätt som stödjer snarare än stör kundernas butiksupplevelse. att motionen avslås. Motion 4 Reklamblad Jag vill föreslå att reklambladen blir åter mer normalt stora, ungefär A4. När vi flyttade till Gustavsberg för 32 år sedan och jag blev medlem här var informationsbladen enkla och små, med bra förklarande text, inte så mycket bilder samt även till och med lokal information om föreningar etc. Nu har informationsbladen flutit ut till jättetidningar. Varför? Man behöver mycket plats om man ska sitta t ex vid frukostbordet o läsa, armarna räcker nästan inte till, det hela är tröttsamt o faktiskt dumt. Vi alla vet att vi ska värna om miljön, bl a kanske spara papper, rentav, så denna information har nuförtiden fått elefantiasis. Måste en vara avbildas i originalstorlek för att kunden ska förstå vad det handlar om??? Hur tomater, rostbröd, köttbitar, fiskar, konservburkar ser ut i natura, det vet ju alla människor. Vad vinns med att avbildar kaffepaket i originalstorlek? Det hela är absurt. Är vi kunder inte betrodda mer än så? Vet vi inte hur en ficka skivad skinka ser ut i verkligheten? Varför dessas överdådga informationsblad? Anhåller om att hela Kf och alla butiker genast tänker om och trycker enkla reklamblad, med produkternas namn, märke, härkomst och vikt samt kg-pris. Jag förmår inte räkna ut den eventuella vinsten om mindre format väljes men det säger ju sig själv att det blir en besparing. - Överallt detta slöseri! Jag blir trött av alla överdrifter, samtidigt som vi alla vet att vi bör spara, men inte på den goda maten utan på de överdrivna informationsbladen. Distrikt 1

Utlåtande motion 4 Reklambladens storlek är anpassade till vilken kedja det gäller. Coop Nära har t.ex. ett mindre blad än Coop Forum. Storlekarna testas kontinuerligt, och Coop uppger på fråga att de just för tillfället genomför ett sådant test mot konsument där konsumenterna får tycka till om storlek, färg och form m.m. Målet är att alltid ha det bästa formatet för respektive kedja, med hänsyn tagen till konkurrenter. Styrelsen bedömer att syftet med motionen därmed är uppfyllt. Motion 5 Extraerbjudanden I Stockholm består många hushåll av endast en person. De flesta extraerbjudandena i butikerna är för familjer köp 3 betala för 2 eller liknande. Som ensamstående blir det ofta inte så lönsamt, om man tänker på hållbarhet, bäst före datum och förvaringsutrymme. Vi önskar att KfS kan påverka Coop att sänka priserna, så att alla konsumenter kan känna att Coop är ett bra alternativ. Ann-Katrin Angeklint, distrikt 24 Sonja Bergström, distrikt 24 Motion 6 Barnfamiljer Hur skall vi få våra barnfamiljer att storhandla på Coop? Många barnfamiljer storhandlar på Willy s, Liedl och så vidare, på grund av lägre priser. Hur skall vi kunna förändra inställningen att Coop är så dyra? Vi vill att man på Coop Forum, Coop Extra och Coop Konsum skall kunna anpassa priserna på basvaror, för att kunna vara konkurrensmässiga. Ann-Katrin Angeklint, distrikt 24 Sonja Bergström, distrikt 24 Utlåtande motion 5 och 6 Motion 7 Hållbara rabatter Det här med rabatter är något som lockar de flesta konsumenter och det är väl ändå priset som är den största avgörande faktorn för vad vi köper enligt flera studier. På denna punkt är Coop och Medmera-kortet väldigt starkt för större hushåll och familjer men kanske för dåligt inriktade på majoriteten som är ensamhushåll som gör flera små köp per vecka. Många av Coops rabatter är t ex köp limpor för X kr och andra typer av köp-fler-rabatter. Detta går bra när det är längre hållbarhet på produkterna men sånt som bröd, mejeri och andra färskvaror blir det svårt att konsumera i den mängd så att varorna inte hinner bli gamla. Därför förslår jag att man tar hjälp av kortet och reglerar att man kan inhandla varorna under hela veckan och få rabatten dragen ändå. På detta sätt kan man handla t ex en yoghurt på måndagen och sedan ytterligare en längre fram i veckan och få rabatten för 2 till priset av 1 eller vad det nu är vid andra köptillfället. På detta sätt tror jag vi breddar medlemsförmånerna och även lättare får in den yngre skaran i kooperationen. Det minskar matsvinnet och bidrar till en mer miljövänlig marknad. Förslag För att även ensamhushåll ska kunna utnyttja flerköpsrabatter bör dessa kunna inhandla en viss vara under hela veckan och ändå får mängdrabatt. Dennis Danneholt, distrikt 5 Utlåtande motion 7 Motionären har en mycket intressant idé om utveckling av konceptet för flerköpsrabatter. Coop har på fråga uppgett att man idag inte har möjlighet att lösa detta tekniskt med befintliga IT-system. Enligt styrelsens bedömning bör idén under alla förhållanden utvärderas närmare, och styrelsen avser därför att vidarebefordra motionen och utlåtandet däröver till Coop. att motionen anses besvarad och att motionen jämte utlåtandet översänds till Coop. Coop arbetar kontinuerligt för att kunna hålla en prisnivå som är konkurrenskraftig på marknaden. Coop har på fråga uppgett att man nu minskar antalet flerköp jämfört med föregående år för att kunna investera i lägre ordinariepriser. Barnfamiljen är i fokus för Coop och Coop ser nu enligt uppgift över sitt sortiment och sin prissättning i viktiga kategorier för barnfamiljen. Styrelsen bedömer att motionärernas önskemål därmed är uppfyllda. 7

Motion 8 Nyttigare rabatter Denna motion behandlar tidigare diskussioner om att Coop såsom många andra livsmedelsaffärer på marknaden har väldigt mycket nedsatta priser på stora mängder onyttiga -produkter. Ex chips, läsk, godis. Detta är en svår fråga då dessa varor säljer bra och ger goda marginaler. En lösning på detta som jag tycker Coop ska starta med för att vara först är att kombinera dessa köp med mer hälsosamma erbjudanden så att man vid köp av t ex 1 kg äpplen får köpa en påse chips eller läsk för ett nedsatt pris. Förslag Vid köp av en nyttig produkt som t ex äpplen kan man få köpa en onyttig som t ex chips eller läsk för nedsatt pris. Dennis Danneholt, distrikt 5 Utlåtande motion 8 Grunden för alla kampanjer som görs inom Coop är att de ska öka kundtillströmningen till butikerna, stärka varumärket genom att vara profilerande (t.ex. inom hälsa eller ekologi) eller hjälpa till att stärka marginalerna och därmed Coops resultat. För lönsamma kampanjer krävs därför en kombination av varor som marknaden efterfrågar. Det innebär att Coop måste marknadsföra dels nyttiga alternativ såsom frukt & grönsaker, men ofta även mindre nyttiga alternativ som konsumenterna efterfrågar, såsom t.ex. chips, läsk m.m. Frukt & grönt är ett av Coops fokusområden och Coop utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre på att marknadsföra sortimentet. Exempel är de frukt & grönt - kampanjer som ofta genomförs, då Coop erbjuder en stor mängd frukt & grönt för halva priset till medlemmarna. Att kombinera snacks och frukt är svårt, då detta avser olika behov hos konsumenten. att motionen avslås. Motion 9 MedMera studentkort Motion ang behov av ett MedMera-studentkort för våra ungdomar som studerar på eftergymnasial nivå 18-30år. att att Konsum inrättar ett MedMera-Studentkort liknande ICA- studentkort. 1. Kostnadsfritt MedMeraVisakort under studietiden. 2. Studentrabatter på utvalda varor. 3. Studentrabatter på kurslitteratur, bio, träning, resor m.m. 4. Studentanpassad hem o olycksfallsförsäkring till bra pris Gå in på facebook.com/icastudent o läs. Vi vill att våra ungdomar ska förbli trogna Konsumkunder även i fortsättningen. Distrikt 1 8 Utlåtande motion 9 Enligt uppgift från Coop bedömer Coop efter undersökningar på området att det inte kan konstateras någon synbar påverkan av ICAs studentklubb totalt för Coop. Coop har inte heller kunnat konstatera någon synbar påverkan på Coops medlemsförsäljning för denna åldersgrupp, utan snarare har den gått upp något. Coop Marknad har meddelat att man kommer att fortsätta att bevaka beteende och attityden till Coop bland yngre men avser operativt att fokusera på andra projekt som har högsta prioritet under nästa år. KfS har för egen del tillsammans med Konsumentföreningen SVEA och Coop MedMera genomfört en aktivitet riktad mot studenter i början av september vid uppstart av universiteten, varvid vi har delat ut en studentflyer vid Universiteten i Stockholm, Uppsala och Linköping. Flyern innehöll bl.a. information om KfS, fördelen med att vara medlem och hur man blir medlem. Studenter är en framtida målgrupp. Även om Coops undersökning ovan indikerar att det för närvarande inte kan påvisas någon omedelbar fördel med ett särskilt MedMera Studentkort, bedömer styrelsen att det ändå är viktigt att närmare utvärdera de långsiktiga fördelarna med ett studentkort. att motionen anses besvarad och att motionen jämte utlåtandet översänds till KF. Motion 10 MedMera Visa Coops MedMera-kort har en möjlighet att välja en kredit men det är inget krav. Jag har mött medlemmar som inte vill ha ett MedMera Visa-kort av den anledning att det finns ett krav på kredit. Jag föreslår därför att Konsumentföreningen Stockholm uppdrar till Coop MedMera Visa att MedMera Visa erbjuder ett kort utan krav på kredit i likhet med MedMerakortet. Lena Söderlind, distrikt 10 Motionen stöds av distriktsstyrelsen i distrikt 10 Utlåtande motion 10 MedMera Visa är ett betalkort som erbjuder en räntefri kredit upp till 54 dagar. Kortet kan användas i hela världen där Visa accepteras. Om innehavaren betalar hela sin skuld innan förfallodagen utgår inga räntor eller avgifter. Lägsta kreditbelopp som medlemmar kan söka är 1000 kr. Om medlemmen vill utöka sitt köputrymme finns det möjlighet att sätta in medel i förväg. Utöver MedMera Visa erbjuds även MedMera Konto som inte kräver att medlemmen söker någon kredit.

MedMera Konto kan användas i Coops alla butiker och i merparten av alla partners butiker. Nya produkter, likt den som motionären föreslår, utvecklas enligt uppgift från Coop efter medlemmarnas önskemål och efter hur marknaden förändras. att motionen anses besvarad och att motionen jämte utlåtandet översänds till MedMera Bank AB. Motion 11 Tydligare prismärkning Prismärkningen på hushålls-/toalettpapper är väldigt missvisande. Att skriva ut ett kg-pris återspeglar väldigt dåligt den reella skillnaden på konsumtionen av ett grövre kontra ett tunnare papper. Vi skulle inte märka mjölk i kg eller ost i dl t ex. Därför förslår jag att Coop kompletterar med märkning av meterpris/rulle för att underlätta jämförelse på mängd man får ut. Förslag att komplettera prismärkningen med ett meter-pris. Dennis Danneholt, distrikt 5 Utlåtande motion 11 Bestämmelser om prisinformation finns främst i prisinformationslagen (2004:347) samt i Konsumentverkets föreskrift om prisinformation, KOVFS 2012:1. 3.1.2. Det finns särskilda regler för beräkningsgrunder för jämförpriser kring s.k. mjukpapper som t.ex. hushålls-/ toalettpapper. För mjukpapper beräknas jämförpriset per kilogram exklusive hylsans vikt. Coop upplever också detta som ett mer relevant mått än meter, då meterpriset inte avspeglar t.ex. om det är enkla, dubbla eller tredubbla lager av papper. Styrelsen delar denna bedömning. att motionen avslås. Motion 12 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Jan Tiselius, distrikt 1 Motion 13 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Joanna Michie, distrikt 24 Motion 14 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner 9

motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Ola Svensson, distrikt 3 Motion 15 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Distrikt 6 Motion 16 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Distrikt 7 Motion 17 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Linnea Falk, distrikt 8 Motion 18 Bojkott av israeliska produkter När Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område gör oss, konsumenter, inblandade i folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream bl a tillverkas i en illegal bosättning, samt frukt och grönsaker som kommer från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Distrikt 5 10

Motion 19 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Elisabet Klason, distrikt 24 Motion 20 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även frukt och grönsaker kommer i många fall från ockuperat område och har Israel som ursprungsmärkning helt i strid med handelsavtalet med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar varför vi som medlemmar i konsumentrörelsen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Distrikt 24 Motion 21 Bojkott av israeliska produkter Coop säljer varor från ockuperat palestinskt område och bidrar därför till folkrättsbrott. Kolsyreapparaten Soda Stream tillverkas i en illegal bosättning. Även grönsaker och frukt från Israel kommer i många fall från ockuperat område och får ursprungsmärkning Israel i strid mot det handelsavtal med EU som förbjuder sådan märkning av varor från ockuperat område. Med ockuperat område avses det land som Israel lagt under sig på den andra sidan om den gröna linjen alltsedan 1967. (FN:s resolution nr 242) att Soda Streamapparater med tillbehör samt smakkoncentrat märkta Soda Stream helt skall utgå ur sortimentet från Coopvaruhus i Stockholmsområdet. att frukt och grönsaker samt övriga produkter made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade området. Respekten för folkrätten och FN:s resolutioner motiverar att vi som medlemmar i konsumentföreningen och kunder i Coop på detta sätt tar ställning för det palestinska folkets rättigheter och kamp för en rättvis fred. Margareta Boman, distrikt 5 Motion 22 KF ska följa folkrätten - inte systematisk bryta mot den Det är ett brott mot folkrätten att sälja varor som tillverkats på ockuperat land. Det är välbelagt att Soda- Stream tillverkas på ockuperad mark i Västbanken. Det är också välbelagt att frukt- och grönt från av Israel ockuperade områden ursprungsmärks med Made in Israel, vilket förutom att bryta mot folkrätten också strider mot handelsavtalet med EU. Eftersom Israel inte erkänner att de ockuperat områden, förefaller det mig enfaldigt att tro att försäkringar från exportörerna själva räcker som garant, då det tidigare visat sig felaktiga. Eftersom frågan varit uppe tidigare år, föreslår jag att ledningen för Konsumentföreningen i Stockholm detta år i faktisk handling följer medlemmarnas uttryckta vilja - i annat fall bör medlemmarna bytas ut. 1) Soda Streamapparater med tillbehör skall helt utgå ur sortimentet från Coopvaruhusen i Stockholmsområdet. 2) Frukt och grönsaker och andra varor made in Israel ersätts med varor av annat ursprung om det saknas säkra bevis för att varorna ej har någon del med ursprung i de ockuperade områdena. Anders Amnéus, distrikt 1 11

Motion 23 Produkter och varor från Israel Frukt, grönsaker och andra produkter från Israel odlas och tillverkas ofta helt eller delvis på mark och i samhällen i Palestina. Israel - en stat utan fastställda gränser - ockuperar Palestinska områden. Detta helt i strid mot internationell rätt. Israel bryter mot FN s resolutioner gällande ockupation och mänskliga rättigheter och bygger en 8-10 meter hög mur på palestinsk mark. Varorna märks med Made in Israel, vilket är förfalskning av ursprungsland. Föreningen COOP har etiska regler och stödde framgångsrikt kampen mot apartheid i Sydafrika. Det gör att vi som medlemsförening kan och bör stödja också kampen mot Israels apartheidpolitik i Palestina, genom bojkott av israeliska varor. Konsumentföreningen i Stockholm fattar beslut att inte sälja varor och produkter från Israel - att noga kontrollera ursprungsmärkning, så att endast korrekt märkning av ursprungsland förekommer. Lars Forsberg, distrikt 1 Utlåtande motionerna 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 och 23 KF och Coop följer den lagstiftning om handelssanktioner och bojkott som följer av officiella beslut inom FN:s säkerhetsråd, EU och av Sveriges riksdag och regering. Någon lagstiftning om bojkott av israeliska varor eller israeliska företag finns inte. KF har tidigare fattat beslut om att inte sälja varor producerade i områden som anses vara ockuperade i strid med folkrätten, t.ex. de av Israel ockuperade områdena. KF anser att en sådan policy är rimlig och möjlig att verkställa operativt. Coop införde ett tillfälligt inköpsstopp från Soda Stream den 11 juli 2011 efter uppgifter om att Soda Streams produkter som såldes i Coop producerades på ockuperad mark. Coop ställde då krav på att Soda Stream skulle genomföra och presentera en oberoende tredjepartsrevision av produktionsförhållandena. Revisionen, som genomfördes av Lloyd Registers, bekräftade att produkter som köps av Coop tillverkas i Israel (1967 års gränser). Revisionen har även granskat alla komponenter och tillverkningsprocesser (inbegripet montering) av produkterna och Soda Stream säljs nu igen i Coops butiker. Motion 24 Manuell köttdisk Nyligen öppnade en stor manuell köttbutik med kvalitetsråvaror i Sundbyberg. Kötthallen har flyttat in i Coops tidigare lokaler på Järnvägsgatan och den 52 m långa köttdisken har ett härligt utbud vad såväl gäller pris som kvalitet. I den tätast befolkade stadsdelen i Stockholm - Södermalm- finns inte en enda Coopbutik som saluför köttdetaljer, vilt och specialsortiment över disk biträdda av kunniga styckare/köttmästare. Kyl- och förvaringsutrymmen har rationaliserats bort liksom kunskap om råvaran. Istället har vi fått processtyrning och ett effektivitetsjäktande, där synen på matintag endast rör låga priser, tidsstress och är fjärran från god matkultur, njutning och välmående. Vi cooperatörer och matälskande hemmakockar/matlagare vill inte tvingas gå på krogen varje gång vi önskar äta bra råvaror eller inför bjudmiddagen tvingas besöka ett gårdslakteri ute i bushen. Eller att som alternativ, idag från butiken frakta hem ett plastpaket blodigt kött av okänd kvalité och innehåll vilket är föga stimulerande för den matintresserade familjekocken. Visst köttätandet har sitt miljöpris, men när vi nu fortsätter att äta kött som är ett utmärkt proteintillskott så bör vi kunna upprätthålla god kvalitet, mörhetsgrad och valmöjlighet. Kött från utebetande djur medger bra köttkvalitet och vi skulle kunna minska vår inte helt hälsosamma mjölkdiet och istället satsa på biffdjur i klimatskyddad utemiljö. Stockholms butiker har - när det gäller matkvalité - hamnat i ett underdog-läge på senare år jämfört med andra delar av landet, t ex väst- och sydsverige och det bedrivs en ängsligt medioker och präktigt gammaldags syn på matkvalitét. När får vi ostron i fiskdisken? Vi hemställer att KfS till Coop lägger fram ett önskemål om manuell försäljning av hängmörad köttråvara från svenska gårdar med utedrift och därtill hörande produkter i lämplig butik på Södermalm. Gunilla Skoglund, distrikt 1 Kenneth Sjökvist, distrikt 1 Christer Bergström, distrikt 1 Kalle Neuhold, distrikt 1 Motioner med begäran om bojkott av israeliska produkter har behandlats av föreningens höststämmor såväl år 2010 som 2011. KF:s och Coops nuvarande policy utgår från att köpbojkotter av varor från ett enskilt land är en politisk och moralisk bedömning som i första hand bör ske av individen och inte ett ställningstagande som genom kollektiva beslut omfattar samtliga medlemmar och kunder. att motion 12-23 avslås. 12

Utlåtande motion 24 På fråga har Coop uppgett att Coop Extra på Medborgarplatsen hade köttförsäljning över disk när enheten öppnade. Butiken var dock tvungen att lägga ned köttdisken på grund av låg efterfrågan. Coop har därför i dagsläget inga planer på att införa manuell köttdisk i någon av butikerna på Södermalm, men uppger att de alltid är öppna för nya affärsmöjligheter om de kan se att efterfrågan finns. Styrelsen vill framhålla att frågan om att införa manuell köttdisk i butik alltid måste bli föremål för en professionell bedömning i fråga om förutsättningar, efterfrågan, lönsamhet mm. att motionen anses besvarad och att motionen jämte utlåtandet översänds till Coop. Motion 25 Ägg från burhöns Det råder en stor enighet bland djurskyddsorganisationer världen över om att burhållning är det absolut sämsta för hönorna. De kan inte ens sträcka på vingarna. De enda fördelarna är att de inte kommer i kontakt med sin avföring och därmed minskar smittoriskerna, och att de lever i mindre grupper. Men forskning visar att hönor föredrar stora grupper på stora ytor framför små grupper på små. Helst vill de dock ha små grupper på stora ytor, något som bara är möjligt (om än inte tillämpas i dagsläget) i frigående hållning. Varje höna har en yta motsvarande en A4-sida, kan inte sträcka på vingarna, inte sandbada etc. Att sälja ägg från burhöns strider helt mot kooperationens ideologi om etik, ekologi och god djurhållning. För några år sedan gick dessutom Coop ut med annonser om att ägg från burhöns inte skulle säljas längre i butikerna. Nu har man alltså gått ifrån detta när det gäller Coop Forum-butikerna. Vid ett seminarium i Almedalen om ägg från burhöns informerades också om att Willys och Prisextra säljer burägg och att Hemköp inte har gjort det på många år. att Konsumentföreningen Stockholms representanter i KFs styrelse verkar för att ägg från burhöns snarast möjligt upphör att säljas i Coop Forums butiker. Hans Brunnberg, distrikt 5 Utlåtande motion 25 Konsumentkooperationen har varit föregångare när det gäller att ta ställning mot ägg från burhöns. 1987 tog Coop fram konceptet för det egna varumärket Sprättägg TM som ett svar på medlemmarnas efterfrågan på produkter som baseras på en bättre djuromsorg än det som fanns att köpa i butikerna vid denna tid. Sprättäggsreglerna har vid olika tillfällen reviderats och skärpts. I början av 1990-talet uppmanade Coop äggproducenterna att ta fram ekologiskt certifierade ägg för att då även få med miljöaspekterna (ekologiskt foder) samt möjlighet till utegång. Dessa introducerade Coop 1995 tillsammans med ett informationsupplägg som hjälpte kunden att välja ägg utifrån olika aspekter på produktionen. Redan 2002 tog Coop bort ägg från burhöns i Coop Konsum- och Coop Nära-butikerna. KfS var djupt engagerad i att påverka beslutet. Samtidigt hade Coop en uppmärksammad kampanj där man berättade om beslutet. 2011 togs ägg från inredda burar även bort från Coop Extras butiker. De gamla hönsburarna förbjöds i Sverige i slutet av 90-talet. I stället utvecklades så kallade inredda burar som ger hönan tillgång till sandbad, rede och sittpinne, vilket höns har behov av för att i någon mån kunna tillfredsställa ett naturligt beteende. Parallellt med detta ökade och utvecklades de frigående systemen. Coops uppfattning är att äggproduktion där hönorna inte sitter i bur är att föredra, eftersom hönorna då i större utsträckning får utlopp för sina naturliga beteenden. Därför har Coop valt att i första hand satsa på ekologiska ägg, Sprättägg TM och ägg från frigående höns. Coop har också informerat sina kunder om fördelarna med dessa ägg. Det finns för- och nackdelar ur djurhälsosynpunkt med samtliga system. Höns hållna i inredda burar har generellt sätt bättre hälsa och lägre dödlighet än i frigående system. Förekomsten av kvalster och parasiter är också lägre för burhönsen, och systemet ger bättre luftkvalitet för såväl skötare som höns. I de frigående systemen med upp till 30 000 höns i samma avdelning har hönsen visserligen möjlighet till ett mer naturligt beteende, men risken för hackning och fjäderplockning och risken för att höns med låg rang motas bort från matbord etc. är också högre. Det kan också vara svårare att kontrollera hälsoläget i stora avdelningar och att i tid plocka bort höns som far illa. Det bästa för en höna med hög rang är kanske ett frigående system, medan en med låg rang klarar sig bättre i ett bursystem. Det finns således inget optimalt system för konventionell hönshållning i dag. De inredda burarna har dessutom inte utvecklats på senare år, sandbaden fungerar inte som de ska etc. Med det ska samtidigt understrykas att det finns stora skillnader mellan olika besättningar och även mellan olika uppfödningsomgångar. I många besättningar fungerar djurhållningen utan större problem. Det som KfS och Coop framhåller som i stort sett bäst för hönsen är det ekologiska regelverket. I en ekologisk avdelning har hönsen möjlighet att gå ut vid tjänlig väderlek, utfordras med ekologiskt odlat foder och så vidare. Därför har Coop under många år lyft fram de ekologiska äggen i butikerna, något som utan tvekan haft stor betydelse för utvecklingen av den ekologiska hönshållningen i Sverige. Max antal djur i ekologiska hönsavdelningar är 3 000. Tills för något år sedan har det varit brist på marknaden på ägg från frigående höns och prisskillnaden har också varit stor mellan ägg från inredda burar och från frigående höns. Enligt styrelsens uppfattning är detta inte längre fallet. 13

Coop uppger att de har ambitionen att även Coop Forum ska ha ägg som endast kommer från frigående höns, och därför analyseras marknaden två gånger per år för att bedöma vilka möjligheter och hot det finns i ett beslut om en sådan övergång. Coop uppger på fråga att de vid den senaste analysen konstaterade att de primära konkurrenterna till Coop Forum fortsatt sålde burägg till lägre priser än ägg från frigående höns och att volymerna inte räckte till för ett beslut att helt gå över till ägg från frigående höns. Bland de konsumentföreningar som driver egna butiker under namnet Coop har några valt att ha ägg från höns i inredda burar som ett alternativ även inom Coop Konsum och Coop Nära. Då handlar det oftast om regionalt producerade ägg. I dag hålls cirka 32 procent av hönsen i inredda burar i Sverige, 54 procent i frigående system och 14 procent säljs som kravmärkta ekologiska ägg. 25 procent av Coops försäljning av ägg kommer från ekologiska höns. Många kunder är medvetna om skillnaderna i produktionen och Coop ser också att försäljningen av ekologiska ägg, Sprättägg TM och ägg från frigående höns ökar. Styrelsen instämmer med motionären, trots att de frigående konventionella systemen inte är optimala för hönan, att Coop så snart som möjligt bör upphöra med att sälja burägg även i Coop Forum. Styrelsen bedömer att de frigående konventionella systemet generellt ändå ger bättre hönshållning än de inredda burarna. Det är viktigt att Coop på alla sätt fortsätter att lyfta fram de ekologiska äggen i butik och DR. Som framgår ovan är det också Coops uppfattning att buräggen ska tas bort från Coop Forum-sortimentet, men att tillgängliga volymer av ägg från frigående höns på marknaden ännu inte är tillräckligt stora. Coop arbetar således redan i linje med motionärens yrkande, och det torde närmast vara en ledningsfråga inom Coop att helt gå över till ägg från frigående höns så snart marknaden möjliggör detta. att motionen anses besvarad och att motionen jämte utlåtandet däröver överlämnas till KF/Coop. Motion 26 Kravmärkt djurfoder Många konsumenter uppskattar det breda sortiment av Krav- och Änglamarksprodukter som nu finns på marknaden. Detta gäller inte minst i köttdisken där man genom att köpa kravmärkt kött kan bidra till förbättrad djurhållning och att miljöbelastningen från köttproduktionen minskar. Däremot saknas ett miljömässigt och etiskt alternativ för de köttprodukter som vi idag köper till våra husdjur. På djurmatshyllan finns idag inga alternativ för den som vill att djuren som föds upp för att till slut bli mat för våra husdjur skall ha ett bra liv. Många djurvänner skulle med säkerhet uppskatta om det fanns ett Änglamark/Kravmärkt alternativ för maten till Fido och Simba. att Konsumentföreningen Stockholm ska verka för att Coop snarast tar fram ett Änglamark/Kravmärkt alternativ för våra husdjur. Distrikt 5 Utlåtande motion 26 Coop har tidigare haft hundmat under märket Änglamark som varit KRAV-märkt. För att en vara ska få vara KRAV-märkt måste minst 95% av ingredienserna uppfylla KRAV:s kriterier. Tidigare fanns övergångsregler som medgav att en produkt även kunde KRAVmärkas om 75 % av innehållet uppfyllde rätt kriterier. Detta för att det kan vara svårt att få fram alla ingredienser till sammansatta produkter. Coop har på fråga uppgett att de i och med att KRAV-märkningen som tillät 75 % ekologiska ingredienser togs bort inte längre kunde ha kvar KRAV-märkt hundmat. Det visade sig nämligen vara i praktiken omöjligt att få fram tillräckligt med vissa av de nödvändiga ingredienser som uppfyllde KRAV:s kriterier till ett rimligt pris. I takt med att efterfrågan på ekologiska varor ökar kommer förhoppningsvis också tillgången på råvaror till djurmat att öka och Coop kan då återuppta utvecklingen av djurfoder. Det foder med högt innehåll av ekologiska råvaror som förut hette Änglamark säljs nu under leverantörens eget varumärke och heter Magnussons. Motion 27 Djurförsöktestade produkter Jag föreslår att alla Coop Konsum tar in icke djurförsökstestade produkter märkta med kaninen som komplement i sortimentet: hygien, rengöring, tvätt. Bakgrund Tidigare fanns inte behovet av att saluföra KRAV eller FAIR TRADE märkta produkter. Men med åren har intresset för obesprutade varor producerade utan att arbetare som hanterar frukt och grönsaker ska bli sterila eller få cancer ökat markant. Framtiden Idag finns inte en butikskedja med självaktning som vågar utelämna det ekologiska alternativet. Men nu är tiden mogen även för att Coop Konsummedlemmen ska kunna köpa tvättmedel utan att produkten testats med djurförsök. Coop Konsummedlemmen ska kunna köpa tvål m m utan att produkten testats med djurförsök. Vi vill att t ex alla hönor ska få leva som Änglamarkshönor, hur försvarar vi då att vi inte kan köpa en enda rengörings-, hygien- eller tvättmedelsprodukt som inte testats med djurförsök. 14

Jag föreslår därför stämman att bifalla min motion med förslaget att alla Coop Konsum tar in icke djurförsökstestade produkter märkta med kaninen som komplement i sortimentet hygien, rengöring, tvätt. Distrikt 24 Utlåtande motion 27 Användningen av djurförsök är mycket strikt reglerad i lagstiftningen. I många hygienprodukter är det dock så att det ingår ingredienser som tidigare testats på djur. Djurförsök av sådana ingredienser utförs inte längre och i praktiken tillverkas majoriteten av alla hygienprodukter utan att nya djurförsök behöver utföras överhuvudtaget. Coop har också ett tydligt uttalat varukrav att inte ta in produkter som testats i djurförsök om det inte varit absolut nödvändigt för att skydda människors hälsa. Djurförsök är fortfarande nödvändigt för att säkerställa att läkemedel är säkra och i Coops sortiment finns numera också receptfria läkemedel. Innan Coop tar in nya produktmärkningar behöver Coop utvärdera om de tillför nytta till våra medlemmar samt vem som står bakom märkningen och hur den kontrolleras. att motionen avslås. Motion 28 Matsvinnet Det slängs för mycket mat i Sverige. Därför vill vi, via KFS, uppmana Coop att utöka sitt sortiment av mindre förpackningar för att minska matsvinn och miljöbelastning. Genom att erbjuda kunderna/konsumenterna produkter i mindre förpackningar skulle med stor sannolikhet matsvinnet minska och därmed också utsläppen av växthusgaser. Det skulle också vara en viktig signal i en stad som Stockholm, en stad i Europa som har flest ensamhushåll. Satsningen skulle vara en naturlig uppföljning på Konsumentföreningen Stockholms seminarium Maten som försvann 2010. Där talade bland andra forskaren Helén Williams om förpackningarnas betydelse för matsvinnet. Enligt Naturvårdsverkets senaste undersökning (DN 16/8 2012) slänger vi svenskar ungefär 71 kilo mat per person och år, vilket motsvarar 2 miljoner ton växthusgaser i utsläpp. Vi föreslår därför Konsumentföreningen Stockholm att påverka Coop att utöka sortimentet av mindre förpackningar att utöka informationen i butikerna kring matsvinn. Utlåtande motion 28 Coop ser för tillfället över sin förpackningsstrategi och diskuterar hur frågorna avseende matsvinnet ska kommuniceras gentemot kunder i butik. I dagsläget sker detta arbete främst i KfS regi. Motion 29 Motverka matsvinnet KfS har i flera år uppmärksammat matsvinnets miljöpåverkan, och har givit ut flera rapporter i ämnet. Även flera andra institutioner såsom Naturvårdsverket, IVL och SLU har publicerat rapporter om livsmedelssvinn. I dessa finns gott om förslag på åtgärder som butiker kan vidta för att minska livsmedelssvinnet. Om varje KF-butik hade en handlingsplan för att minska sitt matsvinn skulle det kunna göra stor skillnad för miljön, och ha ett stort marknadsföringsvärde. Observera att det bör röra sig om en konkret handlingsplan, och ingen löst formulerad policy eller vision. att KfS verkar för att varje Coop-butik skall ha en handlingsplan för hur man ska motverka matsvinn. Distrikt 24 Utlåtande motion 29 Coop har på fråga meddelat att man arbetar med att minska matsvinn på flera sätt, bl.a. genom att förbättra beställningsrutinerna så att rätt volym beställs. Dessutom sätter Coop ned priset på matprodukter mellan 20-50% när de närmar sig bäst-före-datum. I Göteborgsområdet samarbetar Coop med företaget Allwin som distribuerar överbliven mat till välgörenhetsorganisationer. Diskussioner förs om att utöka samarbetet till bl.a. Stockholmsregionen, vilket styrelsen ser mycket positivt på. Coop för statistik på svinn i butik. I dagsläget sätts inte specifika mål per kedja eller butik, men det diskuteras. Det finns idag inte någon särskild handlingsplan i respektive butik. Styrelsen anser att hantering av matsvinnet är den viktigaste frågan när det gäller hållbar livsmedelsproduktion; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Om verkningsfulla åtgärder ska sättas in mot matsvinnet är det viktigt att en handlingsplan med tydliga mål i det avseendet finns i varje butik. att motionen bifalls. Birgitta Larsson, distrikt 1 Katarina Malmström, distrikt 24 15

Motion 30 Vegetarisk matkasse i Coop Matkasse Under hösten lanseras Coop Matkasse. Målet är att vara en rikstäckande tjänst med marknadens mest flexibla lösning. Vid lanseringen finns kassen i tre varianter; Bas, Laktosfri och Ekologisk. Många av Coops kunder är vegetarianer och jag föreslår därför att det borde finnas en Vegetarisk Matkasse. att man breddar sortimentet med en Vegetarisk Matkasse. Distrikt 5 Utlåtande motion 30 Coop har på fråga uppgett att de kommer att genomföra en undersökning kring kundunderlaget för nya versioner av matkassen inklusive en vegetarisk variant under senhösten 2012. Huruvida en sådan kasse faktiskt utvecklas är helt beroende av utfallet, dvs om det finns tillräckligt många köpare så att Coop kan räkna hem affären. Motion 31 Medlemsåterbäring Nytt medlemsåterbäringsförslag att alla medlemmar får 4 % återbäring på sina inköp i Coop Konsum, oavsett inköpssumma per månad. Historik Coop Konsum har sedan begynnelsen haft en idé om återbäring till ägarna, d v s kunder som handlar i Coop Konsum. På 60-talet redovisade kunderna kvitton som räknades ihop en gång om året. Numera sköts återbäringsuträkningen digitalt och medlemmarna får en månadsrapport om aktuellt saldo. Profil Coop Konsum har genom åren profilerat sig som ett kundägt företag som genomsyras av den kooperativa tanken. Människor som lever i andra delar av världen har fått råd och stöd till ett bättre liv med hjälp av t ex pantåterbäring. Samhället Idag är enpersonshushåll lika vanligt som familjer på 2-5 personer. Vi vet att det idag finns många barnfamiljer, ålderspensionärer, handikappade, nysvenskar som har det svårt ekonomiskt. En allt större andel barn och ungdomar blir kraftigt överviktiga p g a att föräldrarna inte har råd att köpa nyttig mat som ofta är dyr (frukt och grönt). Coop Konsum gynnar människor med god ekonomi Sen ett par år tillbaka är medlemsåterbäringsprocenten större ju mer pengar kunden handlar för. Detta är diskriminerande för enpersonhushållen och andra som inte har så mycket pengar att handla mat för. Det borde vara en självklarhet att 4 % gäller alla medlemmar. Viktigt Det är viktigt att inte den ursprungliga kooperativa andan går förlorad, det kan upplevas som svek att Coop Konsum vänder sina trognaste kunder, gamla fattiga ålderspensionärer och andra nyfattiga ryggen, genom nuvarande diskriminerande medlemsåterbäringssystem. Jag föreslår därför stämman att bifalla min motion med förslaget att alla medlemmar får 4 % återbäring på sina inköp i Coop Konsum, oavsett inköpssumma per månad. Distrikt 24 Motion 32 Medlemsåterbäring Varför måste man handla för jämna tusen för få nästa nivå i procent. Kan man inte ha procent för hur mycket man handlar? Exempel, handlar du för 1900 kr så får man 1,9 %, inte som det är nu, så får du bara 1 %. Det borde vara mer demokratiskt, och lika för alla. Tommy Ottosson, distrikt 8 Utlåtande motion 31 och 32 Coops nya medlemsåterbäringsupplägg innebär att återbäringen blir procentuellt högre ju mer medlemmen handlar för varje månad. Syftet är att göra det attraktivt för den enskilde medlemmen att samla sina inköp hos Coop. Detta ska ses som ett sätt att stödja ett agerande som skapar nytta för både den enskilde medlemmen (genom lägre nettopriser) och Coop som företag (genom ökad försäljning). Hur stora stegen i återbäringstrappan ska vara är dels en fråga om att ge önskade incitament för att uppnå detta syfte, dels en fråga om vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. För i princip samtliga hushåll, inklusive pensionärer, är den nya medlemsåterbäringen mer lönsam än det tidigare premiepoängssystemet, allt enligt Coops beräkningar. Att ge samma procentuella återbäring oavsett inköpsnivå skulle inte ge medlemmarna incitament att lägga en större andel av sina inköp i Coopbutikerna. Coop har uppgett att de under hösten kommer att titta på alla sina målgrupper och utreda på vilket sätt Coop bäst möter deras behov för bästa affärsutveckling. Coops bedömning när det gäller förändringar i återbäringstrappan är att förändringar i denna kräver bl.a. betydande kommunikationsinsatser. Styrelsen delar denna bedömning. att motion 31 och 32 avslås. 16

Motion 33 Ursprungsmärkning Att det ska tydligt framgå, på varje vara, vilket land den är tillverkad i. Att inte blanda frukt och grönsaker från olika länder och skylla detta på leverantören. Att i färdiglagad mat redovisa varje ingrediens ursprungsland. att ovanstående kommer att införas nu. Ni kontaktar butikerna i Tyresö då mina försök under flera år inte leder till någon som helst respons. Ica kan då borde Coop också kunna. Bitte Isacsson, distrikt 8 Utlåtande motion 33 Ett flertal undersökningar som KfS och andra har genomfört visar att ursprungsmärkning av framför allt köttråvaror är viktigt för medlemmarna. När det gäller frukt och grönsaker i butik är det lag på att produkterna ska vara märkta med odlingsland. Coop följer givetvis de lagar som gäller kring ursprungsmärkning och har också valt att frivilligt gå längre i ursprungsmärkning av egna varumärken (EVM). Idag är t.ex. samtliga EVM-varor med mer än 10 % kött märkta med ursprungsland för köttråvara. På Coops EVM-varor framgår det också i vilket land och i vilken stad de är tillverkade. Ofta framgår även vilket företag som tillverkat varorna på Coops uppdrag. Coop utövar också ett visst tryck på producenter av andras varumärken, som ibland anger alternativa ursprungsländer, att det enbart ska anges det produktspecifika ursprungslandet för att öka spårbarheten. Man bör dock vara medveten om att för stora multinationella leverantörer svarar Coop endast för en mycket liten andel av deras försäljning. Coop uppger att de kommer att fortsätta verka för en ökad ursprungsmärkning i sin dialog med leverantörer. Att skriva ut alla ursprungsländer för alla ingredienser skulle emellertid fördyra förpackningsmaterial och produkt på ett sätt som inte skulle vara försvar-bart. Däremot så har Coop i de flesta fall information i sina system om ursprungsländer för ingredienser i sina EVM-varor och dessa kan man få reda på om man kontaktar Coop kundkontakt. På Coops EVM-varor framgår det alltid i vilket land och i vilken stad de är tillverkade. Ofta framgår även vilket företag som tillverkat varorna på Coops uppdrag. det i praktiken omöjligt att kräva att frukt och grönsaksinnehåll i till exempel en färdigrätt alltid kommer från samma land. att motionens första och andra att-sats anses besvarad och att motionens tredje och fjärde att-sats avslås. Motion 34 Förpackningar Jag skulle önska att Konsumentföreningen arbetade för att minska plastförpackningar. att eventuellt genom att ha papperspåsar tillgängliga vid fruktdisken och ta bort plastkorken på Arla och Änglamarksprodukter. Distrikt 8 Utlåtande motion 34 Styrelsen instämmer med motionären att det är viktigt att så långt som möjligt minska plast och plastförpackningar baserade på fossil råvara och att Coop bör ligga långt framme när det gäller utveckling och användning av bioplaster. Coop uppger att de för tillfället ser över sin förpackningsstrategi. När det gäller påsar för plock i butik hänvisar Coop till tidigare utredningar som gjorts i branschen gällande livsmedelssäkerhet, hållfasthet och hållbarhet (miljö) för olika typer av påsmaterial. Det finns många kriterier som förpackningar ska uppfylla och nya material uppfyller inte alltid alla önskemål. Coop följer utvecklingen i branschen. Coop för fortlöpande diskussioner med sina leverantörer avseende förpackningar och ser över sina strategier gällande förpackningar av egna varumärken. Änglamarks mjölk har t.ex. inte någon plastkork av miljöskäl. Motionärens önskemål om att ha papperspåsar tillgängliga vid fruktdisken kommer styrelsen att framföra till Coop. att motionen anses besvarad och att motionen ska översändas till Coop. Om motionären i sin fråga om frukt och grönt menar att det skulle vara märkt med fel ursprungsländer i butikernas frukt och gröntdiskar så är detta en viktig fråga för Coop, och det ingår i butikernas rutiner att se till att skyltningen är korrekt. Om skyltningen vid något tillfälle skulle vara felaktig är det viktigt att butikspersonalen eller butikschefen omgående görs uppmärksam på detta. Om frågan handlar om att man i färdiga produkter inte ska blanda frukter och grönsaker från olika länder så är 17

Motion 35 Plastkassar Plast i olika former har utvecklats till ett stort miljöproblem. När det gäller plastpåsar har vissa stater till och med förbjudit butiker att tillhandahålla plastpåsar/plastkassar t.ex ( Rwanda ) och i Kalifornien är ett förbud på gång. Plast som hamnar i naturen bryts ner oerhört långsamt och dess finfördelade partiklar riskerar att komma in kretsomloppet för att så småningom via näringskedjan hamna i våra kroppar. Ett litet bidrag till att reducera plastanvändningen (och därmed oljeförbrukningen ) vore att ta mer betalt för plastkassar än papperskassar. Vidare främja att kunderna har med sig egna kassar genom att dels erbjuda tygkassar till förmånligt pris i närheten av kassorna dels att informera om att man genom att använda egna kassar gör en insats för ett mera hållbart samhälle. att styrelsen för Konsumentföreningen Stockholm verkar för att Coop ska ändra prissättningen på kassar i butikerna så att det blir dyrare att använda plastkassar än papperskassar. Vidare att styrelsen verkar för att Coop på ett tydligt sätt ska motivera kunderna att använda egna kassar genom att erbjuda tygkassar till förmånligt pris samt att informera att de då gör en insats för ett mera hållbart samhälle. Vidare att styrelsen ber Coop redogöra för om det arbetas vidare med att utveckla miljövänliga nedbrytbara icke oljebaserade plastkassar/påsar. De fanns förut gjorda av majs som försvann p.g.a för dålig hållbarhet. Distrikt 24 Motionen stöds av distriktsstyrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 35 Det har gjorts flera studier på miljöeffekter av olika val av bärkassar med delvis olika slutsatser beroende på i vilken utsträckning kassarna återvinns och används flera gånger. Flera studier pekar dock på att plastkassar (när de inte delas ut gratis utan har ett pris, vilket stimulerar hushållning och återanvändning) är ett relativt miljöeffektivt sätt att bära hem sina varor. Coop har tagit fram en ny miljökasse för alla koncept som är gjord av sockerrör och som är den miljövänligaste plastkassen på marknaden. ICA och Lidl har den redan i sina sortiment. Kassen kan alla butiker beställa från september 2012. Komposterbara plastkassar, som Coop tog bort från sortimentet för ett par år sen, är enligt mångas mening (bl a Naturvårdsverket) inte rätt väg att gå på grund av bl.a. all energi som används för att tillverka materialet och kassen, och som dessutom går förlorad när kassen bryts ned. Kassarna fungerade inte heller i återvinningssystemet utan försämrade kvaliteten på den återvunna plasten. Dagens komposterbara plastkassar består endast av ca. 30-40 % stärkelse. Den resterande delen är vanlig plast och till detta kan läggas att de är 3-4 gånger dyrare än en vanlig plastkasse. Coop arbetar dock med att utveckla bärkasse- och påssortimentet och med att hitta bästa möjliga alternativ på marknaden ur såväl ett miljömässigt som ekonomiskt perspektiv. Styrelsen menar att frågan om vilka kassar och till vilket pris olika slags kassar ska erbjudas i Coops butiker ur hållbarhetssynpunkt är komplicerad och inga givna svar finns. Beslut får tas från gång till annan mot bakgrund av material- och teknikutvecklingen. Självklart är att samtliga enheter ska erbjuda kassar av bra material som går att återanvända gång efter annan och att Coop ska uppmuntra till detta via fördelaktigt pris på t ex tygkassar samt marknadsföring av desamma. Ett område som medlemsråden kan vara butikerna behjälpliga med. Motion 36 Hundbajspåsar De flesta av oss börjar bli mer och mer medvetna om att plast inte kan brytas ner om det hamnar ute i naturens kretslopp. Vi vet också att detta är ett väldigt stort problem vars konsekvenser vi inte kan överblicka. Vad vi också vet är att även om de flesta av oss är noga med att slänga ovan nämnda påsar i papperskorgar för att de ska hamna i en förbränningsstation fungerar det inte. Det är bara att konstatera, påsarna ligger lite varstans omkring oss och bryts ned till mycket små partiklar som skadar kommande generationer helt i onödan. Gröna konsum är hoppas jag en slogan som COOP fortfarande vill leva upp till på riktigt. Att stoppa försäljningen av dessa plastpåsar tror jag dessutom inte skulle kosta COOP så mycket då de plastpåsar som nu säljs av COOP är jämförelsevis dyra. Jag har aldrig köpt dessa plastpåsar hos COOP trots att jag varit hundägare i många år. Om man sålde nedbrytbara påsar och slutade med de av plast, tror jag att det skulle finnas en anledning för miljövänner att handla påsarna hos COOP. Jag skulle göra det. OM COOP göra reklam för miljöaspekten så blev säkert kunder medvetna om problemet med plastpåsarna och det skulle bidra till försäljningen. Nytta och nöje! att hundbajspåsar av plast snarast tas bort från COOPs sortiment att COOP börjar sälja nedbrytbara hundpåsar att COOP marknadsför påsarna så kunderna inser hur viktigt det är att plast inte hamnar i naturen. Tack! Distrikt 24 18

Utlåtande motion 36 Coop uppger att de för närvarande inte har nedbrytbara hundbajspåsar i sortimentet men att de kommer att granska möjligheterna att ta fram ett sådant alternativ. Hundbajspåsar av plast i naturen är en styggelse. Styrelsen befarar dock att om Coop marknadsför nedbrytbara hundpåsar så skulle detta kunna tas till intäkt för hundägarna att det inte spelar någon roll om de slängs i naturen. Detta vore olyckligt. Nedbrytbara påsar är nämligen sällan helt nedbrytbara. En hundpåse av t ex sockerrör, liksom den bärkasse som nu kommer att säljas i Coops butiker, vore troligen bättre ur ett livscykelperspektiv än den gängse plasten. Styrelsen ser gärna att Coop överväger att lansera en sådan påse, men det bör upplysas om att inte heller den ska slängas i naturen. att motionen anses besvarad samt att motionen jämte styrelsens utlåtande översänds till Coop för övervägande. Motion 37 Kort datum För att få mindre svinn i butikerna går det att sälja en vara med kort datum till sänkt pris förstås. Prissänks tre dagar före sista förbrukningsdag. Att det för kylvaror finns en del av kyldisken som heter Kort Datum där samtliga kylvaror ligger. Likaså för frysdisken och även stapelvaror har en hyllbit med texten Kort Datum. Mona Gustafsson Mateu, distrikt 24 Utlåtande motion 37 Det som motionären föreslår praktiseras i stort redan idag i de flesta Coop-butiker. Butikerna sätter ned priset på varor med kort bäst-före-datum med 20-50% och kommunicerar detta genom gemensamma etiketter under namnet Kort Datum. Inom Coop Konsum har även en särskild symbol använts för att marknadsföra dessa produkter med orden Köp Nu Ät Snart. Hur dessa varor placeras och presenteras i respektive kategori varierar från butik till butik efter vad som bedöms som mest ändamålsenligt. KfS har initierat ett pilotprojekt i höst i en Coop-butik där man även ska sätta ned priset på frukt och grönt som inte ser helt perfekta ut och som därför ofta ratas av kunderna. Att minska matsvinnet är den konsumentfråga som föreningen har arbetat mest med under de senaste 3-4 åren. I de fall enskilda butiker inte har infört rutiner att sänka priset på varor med kort bäst-före datum bör medlemråden undersöka anledningen i dialog med butikschefen. Motion 38 Ekologiska varor i annonser I en motion som antogs av stämman 2009 föreslog jag att annonserna i dagstidningar ska uttrycka vad kooperationen verkar för i andra sammanhang, d v s ekologiska och hälsoinriktade matvaror. Nu är det nästan alltid extrapris endast på varor som inte är ekologiska och dessutom ofta inte hälsoinriktade som t ex läskedryck, chips och korv eller diskutabla ur miljösynvinkel som kött i olika former. Medlemsråden i distrikt 5 anser inte att motionen fått genomslag i annonseringen. Konsumentföreningen Stockholms representanter i KFs styrelse verkar för att innehållet i annonser från kooperationen också uttrycker kooperationens hållning när det gäller ekologiska och hälsoinriktade matvaror. Hans Brunnberg, distrikt 5 Utlåtande motion 38 De varor Coop har med i kampanj/annonsering har som syfte att attrahera kunder att komma till butiken, och Coop vet av erfarenhet att de varor de väljer uppfyller detta syfte. Coop uppger att de alltid har med minst en veckans änglamark- vara i marknadsföringen. Coop har också alltid med frukt & grönsaker i sin marknadsföring, ibland ordentligt rabatterat till halva priset. Det är ett av Coops viktigaste fokusområden. Coop Änglamark lyfts också ofta på flerköpserbjudande, med erbjudandet att köpa fler och spara pengar. Motion 39 Förstoringsglas i Coop-butiker På en del förpackningar är det svårt att läsa viktig text. Det kan vara för liten eller oskarp text, dålig färg och dålig kontrastfärg. Enligt lag ska förpackningstext vara tydlig och läsbar. Som ett led i Konsumentföreningen Stockholms arbete för att få tydligare förpackningstexter föreslår vi att COOP-butikerna förses med förstoringsglas på väl utmärkta ställen i butiken dit kunderna kan gå med sin förpackning och läsa förpackningstexten. Det är många konsumenter som t ex behöver livsmedel utan gluten och laktos. att KFS föreningsstyrelse får i uppdrag att verka för att alla COOP-butiker förses med förstoringsglas på väl utmärkta ställen i butiken ex Medlemspunkten dit kunderna kan gå med sin förpackning och läsa förpackningstexten. Ulla Björkström, distrikt 9 Motionen stöds av distriktsstyrelsen i distrikt 9 19

Utlåtande motion 39 KfS inställning är att ingen med normal syn ska behöva förstoringsglas för att läsa text på förpackningen. En uppföljning av KfS kampanj Större text tack visar att kampanjen har gett effekt. Många, dock ej alla, leverantörer har ändrat eller är i färd med att ändra storlek och kontrast på förpackningstexten, men ännu är inte all text godtagbar. Här vilar också ett ansvar på Coops inköpare att ställa krav och kontrollera läsbarhet innan produkter sätts på hyllorna. Coop har på fråga uppgett att försök med förstoringsglas för utlåning har gjorts i flera butiker men att erfarenheten tyvärr är att förstoringsglasen försvinner med tiden, då de inte alltid lämnas tillbaka. Motionärens förslag innebär emellertid att förstoringsglas ska finnas på vissa angivna ställen i butik, dit kunderna kan gå med förpackningen för att få hjälp med att läsa texten. Ingenting hindrar att förstoringsglasen säkras med snöre eller kedja så att de inte försvinner. Styrelsen ställer sig bakom motionärens förslag. att motionen bifalls. Motion 40 Ny sorts butik Jag anser att det behövs en ny sorts butiker där man snabbt tar det man vill ha t ex på väg till jobbet. att Coop öppnar en Coop to go i Stockholm, centralt placerad där man snabbt tar det man vill ha och att sortimentet består av färdigpackade matvaror som man tar med till jobbet eller äter på vägen till eller från jobbet. Förpackningarna ska vara ekologiskt hållbara till skillnad från Ica:s To go. Distrikt 24 Utlåtande motion 40 Coop kommer inom kort att öppna flera butiker i centrala lägen, bl.a. vid Stockholm Central och nere vid Hötorgets tunnelbanestation (2013). Särskilt prioritet ges till färdigpackade matvaror och mat som kan ätas på väg mellan olika aktiviteter. Motion 41 Stevia sötningsmedel Alla har vi läst om hur onyttigt det vita sockret är. De alternativ som erbjudits har främst varit syntetiska sötningsmedel. Nu har det kommit ett nytt sötningsmedel med namn Stevia. Stevia utvinns ur bladen från en buske Stevia Rebaudiana som växer på höglandet mellan Paraguay och Brasilien där Guarany-indianerna använt den sen 1500 år tillbaka som sötningsmedel och medicinalväxt Stevia innehåller inga kolhydrater så GI =0 och påverkar inte blodsockret vidare innehåller bladen i motsats till många andra sötningsmedel vitaminer, enzymer och mineraler samt är kalorifattig. 1931 lyckades två franska kemister kristallisera två av de glykosider (steviosid resp. rebaudiosid) som ger bladen dess söta smak. Steviosiden som är huvudbeståndsdelen i steviaprodukterna är ca 300 gånger sötare än socker. Stevia godkändes som livsmedelstillsats i EU 2012 men stevia har använts i 40 år i Japan och svarar där för 40 % av marknaden för sötningsmedel. För den som önskar läsa mer gå in på Stevia.se. Mot denna bakgrund önskar jag att styrelsen för Konsumentföreningen Stockholm verkar för att Coop tar in Stevia i sitt sortiment i alla butikskoncept samt att de också kompletterar med den produktvarianten av Stevia som håller den högsta koncentrationen av steviosid 95 %. (I de fall jag hittat produkter innehållande stevia i våra butiker har de varit mycket utspädda och mest lämpade för sötning av kaffe och te.) Flaggar för produkten i reklam, demonstrationer, i medlemspunkten, ger medlemserbjudande, märkning på hyllan som talar om att nytt sötningsmedel finns, förser de recept som gäller bakning och efterrätter alternativ till socker i form av Stevia. (Då Stevia i sin renaste produkt form innehåller 95 % steviosid är det mycket noga med att dosera rätt då för mycket kan ge en bitter smak.) Skriver artiklar i Mersmak och hemsidan som dels informerar om Stevia resp. ger recept hur man kan ersätta det vita sockret med Stevia. Distrikt 24 Motionen stöds av distriktsstyrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 41 Steviolglykosider godkändes som livsmedelstillsats, E 960, i december 2011 och får användas som sötningsmedel i livsmedel i begränsade mängder och får säljas som bordssötningsmedel i butiker. En högre koncentration av steviolglykosider ger generellt mycket mer bismak. Coop uppger att de, när det kommer nya produkter på marknaden som det finns efterfrågan på ser till att de finns i butikerna men kan inte garantera att de finns i alla Coops format (Nära, Konsum, Extra och Forum) beroende på plats och efterfrågan. Frågan om speciella marknadsföringsåtgärder för produkter med steviolglykosider överlåter styrelsen till Coop. I och med att EU godkände sötningsmedlet uppfattar styrelsen att det har skett en massiv marknadsföring som bland annat genererat många artiklar i olika tidningar och magasin. att motionen anses besvarad och att motionen jämte styrelsens utlåtande översänds till Coop för kännedom. 20

Motion 42 Avfallshanteringen i Coop-butiker Hur ser det ut med avfallshanteringen i våra butiker idag. För rätt många år sedan skröt vi med att vi sorterade i olika fraktioner. I de fall jag i samband med olika aktiviteter besökt olika butikskoncept och fått en inblick i avfallshanteringen har jag fått intrycket av att grönsaksavfall blandas hejvilt med plast och papper. Kartongåtervinningen förefaller vara den sortering som fungerar bäst. Stockholms kommun har nu äntligen kommit med ett nytt och bättre koncept för att få villaägare att samla sitt matavfall i speciella kärl för att utvinna biogas. Är våra butiker anslutna till detta system? att styrelsen för konsumentföreningen frågar Coop hur hanteringen av avfall ser ut idag i teorin och på vilket sätt man följer upp reglerna för att se utfallet i praktiken. Vidare att styrelsen för Konsumentföreningen frågar Coop om organiserad matavfallsåtervinning till biogas redan är genomförd eller planeras. Om icke föreslår jag att styrelsen verkar för att Coop ska särskilja matavfall till produktion av biogas. Distrikt 24 Motionen stöds av distriktsstyrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 42 På fråga har Coop meddelat följande: Coop återvinner organiskt avfall på de flesta butiker och gällande Konsum-butikerna har vi alltid legat i framkant gällande återvinning. Det organiska avfallet avsätts delvis till biogas (där det är möjligt och det finns en avsättning för det) och delvis till kompostering. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp butikernas avfallsarbete och säkerställa att vi har en miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering, detta genom årliga avfallskontroller. Motion 43 Öppen källkodspolicy Förslag till stämmobeslut: Coop beslutar att införa en policy kring öppen källkod och fri programvara. Motivering: Idén om öppen källkod och fri programvara är idag brett accepterad och får allt större spridning hos privatpersoner, i företag samt offentlig sektor. Filosofin bakom öppen källkod och fri programvara ligger på långsiktighet, gemenskap och valfrihet för individen. Ganska likt en miljöpolicy bör Coop ha en öppen källkod-policy, där man utvärderar IT-anskaffningar, granskar den befintliga IT-miljön samt har en framtida IT-vision som inbegriper detta perspektiv. Varför då? Jo, En sådan ideologisk policy skulle väl passa in med Coop:s tankar om kooperativ, valfrihet och gemenskap. Det skulle undvika att Coop blev beroende av enskilda leverantörer. En sådan policy skulle på sikt medföra mindre licenskostnader för Coop och därmed minska den andel av medlemskostnader som går till IT-systemen. Det skulle också öppna upp för andra framtida möjligheter, t.ex. om Coop en dag ville initiera några egna uppbyggda IT-system. Vad är öppen källkod? Öppen källkod, även öppen programvara, på engelska open source, avser oftast datorprogram där källkoden inte skyddas av ekonomisk upphovsrätt (copyright), utan är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov. Sådana modifikationer erbjuds vanligen tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen eller till den som för tillfället underhåller programvarans officiella version, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen. Eftersom vem som helst som fått tag på programmet kan erbjuda det vidare gratis tenderar program med öppen källkod att finnas tillgängliga på Internet för gratis nedladdning. Det betyder inte att sådana program inte kan säljas, i själva verket ingår i licensen ofta krav på att den som fått programmet skall få sälja det vidare. Typiskt för öppen källkod är att arbetet och underhållet sköts av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet. Detta till skillnad från klassisk proprietär källkod där det vanligen är ett enda företag som utvecklar och tillhandahåller produkten, exempelvis Microsoft Windows. Exempel: Några exempel på viktiga projekt med öppen källkod, tillgängliga för alla är Linux-kärnan som bland annat används i mobiloperativet Android samt datoroperativet Ubuntu, webbservern Apache som är världens mest använda Webbserver, kontorssviten Open/ LibreOffice, webbläsaren Mozilla/Firefox, programspråket Java och mycket mer. Globala företag som IBM, Microsoft, Apple, Google och många fler har i olika omfattning tagit till sig vinsten och kraften i att nyttja öppen källkod i sina produkter och system. (Källor: Viss text i denna motion är hämtad från Wikipedia. Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Se vidare Wikipedia, Upphovsrätt och Användarvillkor.) Jag yrkar därför att Coop inför en öppen källkods- och fri programvara-policy, samt ser över dagens IT-användning med tanke på denna att Coop i och med detta strävar efter att använda öppen källkod och fri programvara för sin verksamhet. Ta gärna kontakt med mig om frågor kring motionen uppstår. Distrikt 24 21