Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp Version: 2009-05-04
Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta inriktningsmål? Ödesfrågan om växthuseffekten gör att kommunen vill prioritera ett mål om minskad klimatpåverkan. Mätmetod: koldioxidutsläpp (ton), enligt fastställd metod Mätintervall: mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011. Nuläge: Koldioxidutsläppen sammanställs i samband med årsskifte. Kommunkoncernens koldioxidutsläpp (ton) ton koldioxid 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 8 300 8 800 7 351 6 600 Totalt Elanvändning Uppvärmning Transporter 2006 2007 2008 Inriktningsmål 2011 Kommunens koldioxidutsläpp (ton) 2006 2007 2008 Inriktningsmål 2011 Transporter 1 371 939 1 005 Uppvärmning 3 697 4 179 2 125 Elanvändning 3 240 3 711 4 000 Totalt 8 308 8 829 7 130 6 622 Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca 2 200 ton. 2
Forts nuläge: Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2007 ton ton ton koncern ton Bensin 394 8 9 35 446 Diesel 142 8 307 36 493 Etanol 0 0 0 0 0 El 1 444 602 549 1 116 3 711 Eldningsolja 416 955 62 1 091 2 520 Fjärrvärme 22 0 1 49 72 Gas 0 1 581 0 0 1 581 Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2008 ton ton ton koncern ton Bensin 392 12 2 35 441 Diesel 180 6 342 36 564 Etanol 0 0 0 0 0 El 1 795 548 566 1 089 3 998 Eldningsolja 383 317 40 1 280 2 020 Fjärrvärme 55 0,5 0,4 49 105 Gas 0 385 0 0 385 Taktik för att nå målet Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca 2 200 ton. Genom att minska koldioxidutsläpp från transporter och uppvärmning minskar kommunen också andra luftföroreningar. Energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen ger både kostnadsminskningar och koldioxidminskningar. I nätverket uthållig kommun finns erfarenhet och kompetens kommunen kan nyttja för att utveckla det systematiska arbetet med energiplaner för bolag och förvaltningar, särskilt inom området elanvändning och uppvärmning. Mer finns också att göra inom transporter, men den goda början som grund. Transporter Bilpoolens aktiviteter för ökat kollektivresande och utbildningar i sparsam körning kan teoretiskt ge en minskning av utsläppen med ca 90 ton koldioxid. Dessa aktiviteter minskar också kommunens kostnader. Redan nu märks att kostnader och koldioxidutsläppen minskat sedan beräkningarna 2006. Bilpool, reseplanering, nyttjandet av kollektivtrafiken/x-korten har en positiv effekt. Den trenden bröts 2008 varför mer information och både piska och morot behövs för att bryta denna negativa utvecklingen. Synsättet som ännu mer måste genomsyra kommunal verksamhet är att källsortera bilen. Detta innebär att först tänka om mötet kan ske utan utsläpp (välja telefonmöte, gå eller cykla t ex), om behovet finns välja att att åka kollektivt och sedan i tredje hand välja bilen, när alla andra alternativ inte är möjliga. För att mera systematiskt arbeta med denna modell behövs informationsinsatser och uppföljningar. En insats som på sikt kan löna sig men initialt kan kosta en del. En annan åtgärd som påbörjats är utbildning i ECOMiljö körning (160 st hittills). För fortsättningen är det personal som kör mycket i tjänsten t ex vaktmästare, personal inom park 3
och anläggning. Genom ECOMiljökörning kan bränsleförbrukningen minska med 9 % i vissa situationer ända ned till 15,8 %. En övergång till syntetisk diesel för den tunga trafiken, föreslogs i det tidigare handlingsprogrammet som en tänkbar lösning för koldioxidminskning. Framför allt som en viktig symbolhandling. Idag är övergången till syntetisk diesel inte aktuell, arbetsgruppen har förkastat den idén. I stället arbetas långsiktigt på en övergång till drivmedel från biogas. Ett annat område som vi idag saknar underlag för är klimatbelastningen vad gäller kommunens livsmedelshantering. För framtiden finns det all anledning att ta med klimatsmarta lösningar vad gäller upphandling av livsmedel för försörjning av mat till barnoch äldreomsorg. Uppvärmning Genom att minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning av lokaler kan koldioxidutsläppen teoretiskt sänkas med 4 179 ton. Åtgärderna kräver investeringar men samtidigt innebär genomförda åtgärder en kostnadsbesparing på lång sikt. I dagsläget är det Sandarne skola som närmast står i tur att fasa ut eldningsolja mot värme via ett avtal med Arizona Chemical. Faxeholmen kommer också att undersöka möjligheten att fasa ut eldningsolja vid bostäder i Sandarne via samma lösning Produktion av värme blir då från biobränsle/beckolja en restprodukt från industrin. Mo skola, Stråtjära skola och Glamsta skola kan stå därefter i tur, men där avvaktas med beslut när skolförsörjningsplanerna är klara. Inom Faxeholmens övriga anläggningar är det möjligt med utfasning av eldningsolja efter 2011. Elanvändning I nuläget köper kommunen inte grön el. En övergång till grön el minskar koldioxidutsläppen med 3 711 ton och kostar ca 670 tkr/år. För att nå framgång i denna åtgärd är ett första steg energieffektivisering motsvarande ca 3 700 ton. Steg två är sedan att kommunen köper el som är lokalt producerad och förnyelsebar t ex vindkraft. Den totala elanvändningen i koncernen motsvarar årsproduktionen vid två stycken landbaserade vindkraftsverk. Hur denna löning ska gå till behöver utredas närmare i samarbete med Söderhamn Nära och det delägande kommunen har i Samkraft. I dagsläget är lösningen inte helt klarlagd. Det är därför för tidigt att råda om kommunen kan eller ska gå in med en planerad investering i eget ägande av vindkraftsanläggning. Inom kommunala förvaltningar finns möjligheter till energieffektivisering och via programmet Uthållig kommun planeras särskilda insatser för Förvaltningshuset och Hällåsen anläggningen. I dagsläget finns bra uppföljningssystem och flera åtgärder har genomförts inom kommunala fastighetsbeståndet. Närmast förestående åtgärd som finns föreslagen vid Hällåsen är investering i två nya kylkompressorer. Denna investering bidrar till att minska elförbrukningen, eftersom en av kompressorerna tidvis kan ställas av. 4
Aktiviteter och ansvariga under 2008 Nuläge Prognos Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (LA ansvarar) Bilpoolen: Genomföra åtgärder som underlättar och ökar kollektivresandet; direktkoppling till X-trafik, samt bokning av resekort. (LA ansvarar) Utbilda den personal som dagligen kör i tjänsten i sparsam körning. (Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen (KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, SVRAB, SEAB och Faxeholmen) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Gäller 2008-11, KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående utbyggnad av vindkraft. (Gäller 2008-11, KUS ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (KUS ansvarar) Klart Åtgärd Faktainsamling av privatbilsanvändning pågår. ON samordnar via bilpoolen utbildning pågår av hemtjänst med flera förvaltningar. Medel för forts utbildning har saknats p g a revidering av taktik, se KFs beslut 2008-10-27 Ej påbörjat Nya alternativ letas, då det som var på gång inte fungerade tillfredställande. Alternativa bränslekällor söks för bl a Sandarne skola. Anläggningar med fossila bränslen i övrigt är: Stråtjära skola, Mo kyrkskola, Glamsta skola, samt Östanbo skola som nu är tom. Åtgärdsförslag avvaktar BUNs lokalutredning. Eklunda och Forsgården endast spetsvärme med eldningsolja i övrigt pellets. Organiserat projektet Södra Norrlands utvecklingscentrum för vindkraftssupport. Utarbetat en tematisk översiktsplan för vindkraft som är föremål för samråd. Avtal klart med energimyndigheten. Arbete pågår utifrån klimatstrategi och inriktningsmål för CO2 Handlingsprogram för uthållig kommun har formulerats och antogs av KUS-nämnden 2009-02-23 Marknadsföra inriktningsmålet (KUS ansvarar) Marknadsföring riktad mot regionala organisationer, riksdagsmän, enrgimyndigheten med flera genomförd. Fram för allt vad gäller vindkraft. 5
Genomföra en intern kundundersökning till nämnder, bolagsstyrelser och kommunstyrelsen ang behovet av stöd i arbetet med koldioxidreduktion (KUS ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. (Gäller 2008-11, SVRAB ansvarar) Ej påbörjat Kommunekologen har slutat. Omfördelning av resurser övervägs. I miljöbokslut för 2008 har alla förvaltningar och bolag lämnat underlag och ett arbete inletts. Åtgärden ingår i förslag till ny Avfallsplan, med en utredning om förutsättningarna för biogasproduktion klart 2009. SVRAB har klarlagt situationen i ett motionssvar 2007-05-30. SVRAB ingår i nätverket Biogas Mitt. Revidera åtgärdsprogram för CO2-mål Arbete pågår Aktiviteter, medel och ansvariga under 2009 Nuläge Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. ( Driftsmedel.Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. (Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmens ansvar) Utbyggnad fjärrvärmen (Söderala) och ersätta gasol med biobränsle.(inom egen investeringsram.söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel + investeringsmedel; kylkompressor Hällåsen,+ XXX. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Ny elleverantör genom elhandelssamarbete Källmärkt eller annan förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet (Inom egen befintlig driftsram. Söderhamn Nära ansvarar). Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Nära ansvarar) Måste omformuler as 6
Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom befintlig driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom befintlig draftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via t ex annonsering och/eller en miljökalender mm (Driftmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Aktiviteter,medel och ansvariga under 2010 Nuläge Bilpoolen: Utreda möjligheten att öka tillgängligheten till bokningsbara bilar utanför tätorten. (Inom driftsram. LA ansvarar) Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar- elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen befintlig drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel.KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftmedel + egna befintliga investeringsmedel. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Inköp av enbart förnyelsebar el inom Söderhamn Näras verksamhet. Koncernen för del av detta via fjärrvärme. (Inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan (Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS(Inom driftsram. KUS ansvarar). Solceller på Söderhamns skolor (Inom driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknande (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Prognos Åtgärd 7
Aktiviteter,medel och ansvariga under 2011 Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. (Driftsmedel. Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) Nuläge Prognos Åtgärd Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas och övergång till nya personbilar-elbilar (Inom driftsram + investeringsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, LA, ON, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barnoch äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS (Driftsmedel. KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( Inom driftsram. KUS ansvarar) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Inom egen drifts- och investeringsram. Faxeholmen ansvar) Produktion av el inom Söderhamn Näras verksamhet ska till 98 % vara förnyelsebar.(inom egen investeringsram. Söderhamn Nära ansvarar) Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (Driftsmedel. KUS ansvarar) Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggningar (Driftsmedel- och investeringsram. KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, SVRAB) Annan elleverantör för lokaltproducerad och förnyelsebar el t ex vindkraft.(kus ansvar i samarbete med Söderhamn Nära) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan ( Inom egen driftsram. KF beslut kommer i april 2009 Söderhamn Näras ansvarar) Utreda om befintlig befintlig gasanläggning kan konverteras till anläggning för produktion av biogas.(inom egen driftsram. Söderhamn Nära ansvarar) Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS (Inom diftsram. KUS ansvar) Solceller på Söderhamns skolor (Inom egen driftsram. KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet internt och externt via miljökalender eller liknade (Driftsmedel. KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen)) Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunen (kkr) 8
Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans Kostnad finans kostnad inom ram Nya fordonmerkostnad 1000+ kylkompressorer Hällåsen 2009 4000 0 400 0 400 2010 0 0 400 0 400 2011 0 0 200 0 200 Summa 5 000 0 1 000 0 1 000 Driftskostnaderna 2009-2011 är olika riktade aktiviteter 300 kkr och motvarande i tid 0,75% tj (700 kkr). Investeringskostnader 2009 och 2010 är åtgärder för att investering i nya kylkompressorer vid Hällåsen, merkostnad för miljöbilsinköp. När det gäller framtida investeringar för produktion av förnyelsebar el, så är det i dagsläget för tidigt att säga vad?, när? och hur? kommunen bäst ska göra. Klarläggande kommer under perioden fram till 2011. Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunala bolag (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2009 0 0 0 0 0 2010 0 0 0 0 0 2011 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 När det gäller biogas kommer det att göras en förstudie som ska vara klar 2011 och ev investering ligger i så fall efter 2011. Inga driftskostnadskonsekvenser av ovanstående investeringar finns medtagna. Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Inom området transport/infrastruktur krävs relativt stora investeringar och/eller ökade driftskostnader om nya drivmedel ska införas för kommunens tunga transporter. För lokaler och service krävs inga stora investeringar och på sikt kommer driftskostnaderna att minska. De verkligt stora investeringarna i handlingsprogrammet kommer att behövas för energiproduktion. För att producera biogas i kommunen behövs investeringar i produktionsoch uppgraderingsanläggningar och i infrastruktur. För vindkraften kommer investeringar ca 60 miljoner för två stycken landbaserade vindkraftverk. Återbetalningstiden för investeringarna beräknas vara ca 20 år för landbaserad vindkraft. Finns möjlighet till extern finansiering? Möjligheter till extern finansiering finns i framtida motsvarigheter till klimatinvesterings- 9
programmet (KLIMP) och i det regionala investeringsprogrammet (RUP). I det vidare arbetet ingår att undersöka via Region Gävleborg om det finns särskilda medel för investering i klimatsmarta åtgärder eller andra riktade miljömedel finns att söka. EU har nyligen beslutat om ett nytt finansieringsprogram för miljöprojekt inom EU, kallat Life+, för åren 2007 2013. Budgeten är sammanlagt cirka 20 miljarder SEK och Sveriges andel blir ca 80 miljoner per år. Life+ består huvudsakligen av två delområden: Naturvård och biologisk mångfald respektive Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning. Under delområdet miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning finns möjligheter att söka pengar för projekten med anknytning till åtgärderna i handlingsprogrammet. Kommunstyrelsens beslut om finansiering för 2008 Arbetet i handlingsplanerna ska i första hand ske genom omprioritering i befintlig verksamhet De belopp som redovisas i den ekonomiska sammanställningen är arbetsgruppens bedömning av kostnader och intäkter samt investeringar. Kommunfullmäktige har i beslut 2008-10-27 tagit ställning angående inriktningsmål Minska koldioxidutsläppen från kommunens egen verksamhet. För åtgärder inom handlingsprogrammet under 2009 och 2011 anslås totalt 500 kkr + 500kkr (generellt anslag). Beträffande vindkraftssatsning-egen vindkraftsproduktion, samt långsiktigt eventuell biogasproduktion skall detta föreläggas kommunstyrelsen för beslut innan bindande åtaganden träffas. När det gäller investering i gång- och cykelvägar finns två projekt upptagna i kommunens ordinarie investeringsbudget. En ny Gång- och cykelvägsplan är under utarbetande och i detta ärende finns förslag på inventeringsnivå, varför inga investeringar för GC-vägar är med i handlingsprogrammet. Viktiga Nyckeltal För att följa utvecklingen av vårt inriktningsmål och mäta effekterna av våra åtgärder kommer vi att använda oss av följande nyckeltal. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Andel förnybar energi i kommunala lokaler % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Söderhamn Hudiksvall SEKOM 2002 2003 2004 Transportenergi för tjänsteresor med bil mätmetod: kwh/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil mätmetod: ton/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 10
Kommunfastigheternas energianvändning (el och värme) per m 2 mätmetod: kwh/m 2, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Värmeanvändning per m2 Elanvändning per m2 kwh/m2 130 128 126 124 122 120 118 116 114 2002 2003 2004 2005 2006 Värme kwh/m2 kwh/m2 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 El kwh/m2 År År Andel miljöbilar i kommunen som organisation mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Arbetsgrupp: Margareta Örn Liljedahl KUS, arbetsgruppsledare Lennart Persson-Ekonomienheten XXXX ON Tomi Gladh Söderhamn Nära Veronika Henriksson-Söderhamn Nära Stefan Hammarlund NLA Marianne Johansson KS Bosse Jonsson KUS Ingemar Olofsson KUS Malin Åhman KUS Petri Berg- Faxeholmen AB Christina Åström Söderhamn Nära 11