Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version:
|
|
- Eva Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 56 Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan Version:
2 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 Varför detta inriktningsmål? Ödesfrågan om växthuseffekten gör att kommunen vill prioritera ett mål om minskad klimatpåverkan. Mätmetod: koldioxidutsläpp (ton), enligt fastställd metod Mätintervall: mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, Nuläge: Koldioxidutsläppen sammanställs i samband med årsskifte. Inga nya mätningar har skett 2009: Kommunkoncernens koldioxidutsläpp (ton) ton koldioxid Totalt Elanvändning Uppvärmning Transporter Inriktningsmål 2011 Kommunens koldioxidutsläpp (ton) Inriktningsmål 2011 Transporter Uppvärmning Elanvändning Totalt Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. 57
3 Forts nuläge: Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2007 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme Gas Kommunens förvaltningar SEAB ton SVRAB Faxeholmen Totalt 2008 ton ton ton koncern ton Bensin Diesel Etanol El Eldningsolja Fjärrvärme 55 0,5 0, Gas Kommentar: Söderhamn Näras investering i kraftvärmeverket har gett tydlig effekt vad gäller koldioxidminskning. Syns under utsläpp från gas 2007 jfr 2008, minskning drygt 1000 ton/år. Taktik för att nå målet Målet innebär att kommunen till 2011 ska minska koldioxidutsläppen med ca ton. Genom att minska koldioxidutsläpp från transporter och uppvärmning minskar kommunen också andra luftföroreningar. Energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen för uppvärmning ger både kostnadsminskningar och koldioxidminskningar. I nätverket uthållig kommun finns erfarenhet och kompetens kommunen kan nyttja för att utveckla det systematiska arbetet med energiplaner för bolag och förvaltningar, särskilt inom området elanvändning och uppvärmning. Mer finns också att göra inom transporter, med den goda början som grund. Transporter Bilpoolens aktiviteter för ökat kollektivresande och utbildningar i sparsam körning kan teoretiskt ge en minskning av utsläppen med ca 90 ton koldioxid. Dessa aktiviteter minskar också kommunens kostnader. Redan nu märks att kostnader och koldioxidutsläppen minskat sedan beräkningarna Bilpool, reseplanering, nyttjandet av kollektivtrafiken/x-korten har en positiv effekt. Den trenden bröts 2008 varför mer information och både piska och morot behövs för att bryta denna negativa utveckling. Synsättet som ännu mer måste genomsyra kommunal verksamhet är att källsortera bilen. Detta innebär att först tänka om mötet kan ske utan utsläpp (välja telefonmöte, gå eller cykla t ex), om behovet finns välja att att åka kollektivt och sedan i tredje hand välja bilen, när alla andra alternativ inte är möjliga. För att mera systematiskt arbeta med denna modell behövs informationsinsatser och uppföljningar. En insats som på sikt kan löna sig men initialt kan kosta en del. 58
4 En annan åtgärd som påbörjats är utbildning i ECOMiljö körning (160 st hittills). För fortsättningen är det personal som kör mycket i tjänsten t ex vaktmästare, personal inom park och anläggning. Genom ECOMiljökörning kan bränsleförbrukningen minska med 9 % i vissa situationer ända ned till 15,8 %. En övergång till syntetisk diesel för den tunga trafiken, föreslogs i det tidigare handlingsprogrammet som en tänkbar lösning för koldioxidminskning. Framför allt som en viktig symbolhandling. Idag är övergången till syntetisk diesel inte aktuell, arbetsgruppen har förkastat den idén. I stället arbetas långsiktigt på en övergång till drivmedel från biogas. Ett annat område som vi idag saknar underlag för är klimatbelastningen vad gäller kommunens livsmedelshantering. För framtiden finns det all anledning att ta med klimatsmarta lösningar vad gäller upphandling av livsmedel för försörjning av mat till barnoch äldreomsorg. Uppvärmning Genom att minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning av lokaler kan koldioxidutsläppen teoretiskt sänkas med ton. Åtgärderna kräver investeringar men samtidigt innebär genomförda åtgärder en kostnadsbesparing på lång sikt. I dagsläget är det Sandarne skola som närmast står i tur att fasa ut eldningsolja mot värme via ett avtal med Arizona Chemical. Faxeholmen kommer också att undersöka möjligheten att fasa ut eldningsolja vid bostäder i Sandarne via samma lösning Produktion av värme blir då från biobränsle/beckolja en restprodukt från industrin. Mo skola, Stråtjära skola och Glamsta skola kan stå därefter i tur, men där avvaktas med beslut när skolförsörjningsplanerna är klara. Inom Faxeholmens övriga anläggningar är det möjligt med utfasning av eldningsolja efter Söderhamn Nära kommer att fasa ut eldningsolja under 2010 vid Ljusne avloppsreningsverk och senast vid Marma avloppsreningsverk Elanvändning Det finns svårigheter att göra beräkningar på koldioxidminskningen genom övergång till grön el / tolkat bra miljövals el. Under målperioden kan konstateras att det ej ger effekter på kommunens koldioxidminskning inom förvaltningar och bolag. Det är dock en positiv symbolhandling med köp av bra miljövals el. För direkt effekt krävs åtgärder i form av energieffektivisering och de åtgärder som ovan beskrivits under transporter och uppvärmning. Förutom koldioxidminskning kommer åtgärden med energieffektivisering även innebära kostnadsminskningar genom lägre elförbrukning. Med den osäkra elmarknaden är energieffektivisering och översyn av behov rätt väg att gå både vad det gäller miljöförbättringar och ekonomi. Den totala elanvändningen i koncernen enligt nuvarande beräkningar motsvarar årsproduktionen vid två stycken landbaserade vindkraftsverk. Hur denna löning ska gå till behöver utredas närmare i samarbete med Söderhamn Nära och det delägande kommunen har i Samkraft. I dagsläget är lösningen inte helt klarlagd. Det är därför för tidigt att råda om kommunen kan eller ska gå in med en planerad investering i eget ägande av vindkraftsanläggning. Elproduktion sker redan nu i kommunal regi genom Söderhamn Nära i kraftvärmeverket vid Granskär. Årligen produceras XX GWh vid kraftvärmeverket från råvarubränsle som till 98 % är biobaserat. Inom kommunala förvaltningar finns möjligheter till energieffektivisering och via programmet Uthållig kommun planeras särskilda insatser för Förvaltningshuset och 59
5 Hällåsen anläggningen. I dagsläget finns bra uppföljningssystem och flera åtgärder har genomförts inom kommunala fastighetsbeståndet. Närmast förestående åtgärd som finns föreslagen vid Hällåsen är investering i två nya kylkompressorer. Denna investering bidrar till att minska elförbrukningen, eftersom en av kompressorerna tidvis kan ställas av. I bilaga 1 framgår Aktiviteter och ansvar för Inriktningsmål : Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört med 2007 (2200 ton) KS beslut Att omfördela tidigare avsatta medel på 1,0 mkr till övriga prioriterade inriktningsmål o utvecklingssatsningar. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden ges i uppdrag att fortsatt jobba vidare med att nå målet bland annat genom att undersöka möjligheterna till koldioxidreduceringar med hjälp av övergång till grön el. KF beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunens förvaltningar skall övergå till s.k. bra miljövalsel. Merkostnaden för bra miljövalsel skall läggas på internhyran för förvaltningarna. Kommunfullmäktige föreslås vidare att rekommendera kommunens bolag att också övergå till bra miljövalsel. Aktiviteter och ansvariga under 2009 Nuläge Utfall Åtgärd Ny aktivitet efter KS beslut Klart KF har beslutat Undersöka möjligheterna till koldioxidreducering med hjälp att kommunen i av övergång till grön el /Tolkat till bra miljövals el??. fortsättningen köper bra OBS! Denna aktivitet ger ej direkt effekt på miljövals el, samt koldioxidminskning i kommunen inom målperioden!!, rekommenderat att (KUS ansvar) kommunala bolag gör samma sak. Nedan redovisas de aktiviteter som ger direkt effekt på koldioxidminskning inom kommunal verksamhet. Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas (KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Minska drivmedelsåtgången genom successiv förnyelse av fordonsparken och så småningom producera biogas som det går att köra bilarna på (Gäller Söderhamn Nära). Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. ( KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd (Faxeholmens ansvar) Utredning om spillvärme från fabriken i Sandarne till Sandarne skola och närliggande bostäder pågår för att ersätta oljeeldning. Se ovan. 60
6 Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggning Hällåsen,+ Förvaltningshuset framförallt. Inom Faxeholmen pågår energieffektivisering enligt särskilt program och Söderhamn Nära arbetar med energieffektivisering enligt miljöledningssystemen.( KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan.( Söderhamn Näras ansvarar) Inventering av substrattillgång f Biogasproduktion (Söderhamn Näras ansvar) Den el vi köper skall vid nästa avtalsperiod vara förnyelsebar till 100 %. (Söderhamn Näras ansvar) d Separat projekt på Hällåsen redovisat och investeringsmedel beslutade. översyn Hällåsen + Förvaltningshuset. Då framför allt elanvändning. Arbetet kommer arr bedrivas inom ordinarie verksamhet på Tekniska avdelningen i samarbete med Kultur och Fritidsavd(gäller Hällåsen). Via samarbetsprojektet som GDE leder; Biogas Mitt. Arbetet fortskrider enligt Avfallsplan, som antogs enligt beslut i KF aug Klart Med i samverkansprojektet Biogas Mitt. Med i fortsatta utredningen kopplat till Avfallsplan, som antogs av KF i aug När vi startar egen elhandel så blir det bara förnyelsebart Utbyggnad fjärrvärmen (Söderala) och ersätta gasol med biobränsle.(.söderhamn Näras ansvarar) Klart Överföringsledning till kraftvärmeverket är klar. Solceller på Söderhamns skolor ( KUS ansvarar) Ej påbörjat Genomföra en intern kundundersökning till nämnder, bolagsstyrelser och kommunstyrelsen ang behovet av stöd i arbetet med koldioxidreduktion (KUS ansvarar) Påbörjat ett arbete för att få med alla Hälsingkommuner i ett samverkansprojekt inom miljökrav vid livsmedelsupphandling. I detta processarbete kan ingå att ta fram underlag för klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. Hittills har det inte funnits praktiska möjligheter till åtgärden. Tekniska avd. funderar vidare. I miljöbokslut för 2008 har alla förvaltningar och bolag lämnat underlag och ett arbete inletts. Ks tar upp ärendet Nedan redovisas de aktiviteter som inte kommer att genomföras eller att ambitionen ses över. Alternativt att finansiering sker via Baltic climate. Orsaken är att kommunstyrelsen prioriterade bort 1 Mkr från koldioxidmålet. I inriktningsmålet finns inga driftsmedel kvar. 61
7 Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via t ex annonsering och/eller en miljökalender mm ( KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Ej påbörjad Utgår På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. ( Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) delvis Utgår Endast via den gemensamma informationen som kommunikationsenheten genomför. På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. Bilpoolen kommer att kontaktas för ett eventuellt upplägg med internutbildning via de personer som redan har fått utbildningen i sparsam körning Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS ( KUS ansvarar). Ej påbörjat Utgår ON mfl har genomfört eller påbörjat med andra pengar från Bilpoolen. Kan ej genomföras annat än om detta kan göras då arbetet med en ny energiplan och klimatstrategi påbörjas. Undersöker möjlighet till annan finansiering via projektet Baltic climate. Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (KUS ansvarar) Justerad ambitionsnivå, annan finansiering Se nedan under aktivitet Uthållig kommun. På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så måste innehållet i aktiviteten justeras. Åtagandet mot Energimyndigheten, som var en del av utvecklingsprojektet för vindkraft innebär att finansiering måste sökas på annat sätt, projekt Baltic climate. Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS ( KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) Ej påbörjad Formuleras om i annat arbete med livsmedelsu pphandling På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. dock ett arbete för att få med alla Hälsingkommuner i ett samverkansprojekt inom miljökrav vid livsmedelsupphandling. 62
8 Aktiviteter och ansvariga under 2010 Nuläge Prognos Åtgärd Ny aktivitet efter KS beslut Undersöka möjligheterna till koldioxidreducering med hjälp av övergång till grön el. OBS! Denna aktivitet ger ej direkt effekt på koldioxidminskning i kommunen inom målperioden!!( KUS ansvar ) Klart. KF har beslutat att kommunen i fortsättningen köper bra miljövals el, samt rekommenderat att kommunala bolag gör samma sak. Nedan redovisas de aktiviteter som ger direkt effekt på koldioxidminskning inom kommunal verksamhet. Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas. Minska drivmedelsåtgången genom successiv förnyelse av fordonsparken och så småningom producera biogas som det går att köra bilarna på (KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. I nuläget Sandarne skola, övriga skollokaler avvaktar lokalutredning om framtida kommunaltägande ( KUS ansvarar) Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd, i nuläget gäller detta Lerviksberget (Faxeholmens ansvar) Uppvärmning med eldningsolja vid Marma avloppsreningsverk kommer att fasas ut senast (Söderhamns Näras ansvar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan. Via samarbetsprojektet som GDE leder; Biogas Mitt. Arbetet fortskrider enligt Avfallsplan, som antogs enligt beslut i KF aug Utredning ska genomföras för att utröna förutsättningarna för biogas ur hushållsavfall till drivmedel i renhållningsfordon och maskiner. ( Söderhamn Näras ansvarar). Användningen av eldningsolja som spetslast och vid uppstart vid kraftvärmeverket kommer att utredas för att ta reda på om det kan ersättas med bioolja. (Söderhamn Näras ansvar) Den el vi köper skall vid nästa avtalsperiod vara förnyelsebar till 100 %. (Söderhamn Näras ansvar) Solceller på Söderhamns skolor ( KUS ansvarar) 63
9 Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via den gemensamma informationen som kommunikationsenheten genomför. ( KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Nedan redovisas de aktiviteter som inte kommer att genomföras eller att ambitionen ses över. Alternativt att finansiering sker via Baltic climate. Orsaken är att kommunstyrelsen prioriterade bort 1 Mkr från koldioxidmålet. I inriktningsmålet finns inga driftsmedel kvar. Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via t ex annonsering och/eller en miljökalender mm ( KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. Endast via den gemensamma informationen som kommunikationsenheten genomför. Målet är att utbilda i sparsam körning all personal som kör mer frekvent i tjänsten. ( Finns hos alla förvaltningar och bolag, men samordnas av KUS som ska ge förslag på tillvägagångssätt) På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. Bilpoolen kommer att kontaktas för ett eventuellt upplägg med internutbildning via de personer som redan har fått utbildningen i sparsam körning ON mfl har genomfört eller påbörjat med andra pengar från Bilpoolen. Energiplan och energimål i förvaltningar och bolag UTVECKLAS ( KUS ansvarar). Kan ej genomföras annat än om detta kan göras då arbetet med en ny energiplan och klimatstrategi påbörjas. Undersöker möjlighet till annan finansiering via projektet Baltic climate. Se nedan under aktivitet Uthållig kommun. Arbeta enligt Energimyndighetens program för Uthållig kommun (KUS ansvarar) Justerad ambitions-nivå, annan finansiering På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så måste innehållet i aktiviteten justeras. Åtagandet mot Energimyndigheten, som var en del av utvecklingsprojektet för vindkraft innebär att finansiering måste sökas på annat sätt, projekt Baltic climate. 64
10 Energieffektivisering i kommunala byggnader och anläggning Hällåsen,+ Förvaltningshuset framförallt. ( KUS ansvar samverkar med Faxeholmen, Söderhamn Nära) Separat projekt på Hällåsen redovisat och investeringsmedel beslutade. I övrigt i löpande verksamhet. På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så måste innehållet i aktiviteten justeras Tanken var total översyn Hällåsen + Förvaltningshuset. Då framför allt elanvändning. Detta arbete kan inte genomföras fullt ut. Klimatsmart upphandling vad gäller livsmedel till barn- och äldreomsorg. Framför allt väga in transporter och produktion. UTVECKLAS ( KUS ansvar, men samverkar med BUN och ON) På grund av KS beslutet om att inga medel ges till inriktningsmålet, så kan aktiviteten ej genomföras. dock ett arbete för att få med alla Hälsingkommuner i ett samverkansprojekt inom miljökrav vid livsmedelsupphandling. Aktiviteter och ansvariga under 2011 Nuläge Prognos Ny aktivitet efter KS beslut Ny aktivitet efter KS beslut Undersöka möjligheterna till koldioxidreducering med hjälp av övergång till grön el. OBS! Denna aktivitet ger ej direkt effekt på koldioxidminskning i kommunen inom målperioden!!( KUS ansvar ) Åtgärd. KF har beslutat att kommunen i fortsättningen köper bra miljövals el, samt rekommenderat att kommunala bolag gör samma sak. Nedan redovisas de aktiviteter som ger direkt effekt på koldioxidminskning inom kommunal verksamhet. Planera den tunga trafikens övergång till nya bränslen långsiktigt biogas. Minska drivmedelsåtgången genom successiv förnyelse av fordonsparken och så småningom producera biogas som det går att köra bilarna på (KUS ansvarar, men samverkar med BUN,ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. I nuläget Sandarne skola, övriga skollokaler avvaktar lokalutredning om framtida kommunaltägande ( KUS ansvarar) 65
11 Förstudie för att genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i Faxeholmen ABs bostadsbestånd, i nuläget gäller detta Lerviksberget (Faxeholmens ansvar) Planera och genomföra utfasning av fossila bränslen för uppvärmning av avloppsreningsverk, gäller Marma aavloppsreningsverk (Söderhamns Näras ansvar) Till KS/KF inkomma med ett utvecklat beslutsunderlag angående biogasproduktion av avfall. Samordnas med åtgärder enligt avfallsplan. Via samarbetsprojektet som GDE leder; Biogas Mitt.. Arbetet fortskrider enligt Avfallsplan, som antogs enligt beslut i KF aug Redovisa utredning. Om utredningen visar att det finns ekonomiska och tekniska förutsättningar för biogasproduktion kan beslut fattas för genomförande av projektet, med sikte på att produktionen ska kunna komma igång senast ( Söderhamn Näras ansvarar) Inventering av substrattillgång f Biogasproduktion Låg prio, för liten mängd substrat måste göras med andra. Med i samverkansprojektet Biogas Mitt. (Söderhamn Näras ansvar) Den el vi köper skall vid nästa avtalsperiod vara förnyelsebar till 100 %. (Söderhamn Näras ansvar) Solceller på Söderhamns skolor ( KUS ansvarar) Marknadsföra inriktningsmålet, internt och externt via den gemensamma informationen som kommunikationsenheten genomför. ( KUS ansvarar, men samverkar med BUN, ON, LA, Söderhamn Nära och Faxeholmen) Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunen (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans Kostnad finans kostnad inom ram Nya fordonmerkostnad kylkompressorer Hällåsen Summa Driftskostnaderna har efter Kommunstyrelsens beslut justerats till 66
12 0 kkr Investeringskostnader 2009 och 2010 är åtgärder för att investering i nya kylkompressorer vid Hällåsen, merkostnad för miljöbilsinköp. När det gäller framtida investeringar för produktion av förnyelsebar el, så är det i dagsläget för tidigt att säga vad?, när? och hur? kommunen bäst ska göra. Klarläggande kommer under perioden fram till Översikt av ekonomiska konsekvenser kommunala bolag (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram Summa När det gäller biogas kommer det att göras en förstudie som ska vara klar 2011 och ev investering ligger i så fall efter Inga driftskostnadskonsekvenser av ovanstående investeringar finns medtagna. Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Inom området transport/infrastruktur krävs relativt stora investeringar och/eller ökade driftskostnader om nya drivmedel ska införas för kommunens tunga transporter. För lokaler och service krävs inga stora investeringar och på sikt kommer driftskostnaderna att minska. De verkligt stora investeringarna i handlingsprogrammet kommer att behövas för energiproduktion. För att producera biogas i kommunen behövs investeringar i produktionsoch uppgraderingsanläggningar och i infrastruktur. För vindkraften kommer investeringar ca 60 miljoner för två stycken landbaserade vindkraftverk. Återbetalningstiden för investeringarna beräknas vara ca 20 år för landbaserad vindkraft. Finns möjlighet till extern finansiering? Möjligheter till extern finansiering finns i framtida motsvarigheter till klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) och i det regionala investeringsprogrammet (RUP). I det vidare arbetet ingår att undersöka via Region Gävleborg om det finns särskilda medel för investering i klimatsmarta åtgärder eller andra riktade miljömedel att söka. EU har nyligen beslutat om ett nytt finansieringsprogram för miljöprojekt inom EU, kallat Life+, för åren Budgeten är sammanlagt cirka 20 miljarder SEK och Sveriges andel blir ca 80 miljoner per år. Life+ består huvudsakligen av två delområden: Naturvård och biologisk mångfald respektive Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning. Under delområdet miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning finns möjligheter att söka pengar för projekten med anknytning till åtgärderna i handlingsprogrammet. 67
13 Kommunstyrelsens beslut om finansiering 2009 och 2010 Arbetet i handlingsplanerna ska i första hand ske genom omprioritering i befintlig verksamhet Den ekonomiska sammanställningen som arbetsgruppen tidigare bedömnt vad gäller kostnader och intäkter samt investeringar har justerats efter kommunstyrelsens senaste beslut. Kommunfullmäktige har i beslut tagit ställning angående inriktningsmål Minska koldioxidutsläppen från kommunens egen verksamhet. Därefter har kommunstyrelsen beslutat att inga medel anslås för 2009 och Finansiering kan eventuellt lösas till viss del inom programmet Baltic Climate. Utöver detta har kommunfullmäktige vid sammanträde beslutat att kommunala förvaltningar ska övergå till att köpa "Bra miljövalsel", med rekommendation att kommunala bolag gör detsamma. När det gäller investering i gång- och cykelvägar finns två projekt upptagna i kommunens ordinarie investeringsbudget. En ny Gång- och cykelvägsplan är under utarbetande och i detta ärende finns förslag på inventeringsnivå, varför inga investeringar för GC-vägar är med i handlingsprogrammet. 68
14 Viktiga Nyckeltal För att följa utvecklingen av vårt inriktningsmål och mäta effekterna av våra åtgärder kommer vi att använda oss av följande nyckeltal. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Andel förnybar energi i kommunala lokaler % Söderhamn Hudiksvall SEKOM Transportenergi för tjänsteresor med bil mätmetod: kwh/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil mätmetod: ton/årsarbetare, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Kommunfastigheternas energianvändning (el och värme) per m 2 mätmetod: kwh/m 2, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 Värmeanvändning per m2 Elanvändning per m2 kwh/m Värme kwh/m2 kwh/m El kwh/m2 År År Andel miljöbilar i kommunen som organisation mätmetod: %, mätningar 2006, 2007, 2008, 2009, 2010,
15 Arbetsgrupp: Margareta Örn Liljedahl KUS, arbetsgruppsledare Lennart Persson-Ekonomienheten XXXX ON Tomi Gladh Söderhamn Nära Stefan Hammarlund NLA Marianne Johansson KS Bosse Jonsson KUS Ingemar Olofsson KUS Lars Stål och Mats Hedman KUS Petri Berg- Faxeholmen AB Christina Åström Söderhamn Nära 70
Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp
Handlingsprogram Minskad klimatpåverkan/ Minskade koldioxidutsläpp Version: 2009-05-04 Inriktningsmål: Senast 2011 ska nettoutsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet ha minskat med 25 % jämfört
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 23 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar
Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Version augusti 2008 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns placering för målgruppen
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Strategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum
Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum Version 2012 Uppdaterat med förslag på aktiviteter för Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Handlingsprogram
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
fossilbränslefri kommun
Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å
HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012
Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Rapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Klimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Vägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun
Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur i Söderhamns Kommun Version 2013-01-24 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om utveckling av infrastruktur Inriktningsmål: Söderhamns
Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Miljöarbete i Eskilstuna
Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret
Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,
Koldioxidavgift och klimatfond
Koldioxidavgift och klimatfond 2016-2021 Datum: 2016-01-01 Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, strategiska utvecklingsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress
Handlingsprogram för Ung Företagsamhet
Handlingsprogram för Ung Företagsamhet Version: 2007-10-01 förkortat m nytt diagram febr 2008 Handlingsprogram för Ung Företagsamhet Inriktningsmål: Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja
Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Minskad energiåtervinning av fossil plast
Miljöförvaltningen Plan- och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-23 Handläggare Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-03-13 p. 24 Minskad energiåtervinning
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Energi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 24 mars 2015 kl. 8:30-8:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 21-23 ande Anders Andersson (C) Dzenita Abaza (S) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (FP)
Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL
KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL Medverkande i el-gruppen Göteborgs stad Partille kommun Dalslands kommunerna Lerums kommun Mariestads kommun Strömstad kommun Västra Götalandsregionen Vårgårda kommun Uddevalla
Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI
ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom
Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation
MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
2011-12-06. Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr KS 2011-344
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2011-12-06 FALKENBERG 318 Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr
1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42
1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution
Earth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Initiativ (S) Uppföljning av köp av vindkraftverk
Tjänsteskrivelse 2017-04-05 Handläggare Tove Liljas Utredningsenheten Kommunstyrelsen Initiativ (S) Uppföljning av köp av vindkraftverk Förslag till beslut Uppföljning av investering i vindkraftverk godkänns.
Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134
Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Vindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Utredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården
Miljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer
Söderhamn om ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer Version 2013 Möjliggöra lärande och utveckling Handlingsprogram om lärande miljöer Inriktningsmål: Söderhamn ska genom ett kvalitativt
Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB
Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö
Miljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05
KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall