Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.



Relevanta dokument
Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Remissvar från Gröna Bilister gällande

Svensk författningssamling

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27

Svensk författningssamling

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Stockholm Miljö- och energidepartementet

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

Anläggningsbesked för biodrivmedel. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

biobränslen - regelverket Per Wollin - Energimyndigheten

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23

Konsekvensutredning reduktionsplikt

Svensk författningssamling

Naturvårdverkets tillsyn, vägledning om biobränslen och arbetet inför Amanda Hagerman Naturvårdsverket

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Flytande biobränsle 2016

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 4.0 ER 2017:XX

Vänliga hälsningar, Följ oss gärna på Facebook Twitter Linkedin

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Skattefrågor vid försäljning av biogas som el/fordonsgas. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

OKQ8 och hållbar bilism

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

Världsnaturfonden WWF:s synpunkter på Remiss av förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen -

Har meddelandeflagga. Vänliga hälsningar, Noak Westerberg Handläggare Energimyndigheten Tel. +46 (0)

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

av hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN

Statens energimyndighets författningssamling

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Övervakning av Utsläpp

SP Biogasar häng med!

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbar tillverkning av etanol. Landscape LM-Agroetanol

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi

Hållbarhetskriterier för biogas

Statens energimyndighets författningssamling

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Bioenergin i EUs 2020-mål

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av. biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?

Hållbara drivmedel 2016/17

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

Inför verifiering av 2014 års utsläpp

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Inför verifiering av 2017 års utsläpp

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Statens energimyndighets författningssamling

Hållbara drivmedel 2017/18

Övervakning och rapportering

Övervakning, verifiering och förbättringsrapportering

Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Synpunkter föreskrifter och allmänna råd Kapitel Punkt Synpunkter Förslag till ändring Övriga kommentarer

Kategorisering av påpekanden och begreppet väsentlighet

Regeringens proposition 2016/17:217

Miljö- och energidepartementet Minskad klimatpåverkan från drivmedel

5. Övervakningsmetod och nivåer

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel.

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

INNEHÅLL

Skatteverket 1(7) INFORMATION Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Transkript:

Till Energimyndigheten Analysavdelningen Dnr 30-10-66220 Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Svebio, är positivt till införandet av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Forceringen av implementeringen av lagstiftningen är dock olycklig på grund av den osäkerhet som uppstått på marknaden. Energimyndigheten har agerat på ett föredömligt sätt under implementeringsprocessen genom arbetet med aktörsgrupper, men tyvärr återstår trots detta frågetecken. Lagstiftningen har trätt i kraft i Sverige och berörda rapportörer är idag ansvariga för att följa nationell lag. Producenter och leverantörer av biodrivmedel och flytande biobränslen stöter trots detta på svårigheter att verifiera sina produkter som hållbara enligt gällande lagstiftning, eftersom tydlig vägledning för lagefterlevnad saknas. Heterogeniteten i implementeringen av lagstiftning, både avseende tidshorisont och utformning av regler skapar handelshinder inom Sverige och inom Europa. Otydligheten skapar en orimlig administrativ börda för biodrivmedel och flytande biodrivmedel vilket riskerar att hämma dessa energikällors utveckling och försvåra den viktiga omställningen mot ett minskat fossilt beroende. Svebios övergripande synpunkter på remissen är följande: Regler för rapportering av biodrivmedel och flytande biobränslen måste klargöras ytterligare, nuvarande osäkerhet försvårar uppbyggnaden av kontrollsystem och skapar därmed en orimlig administrativ börda. Metodiken för faktiska beräkningar av GHG påverkan och utformning av kontrollprogram, speciellt i avseende för drivmedel och flytande biobränslen som baseras på avfall- och restprodukter samt cellulosa, bör förtydligas ytterligare.

Systemgränsen för massbalansen för rapportörer bör inte skilja mellan skattepliktiga och icke- skattepliktiga bränslen. Föreskrifternas bilagor bör gås igenom för att ta bort sakfel samt inkonsekvens i återkommande benämningar. Föreskriften inkluderar ej kommande lagändringar, vilket leder till att vissa delar av den kommer att revideras under 2011. Specifikt berörs definition av rapportörer samt rapporteringsrutiner inkluderat möjligheten till förhandsbesked, Svebio har därför inte valt att kommentera de delar som kommer att förändras i samband med de föreslagna lagförändringarna. Svebio önskar lämna följande synpunkter på konsekvensutredningen: Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Första stycket, ger en för generell och missvisande bild, texten bör nyanseras. Lagstiftningen syfte är att säkerställa att de biodrivmedel som produceras har en tydlig klimatnytta samt att de potentiellt negativa effekterna av biodrivmedelsproduktion undviks. Kommissionen har antagit dessa regelverk för att proaktivt motarbeta risken för att ohållbara drivmedel subventioneras på den inhemska marknaden. massbalanssystem Konsekvenserna av att särskilja på systemgränserna för massbalansen för rapportörer av skattepliktiga relativt icke- skattepliktiga bränslen är inte tillfredställande utredda. Det är konkurrenshämmande för rapportörer av icke- skattepliktiga flytande biobränslen att inte erhålla samma flexibilitet som rapportörer av skattepliktiga flytande biobränslen. Sakskälet, med hänvisning till nuvarande energiskattelagstiftning, för att särskilja hanteringen mellan icke- skattepliktiga och skattepliktiga biodrivmedel och flytande biobränslen är inte relevant. Samtliga företag måste i enlighet med lag (2010:598) uppvisa ett oberoende granskat kontrollsystem som godkänns av energimyndigheten. Den extra kontroll som skattesystemet erbjuder kan ej anses som nödvändig utifrån verifiering av hållbarhet. Denna verifiering ska hanteras inom kontrollprogrammen och dess egenkontroll samt verifikat. Ej heller har denna regeländrings påverkan på inomeuropeisk handel utretts. Kostnad för avvikelsehantering Konsekvensutredningen berör enbart kostnaden för hanteringen av ett avvikelsehanteringssystem. De konsekvenserna med eventuella implikationer som kan uppstå vid allvarliga avvikelser från kontrollprogram, diskuteras ej. Utredningen berör inte heller hur rapportörer kan påverkas om myndigheten eller oberoende granskare i samband med rapporteringen retoraktivt underkänner genomförda åtgärder som vidtagits i samband med västentliga avvikelser. Svebio inser att detta är en del av föreskriften som kommer att påverkas av föreslagna lagförändringar, men i samband med rapporteringen för 2011 kan situationen uppstå. Detta berör kanske främst utfärdade elcertifikat, då lagen (2003:113) om elcertifikat villkorar from 1 jan 2011 utfärdandet av elcertifikat med krav på uppfyllande av lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Svebio vill lämna följande synpunkter på föreslagna Föreskrifter 2 Kap Rapportering Med nuvarande förslagen rapporteringsrutin och definitioner av rapportörer kombinerat med avsaknaden av godkända frivilliga certifieringssystem, saknar ekonomiska operatörer i produktionskedjan som inte omfattas av rapporteringsplikt möjligheten att verifiera sina produkters hållbarhet via myndighetsgodkännande. Vilket är en konsekvens av den forcerade implementeringen av lagstiftningen, framtvingad av förnybarhetsdirektivet. Osäkerhet på marknaden angående omfattning och utformning av kontrollprogram, kan eventuellt leda till att allt för omfattande verifieringskrav ställs i produktionskedjan. Med medföljande ökade administrativa kostnader och påverkan av prisbilden av biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten har här en viktig roll i det fortsatta arbetet med vägledningen av lagefterlevnad för rapportörer samt informationsspridning om kommande frivilliga certifieringssystem. 3 Rapporten ska för varje parti innehålla uppgifter om: I föreskriften används ordet parti i 2 kap 3 samt i 5 kap 3. Definition av omfattningen av ett parti samt hur olika partier eventuellt kan samrapporteras saknas i föreskriften samt i lag och förordning. Definitionen av ett parti har stor påverkan på rapportörernas administrativa börda och bör därför definieras. I enlighet med övergångsreglerna i lag (2010:598)s undantas anläggningar som var i drift 23 jan 2008 från bestämmelserna i 2 kap 1 stycket (Lag 2010:598) fram till och med 1 april 2013. Detta innebär att biodrivmedel eller flytande biobränslen producerade i dessa anläggningar inte behöver uppfylla reduktionskravet på 35 procent före 1 april 2013. I enlighet med kommissionens meddelande om den praktiska implementeringen av certifieringssystem för hållbarhet (Communication from the Commission on the practical implementation of the EU biofuels and bioliquids sustainability scheme and on counting rules for biofuels; 2010/C 160/02), Annex 1 behöver dessa anläggningar ej heller redovisa GHG beräkningar i sin rapportering före 1 april 2013. Detta undantag från rapporteringskravet bör tydligare definieras i föreskriften. Möjligheten att hänvisa till undantaget från rapporteringskravet för GHG reduktion, enligt ovan bör inkluderas i paragrafen. Alternativt förtydligas i övergångsregler för rapportering i slutet av föreskriften. Väljer energimyndigheten att frångå kommissionens meddelande bör kostnaderna och konsekvenserna för detta inkluderas i konsekvensutredningen, speciellt i hänseende till flytande biobränslen där normalvärden för produktionskedjor helt saknas. g, huruvida råvarans cellulosainnehåll har använts för att producera biodrivmedel eller flytande biobränsle och är från icke-livsmedel eller material som innehåller både lignin och cellulosa

Formulering bör ses över, det är otydligt vilka uppgifter myndigheten efterfrågar samt uppgifternas relevans utifrån definitionen av livsmedel. 3 Kap Kontrollsystem Kommer tillsynsmyndigheten att godkänna ett oberoende granskat verifikat från avyttrande processindustri (med beskrivning av berörd process) eller kommer krav ställas på kontinuerlig övervakning av processer där produkten uppkommer, för att säkerställa att den inte modifieras över tid för att öka avyttringen av restprodukter eller avfall. Tills detta är klarlagt har leverantörer svårt att upprätta kontrollprogram som uppfyller uppsatta kriterier. 1 Den rapporteringsskyldiges kontrollsystem ska vara utformat utifrån en riskbedömning av verksamheten och minst: b, omfatta all verksamhet och produktionskedjor för hållbara biodrivmedel och biobränslen, Kontrollsystemet bör enbart innehålla information och omfatta verksamhet som är relevant för rapporteringen av hållbarhet, all verksamhet är ett omfattande krav vars relevans som inte kan anses rimlig i förhållande till den administrativa bördan. e, tillse att underlag hänförliga till försäkran för uppfyllande av hållbarhetskrav sparas i minst fem år, Begreppet försäkran bör definieras, alternativt bytas ut till rapportering. Väsentliga avvikelser som identifierats ska rapporteras till tillsynsmyndigheten i samband med rapportering enligt 2 kap. 3. Rapporten om avvikelser ska innehålla en beskrivning av avvikelsen samt en åtgärdsplan. Hur kommer de eventuella fall där tillsynsmyndigheten eller den oberoende granskaren retroaktivt underkänner de åtgärder, som har genomförts för att avhjälpa en väsentlig avvikelse, i samband med årsrapporteringen att hanteras? 4 Kap Oberoende granskning 3 Med ekonomisk kompetens avses Svebio bedömer att revisionskompetens är en bättre beskrivning av de önskade kvalifikationerna, snarare än ekonomisk kompetens. 5 Kap Massbalanssystem 1 Den rapporteringsskyldige ska fo r hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen kunna visa spårbarhet i ett massbalanssystem enligt 12 hållbarhetskriterieförordningen för hela produktionskedjan, från den plats råvara odlats, tillkommit eller samlats in och fram till den plats där bränslet levererats eller använts. För att öka tydligheten i paragrafen föreslår Svebio följande omformulering: - Den rapporteringsskyldige ska genom sitt kontrollsystem enligt 12 i hållbarhetskriterieförordningen, säkerställa att hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen kan spåras genom i hela produktionskedjan. Spårbarheten ska redovisas i enlighet med massbalansmetoden. 2 Massbalansen ska vara uppfylld.

Särskiljningen mellan rapportörer av skattepliktiga och ej skattepliktiga bränslen avseende systemgräns för massbalansen, kan leda till en snedvridning av konkurrensen mellan olika typer av flytande biobränslen. 7 kap Metod för beräkning av minskning av växthusgasutsläpp 2 Växthusgasutsläpp från produktion och användning.. Emissioner från förbränning ska inkluderas i beräkningar, men utsläppen från förbränning skall sättas till noll. I nuvarande samt kommande definitioner av rapportörer är det svårt att se hur rapportörer ska kunna verifiera skillnader i nyttigt arbete som utförts? Svebio ställer sig frågande till att skillnaden mellan bränslen gällande mängden nyttiggjort arbete inte är applicerbart på flytande biobränslen, avseende till exempel producerad el. 4 Utsläpp från utvinning eller odling av råvaror Här hänvisas till region, utan ytterligare förtydligande. Definition av avsedd region bör adderas. 5 De årliga utsläppen från kollagerförändringar.. eb a) i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och b) faller inom någon av följande kategorier: 1. Allvarligt skadad mark, inbegripet mark som tidigare användes för jordbruk. 2. Kraftigt förorenad mark. Svebio anser att nuvarande ordalydelse inhiberar rehabilitering av marker. Formuleringen utesluter även områden där ej jordbruksrelaterade aktiviteter pågått så som ex deponi, vägar eller annan industriell verksamhet. Svebio föreslår att orden annan verksamhet tas bort. Det vore även positivt om skadad odlingsmark påverkad av näringsförluster samt erosion, skulle kunna rehabiliteras med ökad kolinlagring genom odling av till exempel energigrödor. Nuvarande formulering hindrar detta om rehabiliteringen genomförs inom de närmaste åren. Då dessa kriterier avses att gälla över längre tid är det olyckligt att en tidsspärr fastställs. 6 Utsläpp från bearbetning, ep, ska omfatta utsläpp från Svenska producenter av biodrivmedel och flytande biobränslen deltar i det svenska elcertifikatsystemet och bidrar därmed till att öka andelen förnybar el i den svenska el- mixen. Det är därför olyckligt att biodrivmedelsproducenter ej får tillgodoräkna sig GHG besparingar från användandet av svensk el- mix eller grön el. Ett möjligt certifikat för GHG reduktion skulle kunna utgöras av ursprungsgarantier för använd el. Anser energimyndigheten att nuvarande verifikat så som fakturor från inköp av el är otillförlitliga som bevis på förbättrad GHG påverkan, föreslår Svebio att ursprungsgarantier för grön el bör kunna användas som verifikat. Bilaga 1 7 Översättning av bilagorna är ej genomförd på ett tillfredställande sätt, det finns inkonsekvens i benämningar mellan bilagorna vilket försvårar föreskriftens tolkning.

Som exempel kan nämnas att både termen etanol och bio- etanol används, utan att den eventuella skillnaden mellan begreppen definieras. På samma sätt jämställs biogas med naturgas i bilaga 1 och i bilaga 7 används uttrycket bränslegas utan ytterligare förtydligande. Ej heller beskrivs vilken kvalitet som avses eller vid vilken temperatur eller tryck normalvärdena redovisas. Det vore även positivt om källhänvisningar adderades till bilagorna. Bilaga 1 samt 3 Det är olyckligt att inga normalvärden för några av våra vanligaste flytande biobränslen ges i tabellen. Dubbelbenämningen av vegetabiliska oljor från raps, solrosor, palmolja är ej relevant, dessa oljor kan aldrig vara av animaliskt ursprung. Biogas är en förnybar gas som produceras av biomassa, naturgas är en icke- förnybar fossil gas. Biogas kan därför aldrig komprimeras till naturgas. Detta måste vara ett översättningsfel. ETBE samt TAEE bör förklars i not då detta icke är förekommande som tillsatser inom Sverige. Bilaga 2 samt 4 Varför ges enbart värden för odlad skog? Kan det tolkas som att all svensk skog ska anses som odlad? Hur förändras normalvärdena om självföryngrad skog används som råvara? Bilaga 7 Det verkar som formateringen av tabellen har misslyckats då text verkar saknas. Det vore även bra om information om vid vilket tryck samt temperatur energiinnehållet ska antas samt vilken kvalitet som avses i tabellen. Övriga synpunkter Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har tagit del av remissyttrandena från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Lantmännen och delar de där framförda synpunkterna. Svenska bioenergiföreningen.. Lena Dahlman Tel 08-4417083 Mobil 070-6211955