Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Relevanta dokument
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Livsstilskolan Tänk OM

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Fokus på utländsk bakgrund

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

4. Behov av hälso- och sjukvård

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Ohälsa vad är påverkbart?

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Folkhälsoplan.

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

RMPG Hälsofrämjande strategier

Kommunikationsavdelningen

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Verksamhetsplan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun

Hur jämlik är vården?

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Levnadsvanor i praktiken

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Hälsa på lika villkor? År 2010

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Hälsa på lika villkor

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

Folkhälsa Fakta i korthet


Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

FOLKHÄLSORAPPORT Örnsköldsvik

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje


Delaktighet och inflytande i samhället

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)


Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011




Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008


Rekommendationer från Hälsorådet

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Program för bättre hälsa

SCB: Sveriges framtida befolkning

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Folkhälsodata Faktablad Gotland

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Transkript:

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare i Motiverande Samtal, MINT - nätverk ) Överviktsmottagningen Distriktssköterskor/Vårdlärare Leg sjukgymnast Fysisk Aktivitet Leg sjukgymnast MI tränare (Lärare i Motiverande Samtal)

91 072 innevånare C.a 50 % är utlandsfödda, främst från Mellanöstern, Turkiet, Irak, Syrien och Libanon 115 olika nationaliteter C.a 80 olika språk Sveriges mest kyrktäta stad, flera syrisk-ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan, svenska kyrkan och frikyrkor

Södertälje utmärker sig från Stockholms län med en större andel människor med fetma, en hög andel rökare samt en betydligt större andel som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar Lägre andel med riskabla alkoholvanor Oroväckande hög andel unga kvinnor med psykisk ohälsa Högre andel rökande blivande mammor och dagligrökare jämfört med länet och riket.

Forskning visar att invandrare har en högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än svenskar. Gäller särskilt de med flyktingbakgrund Ohälsan kopplas till erfarenheter från hemlandet, som krig och förföljelse Även Migrationen i sig påverkar den psykiska ohälsan, som stor omställning, arbetslöshet, trångboddhet Man väljer att bo nära släktingar, vänner och kyrka när man kommer till Sverige

Ökningen är större i Södertälje än i länet Södertälje har ingen större skillnad mellan män och kvinnors övervikt Fetman är högre i Södertälje jämfört med övriga länet Tydliga skillnader mellan bostadsområden i kommunen Fysisk inaktivitet är störst vinterhalvåret för individer födda i Mellan Östern

Vattenpipa vanligt i klubblokaler E- cigaretter säljs i tobaksaffärer Fler män än kvinnor röker Unga kvinnor börjar röka i åk 2 på gymnasiet när de är myndiga

Flera områden med hög arbetslöshet = 7,4 % Arbetssökande + inskrivna i någon form av åtgärd= 14,3% Dessa områden har högst andel befolkning med endast förgymnasial utbildning Socioekonomin en viktig utgångspunkt för hälsan Fler flickor än pojkar har behörighet till gymnasiet.

Kursens fokus var att öka kunskapen om faktorer som påverkar god hälsa. Kunskapsfrågor om hur olika levnadsvanor påverkar hälsan fick besvaras innan kursen

Öka antalet rökfria och fysiskt aktiva individer i området Öka kunskapen om livsstilens betydelse för att främja hälsan

Individer med socioekonomisk svår situation Inklusive grupper med utländsk härkomst

Sex föreläsningar om livsstilens betydelse för hälsan. Konditionstest före kursen och 6 mån efter. Individuella motiverande samtal där individen gavs möjlighet att välja vad de ville ha stöd med att förändra. Fortsatt stöd inom ramen för Hälsoenhetens ordinarie verksamhet. Vad ska jag börja med?

Tänk Om kurs om livsstilens betydelse för hälsan. Informations träff Hälsoeffekter av Fysisk Aktivitet Goda Matvanor Riskbruk- Tobak alkohol Stress- Avspänning Sömn, Hälso främjande faktorer Motivation & Beteendeförändring Konditionstest FaR samtal 1-5 Motiverande samtal Individuella Fortsatt behandling i ord. verksamhet Efter 6 mån Konditionstest 2 Uppföljning FaR

166 personer har inbjudits till 11 kurser, 83 personer accepterat att gå kursen, 61 personer fullföljde hela kursen. Av dessa har 58 personer ingått i Hälsoenhetens ordinarie verksamhet: 21 personer tobaksavvänjning, 25 personer övervikt/fetmabehandling, 28 personer stöd med lämplig fysisk aktivitet (FaR).

Språket kan vara ett hinder eller en svaghet i kommunikationen mellan deltagare och vårdgivare. Material översattes endast till arabiska det talas av de flesta. Men assyrier/syrianer har eget talspråk, men inte eget skriftspråk. Kursen attraherade inte män med utländsk härkomst. Däremot kom de gärna individuellt.

De har fått tid- Samtalen var på 30-60 min Fortsatt stöd i en förändringsprocess Känt sig sedda och fått bekräftelse Ökad tilltro till den egna förmågan.

Deltagare som gått kursen, haft lättare att ta tag i sin egen situation Ökad insikt om vikten av och blivit motiverade till att leva hälsosamt liv, vilket var ett mål som skulle uppnås.

Samverkan och samsyn mellan olika aktörer behövs för att stödja denna målgrupp. Ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och förmåga att se möjligheter och inte hindren. Viktigt att ta vara på individens inre resurser och utgå från dem själva och deras situation samt stödja små förändringar med några steg i taget och under lång tid.

Hälsoenheten har implementerat Livsstilsskolan Tänk Om i ordinarie verksamhet och erbjuder kursen till personer från Öppenvårdspsykiatrin Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadscentrum Primärvården Kommunen Resursenheten Andra aktörer i samarbete med Arbetsförmedlingen

Tänk Om kurs om livsstilens betydelse för hälsan. Vad är Hälsa? Sömn Hälsoeffekter av Fysisk Aktivitet Mat och Hälsa Tobak/ Alkohol eller Hälsa Stress påverkan och Hälsa Avspänning Motivation & Beteende- Förändring Faktorer som stärker hälsan Patienten bestämmer Vad de vill ha hjälp med att förändra