Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott 2014-02-13 Plats: Stora sessionssalen Tid: 2014-02-20 kl. 9:00 Vid eventuellt förhinder var god meddela er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Katja Larsson Ordförande Malin Lövdahl Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Lars-Anders Espert Ärende Beteckning Förslag 1. Information 2 2. Redovisning av utredning av lämplig placering av studentboende, Burlövs kommun 3. Tjänsteskrivelse för beslut om utställning 3 för detaljplan för del av Åkarp 7:58 m fl KS/2013:254 3 KS/2010:56 55 4. Information 64 5. Delgivning 65

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum 2014-02-20 2 Information Region Skåne informerar om RUS och strukturbild Skåne. Beslut om yttrande i mars.

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum 2014-02-20 3 Redovisning av utredning av lämplig placering av studentboende, Burlövs kommun Dnr KS/2013:254 Sammanfattning På grund av den brist på studentbostäder som finns i Sverige har Boverket under 2013 delat ut stöd till kommuner för att utreda var det kan vara lämpligt att placera studentbostäder i anslutning till större högskolor eller universitet. Burlövs kommun är, med sin närhet till Malmö högskola, Lantbruksuniversitetet i Alnarp och Lunds universitet och tekniska högskola, en av dessa kommuner. Vectura (under perioden uppköpt av Sweco) har genomfört denna utredning på uppdrag av kommunen. Resultatet redovisas i den slutrapport som Sweco informerar om på kommunstyrelsens planutskottsmöte den 20 februari. Den 14 oktober 2013 fick Burlövs kommun en uppdragsbekräftelse av Vectura som endast var giltig om kommunen fick bidrag från Boverket. Fördelningen av stödet var sådant att 15 000 kr skulle gå till kommunen för det interna arbetet och resterande till Vectura som konsult. Den 29 oktober 2013 skickades en ansökan om stöd till inventering av mark för byggande av studentbostäder om 200 000 kr till Boverket. Den 7 november 2013 beviljade Boverket, Burlövs kommuns ansökan om stöd med 200 000 kr. Den 21 november 2013 ansökte Burlövs kommun om utbetalning av beviljat stöd. Kommunstyrelsens planutskott föreslås lägga ärendet till handlingarna.

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Linda Larsson 040-43 91 43 linda.larsson4@burlov.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer 2014-02-04 KS/2013:254-260 4 Kommunstyrelsen Redovisning av utredning av lämplig placering av studentboende, Burlövs kommun Sammanfattning På grund av den brist på studentbostäder som finns i Sverige har Boverket under 2013 delat ut stöd till kommuner för att utreda var det kan vara lämpligt att placera studentbostäder i anslutning till större högskolor eller universitet. Burlövs kommun är, med sin närhet till Malmö högskola, Lantbruksuniversitetet i Alnarp och Lunds universitet och tekniska högskola, en av dessa kommuner. Vectura (under perioden uppköpt av Sweco) har genomfört denna utredning på uppdrag av kommunen. Resultatet redovisas i den slutrapport som Sweco informerar om på kommunstyrelsens planutskottsmöte den 20 februari. Den 14 oktober 2013 fick Burlövs kommun en uppdragsbekräftelse av Vectura som endast var giltig om kommunen fick bidrag från Boverket. Fördelningen av stödet var sådant att 15 000 kr skulle gå till kommunen för det interna arbetet och resterande till Vectura som konsult. Den 29 oktober 2013 skickades en ansökan om stöd till inventering av mark för byggande av studentbostäder om 200 000 kr till Boverket. Den 7 november 2013 beviljade Boverket, Burlövs kommuns ansökan om stöd med 200 000 kr. Den 21 november 2013 ansökte Burlövs kommun om utbetalning av beviljat stöd. Kommunstyrelsens planutskott föreslås lägga ärendet till handlingarna.

BURLÖVS KOMMUN 2014-02-04 KS/2013:254 2 (2) 5 Redogörelse för ärendet Villkor för stöd Av bestämmelserna i förordningen (2012:824) om stöd till inventering av mark för byggande av studentbostäder och Boverkets föreskrifter (2013:1) om stöd till inventering av mark för byggande av studentbostäder, STB l, framgår bl.a. att en förutsättning för stödet är att stödmottagaren ska lämna en slutrapport till Boverket. Slutrapporten ska innehålla: en beskrivning av hur arbetet med inventeringen har bedrivits vilka resultat som uppnåtts en ekonomisk sammanställning som visar den totala kostnaden för inventeringen Bilagor som därutöver ska bifogas slutrapporten är: protokollsutdrag eller motsvarande som visar att resultatet av inventeringen har redovisats för kommunens beslutande instans ett underlag som styrker den ekonomiska sammanställningen till exempel ett utdrag ur kommunens redovisning (huvudbok) ett intyg från stödmottagarens revisor om den ekonomiska redovisningens tillförlitlighet Slutrapporten ska lämnas till Boverket senast den 1 mars 2014. Gertrud Richter Planchef Linda Larsson Planarkitekt

6 7115771 JAG SKULLE VILJA BO DÄR MÄNNISKOR BOR OCH INTE DÄR INDUSTRIERNA BOR FÖRHANDSKOPIA 2014-02-13 INVENTERING AV MARK FÖR STUDENTBOENDE I BURLÖVS KOMMUN ] repo001.docx 2012-03-2914 Sweco

7 Dokumentinformation Titel: Jag skulle vilja bo där människor bor och inte där industrierna bor. Inventering av mark för studentboende i Burlövs kommun. Version: 1 Beställare: Burlövs kommun, Eva Blosfeld SWECO TransportSystem: Jenny Rosenkvist, uppdragsledare, utredare Mikael Bäckman, utredare Projekt: 7115771 Burlöv Inventering av mark för studentboende Dokumenthistoria: Datum Version Beskrivning/ huvudsakliga förändringar Distribution Granskad repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Hjälmaregatan 3 Box 242 SE 211 18 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem Org.nr 556949-1698 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Jenny Rosenkvist Malmö Telefon direkt +46 (0)10 4846580 Mobil +46 (0)706104105 jenny.rosenkvist@sweco.se

8 Sammanfattning repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Hjälmaregatan 3 Box 242 SE 211 18 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem Org.nr 556949-1698 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Jenny Rosenkvist Malmö Telefon direkt +46 (0)10 4846580 Mobil +46 (0)706104105 jenny.rosenkvist@sweco.se

9 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Rapportens disposition 1 2 Bakgrund 2 2.1 Burlöv 2 2.1.1 Bostadsförsörjningsprogram 2 2.1.2 Nuläge 3 2.1.3 Bostadsbrist 3 2.1.4 Förutsättningar för bostadsbyggande 3 2.1.5 God planberedskap för bostäder 3 2.1.6 Burlövs Bostäder 3 2.1.7 Framtidens bostäder i Burlöv 4 2.1.8 Lämplig bebyggelse 5 2.1.9 Arkitektur och stadsutformning 6 2.2 Vem är student? 7 2.2.1 Heterogen grupp 7 2.2.2 Var utbildar studenterna sig? 7 2.2.3 Studenters ekonomi 7 2.3 Studieorterna Malmö, Lund och Alnarp 9 2.4 Om studentbostäder 11 2.4.1 Produktion av studentbostäder 11 2.4.2 Författningsändringar 12 3 Metodik 13 4 Resultat: Preferenser utifrån studentperspektiv 14 4.1 Perspektiv på Burlöv 14 4.1.1 Närhet till högskolan 14 4.1.2 Grönt och få lite extra 14 4.1.3 Storstadsliv, studentliv vilja ta del av eller inte 15 4.1.4 Bilden av Burlöv som hinder? 15 4.1.5 Industrier och mentala hinder 15 4.2 Förutsättningar för ett bra studentboende i Burlöv 15 4.3 Sammanfattning 17 5 Analys och rekommendationer av mark 19 5.1 Förutsättningar för analys 19 5.2 Rekommenderade markområden 21 repo001.docx 2012-03-29

10 5.2.1 Område 1. Burlöv station och Burlöv center 22 5.2.2 Område 2. Arlövs företagsby 23 5.2.3 Område 3. Kronetorpsområdet 23 5.2.4 Område 4. Svenshög 25 5.2.5 Område 5. Mellan järnvägen och Västkustvägen 27 5.2.6 Område 6. Västra delen av nordöstra Arlöv 28 5.2.7 Område 7. Lillevångsområdet, Stadsägan m.fl. 28 5.2.8 Område 8. Vakteln, Tranan, Tjädern, Stadsägan, Vipan m.fl. 28 5.2.9 Område 9. F.d. Saabområdet m.fl. 29 5.2.10 Område 10. Tågarp, Rinnebäck m.fl. 29 5.2.11 Område 11. Humlemaden. 30 5.2.12 12 Området runt Geukahuset 30 5.2.13 Område 13. Området med Sockerbruket och biblioteket 31 5.2.14 Område 14. Området söder om Pilevallen 31 5.2.15 Område 15. Strandängen, Pilevallen m.fl. 32 5.2.16 Område 16. Området längst Västkustvägen utanför Tågarp 32 5.2.17 Område 17. Området runt Granliden 32 5.2.18 Område 18. Centrala Åkarp 34 repo001.docx 2012-03-29

11 5.2.19 Område 19. Östra Dalslund 36 5.2.20 Område 20. Omkring Bruksvägen 37 5.2.21 Område 21. Omkring Karstorp, Svanetorp 37 5.2.22 Område 22. Björkvägen, Kabbarp m.fl. 38 5.2.23 Område 23. Södra området mellan järnvägen och Lundavägen 38 5.2.24 Område 24. Området längst Västkustvägen 39 5.2.25 Område 25. Område i norra delen öster om Lundavägen 39 5.2.26 Område 26. Område i södra delen öster om Lundavägen 40 6 Slutsatser och rekommendationer 41 7 Referenser 42 Bilagor Karta närhet till kollektivtrafik. repo001.docx 2012-03-29

12 1 Inledning Sveriges förenade Studentkårer (SFS) granskar varje år bostadssituationen för landets studenter inför höstens terminsstart. De menar att bostadsbristen ökar för varje år som går. I rapporten SFS bostadsrapport 2013 är slutsatsen att situationen är oacceptabel och att det är hög tid att lärosäten, kommuner och regering tar sitt ansvar för att lösa den ohållbara situation som råder. Speciellt akut är bostadssituationen i de stora studieorterna såsom Lund, Malmö, Linköping, Göteborg, Uppsala osv (SFS, 2013). Burlövs kommun angränsar till högskoleorten Malmö (Malmö stad) och Lomma kommun med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Kommunen har ungefär 17 000 invånare. Kommunen ligger mitt i Öresundsregionen, mellan Lund och Malmö. Det geografiska läget är bra ur både boende- och arbetsmarknadssynpunkt. Kollektiva kommunikationer är goda mellan Malmö och Arlöv, Åkarp, med tät tåg- och busstrafik, se Bilaga. Tåg mellan Burlövs- och Åkarps stationer och Malmö tar fem till tio minuter och det går två tåg i timmen. Även regionbussar mellan Malmö och Lund, samt Malmö och Genarp stannar i Burlövs kommun och där är flera avgångar i timmen. Cykelvägen mellan Arlöv och Malmö Högskola är drygt sex km. Cykelvägen mellan Alnarp och Arlöv är mellan tre och fyra km och cykelväg mellan Alnarp och Åkarp är mellan en och tre km. Buss 133, stannar väster om Åkarp och i västra delen av Arlöv, pendlartider går två bussar i timmen och övrig tid går en buss i timmen mellan kl 06 och kl 22. Fredagkväll mot lördag går buss fram till midnatt. Tack vare kommunens närhet och goda kommunikationer till Malmö och närheten till Alnarp tror vi att kommunen skulle kunna vara ett attraktivt alternativ för studenter som söker bostad när de ska studera vid Malmö Högskola eller Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. 1.1 Syfte Syftet har varit att inventera mark för studentboende i Burlövs kommun. Inventeringen har handlat om att analysera planeringsförutsättningar parallellt med en kartläggning av vilka preferenser studenter har vad gäller studentboende i Burlövs kommun. Kommunens fysiska och planmässiga förutsättningar jämförs och värderas mot de resultat som framkommer i intervjuer med studenter. 1.2 Rapportens disposition Rapporten disponeras så att närmast nedan ges en bakgrund till området i form av en genomgång av kommunens bostadsförsörjningsprogram, en kort beskrivning av studenter och vad som gäller för produktion av studentbostäder. Därefter presenteras metodik för inventeringen. Resultat från intervjuer presenteras i kapitel 4 och i kapitel 5 presenteras analys och rekommendationer av mark utifrån de områden som presenteras i Framtidsplan för Burlövs kommun, kommunens nya översiktsplan. Slutligen presenteras ytterligare rekommendationer till kommunen för att gå vidare med studentboende och hur kommunen kan arbeta för att attrahera studenter. 1 (42) repo001.docx 2012-03-2914

13 2 Bakgrund Följande kapitel är delat i tre delar. Första delen är en kort beskrivning av Burlövs kommun följt av kommunens bostadsförsörjningsprogram. Därefter kommer en genomgång av studenters situation. Slutligen fokuseras studentbostäder; hur det ser ut i studieorterna Lund respektive Malmö och Alnarp, produktion av studentboende och redogörelse för de författningsändringar som Boverket tagit fram för studentbostäder. 2.1 Burlöv Burlövs kommun består av de två tätorterna Arlöv och Åkarp. Arlöv har en lång tradition som industriort med sockerbruket sedan 1869. Åkarp är en gammal ort som har utvecklats till en attraktiv boendeort, känd för stora villaträdgårdar med gamla, uppvuxna träd. I Burlöv finns idag olika boendemiljöer och service i form av nybyggt bibliotek i Arlövs centrum, Burlövsbadet och Burlöv Center. I kommunen finns en av landets första industribyar, det finns över 1000 företag i kommunen och handeln är den största branschen i kommunen som skapar många arbetstillfällen. Vad gäller kultur finns Kronetorps mölla med sommarcafé och festlokal och på Möllegården kultur i Åkarp finns Charlotte Weibulls samlingar av gamla skånska dräkter och textilier. På gården arrangeras utställningar av olika slag. 2.1.1 Bostadsförsörjningsprogram Kommunens bostadsförsörjningsansvar omfattar samtliga invånare. Eftersom kommunen idag inte har någon aktuell bostadsförsörjningsplan har kommunen inom ramen för översiktplanen Framtidsplan för Burlövs kommun upprättat riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna svarar mot de mål som kommunfullmäktige tagit beslut om. De fem övergripande målområden som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Burlövs kommun är: 1. Trygghet 2. Medborgarinflytande 3. Boende och miljö 4. Arbete och näringsliv 5. Service och kvalitet Målet är att vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne år 2017. Vidare ska kommunen kunna erbjuda boende för alla utifrån människors olika behov och önskemål, varierat utbud av boenden i attraktiva livsmiljöer med närhet till mötesplatser och service. Långsiktig hållbar utveckling ska vara i fokus, detta innebär bl.a. minskade bullernivåer, minskad energianvändning och möjlighet till självständighet i vardagen för alla. repo001.docx 2012-03-29 2 (42) En del av bostadsförsörjningsprogrammet presenteras i denna rapport, för att ta del av bostadsförsörjningsprogrammet i sin helhet hänvisar vi läsaren till Framtidsplan för Burlövs kommun.

14 2.1.2 Nuläge Burlövs kommun har idag en mångsidig bebyggelse med både bostäder i flerbostadshus, radhus och i villor. År 2012 hade Burlöv cirka 3900 lägenheter i flerbostadshus, vilket motsvarar 56 % och cirka 3000 lägenheter (44 %) i småhus. Av lägenheterna i flerbostadshus är 70 % hyresrätt och övriga 30 % bostadsrätter. Av lägenheterna i flerbostadshus ägs 60 % av Burlövs Bostäder. 2.1.3 Bostadsbrist Liksom större delen av Skåne, har Burlövs kommun brist på bostäder (2013), bostadsbristen gäller hela kommunen men främst Arlöv. Framförallt råder det brist på bostäder för ungdomar, därefter kommer medelålders och äldre med krav på mindre lägenheter samt stora barnfamiljer. Den unga vuxna befolkningen skapar ett behov av mindre och billigare bostäder. Den upplåtelseform som det råder störst brist på är hyresbostäder. 2.1.4 Förutsättningar för bostadsbyggande De ekonomiska förutsättningarna påverkar möjligheten att välja bostad, svag inkomstutveckling för hushållen är ett årligen återkommande hinder för bostadsbyggande i Skåne. Kommunen har en relativt jämn åldersfördelning och en jämnare åldersstruktur än i många kommuner i närheten. Inom 2030-bebyggelsescenariot i Framtidsplan för Burlövs kommun finns det cirka 480 ha mark att bebygga/förtäta. Av denna mark äger kommunen cirka 13% (cirka 60 ha) och övriga markägare cirka 87% (cirka 420 ha). Nästan all mark som kommunen äger är obebyggd medan i stort sett all övrig mark redan är bebyggd. Kommunen har inte rådighet över den mark som skulle kunna förtätas däremot har kommunen rådighet över den mark som kan byggas ut. 2.1.5 God planberedskap för bostäder Burlövs kommun har god detaljplanberedskap för bostäder och även beslutade bygglov redan idag (år 2013) men exploatörerna bygger ändå inte. De hänvisar till byggmarknaden och den ekonomiska situationen i stort. Burlövs kommun kommer, med det valda 2030 - bebyggelsescenariot, att ha ännu bättre översiktlig planberedskap för både bostäder och arbetsplatser. Riktlinjen är att bygga vidare på, och utveckla, den mångsidiga bostadsbebyggelsen som finns i Burlöv idag, genom integrering av olika sorters bostäder och av bostäder och arbetsplatser. För att förverkliga utbyggnaden av bostäder och blandad stad krävs åtgärder när det gäller buller och skyddsavstånd från vägnät och verksamheter. Vidare måste den allemansrättsliga marken, det vill säga de bostadsnära rekreationsområdena och parkmarken, öka. 2.1.6 Burlövs Bostäder Burlövs kommun har jämfört med övriga skånska kommuner, genom sitt bostadsbolag, största andel kommunägda hyreslägenheter per invånare, 13,9 m2. Burlövs Bostäder ska 3 (42) repo001.docx 2012-03-2914

15 enligt ägardirektiv och bolagsordning ta bostadssocialt ansvar, främja bostadsförsörjningen med goda bostäder samt främja personkategorier som pensionärer, funktionshindrade och ungdomar. Det är genom Burlövs Bostäders lägenhetskö som lägenheter förmedlas i kommunen. Burlövs Bostäder har cirka 90 % av alla hyreslägenheter i kommunen vilket blir cirka 40 % av kommunens totala antal bostäder. Merparten av Burlövs Bostäders bostadsbestånd har rimlig hyra. Det står cirka 6 000 personer i kö och kötiden till en hyresrätt i Burlöv är cirka 3 år (2013). I kön finns i stort sett alla grupper (stora barnfamiljer, ensamstående med barn, ungdomar, studenter, medelålders och äldre, svenskfödda och utlandsfödda) representerade. Många vill ha lägenhet och trycket är stort. Nybyggda hyreslägenheter kostar, enligt Burlövs Bostäder, cirka 500 kr mer per m2 (år 2013) än de äldre lägenheterna. Av de som flyttar in i nybyggda hyreslägenheter kommer cirka 50 % från kommunen och 50 % utifrån. De flesta lägenheterna i Burlövs Bostäders bostadsbestånd är tillgänglighetsanpassade genom ombyggnation. I lägenhetskön hänvisas vissa billigare, mindre ettor och tvåor till kommunens ungdomar mellan 18-25 år som på det viset får kortare kötid. Även personer som har fått arbete i kommunen men som bor så långt bort att det inte går att pendla får förtur. Genom Burlövs Bostäder har kommunen möjligheter att påverka bostadsförsörjningen genom ägardirektiv. 2.1.7 Framtidens bostäder i Burlöv Mångfald, flexibilitet och variation eftersträvas vad gäller upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Hyreslägenheter är en förutsättning för rörlighet på en flexibel arbetsmarknad och därför fortsatt intressant. Förutom hyreslägenheter i flerbostadshus, i alla storlekar, bör även marklägenheter, radhus och villor med hyresrätt uppföras. I arbetet med Region Skånes ESS/MaxIV-projekt TA1 bedöms hyreslägenheter, hyresradhus, och hyresvillor vara av intresse framöver. För att få balans och valfrihet i boendet, fortsatt mångfald och en bred sammansättning på både kommunens bostäder och befolkning, måste även andelen bostadsrätter och lägenheter med eget ägande öka. Även Burlövs kommuns exploatörer och markägare ser ett behov av bostadsrätter och eget ägande framför allt för de som önskar lämna sin villa. En blandning av bostadsformer och upplåtelseformer ger möjlighet till bostadskarriär vilket innebär att man flyttar till en större och finare lägenhet och så småningom till en bostadsrätt eller lägenhet med eget ägande efterhand som ekonomin så tillåter. Detta innebär vidare en flyttkedja det vill säga att en hyreslägenhet blir ledig till någon i bostadskön. En blandning av bostadsformer ger även möjlighet att bo kvar i kommunen under alla livets skeden och klara av generationsskiften. Idag har kommunen en utflyttning av ungdomar och äldre i brist på lämpliga bostäder. För att tillgodose dessa gruppers behov planeras för framför allt mindre hyreslägenheter och bostadsrätter nära kommunikationspunkterna. 4 (42) repo001.docx 2012-03-29

16 I Åkarp behövs flerbostadshus och marklägenheter i olika storlekar och med olika upplåtelseformer för ungdomar och de som inte längre vill bo kvar i sin villa men ändå vill bo kvar i Åkarp. I Arlövs norra delar planeras för stadsvillor och moderna patriciervillor, med en bostad alternativt ett antal lägenheter i varje, som komplement till flerbostadshusen som planeras i den tätare stadsmiljön närmare Burlöv C. Nya lägenheter i stadsbebyggelse drar främst ålderskategorin 55+ men även yngre och då framför allt ensamstående, eller par, i första hand utan barn. De riktigt unga och flyktingar har inte råd att flytta till nybyggda lägenheter. En möjlighet skulle kunna vara särskilda kompislägenheter så att flera kan dela på kök, vardagsrum och hyra. I homogena bostadsområden är strävan att komplettera med kommunal och kommersiell service av olika slag. Behovet av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg och socialt boende ska komma in tidigt i planprocesserna och byggas ut i takt med bostadsbyggandet. 2.1.8 Lämplig bebyggelse Det valda scenariot för 2030 i Framtidsplanen innebär utbyggnad av befintliga tätorter samt förtätning-, komplettering- och omvandling av befintlig bebyggelse. Bebyggelsen måste även innefatta mark för utveckling av kommunal och kommersiell service, parker, torg och gaturum. Att dessa är tillräckliga, strategiskt placerade och vackert utformade är mycket viktigt för att bebyggelsen i sin helhet ska bli trygg, nära, grön, skön och inspirera till liv och rörelse. Kommunen är inte stor till ytan och det finns som beskrivits tidigare inte mycket plats kvar för lämplig utbyggnad. Två mycket lämpliga stationsnära områden finns dock: Kronetorp i Arlöv och Östra Dalslund i Åkarp. Här är möjligheten att verkligen åstadkomma ny kvalitativ stationsnära bebyggelse stor eftersom kommunen äger större delen av marken och marken idag är relativt obebyggd. I övriga områden finns vissa möjligheter till förtätning. Förtätning innebär ökad bebyggelsetäthet och fler människor i den redan byggda miljön. Förtätning åstadkoms genom tillbyggnader, påbyggnader eller rivning och nybyggnation med högre exploatering. Förtätningspotentialen är störst: - allra närmast stationerna - längs kommunens infartsvägar Dalbyvägen, Lundavägen, Kronetorpsvägen och Lommavägen - runt storskaliga bostadsområden - i glesa handels- och företagsområden. Här kan ytorna användas mer flexibelt, effektivt och personintensivt. - vissa skolområden kan eventuellt förtätas men det måste då göras varsamt och genomtänkt 5 (42) repo001.docx 2012-03-2914

17 Förtätning behövs för att utnyttja de stationsnära lägena fullt ut, begränsa behovet av klimatpåverkande transporter och värna odlingslandskapet och rekreationsmöjligheterna utanför motorvägarna. Vidare ger det en mer nära och blandad bebyggelse vilket i sin tur ger mer liv och rörelse, större möjligheter för integration och tryggare offentliga stadsrum. 2.1.9 Arkitektur och stadsutformning Det behövs lägenheter för unga och äldre i Åkarp. Lägenheterna skulle kunna byggas i stadsvillor med till exempel 8 lägenheter i varje och trädgård runt om. I de mer centrala delarna närmare Åkarps station bör byggnationen göras lite tätare genom gatuhus med några lägenheter i varje och möjlighet till små verksamheter, till exempel service och handel, i bottenvåningarna. 6 (42) repo001.docx 2012-03-29

18 2.2 Vem är student? Under höstterminen år 2011 studerade 363 000 studenter på grundnivå och avancerad nivå i den svenska högskolan. Därtill var 18 900 doktorander registrerade under 2011 (HSV, 2012) Antalet studenter i högskolan ökar. Den största ökningen skedde bland unga vuxna under 25 år. (Boverket, 2009). Vid de studieorter som ligger nära Burlövs kommun är det 25 000 studerande vid Malmö Högskola (www.mah.se) och SLU i Alnarp har i nuläget 850 studerande. 2.2.1 Heterogen grupp Den traditionelle studenten är inte längre i majoritet, enbart hälften av de studerande kan kategoriseras som traditionell student, d.v.s. mellan 20 och 25 år, ensamboende, som har börjat studera direkt efter gymnasiet och fullföljer en utbildning utan uppehåll. Ungefär en tredjedel av studenterna är i åldern 26 40 år, i den något äldre åldersgruppen är andelen kvinnor högre än andelen män. Jämfört med andra länder är det en relativt stor andel studenter som har barn, var femte student har barn under 18 år. Majoriteten, 68 procent, av de studenter som är 35 år och äldre har barn (Högskoleverket, 2008). Internationella studenter är en grupp som ökat de senaste dryga tio åren. Under läsåret 2007/2008 kom över 31 000 internationella studenter till Sverige för att studera (Boverket, 2009). De flesta studenter läser på heltid, men ca en fjärdedel av studenterna läser på deltid. Att studera på deltid är vanligare bland äldre studenter än yngre och vanligare bland studenter med barn än utan barn. (Högskoleverket, 2008 och Boverket, 2009) 2.2.2 Var utbildar studenterna sig? Ungefär en fjärdedel av studenterna började studera på högskolan i samma kommun som de gått i gymnasieskolan medan ungefär hälften började studera på en högskola i ett annat län än där de gått sin gymnasieutbildning. Var studenterna väljer att studera har bl.a. att göra med deras val av utbildning. Till de utbildningar som enbart finns på ett fåtal universitetsorter och är svåra att komma in på har mindre rekrytering från närområdet. Sådan typ av utbildning är t.ex. läkare, tandläkare och apotekare eller konstnärliga utbildningar. Vid dessa utbildningar har mer än hälften av studenterna flyttat från det län där de gick i gymnasieskolan. Ännu mindre är rekryteringen från närområdet vad gäller utbildning inom Sveriges lantbruksuniversitet, där tre fjärdedelar kommer från ett annat län. Bland de som studerar till sjuksköterska eller lärare är situationen annorlunda. Båda dessa utbildningar finns på 25 orter och 60 procent av studenterna kommer från samma län som högskoleutbildningen finns i (Högskoleverket, 2008). 2.2.3 Studenters ekonomi Studenter kan finansiera sina studier genom studiemedel som består dels av en bidragsdel och dels av en lånedel. Många studenter har även arbete, t.ex. deltid, för att få ekonomin att gå ihop eller för att kunna minimera sina studielån. Enligt Högskoleverkets rapport hade ungefär hälften av studenterna hösten 2006 både bidrag och lån. Endast bidragsdelen hade 18 procent och 32 procent finansierade sina studier på annat sätt. Det 7 (42) repo001.docx 2012-03-2914

19 finns en tendens som visar på en minskad benägenhet till att vilja ta lån bland studenter (Högskoleverket, 2008). År 2007 uppgav sex av tio studenter att de arbetade vid sidan om studierna (Boverket, 2009). I januari 2014 uppgick studiebidragsdelen till 705 kr / vecka (d.v.s. ca 3000 kr / månad) studielånsdelen till 1546 kr / vecka (d.v.s. ca 6600 kr / månad). För en student som både tar fullt bidrag och fullt lån samt studerar 100% har totalt 2251 kr / vecka (d.v.s. ca 9600 kr / månad). I vissa fall har studenten rätt till tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån (www.csn.se). Bostadsbidrag kan personer i ålder 18-28 år söka (Boverket, 2009). Ett studieår vid universitetet är normalt 40 veckor, det betyder att studenter under 12 veckor av året, sommarmånaderna, inte har någon inkomst. Med Konsumentverkets budgetverktyg har vi gjort en uppskattning av hur stor del av studiemedlet som studenten kan använda till boendekostnader. Inräknat i utgifterna är månadskort med kollektivtrafiken vilket kostar 840 kr / mån med studentrabatt. Nedan visas hur mycket pengar som blir över då fasta och rörliga kostnader är betalda för ensamboende kvinnlig respektive manlig student samt för två sammanboende studenter, se Figur 1 till Figur 3. (www.konsumentverket.se). Konsumentverkets beräkningar baseras på att man ha inkomst 52 veckor om året, dvs. inte 40 veckor såsom är normalt för studenter som finansierar sina studier genom CSN. Detta betyder att siffrorna nedan inte helt stämmer då de baseras på jämn inkomst under hela året. Siffrorna som visar överskottet stämmer inte då inkomsterna under de tre sommarmånaderna inte är självklara för alla studenter. För en student som studerar heltid under studieåret, d.v.s. 40 veckor, är överskottet lägre än det som redovisas i figurerna. Figur 1 Uppskattad budget student, kvinna, ensamboende, källa Konsumentverket. 8 (42) repo001.docx 2012-03-29

20 Figur 2 Uppskattad budget student, man, ensamboende, källa Konsumentverket. Figur 3 Uppskattad budget två sammanboende studenter, källa Konsumentverket. 2.3 Studieorterna Malmö, Lund och Alnarp Trots att Lund, Malmö och Alnarp ligger nära varandra är det mycket stor skillnad på högskoleorternas studentgrupper och deras förutsättningar att få boende på orten. Lund har t.ex. en högre andel studenter som är yngre än 24 år, medan Malmö har en högre andel studenter som räknas som icke-traditionella. Tillsammans med Stockholms universitet utmärker sig Malmö för att ha en hög rekrytering av från det egna länet, 60 procent av nybörjarna är från det egna länet. Situationen är annorlunda för t.ex. Jönköping, Uppsala och Umeå där ca 20 procent kommer från det egna länet. Som nämnts ovan är rekryteringen från närområdet vad gäller utbildning inom Sveriges lantbruksuniversitet, d.v.s. Alnarp ännu lägre än Lund och Malmö. För utbildningar vid SLU räknar man att tre fjärdedelar av studenterna kommer från ett annat län. Både Lund, Malmö och även SLU i Alnarp uppger att det finns brist på den typ av studentboende som studenter efterfrågar. 9 (42) repo001.docx 2012-03-2914

21 Nedan följer en kort sammanfattning av de högskoleorterna Lund, Malmö och Alnarp: Lund Malmö Alnarp Antal invånare 107 000 286 500 Antal studenter 34 000 17 158 850-900 Upptagningsområde 4 av 10 studenter från Skåne län 2 av 3 studenter från Skåne län 1 av 4 från Skåne län Antal studentbostäder 8 700 1 500 Ca 220 Medianålder för högskolenybörjare Låg både bland nybörjare och för samtliga studenter Något högre än för hela landet Andel nybörjare med utländsk bakgrund Lägre än riksgenomsnittet Högre än riksgenomsnittet Andel kvinnor män Andel män högre än riksgenomsnittet Andel kvinnor högre än riksgenomsnittet Ungefär 65 % av de antagna är kvinnor Andel högskolenybörjare med hög utbildningsnivå hos föräldrarna Klart högre än genomsnittet för hela landet Klart lägre än genomsnittet för hela landet 10 (42) repo001.docx 2012-03-29

22 2.4 Om studentbostäder Enligt Boverkets rapport Student söker bostad (2009) råder en akut brist på studentboende i början av terminen. Efterhand som terminen förflyter verkar studenterna finna sig tillrätta, behovet minskar under terminens gång och en balans uppnås även om det fortfarande råder brist. I en undersökning som Boverket gjort är situationen speciellt ansträngd i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala och Malmö. 2.4.1 Produktion av studentbostäder Sedan år 2002 har byggandet av studentbostäder minskat. Det finns en tendens till att efterfrågan på typ av boende bland studenter förändras i takt med att studentgruppen blir mer och mer heterogen. Efterfrågan har gått från korridorrum till studentlägenhet med kök eller pentry. Svenska Studentbostadsföreningen bekräftar att det inte är de dyraste studentbostäderna som står outhyrda när efterfrågan minskar utan det är istället bland de billigaste korridorrummen som vakanser uppkommer. (Boverket, 2009) Enligt Westin (2004) är det en hög risk att bedriva nyproduktion av traditionella studentkorridorer om inte ett väl dokumenterat behov finns. Studentkorridorer kan dock vara av intresse för internationella studenter som inte bor där längre än en termin. Sveriges Förenade Studentkårer har satt upp kriterier för vad en rimlig bostadsgaranti ska omfatta. Det handlar inte om att kräva centrala nyproducerade lägenheter utan om att studenten ska få ett förstahandskontrakt, att det ska finnas bra kommunikationer till lärosätet, att bostaden har en rimlig hyra i förhållande till studiemedlet samt att bostaden ska erbjudas inom 30 dagar. Bostadsgarantin innebär: - Att alla studenter med en studietakt på minst 15hp/termin ska omfattas. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare eller inte. - Kontrakt - Permanent förstahandskontrakt gällande under hela studieperioden. - Boendeform - Hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (ex dubblett eller tripplett). - Kostnad - Rimlig hyra i relation till studiemedel. Se SFS studentbudget (1). - Läge - Boendet ska erbjudas inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektiva trafikförbindelser. - Tillträde - Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentlägenhet har registrerats alt. till terminsstarten. Ingen första eller sista anmälningstid för att studenten ska omfattas av bostadsgarantin. (Sveriges Förenade Studentkårer, 2013) Att bygga bostäder är en långsiktig process, det tar lång tid från idé till inflyttningsbara bostäder. Även om det i dagsläget finns behov av fler bostäder som studenter på grund av de stora studentkullarna (se ovan) så lyfter Boverkets rapports att efterfrågan kan minska snabbt, därför menar de att det är tveksamt om bostäderna hinner bli inflyttningsklara innan situationen vänder igen (Boverket, 2009). 11 (42) repo001.docx 2012-03-2914

23 2.4.2 Författningsändringar År 2013 gav Regeringen i uppdrag åt Boverket att se över gällande regelverk vad gäller studentboende och att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder. Författningsändringar som föreslås presenteras i rapporten Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter (Boverket, 2013). I korthet presenterar rapporten fem vägar för ökat bostadsbyggande för studenter och ungdomar. De fem vägarna beskrivs i korthet nedan, se Figur 4. 1. Kraven för bostadsutformning ska ändras Student- och ungdomsbostäder kan byggas med en mindre boarea genom att kraven för hur en bostad ska utformas ändras i Boverkets byggregler, BBR. Lägenhetsarean kan minskas genom att till exempel samma utrymme används till arbete och måltider samt genom mindre köksinredning och plats för förvaring. Toalett och dusch föreslås också kunna flyttas till gemensamma utrymmen. 2. Nytt allmänt råd om buller ska införas Ett nytt allmänt råd om buller utomhus vid fasad tas fram av Boverket. Det nya allmänna rådet leder till att det blir mer mark tillgänglig där små bostäder kan byggas. Riktvärdet höjs från 55 till 60 dba för bostäder som är mindre än 35 kvadratmeter. 3. Tidsbegränsade bygglov föreslås förlängas Boverket föreslår en ändring i plan- och bygglagen att byggnadsnämnden direkt ska kunna bevilja tio eller femton års tidsbegränsat bygglov för alla typer av byggnadsverk. För byggherren innebär ett längre tidsbegränsat bygglov större möjligheter att få ekonomisk avkastning. 4. Byggnader flyttas lättare Boverket föreslår en ändring i plan- och bygglagen som bland annat innebär att det inte krävs något tekniskt samråd och inte heller någon kontrollansvarig vid flyttning av en enstaka och enkel byggnad - om inte byggnadsnämnden beslutar annat. 5. Vindar inreds Outnyttjade utrymmen i vindar kan lättare inredas till bostäder, detta är ett förslag till ändring i plan- och bygglagen. Vindar som inreds till studentoch ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga. Det innebär att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. Figur 4 Fem vägar för ökat bostadsbyggande för studenter och ungdomar. Boverket. 2013. 12 (42) repo001.docx 2012-03-29

24 3 Metodik Inventeringen av mark för studentboende har genomförts i form av att möjliga utvecklingsområden har värderats utifrån studentattraktivitet. Eftersom Burlöv inte är det självklara valet att söka bostad i som student har inventeringen krävt en kartläggning av studenternas preferenser. Inledningsvis har kommunens planeringsförutsättningar analyserats. Aktuella bebyggelseområden i Framtidsplanen har analyserats, fördjupad översiktsplan för Arlöv, bostadsförsörjningsprogram och aktuella detaljplaner har tagits fram och granskats. Parallellt med detta har en kartläggning av studenters preferenser genomförts. I kvalitativa timmeslånga djupintervjuer har studenter vid Malmö högskola, Lunds universitet och SLU i Alnarp svarat på frågor om hur de ser på studentboende i Burlöv hinder och möjligheter. Även bostadsadministratörer och kåraktiva vid Malmö högskola och vid SLU i Alnarp har intervjuats. Intervjuerna med studenter genomfördes antingen individuellt, i par eller i grupp om tre beroende på vad som passade studenterna bäst. Intervjuerna handlade om - studenternas boendeform idag - drömboende utifrån sin situation som studenter - hur de såg på möjligheterna att bo i en annan kommun än studieorten - vilken bild de hade på förhand av Burlövs kommun samt hur de resonerar utifrån en karta över kommunen (som de får se efter att de spontant beskrivit sin bild av kommunen) - vad som skulle vara viktigt för att de skulle trivas i Burlöv - samt hur man kan nå fram till studenter med information om studentboende i Burlövs kommun. Kommunens fysiska och planeringsmässiga förutsättningar för byggande av studentbostäder jämfördes och värderades mot det resultat som intervjuerna gav. Med andra ord värderades aktuella områden utifrån studentattraktivitet och lämplighet. Inventering i fält gjordes för de aktuella områden som pekats ut som attraktiva ut studentsynvinkel. Under inventeringen i fält gjordes ytterligare bedömningar av marken utifrån t.ex. buller, liv och rörelse i området etc. vilket resulterade i att några markområden skalades bort ytterligare. 13 (42) repo001.docx 2012-03-2914

25 4 Resultat: Preferenser utifrån studentperspektiv I följande kapitel presenteras resultat från intervjuer med såväl studenter, kåraktiva och bostadsadministratör. 4.1 Perspektiv på Burlöv 4.1.1 Närhet till högskolan Intervjuerna med studenter, kårordförande och bostadsadministratörer visade att det finns intresse för boende i Burlöv, liksom att kommunen är lämplig för studentboende tack vare sin närhet till både högskolan i Malmö och universitetet i Alnarp. Apropå närhet till Malmö hade studenterna först en vag bild av var kommunen låg och utan att veta exakt upplevde de Burlöv som någonstans där borta, men när de fick se kartan avstånden från kommungränsen och tågförbindelsen med Malmö (närheten till Malmö Högskola) blev de förvånade över hur nära det faktiskt var. Någon menade att Arlöv upplevs som en del av Malmö då de cyklar de resonerade som så att det inte upplevs vara så mycket längre att cykla till Arlöv än till Kirseberg eller Segevång. En annan student menade att hon redan idag pendlar med tåg till högskolan i Malmö, så hon är van vid att pendla och därför menar hon att det inte skulle vara något problem att behöva ta tåg eller buss. Avståndet har också med kostnader att göra. En manlig student berättade att han för tillfället bodde hemma hos föräldrar, men att han väldigt gärna ville flytta till något eget för att få studiero. Ekonomin är begränsad för studenter, därför menar han att boendet måste vara nära skolan för att månadskortet med kollektivtrafiken inte ska äta för mycket av hans budget. Då han redan har periodkort för stadstrafik i Malmö stad resonerar han så att Burlöv är ok för kostnaden ökar inte, alltså man kör på samma period, periodkort (man, 24 år). 4.1.2 Grönt och få lite extra Vidare ser de Burlövs kommun som lite grönare än Malmö, vilket gör att de önskar att det fanns möjlighet att ha en liten trädgård i Burlöv. En av studenterna, nu boende i Malmö, beskrev att hennes innergård var asfalterad. Hon hade redan innan intervjun undersökt möjligheterna att flytta till Burlöv och beskrev att det skulle ge henne möjlighet att ha en liten trädgård/uteplats att odla på. Detta faktum gjorde Burlöv attraktivt för henne. Ytterligare aspekter som studenterna såg som positivt med att bo i Burlöv är att de ser sig kunna få mer för pengarna än vad de skulle få i Malmö. De menade att de kan tänka sig lite sämre standard, lite mindre boyta etc. som boende i Malmö, men förväntar sig lite mer för pengarna om de skulle bo i Burlöv. För Alnarpsstudenter var Åkarp av mer intresse än Arlöv tack vare sina gröna prägel. Vid en intervju framkom att det finns hus i Åkarp som hyrs ut till studenter, där de har tillgång till trädgården och detta var en intressant form av boende. 14 (42) repo001.docx 2012-03-29

26 4.1.3 Storstadsliv, studentliv vilja ta del av eller inte Det framkom i intervjuerna att en del studenter väljer att studera i Malmö för att kunna ta del av det som staden Malmö erbjuder, de hänvisade till att de önskade ta del av malmölivet. En annan student berättade att hon bott hemma hos sina föräldrar i Malmö under första studietiden och nu hade hon fått egen lägenhet centralt. Hon hade väntat och tagit tid på sig att hitta en lägenhet för att behålla närhet till de barndomskompisar som hon umgicks med i staden. Liknande tendens finns bland studenter som valt att bo i Lund för att de vill ta aktivt del av det studentliv som staden erbjuder de vill bo mitt i. Bland de som valt att studera i Lund finns intresse för att ta aktivt del av det studentliv staden erbjuder, däribland att bo mitt it. Analysen av studentintervjuerna visade också att de som valt att studera i Malmö inte är lika intresserade av att ta del i traditionella studentliv som t.ex. studenter som valt att studera i Lund. 4.1.4 Bilden av Burlöv som hinder? Den föreställning av Burlöv som studenterna har i förväg kan hindra dem från att se Burlöv som en intressant boendeort. Oavsett varifrån studenterna kom ifrån så menade de att de mest hade förutfattade meningar om Burlöv då de faktiskt inte varit där (förutom på Burlöv Center). Någon hänvisade till att Arlöv inte såg attraktivt ut när de åkt förbi med tåg. Någon annan förknippade kommunen med barnfamiljer, då hon önskade en annan livsstil var Burlöv inte intressant för henne. Någon förklarade att ryktet om orten spelade roll. En student förklarade att andra ofta förknippade Arlöv med en ort där det kunde vara lite våldsamt, men hennes egen bild var en annan då hon sommarjobbat på Burlöv Center. Hon menade att hon då lärt känna orten och hade själv en positiv bild. 4.1.5 Industrier och mentala hinder Studenterna hänvisade till industriområdet som ligger i gränsen mellan Malmö stad och Burlöv och menade att det var en plats som utgjorde en faktisk gräns mellan Malmö och Burlöv. Analysen visade också att det fanns ett mentalt hinder hos studenterna då det fanns ett tankemässigt hinder i och med att det handlade om en annan kommun än Malmö där högskolan låg. Hindret var inte det faktiska fysiska avståndet utan mer tanken på att byta kommun. 4.2 Förutsättningar för ett bra studentboende i Burlöv Både studenterna och de övriga som deltagit i intervjuer beskrev förutsättningar som skulle bidra till ett bra studentboende i Burlöv. Boendeadministratör vid Malmö högskola poängterade vikten av att utforma boendet på ett sådant sätt att studenterna trivs. Hon ville inte att boende i Burlöv skulle bli ett passageboende, dvs något som studenterna tar i början fram tills de får något inne i Malmö. Hon menade att Malmö Studenthus var ett gott exempel på boende som sedan det bytt förvaltare blivit mer uppskattat av studenterna. Hon menade att de nya förvaltarna vänt en negativ trend. För studenter är det först och främst viktigt att vardagen ska fungera utan bil och att boendet är anpassat efter studenters budget. Det som är viktigt generellt är därför att: 15 (42) repo001.docx 2012-03-2914

27 - Boendet är billigt eller anpassat utifrån studenternas ekonomiska ramar. - Att det är nära till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken är smidig att slippa byten, att kollektivtrafiken går ofta och gärna inte slutar gå kvällsoch nattetid. - Det är nära till matvarubutik med bra priser. Någon student tog upp besväret med att ta matkassar på bussen eller tåget. Dessutom är det en fördel om det i närheten till boendet finns möjlighet att träna, t.ex. gym eller träningslokal. Någon tog upp möjligheten att ha träningsmöjlighet i en lokal i boendet. Ytterligare en aspekt av att studenter inte har bil var att det poängterades att bra cykelvägar är en förutsättning för att Burlöv ska vara en bra boendekommun för studenter. Det efterfrågades liv och rörelse omkring boendet. Någon efterfrågade möjligheten att hitta på aktiviteter i Burlöv, som kultur och nöjen, kanske bio. Det framkom att man inte ville att studentboendet skulle placeras i industriområden, utan att studenter får bo där andra människor bor. Vad gäller boendet i sig framkom flera synpunkter: - Helst möjlighet till trädgård - Större boende fast samtidigt lite lugnare boende än inne i stan. - Att känna sig trygg i omgivningen. Någon student berättade att hon tidigare bott i Arlöv, men upplevde otrygghet då hon kvällstid skulle gå till bussen och stå och vänta vid busshållplatsen eller då hon skulle gå hem från bussen. En förutsättning för att studentboendet inte ska bli ett passageboende är att studenterna känner trygghet i omgivningen speciellt kvällstid eftersom studenterna vill kunna ta del av aktiviteter vid skolan i Alnarp eller träffa vänner i Malmö kvällstid. - Allra viktigast, enligt kårordförande, var att ordna så att studenter inte känner sig ensamma. Känslan av ensamhet är mycket utbredd bland studenterna i Malmö. Kårordförande påpekade därför att studentboendet måste utformas så att det finns gemenskap och samlar många studenter på samma plats. Liknande kommentar kom från en student som menade att hon vilja bo där människor bor och inte där industrierna bor, (kvinna 22). - Det framkom åsikter om att trygghet runt boendet var viktig för studieron, att kunna koncentrera sig på sina studier utan att oroa sig för sitt boende. Det framkom att någon fått flytta ofta, att de känt osäkerhet med andrahandskontrakt, stött på oseriösa hyresvärdar eller att bott som 16 (42) repo001.docx 2012-03-29

28 inneboende och blivit utslängda. Att ha sådana former för boende bidrog till oro runt boendet. Studenterna önskade: 1. Förstahandskontrakt: så att man vet att man kan bo kvar hela studietiden minst. 2. Tillförlitliga hyresvärdar att det finns någon samordnare som har granskat/kontrollerat hyresvärdar så att man som student kan känna sig trygg med att en tredje part granskat dem. 3. Att slippa vara inneboende, att ha osäkra kontrakt och riskera att bli utkastad närsomhelst. - Möjlighet att låna och ha tillgång till en gemensam lokal i boendet. Detta för att känna att man kan ta hem studiekompisar eller andra vänner och familj. Studentlägenheten kan vara liten. Studenterna menar att storleken på lägenheten begränsar dem i om de kan ta hem studiekamrater att studera tillsammans eller inte. - Att det finns ett ordentligt kök i boendet. Exempelvis poängterade en student att det inte fungerar att äta ute varje dag. Hon gjorde storkok, frös in och hade med sig som lunch under veckan. Hon menade att hon absolut inte skulle vilja bo i korridor med delat kök eftersom man inte skulle kunna laga ordentlig mat till ett rimligt pris. Ett ordentligt kök gjorde att hon kunde hålla sin studentbudget. - Inte korridorsboende med delat kök och delat badrum/dusch. Studenterna menade att de vill ha sitt eget kök och sin egen toalett för att trivas. - Känna sig hemma i området. Det framkom under intervjuerna att studenter som redan bodde i hyreslägenheter i Arlöv inte alltid tyckte att det fungerade mellan dem och barnfamiljer. Även om studenterna tar boende i början av studierna så flyttar de sedan när de får annat som de ser som bättre. Det togs upp att kommunen skulle kunna bidra till att göra det attraktivt med boende i kommunen genom att hjälpa till och jobba för att vissa fördelar till studenter boende i kommunen. De tog upp exempel såsom att studenter som bor i kommunen skulle ha förtur till sommarjobb i kommunen eller att man jobbar för studentrabatter liksom det finns för studenter på studieorter. 4.3 Sammanfattning Sammanfattningsvis är studenternas bild av vad som skulle vara positivt med att bo i Burlöv att de får mer för pengarna än vad de fått i Malmö och att det finns större möjlighet till trädgård/uteplats. De menar att Burlöv skulle vara en lämplig studentort tack vare närheten till Malmö högskola. Närhet innebär både att det är kort avstånd, t.ex. att det är möjligt att cykla, det innebär också att Skånetrafikens pendlarkort inte blir dyrare än om 17 (42) repo001.docx 2012-03-2914

29 man skulle bo i Malmö det är samma antal zoner som gäller. Intervjuerna visar också att det vid Malmö högskola inte finns samma utpräglade studentliv som t.ex. Lund och därför finns inte samma starka önskemål om att bo mitt i staden för att kunna vara en del av studentlivet. Detta är till Burlövs fördel. Studenternas bild av vad som skulle vara negativt med att bo i Burlöv är att de förknippar Burlöv med en ort för (barn)familjer, ortens rykte, att det inte ser attraktivt ut från tåget. Oavsett det faktiska avståndet finns det ett mentalt hinder i form av att Malmö och Burlöv är två olika kommuner. Anledningar till att välja bort Burlöv till fördel för Malmö är om föräldrar och vänner bor i Malmö sedan tidigare, man är uppvuxen i Malmö och vill därför bo kvar nära vänner och familj. En annan anledning är att man faktiskt vill ta del av stadslivet som Malmö erbjuder. Förutsättningar för ett bra studentboende i Burlöv utifrån studentperspektiv är: - Att studenterna inte känner sig ensamma att de bor fler studenter på samma plats - Boendet passar studenters plånbok - Att det finns möjlighet att få vardagen att fungera utan bil, d.v.s. bra kollektivtrafik, matvarubutik och träningsmöjlighet nära - Möjlighet till större boende, fast lugnare än i stan, trädgård - Trygghet i boendet genom 1. Kontroll för seriösa uthyrare 2. Förstahandskontrakt 3. Slippa bo inneboende - Ordentligt kök och större gemensam lokal som går att låna. Korridorsboende med delat kök eller delat badrum/dusch är mindre attraktivt. 18 (42) repo001.docx 2012-03-29

30 5 Analys och rekommendationer av mark I Framtidsplanen för Burlövs kommun innebär 2030 års bebyggelsescenario att Burlöv bör vara urbant och med samma exploateringstal som nybyggd stadsmiljö i Malmö. Området närmast Burlöv Centralstation ska ha högst exploateringsgrad och hus med i genomsnitt fyra till fem våningar för att sedan gradvis bli lägre och glesare ju längre ut från stationsområdet som det byggs (Framtidsplan för Burlövs kommun, 2013). Största delen av de bebyggelseområden som pekats ut i Framtidsplanen har närhet till kollektivtrafik, se karta De bebyggelseområden som lyfts fram i Framtidsplanen har granskats och bedömts utifrån studentattraktivitet. Studentattraktiviteten baseras, som tidigare nämnts, på intervjuer med studenter kårordförande och bostadsadministratörer. I tillägg till detta har SFS kriterier för en rimlig bostadsgaranti vägts in liksom Boverkets (2009) och Högskoleverkets (2008) rapporter om hur studentgruppen ser ut. 5.1 Förutsättningar för analys Sammantaget har följande förutsättningar och begränsningar väglett oss vid bedömning av mark, d.v.s. de bebyggelseområden som pekats ut i Framtidsplanen: - Studentgruppen är heterogen. De studenter som kan vara aktuella för boende i Burlövs kommun är exempelvis: 1. De som i nuläget bor hos föräldrar i Malmö men som söker eget boende, som önskar närhet men som inte vill bo mitt i (Malmö) centrum. De är inte beroende av att ha andra studenter nära egna boendet. 2. De som bott i Malmö ett tag, men som nu önskar något större, lite lugnare boende med möjlighet till trädgård/uteplats. De vill inte göra avkall på närheten till Malmö. Detta kan vara såväl en student som ett par/kompispar. 3. De som studerar vid SLU i Alnarp som cyklar till studierna. Vid intervjuerna framkom att studenter vid Alnarp troligtvis främst är intresserade av boende i Åkarp tack vare ortens gröna prägel och närheten till skolan (gång och cykel). Genom att studenterna föredrar att cykla, så blir industriområdet i Arlöv, som cykelvägen går genom, ett hinder från att ta sig till Arlöv på ett tryggt sätt. 4. Den kanske största gruppen är de yngre studenter som precis ska/har börjat läsa vid Malmö högskola som inte redan bor inom pendlingsavstånd. För denna grupp är det mycket viktigt att det bor många andra studenter på samma ställe som den och att det finns någon möjliget till gemenskap i boendet för att de inte ska känna sig ensamma. 19 (42) repo001.docx 2012-03-2914

31 - Att utbyggnaden inte ligger alltför långt fram i tid pga att studentkullarna väntas minska. Samtidigt är både SLU i Alnarp och Malmö högskola populära skolor, så varierande storlek på studentkullarna kanske inte påverkar söktrycket på högskolorna. Inför utbyggnad bör det tas fram ett underlag för hur söktrycket för högskolan förväntas se ut framöver. - Det ska vara nära till kollektivtrafik. Ett riktvärde är, utifrån SFS bostadsgaranti, max 30 min till högskolan och bra kollektivtrafik. - Nära till bra cykelstråk - Nära till matvarubutik med rimliga priser - Upplevas som ett område med liv och rörelse. Där människor rör sig och syns ute vid olika tider på dygnet - Inte industriområde. Om studenterna upplever att boendet kastats ut i industriområde ökar riskerna att det bara blir ett passageboende med hög omsättning av studenter och studenter som inte trivs. Boende i industriområde kan också bidra till känsla av ensamhet, vilket är ett utbrett problem bland studenter i Malmö. - Gärna med möjlighet till att använda grönområde att odla på - Närhet till träningsmöjligheter 20 (42) repo001.docx 2012-03-29

32 5.2 Rekommenderade markområden I kapitlet presenteras kort varje område enligt Framtidsplanen, därefter värderas området från studentperspektiv, se Figur 5. Figur 5 Värdering utifrån studentperspektiv av bebyggelseområden 21 (42) repo001.docx 2012-03-2914

33 Varje område har fått bock, frågetecken eller kryss beroende på om området är aktuellt ur studentsynvinkel eller inte. betyder att området är aktuellt för studentboende betyder att området inte är aktuellt inom ramen för Framtidsplanen, men eventuellt senare betyder att området inte är aktuellt för studentboende 5.2.1 Område 1. Burlöv station och Burlöv center Om området: Målet för område 1 är att, genom förtätning och omvandling, bli ett nytt attraktivt centrum mötesplats för hela kommunen. Området planeras bli blandat med handel, kontor, service, kultur och bostäder. Förtätning planeras att utformas med hög arkitektonisk kvalitet och uppfinningsrikt tillförande av stadsmässig grönska så att det blir grönt och skönt. Värdering: I den form området har i nuläget är det inte aktuellt med studentboende eftersom det är ett område för handel. Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario som studentperspektiv (t.ex. ekonomiska ramar för månadshyra), så är det ett lämpligt område för studentboende. Utifrån sitt läge till tågstation och cykelvägar till Malmö, med sin intention att skapa liv och rörelse vid olika tider på dygnet, närhet till matvaruaffärer och service samt träningsanläggning (Burlövsbadet) kommer detta område bli attraktivt ur studentperspektiv. I och med att möjligheten till egen uteplats eller möjlighet till grönyta för odling kommer att vara begränsad i detta område är området kanske mest aktuellt för studentgruppen som kommer som nybörjare, som värderar att bo nära andra studenter och vill ha liv och rörelse omkring sig för att inte känna sig ensam. Boende för studenter bör därför planeras så att många studenter bor nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter och att hyresvärden speciellt tänker på studenters behov. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 22 (42) repo001.docx 2012-03-29

34 Figur 6 Burlöv Center 5.2.2 Område 2. Arlövs företagsby Om området: Omvandling och förtätning mot blandstad med personintensiva verksamheter i första hand för att öka antalet arbetstillfällen, och på längre sikt även med bostäder. Värdering: Ej aktuellt för studentboende i nuläget då boende planeras på längre sikt och antalet studenter beräknas minska framöver. Ny och aktuell information om studentmängd och söktryck på högskolorna samt väntad bostadsbrist bland studenter får tas fram då boende diskuteras. 5.2.3 Område 3. Kronetorpsområdet Om området: Ett större relativt obebyggt område, ca 1,5 km från Burlöv Centralstation. Främst planeras bostäder men även personintensiva arbetsplatser, grönområden, restauranger, service, gym och möteslokaler. Parken ska bli i omfattningen av en stadspark. 28% av marken är detaljplanerad. Norra delen av Kronetorp ligger lika nära Åkarps station som Burlövs station därför ses det som en fördel om Åkarps patriciervillor blir förebild för norra delen av Kronetorpsområdet. Värdering: Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario med blandad bebyggelse som utifrån studentperspektiv (främst ekonomiska ramar för 23 (42) repo001.docx 2012-03-2914

35 månadshyra eftersom det handlar om nybyggnation), så är det ett mycket passande område för studentboende. Utifrån sitt läge till tågstation och cykelvägar till Malmö, med sin intention att skapa liv och rörelse vid olika tider på dygnet, närhet till matvaruaffärer och service samt träningsanläggning (Burlövsbadet) kommer detta område bli attraktivt ur studentperspektiv. I och med att det gröna och sköna såväl som liv och rörelse kommer att prägla området borde det finnas intresse för området både för gruppen yngre studenter som värderar att bo nära andra studenter och ha en studentgemenskap i boende som studentgruppen värderar tillgång till trädgård/uteplats/möjlighet till liten odling. Boende för studenter planeras så att många studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Dessutom är det viktigt att hyresvärden speciellt tänker på studenters behov för att de ska trivas och att boendet inte ska bli ett passageboende så att studenten flyttar så snart han/hon får andra erbjudande. Möjligheten för studenter att ha marklägenhet med tillgång till uteplats eller att anlägga gemensamma odlingsytor för ett antal hyreslägenheter kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 24 (42) repo001.docx 2012-03-29

36 Figur 7 Vyer över Kronetorpsområdet 5.2.4 Område 4. Svenshög Om området: Storskaligt område med park i mitten. Finns möjlighet till förtätning. 800 nya invånare till de idag cirka 2000. Bottenvåningar bedöms ge ca 300 nya arbetstillfällen. Området vänder baksidan mot de kringliggande vägarna och parken är viktig. En välskött bangolfbana, lekplatser och hundrastgårdar finns i området. Framtidsplanens bebyggelsescenario innebär omvandling av områdets ytterkanter längst Lundavägen och Kronetorpsvägen. Tanken är att utrymmet ska omvandlas till levande stadsrum med breda trottoarer, uteserveringar, bokaler och dylikt. Värdering: Området är lämpligt för studentboende om det är möjligt att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende, t.ex. att en trappuppgång i befintliga hus avsätts 25 (42) repo001.docx 2012-03-2914

37 för studenter och att det utformas möjlighet för gemenskap i anslutning till det. Framtidsplanens bebyggelsescenario med omvandling av områdets ytterkanter längst Lundavägen och Kronetorpsvägen kan fungera även för studenter. Studenters ekonomiska situation liksom risk för att bygga in ensamhet måste då beaktas. Utifrån sitt läge med närhet till kollektivtrafik, butiker, parkområden med fågelkvitter och aktiviteter såsom bangolf samt närheten till träningsanläggning (Burlövsbadet) gör detta område attraktivt ur studentperspektiv. En förutsättning är att det finns möjlighet för många studenter kan bo nära varandra för gemenskapens skull och för att skapa långsiktigt boende och undvika att studenter flyttar så snart de fått något annat. Detta förutsätter att hyresvärd speciellt tänker på studenters behov. Om det finns möjlighet att göra om ett antal lägenheter i befintlig bebyggelse och utforma för gemenskap där skulle detta vara intressant för gruppen yngre studenter som värderar att bo nära andra studenter och ha en studentgemenskap i boende. Boende för studenter planeras då bäst så att många studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Även den studentgrupp som söker eget boende, som inte vill bo mitt i centrum och som kan tänka sig bo i en vanlig lägenhet med blandade grannar kan vara aktuell i detta område. I tillägg till att befintliga lägenheter används som studentboende är en ytterligare idé att t.ex. att inreda outnyttjade utrymmen på vindar till student- och ungdomsbostäder, såsom föreslås i Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder. Vindar som inreds till student- och ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga, det betyder att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. En inventering av befintliga fastigheter med tanke på att göra om outnyttjade ytor till studentboende kan genomföras. Enligt Framtidsplan för Burlöv är det viktigt att behålla det gröna och då studenter söker sig från Malmö till Burlövs kommun med tanken att få möjlighet ha en liten yta för egen odling skulle en idé vara att studenter ges möjlighet att ansvara för och att sköta om delar av grönområdet och på så sätt bidra till att området upplevs som grönt, men samtidigt tryggt och som främjar liv och rörelse vid olika tider på dygnet. 26 (42) repo001.docx 2012-03-29

38 Figur 8 Stora grönytor på Svenshög 5.2.5 Område 5. Mellan järnvägen och Västkustvägen Om området: Området är inklämt mellan järnväg och Västkustvägen vilket ger stora bullerproblem och förtätning med bostäder bör inte ske. Värdering: Området är ej lämpligt för studentboende eftersom förtätning med bostäder inte bör ske. 27 (42) repo001.docx 2012-03-2914

39 5.2.6 Område 6. Västra delen av nordöstra Arlöv Om området: Detta stationsnära område planeras på längre sikt till ett område med mer tät och blandad bebyggelse, även bostäder. Med sikte på 2030 kan några nya bostäder byggas. Värdering: Området är ej lämpligt för studentboende i nuläget då det upplevs som del av industriområde snarare än som ett ställe där det finns liv och rörelse, vilket inte är att föredra ur studentperspektiv. För boende som planeras på längre sikt får hänsyn tas till att antalet studenter beräknas minska framöver. Ny och aktuell information om studentmängd och söktryck på högskolorna samt väntad bostadsbrist bland studenter får tas fram då boende diskuteras. 5.2.7 Område 7. Lillevångsområdet, Stadsägan m.fl. Om området: Färdigt bostadsområde. Utrymme för mindre förtätningar med bostäder och mindre verksamheter i form av frisör, kontor etc. Värdering: Området ligger nära stationen och på nära avstånd till Alnarp, matvaruaffär, träningsanläggning och läget skulle därför vara fördelaktigt utifrån studentperspektiv. Det är dessutom ett område som upplevs som ett bostadsområde och där är en del liv och rörelse både med folk som rör sig till och från stationen och som rör sig till och från Burlöv Center. Området har begränsat med markområden där förtätning skulle vara möjlig. En möjlighet kunde vara att en eller flera privata villor görs om från enfamiljhus till att kunna inrymma några studenter. Villorna ska i nuvarande skick kunna fungera som gemensamt boende för ett antal studenter (3-5 studenter) som delar kök och vardagsrum och har tillgång till trädgården, såsom beskrivs i bostadsförsörjningsprogrammet. Denna form av boende skulle kunna passa för studenter vid Malmö högskola som vill flytta ifrån Malmö för att få möjlighet att ha tillgång till trädgård. 5.2.8 Område 8. Vakteln, Tranan, Tjädern, Stadsägan, Vipan m.fl. 28 (42) Om området: En del av området är kyrkoområdet med mycket grönt och skönt, i östra delen finns detaljplanelagt för flerbostadshus, förtätning aktuell längst Lundvägen och Dalbyvägen. Det anses viktigt att behålla liv och rörelse genom kvällsöppna affärer och aktiviteter. Möjlighet till förtätning om ca 200 nya bostäder utöver dagens cirka 800. Värdering: repo001.docx 2012-03-29

40 Området är centralt, strävar efter stadskänsla med butiker och aktiviteter som är öppna under kvällstid, ligger nära kollektivtrafik i form av både buss och tåg, detta gör området aktuellt för studenter. Eftersom bostäder ges plats genom förtätning och att det enbart handlar om ca 200 bostäder är det inte troligt att dessa placeras på samma ställe. Därför är området mindre intressant för yngre studenter som värderar högt att bo nära andra studenter och ha en studentgemenskap i boendet eftersom bostäder kommer att spridas ut i området. Området är mer aktuellt för den studentgrupp som söker eget boende men som inte vill bo mitt i Malmö centrum och som kan tänka sig bo i en vanlig lägenhet med blandade grannar. Om det finns möjlighet att avsätta ett antal lägenheter i befintlig bebyggelse och eventuellt utforma dem utifrån Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder och på så sätt hålla nere hyreskostnader. En annan möjlighet är att använda delar av befintliga fastigheter som studentboende, t.ex. att inreda outnyttjade utrymmen på vindar till studentbostäder, såsom föreslås i Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder. Vindar som inreds till student- och ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga, det betyder att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. En inventering av befintliga fastigheter med tanke på studentboende kan genomföras. 5.2.9 Område 9. F.d. Saabområdet m.fl. Om området: Området ligger 1 km från Burlövs station, 200 m från Arlövs kommande station, mkt nära Arlöv centrum. Idag storskalig enplansbyggnad och parkeringsplatser. Området bör ges möjlighet att omvandlas och förtätas till stationsnära personintensiv blandstad (3-5 vån). Värdering: Området är inte lämpligt för studentboende i nuläget då det är ett industriområde snarare än som ett ställe där det finns liv och rörelse, vilket inte är att föredra ur studentperspektiv. För boende som planeras på längre sikt får hänsyn tas till att antalet studenter beräknas minska framöver. Ny och aktuell information om studentmängd och söktryck på högskolorna samt väntad bostadsbrist bland studenter får tas fram då boende diskuteras. 5.2.10 Område 10. Tågarp, Rinnebäck m.fl. Om området: Relativt tätbebyggt område med bostadsbebyggelse. Behöver kompletteras med verksamheter för att området ska få mer liv och rörelse. Viss förtätning möjlig, antal bostäder kan öka från 1840 till 1940. Värdering: 29 (42) repo001.docx 2012-03-2914

41 Området är i nuläget inte lämpligt för studentboende eftersom det saknar liv och rörelse som är viktigt för studenter. Antalet nya bostäder som planeras är så lågt att det inte är troligt att många studenter kan bo nära varandra och ha gemenskap av varandra. Ett alternativ är att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende, t.ex. att en trappuppgång i befintliga hus avsätts för studenter och att det utformas möjlighet för gemenskap i anslutning till det. Området ligger nära Alnarp vilket ger att cykelväg dit är omkring 3-4 km. Dock går cykelväg genom industriområde vilket blir ett otrygghetshinder då dessa verksamheter stänger kvällstid och området blir tomt på människor. När hållplats Arlövs station på Lommabanan öppnas kan området bli mer aktuellt ut studentperspektiv, dels för att hållplatsen bidrar till liv och rörelse och dessutom blir avståndet till såväl Malmö Högskola som Alnarp kortare. 5.2.11 Område 11. Humlemaden. Om området: För Arlöv karakteristiskt bostadsområde med höga hus. Hus sticker upp bakom tät grön trädridå. Skolan ligger mitt i området. Viss förtätning så att antalet invånare kunde öka med 100 personer, från 2850 till 2950. Värdering: Utifrån sitt läge med närhet till koloniområde, park-, grönytor, matvarubutik och kollektivtrafik i form av buss är området lämpligt för studentboende. En förutsättning är att många studenter har möjlighet att bo nära varandra för en studentgemenskap i boendet. T.ex. om det är möjligt att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende exempelvis att en trappuppgång i befintliga hus avsätts för studenter och att det utformas möjlighet för gemenskap i anslutning till det. Det är inte lämpligt att låta enskilda studenter bo här utan närhet till andra studenter, de skulle känna sig ensamma. Detta förutsätter att hyresvärd speciellt tänker på studenters behov. Främst skulle det vara aktuellt för yngre studenter som värderar att bo nära andra studenter. I tillägg till att befintliga lägenheter kan användas som studentboende är en ytterligare idé att t.ex. att inreda outnyttjade utrymmen på vindar till student- och ungdomsbostäder, såsom föreslås i Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder. Vindar som inreds till student- och ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga, det betyder att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. En inventering av befintliga fastigheter med tanke på att göra om outnyttjade ytor till studentboende kan genomföras. 5.2.12 12 Området runt Geukahuset Om området: Mest stadslika och tätbebyggda området i Arlöv, det kulturellt värdefulla Geukahuset finns här. Områdets city-karaktär kan förstärkas ytterligare genom skönare utformning och 30 (42) repo001.docx 2012-03-29

42 bättre utnyttjande av Dalbyvägens gaturum och Sockerbitstorgets som mötesplats för exempelvis uteserveringar. Viss förtätning är möjlig, antal boende kan öka med ca 90 personer från 820. Värdering: Området är nära Burlöv C och busshållplatser, strävar efter stadskänsla och kan därför vara aktuellt för studenter, främst den studentgrupp som söker eget boende men som inte vill bo mitt i Malmö centrum och som kan tänka sig bo i en vanlig lägenhet med blandade grannar. Om det finns möjlighet att avsätta ett antal lägenheter i befintlig bebyggelse och eventuellt utforma dem utifrån Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder och på så sätt hålla nere hyreskostnader. Eftersom bostäder ges plats genom förtätning och att det enbart handlar om ca 90 personer är det inte troligt att dessa placeras på samma ställe. Därför är området mindre intressant för yngre studenter som värderar högt att bo nära andra studenter och ha en studentgemenskap i boendet. 5.2.13 Område 13. Området med Sockerbruket och biblioteket Om området: Här ligger gamla Sockerbruket, Arlövs bibliotek och park. Inga fler boende utöver de 60 som idag bor här förväntas kunna flytta in. Värdering: Området är inte aktuellt för studentbostäder eftersom det inte bedöms kunna flytta in fler invånare. 5.2.14 Område 14. Området söder om Pilevallen Om området: Delar av detta område har tidigare använts till industriändamål, eventuella markföroreningar som följd. Detta måste först utredas liksom hur området påverkas av eventuella översvämningar. Området, ligger 1 km från den nya stationen (Lommabanan) kan förtätas. Idag bor det 385 personer i området och i framtiden kunde 700 bo här. Värdering: Ej aktuellt för studentboende i nuläget då boende planeras på längre sikt och antalet studenter beräknas minska framöver. Ny och aktuell information om studentmängd och söktryck på högskolorna samt väntad bostadsbrist bland studenter får tas fram då boende diskuteras. Området kommer att få nära till tågstation framöver men får bedömas på nytt i relation till hur mycket liv och rörelse det finns, närhet till matvarubutik etc. 31 (42) repo001.docx 2012-03-2914

43 5.2.15 Område 15. Strandängen, Pilevallen m.fl. Om området: Norra delen är detaljplanelagd för bostadsändamål både flerbostadshus och småhus, planen är på väg att genomföras. I södra området ligger en parkering som kan prövas för förtätning. En ökning på 50 boende till max 830 personer bör kunna ske. Värdering: Området är i nuläget inte lämpligt för studentboende eftersom det saknar liv och rörelse som är viktigt för studenter. Ett alternativ är att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende, t.ex. att en trappuppgång i befintliga hus avsätts för studenter och att det utformas möjlighet för gemenskap i anslutning till det. Ett annat alternativ är att nybyggda flerbostadshus utformas för studenter med möjlighet till gemenskap i boendet. Området ligger nära Alnarp vilket ger att cykelvägen dit är omkring 3-4 km och nära cykelvägar till Malmö Högskola (cykelväg ca 6 km). Dock går cykelvägarna både till Alnarp och Malmö Högskola genom industriområden vilket blir ett otrygghetshinder då dessa verksamheter stänger kvällstid och området blir tomt på människor. 5.2.16 Område 16. Området längst Västkustvägen utanför Tågarp Om området: Området är bullerstört från Västkustvägen, den grönstruktur som finns anses värdefull att bevara. Området bör anses vara färdigplanerat. Värdering: Området är inte aktuellt för studentbostäder eftersom det anses färdigplanerat och saknar dessutom liv och rörelse, närhet till matvaruaffär som är värdefullt utifrån studentperspektiv. 5.2.17 Område 17. Området runt Granliden Om området: Område med mycket grönt och enligt Framtidsplanen är det gröna positiva inslag och värt att bevara. Vid Allégatan har en förtätning genomförts med småhus i två våningar och små flerbostadshus vid Granliden. Området bedöms vara fullbyggt. Värdering: Tack vare att området är trevligt med gröna miljöer och närhet till koloniområde skulle det vara attraktivt för de studenter som söker sig till Burlöv för att få möjlighet att ha tillgång till en grön yta med möjlighet att odla, men eftersom området anses fullbyggt och strävan 32 (42) repo001.docx 2012-03-29

44 är att bevara de gröna inslagen är området inte lämpligt för nybyggda studentboenden. Det alternativ som finns är att skulle vara om det finns möjlighet att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende. Området skulle främst vara intressant för studenter som väljer att flytta ifrån Malmö för att få närmare till gröna omgivningar. Om det finns möjlighet att flera studenter kan bo i nära varandra och att det erbjuds gemenskap i boendet är detta område som skulle kunna vara aktuellt för yngre studenter som behöver känna gemenskap med andra i sitt boende. Detta förutsätter att hyresvärd speciellt tänker på studenters behov. 33 (42) repo001.docx 2012-03-2914

45 5.2.18 Område 18. Centrala Åkarp 34 (42) Om området: Stationsnära område som enligt Framtidsplanen bör ges speciell omsorg och knytas tydligt till stationen. I befintligt förslag föreslås bebyggelse i form av publikdragande ändamål som café och restauranger en attraktiv och livlig mötesplats närmast stationen och dammen. I Framtidsplanen finns tankar om studentboende på de övre våningarna i hus bredvid stationen (skola och förskola på bottenplan). Området bedöms kunna utvecklas med ca 100 boende. Värdering: Delar av området skulle vara aktuellt för studentboende då det är nära station, matvaruaffär, är ett lugnt område men ändå lite liv och rörelse speciellt runt affären. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. Studenter vid SLU i Alnarp menade att Åkarp en lämplig plats att bo på tack vare sin närhet till Alnarp, lugna och gröna framtoning. Om det är möjligt att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende kunde området vara intressant för dessa studenter gärna att omkring fem studenter bor ganska nära varandra. I tillägg till att befintliga lägenheter kan användas som studentboende är en ytterligare idé att t.ex. att inreda outnyttjade utrymmen på vindar till student- och ungdomsbostäder, såsom föreslås i Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder. Vindar som inreds till student- och ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga, det betyder att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. En inventering av befintliga fastigheter med tanke på att göra om outnyttjade ytor till studentboende kan genomföras. Om det är möjligt kunde någon befintlig grönyta i området, t.ex. de närmast repo001.docx 2012-03-29

46 affären, se Figur 9, användas av studenterna för odling, typ stadsodling. Möjligheten till studentboende på de övre våningarna i husen närmast stationen kan vara en bra idé under förutsättning att det byggs in utrymmen och möjligheter till gemenskap för studenterna och att hyresvärden speciellt tänker på studenters behov. Risken med området är att hyran för de nyproducerade bostäderna blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. Figur 9 Möjlighet till stadsodling bakom affären? 35 (42) repo001.docx 2012-03-2914

47 5.2.19 Område 19. Östra Dalslund Om området: Obebyggt stationsnära område som bör planeras för bostadsändamål med en del service. Hus i 2-3 våningar. Målbilden är att skapa ett område som är grönt och skönt, nära idrottshall och fotbollsplaner samt tågstation, tryggt och möjlighet till liv och rörelse. Intentionen är att bidra till ett mer varierat bostadsutbud i Åkarp, göra det lättare att hitta passande boende för både ungdomar och äldre som inte har möjlighet att bo i hus. Det möjliggörs bebyggelse för 600 invånare. Värdering: Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario med blandad bebyggelse som utifrån studentperspektiv (främst ekonomiska ramar för månadshyra eftersom det handlar om nybyggnation), så är det ett passande område för studentboende. Utifrån sitt läge med tågstation mot Malmö och cykelvägar till Alnarp (2 km), med sin intention att skapa lite liv och rörelse och service samt tanke att kommande boende ska attraheras av ungdomar kommer detta område eventuellt att bli attraktivt ur studentperspektiv. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. I och med närheten till Alnarp finns intresset kanske främst hos studenter vid SLU. Då området inte ligger mitt i Alnarp så värderar studenterna närhet och sällskap av ett par andra studenter. Därför kan boendet planeras så att ett par studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Möjligheten att studenterna får tillgång till en gemensam uteplats med möjlighet att odla kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. Figur 10 Östra Dalslund 36 (42) repo001.docx 2012-03-29

48 5.2.20 Område 20. Omkring Bruksvägen Om området: Området består av ytkrävande verksamheter. Enligt Framtidsplanen bör en omvandling göras till mer personintensiva och ytsnåla verksamheter tack vare det stationsnära läget. Bör bli tät bebyggelse, nybyggnation av mindre flerbostadshus med olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar är tänkt att uppmuntras. Antalet boende planeras öka från dagens 10 till i framtiden 230. Värdering: Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario med mindre flerbostadshus, olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar som utifrån studentperspektiv (främst ekonomiska ramar för månadshyra eftersom det handlar om nybyggnation), så är det ett passande område för studentboende. Med sin närhet till Alnarp är området intressant för studerande vid SLU i Alnarp. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. Då området inte ligger mitt i Alnarp så värderar studenterna närhet och sällskap av ett par andra studenter. Därför kan boendet planeras så att ett par studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Möjligheten att studenterna får tillgång till en gemensam uteplats med möjlighet att odla kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 5.2.21 Område 21. Omkring Karstorp, Svanetorp Om området: Stationsnära och relativt homogent område, tät villabebyggelse utmed säckgator. I området bör man sträva efter lite komplement till bostadsändamålet efter noggrann utredning För att skapa liv och rörelse även dagtid. På vissa ställen möjlighet till förtätning och att utöka med ca 50 invånare Värdering: Med sin närhet till Alnarp är området intressant för studerande vid SLU i Alnarp. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. 37 (42) repo001.docx 2012-03-2914

49 Området saknar dock liv och rörelse dagtid och det är längre avstånd till matvaruaffär. Området har begränsat med markområden där förtätning skulle vara möjlig. En möjlighet som skulle kunna finnas är att en eller flera privata omvandlas till studentboende så att ett antal studenter (4-6 studenter) kunde bo där, dessa delar kök och vardagsrum och har tillgång till trädgården. 5.2.22 Område 22. Björkvägen, Kabbarp m.fl. Om området: Äldre bebyggelse i Åkarp, stora villor i stora trädgårdar både hus och trädgårdar kulturellt värdefulla att bevara. Genare cykel- och gångvägar behövs. Tom lokal bredvid mataffären finns i nedlagt vattenverk där förtätning är möjligt (med upp till 4 våningar). Kan utökas med ca 35 boende till befintliga 1300. Värdering: Med sin närhet till Alnarp är området intressant för studerande vid SLU i Alnarp. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. Området har begränsat med markområden där förtätning skulle vara möjlig. Området vid mataffären där förtätning är möjlig är intressant ur studentperspektiv. Då området inte ligger mitt i Alnarp så värderar studenterna närhet och sällskap av ett par andra studenter. Därför kan boendet planeras så att ett par studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Möjligheten att studenterna får tillgång till en gemensam uteplats med möjlighet att odla kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 5.2.23 Område 23. Södra området mellan järnvägen och Lundavägen Om området: Bostadsområde har en blandning av enfamiljs- och flerfamiljshus, hyreshus och eget ägande. Även service i form av distriktssköterska, skola, frisör, massage, förskola vilket ger befolkad och blandad bebyggelse. Ligger inom stationsnära läge. Eftersträvansvärt är varsam förtätning. Bedömningen är 60 nya boende utöver nuvarande 1200. Värdering: repo001.docx 2012-03-29 38 (42) Området kan vara aktuellt för studentboende om det är möjligt att göra om eller avsätta delar av befintliga lägenheter till studentboende. Då befintliga lägenheter i Burlövs

50 Bostäder här har tillgång till egen trädgård kan det vara intressant för de studenter som kan tänka sig dela lägenhet eller är par som vill ha tillgång till egen trädgård. Med sin närhet till Alnarp är området intressant för studerande vid SLU i Alnarp. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. 5.2.24 Område 24. Området längst Västkustvägen Om området: Inga nya boenden bedöms kunna tillskapas enligt Framtidsplanen, området är stört av buller och består av grönytor som är viktiga för intilliggande bostadsområden. Värdering: Området är inte aktuellt för studentbostäder eftersom det anses färdigplanerat och saknar dessutom liv och rörelse och närhet till matvaruaffär som är värdefullt utifrån studentperspektiv. 5.2.25 Område 25. Område i norra delen öster om Lundavägen Om området: Område med till största delen villabebyggelse med några verksamheter längst Lundavägen. Viss förtätning bör boendeändamål genom ut- och påbyggnad av befintliga hus. Söder om Lundavägen finns ett område, Trädgårdsbyn, som fick bygglov 2011. Ytterligare detaljplaneärenden för bostäder i form av radhus pågår. Ca 180 nya invånare (till befintliga 800) ska kunna flytta in. Värdering: Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario med förtätning genom ut- och påbyggnad på befintliga hus samt nya bostäder i form av radhus som utifrån studentperspektiv (främst ekonomiska ramar för månadshyra eftersom det handlar om nybyggnation), så är det ett passande område för studentboende. Utifrån sitt läge med cykelvägar till Alnarp (2 km)kan detta område vara attraktivt ur studentperspektiv. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. I och med närheten till Alnarp finns intresset kanske främst hos studenter vid SLU. Då området inte ligger mitt i Alnarp så värderar studenterna närhet och sällskap av ett par andra studenter. Därför kan boendet planeras så att ett par studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är 39 (42) repo001.docx 2012-03-2914

51 enbart för studenter. En annan möjlighet är att använda delar av befintliga fastigheter som studentboende, t.ex. att inreda outnyttjade utrymmen på vindar till studentbostäder, såsom föreslås i Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder. Vindar som inreds till student- och ungdomsbostäder föreslås inte behöva vara tillgängliga, det betyder att hissar inte behöver installeras eller förlängas till vindsvåningen. En inventering av befintliga fastigheter med tanke på studentboende kan genomföras. Möjligheten att studenterna får tillgång till en gemensam uteplats med möjlighet att odla kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 5.2.26 Område 26. Område i södra delen öster om Lundavägen Om området: Området ligger mitt i kollektivtrafikstråk med buss längst Lundavägen. Byggnation i detta område är till största del färdigställd 2012. Ca 50 nya invånare har planerats till totalt ca 200. Värdering: Om lämplig utformning är möjlig utifrån såväl Framtidsplanens bebyggelsescenario som utifrån studentperspektiv (främst ekonomiska ramar för månadshyra eftersom det handlar om nybyggnation), så är det ett passande område för studentboende. Utifrån sitt läge med cykelvägar till Alnarp (2 km)kan detta område vara attraktivt ur studentperspektiv. Bussförbindelse till Alnarp fungerar under vardagar, men helger och kvällar skulle bussförbindelse till Alnarp kunna förbättras för att göra området attraktivt. Även cykelavståndet är kort kan det vara svårt eller otryggt att cykla alla tider på dygnet året om, t.ex. vid snöoväder eller kvällstid då cykelvägarna delvis går utanför bebyggelsen. I och med närheten till Alnarp finns intresset kanske främst hos studenter vid SLU. Då området inte ligger mitt i Alnarp så värderar studenterna närhet och sällskap av ett par andra studenter. Därför kan boendet planeras så att ett par studenter kan bo nära varandra för att bygga in gemenskap, t.ex. att ett våningsplan eller en uppgång är enbart för studenter. Möjligheten att studenterna får tillgång till en gemensam uteplats med möjlighet att odla kan övervägas. Risken med området är att hyran för nyproducerade bostäder blir alltför hög för studenternas ekonomiska ramar. Boverkets förslag på regeländringar för byggande för studentbostäder genom möjligheten att minska boytan kan hjälpa till att hålla nere hyreskostnader. 40 (42) repo001.docx 2012-03-29

52 6 Slutsatser och rekommendationer Det verkar finnas intresse bland studenter att söka sig till studentboende i Burlövs kommun tack vare sin närhet till såväl Malmö Högskola som SLU i Alnarp. En fördel är att de som studerar i Malmö till stor del är s.k. otraditionella studenter och att studentlivet i Malmö inte är lika utpräglat som t.ex. i Lund där en stor del studenter vill bo mitt i för att kunna vara del av studentlivet. En del väljer att bo i Malmö för att uppleva staden Malmö, medan andra vill ha nära till högskolan och då är Arlöv eller Åkarp alternativ. Var studentbostäder placeras, d.v.s. vilka markområden som rekommenderas för studentboende spelar roll för hur attraktivt det är för studenter att välja studentboende i Burlöv. Viktiga aspekter är närhet till kollektivtrafik, närhet till mataffär, liv och rörelse i området och gärna möjligheter till träning i närheten. I det tidigare kapitlet analyserades de olika bebyggelseområdena utifrån studentperspektiv i den ordning de presenteras i Framtidsplan för Burlövs kommun. Sammanfattningsvis är följande markområden aktuella Markområden aktuella för studentboende Markområden som inte är aktuella inom ramen för Framtidsplanen, men eventuellt senare 1 2 5 3 6 13 4 9 16 7 10 22 8 14 24 11 15 12 17 18 19 20 21 23 25 26 Markområden som inte är aktuella för studentboende Utöver vilka markområden som är aktuella för studentboende spelar andra aspekter roll för hur attraktivt studentboendet blir. Allra viktigast är att hyran är överkomlig och passar studenters snäva ekonomiska ramar, speciellt viktigt att ta med i beräkningen att många studenter inte har någon inkomst på sommaren då studieåret enbart är 40 veckor. En av de grupper av studenter som kan tänka sig flytta till Burlövs kommun är de studenter som studerat något år och t.ex. söker sig bort från Malmö för att man flyttat ihop med en 41 (42) repo001.docx 2012-03-2914

53 partner. Två studenter är inte lika ekonomiskt utsatta, det påverkar också vilken typ av boende de väljer. Bland studenter i Malmö är ett stort problem att de är ensamma. De har kanske flyttat långt från sin familj för att studera och fångas inte upp av studentlivet på samma sätt som i Lund. Studentboende i Burlövs kommun riktat till yngre (ensamma) studenter skulle med fördel utformas med stora möjligheter till gemensamma aktiviteter så att boendet blir en trygghet. Om studenterna trivs i sitt boende så är chansen större att de stannar kvar och studentboendet i Burlövs kommun blir inget passageboende, Malmö studenthus kan användas som positivt exempel. Att gemenskap präglar boendet är till stor del hyrsvärdens förmåga att göra boendet attraktivt för studenter och tänka lite extra på dem. Många studenter råkar ut för oseriösa hyrsvärdar, får betala överdrivna hyror och får mycket dålig standard i boendet. Detta är inte något som eftersträvas utan i tillägg till en engagerad hyresvärd ska det vara en tillförlitlig hyresvärd. Ytterligare förmåner som förtur till sommarjobb i kommunen, förmåner i kollektivtrafiken, möjlighet att ha tillgång till odlingsyta (stadsodling?). Om det skapas företagshotell kan studieplatser arrangeras i närliggande lokal. Kan bidra till möten mellan studenter och företag. Detta borde också göra kommunen attraktiva att bo i på samma sätt som förtur till sommarjobb. 7 Referenser Boverket, 2009. Student söker bostad. Uppdrag nr 2 Översyn av studenternas bostadssituation enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket M2008/4791/A Boverket. 2013. Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter. Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG. Burlövs kommun. 2013. Framtidsplan för Burlövs kommun. Översiktplan. Högskoleverket (HSV), 2008. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Högskoleverkets rapportserie 2008:33 R. Högskoleverket (HSV), 2012. Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. Westin, Lars. 2004. Marknaden för studentbostäder i universitets och högskoleregioner. Centrum för Regionalvetenskap. CERUM Report 13:2004. 42 (42) repo001.docx 2012-03-29

ÅKARP - PÅGATÅGSSTATION 54 1 km 0 Pågatågsstaion (1 km och 2 km radie) Busshållplats (400 meter radie) VÅRDCENTRAL BIBLIOTEK BURLÖVS CENTER BURLÖV - PÅGATÅGSSTATION BURLÖVSBADET

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum 2014-02-20 55 Tjänsteskrivelse för beslut om utställning 3 för detaljplan för del av Åkarp 7:58 m.fl. Dnr KS/2010:56 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 20 juni 2011, 78, detaljplan för del av fastigheten Åkarp 7:58, Burlövs kommun. Beslutet att anta planen överklagades och Länsstyrelsen i Skåne län avslog överklagandet den 19 december 2011. Länsstyrelsens avslag överklagades och mark- och miljödomstolen avslog överklagandet den 7 mars 2012. Mark- och miljödomstolens avslag överklagades och Mark- och miljööverdomstolen upphävde kommunfullmäktiges beslut att anta planen. Flera av de skäl som angetts i överklagandet ogillades och bör därför inte kunna medföra prövningstillstånd vid ett nytt överklagande. Planutskottet beslutade den 17 oktober 2013, 58, att gå ut med reviderat planförslag för detaljplan för del av Åkarp 7:58, m.fl., på ny utställning. Länsstyrelsen framförde under utställning synpunkter på planens hantering av dagvatten, buller och markföroreningar. Efter ett möte med länsstyrelsen har en bullerutredning beställts, planbestämmelsen för markföroreningar ändrats, ett tillägg till exploateringsavtalet tagits fram som säkrar dagvattenhanteringen och kompletterande text införts i planbeskrivningen som klargör ställningstagande i dagvattenfrågan. För att inte fördröja ärendet ytterligare föreslås planchefen få möjlighet att besluta att handlingarna är färdiga att gå ut på utställning. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att delegera till planchefen att besluta om att gå ut med planförslag för detaljplan för del av Åkarp 7:58 m.fl., på ny utställning utifrån de förslag till förändringar som föreslagits i ärendet, samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Linda Larsson 040-43 91 43 linda.larsson4@burlov.se 56 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Diarienummer 2014-02-04 KS/2010:56-214 Kommunstyrelsen Detaljplan för del av Åkarp 7:58 m fl - Utställning 3 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 20 juni 2011 78 detaljplan för del av fastigheten Åkarp 7:58, Burlövs kommun. Beslutet att anta planen överklagades och länsstyrelsen i Skåne län avslog överklagandet den 19 december 2011. Länsstyrelsens avslag överklagades och Mark- och miljödomstolen avslog överklagandet den 7 mars 2012. Mark- och miljödomstolens avslag överklagades och Mark- och miljööverdomstolen upphävde Kommunfullmäktiges beslut att anta planen. Flera av de skäl som angetts i överklagandet ogillades och bör därför inte kunna medföra prövningstillstånd vid ett nytt överklagande. Planutskottet beslutade den 17 oktober 2013 58 att gå ut med reviderat planförslag för detaljplan för del av Åkarp 7:58, m fl, på ny utställning. Länsstyrelsen framförde under utställning synpunkter på planens hantering av dagvatten, buller och markföroreningar. Efter ett möte med länsstyrelsen har en bullerutredning beställts, planbestämmelsen för markföroreningar ändrats, ett tillägg till exploateringsavtalet tagits fram som säkrar dagvattenhanteringen och kompletterande text införts i planbeskrivningen som klargör ställningstagande i dagvattenfrågan. För att inte fördröja ärendet ytterligare föreslås planchefen få möjlighet att besluta att handlingarna är färdiga att gå ut på utställning.

BURLÖVS KOMMUN 2014-02-04 KS/2010:56 2 (3) 57 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att delegera till planchefen att besluta om att gå ut med planförslag för detaljplan för del av Åkarp 7:58 m fl, på ny utställning utifrån de förslag till förändringar som föreslagits i ärendet, samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

BURLÖVS KOMMUN 2014-02-04 KS/2010:56 3 (3) 58 Redogörelse för ärendet Det finns en stor risk för att detaljplanen kommer att bli överklagad. Länsstyrelsen tittar därför särskilt noga på denna plan och har kommit med synpunkter på att vissa av de detaljplanebestämmelser som har använts i planen har frångåtts sen den antogs första gången. Buller Kraven på bullerutredningarnas omfattning och kraven på planbestämmelserna för buller har skärpts på senare år. Exploatören Bonum seniorboende har beställt en bullerutredning som uppfyller kraven och som ska visa vilka planbestämmelser som behöver införas i detaljplanen. Markföroreningar Planbestämmelserna behöver kompletteras med en administrativ bestämmelse om ändrad lovplikt, såsom Bygglov för bostadshus får inte ges innan markförorening har åtgärdats. eller liknande. Dagvattenhantering Länsstyrelsen framförde ett krav på att planbeskrivningen måste innehålla information om detaljplanen ligger inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Planbeskrivningen kompletteras med informationen att detaljplanen ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Detaljplanen ger möjlighet att genomföra den lösning av dagvattenhanteringen som beskrivs i planbeskrivningen, men det går inte att på laglig väg ställa krav på markägaren att genomföra den lösningen. Länsstyrelsen föreslår därför att exploateringsavtalet och genomförandetexten i planbeskrivningen kompletteras med de krav som behöver ställas för att säkra dagvattenhanteringen. Gertrud Richter Planchef Linda Larsson Planarkitekt

Detaljplan för del av Åkarp 7:58 59 Åkarp Planområdet

60

61

62

63

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum 2014-02-20 64 Information Nya Geosecma och befolkningsförändringar Projektplanering Övrigt

BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum 2014-02-20 65 Delgivning a) KS/2012:250 Revidering av riksintresse för kulturmiljö Alnarp-Burlöv (M77) i Burlövs och Lomma kommun Yttrande från Riksantikvarieämbetet

a. p d "":'""\ SWEOISH NATIONAL HERI!AGE BOARD \J RIKSANTIKVARIEÄMBETET 66 Lansstyrelsen i Skåne lan 205 15 Malmö Yttrande Datum 2014-01 -28 Dnr 1.1.4-1016-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Revidering av riksintresse för kulturmiljö Alnarp Burlöv (M77) i Burlövs och Lomma kommun Ärendet Riksantikvarieämbetet har mottagit en remiss (2013-12-18) från Länsstyrelsen i Skåne län med förslag på revidering av riksintressebeskrivning och avgränsning för riksintresset för kulturmiljö Alnarp-Burlöv (M77) i Burlövs och Lomma kommun. Enligt förslaget delas Alnarp-Burlöv upp i två separata riksintressen samtidigt som ett område mellan de två delarna utgår. Vidare föreslås att den södra delen av riksintresset som ligger i Burlövs kommun utökas till att även omfatta delar av tätorten Arlöv. Riksantikvarieämbetets ställningstagande Riksantikvarieämbetet beslutar med stöd av 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. att riksintressbeskrivningen med motivering och uttryck för delen Burlöv respektive Alnarp revideras i enlighet med det förslag som arbetats fram av Riksantikvarieämbetet i samråd med Länsstyrelsen i Skåne län. Riksintresset delas upp i två separata riksintressen Alnarp med beteckningen (M76) i Lomma kommun och Burlöv med beteckningen (M77) i Burlövs kommun. Avgränsningarna revideras i enlighet med förslag från Länsstyrelsen i Skåne län (bil.1). Länsstyrelsen ansvarar för att närmare precisera avgränsningarna samt uppdatera aktuella digitala förteckningar i enlighet med detta beslut. Riksantikvarieämbetet Storgatan 41 Box 5405 114 84 Stockholm Tel 08-5191 8000 E-post riksant@raa.se Hemsida www.raa.se Org.nr 202100-1090 Plusgiro 599 94-4 Bankgiro 5052-3620 Riksintressebeskrivning Alnarp (M76) Motivering: Institutionsmiljö för Sveriges lantbruksuniversitet som vuxit fram ur det forna Alnarps kungsgård, med bebyggelse av stort arkitekturhistoriskt värde belägen i öppen slättbygd med förhistorisk bosättningskontinuitet Landskapet präglas helt av lantbruksuniversitetets försöks- och utbildningsverksamheter. 1 (3)

67 a..d.e SWEDISH NATIONAL HERI!AGE BOARD \J RIKSANTIKVARIEÄMBETET Uttryck för riksintresset: Välbevarat och arkitekturhistoriskt intressant institutionsbyggnadsbestånd i park och trädgårdsmiljö med arboretum från 1800-talets andra hälft. Den trelängade korsvirkesgården Gamlegården från 1600-talets kungsgård. Alnarpsslott från 1862 av G Meldahl, ekonomibyggnader från 1860 av C h Granzow, Hovbeslagsskolan från 1876 av H Zetterwall, Gamla mejeriet från 1872, Alnarps lantbruksmuseum i fornnordisk stil som flyttats till platsen från Baltiska utställningen i Malmö 191 4, det nationalromantiska Elevenborg och det funktionalistiska ' Nya mejeriet från 1930-talet och kring universitetet allesystem. l det omgivande landskapet finns fornlämningsmiljöer från bronsåldern och utmed öresundskusten betade strandängar med den forna strandlinjen tydligt avläsbar, några mindre gårds- och torpmiljöer samt en större trädplantering med olika trädslag, ett s.k. arboretum. Riksintressebeskrivning Burlöv (M77) Motivering: Odlingslandskap i öppen slättbygd och industrimiljö kring sockerbruk vilkas nära förhållande väl iiiuslerar omvandlingen av det skånska agrarsamhället från 1700- talets förindustriella storgårdsjordbruk till den vid 1900-talets första decennier utvecklade livsmedelsindustrin. (Odlingslandskap, Bymiljö, lndustrimiljö) Uttryck för riksintresset: Slättbygdens öppna sammanhängande odlingslandskap. De fria vyerna med skarp åtskillnad mellan tätort och odlingslandskap och det lokala vägnätet som sammanbinder storgårdar, sockencentrum, egnahemsområde och tätort med varandra samt med de större regionala och nationella kommunikationsstråken. Burlövs kyrkby med tät bebyggelse, prästgård, skola och sockenstuga. Kronetorps gård med allesystem, park- och trädgårdsmiljö, storskaliga ekonomibyggnader. samband med odlinggslandskapet samt tillhörande holländaremölla med dominerande läge i landskapet. Arlövsgården, tidigare försöks- och mönstergård i sockerbrukets ägo med storskaliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder. Sockerbruket från 1869 med egen anslutning till Södra stambanan, tätortsbildningen i anslutning till bruket med Arlövs kyrka vilken markerar flytten av sockencentrum från landsbygden till tätorten. Arbetar- och tjänstebostäder för olika samhällsskikt, Burlövs Egnahemsområde med karakteristiskt läge i landskapet, Granbackens koloniområde samt lokaler och byggnader för nöjesliv, föreningsliv och arbetarrörelsen, tillkomna som en följd av brukets anläggande. 2 (3)

da..e SWEDISH NATIONAL HERI.TAGE BOARD V RIKSANTIKVARIEÄMBETET 68 Detta beslut har fattats av avdelningschefen Qaisar Mahmood efter föredragning av ut edaren Eva Walden Selin. Qaisar Mahmood ~~~ Eva Walden Selin Bilagor. 1. Avgränsning för riksintresset Burlöv (M76) och Alnarp (M77) Kopia: Boverket Burlövs kommun 3 (3)

69 c: :J E E o ~ (J) > :Q s... '"C :Q :J '+-m Q) en.-.. - Q) r- s... l'-... ~ c-...- c;; > ~ :Q s... '"C > :J rom O>' ce c ro 'U c: c- :ro <( Q) c 'U Q) c "E ro oro => :ro :o e>.e O>:.=" ro s... -:::J ~::! :Q ::J u.~ l -l \,J.,..., X - l ; Il,x ~ \ l \,- \ \ l \ :. \\ t ' \ -._,,,1' - \ l J J.. l J\ \ \.. / ;'. l ' l ' { '. 1/ l ' ~ ~ ' \ l l l J J " l

Förslag gällande ändring av riksintresse kulturmiljö Alnarp-Burlöv 70 M76 M77 Länsstyrelsen Skåne Lantmäteriet Layout: Thorbjörn Nilsson 2014-02-03 Ny avgränsning 0 0,5 1 2 Kilometer ±