1
2
Förutsättningarna för järnhantering var; Malm Skog / Kol Energi / Vattenkraft Arbetskraft Transporter Försäljningsorg. / Förlagsmän Avnämare / Kunder Infrastruktur Kapital Hästbäcksgruvan Norberg 1870 Kvartsrandig Blodstensmalm 3
Utdrag från Wikipedia: Ortnamnet, Skynzekkeberge, finns belagt redan i mitten av 1300-talet. I Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok (1922) står att namnet är genitiv plural av skinnsäck, [3] och Erik Tuneld skriver att orten förr hette Skinnsäckeberg. [4] Snart kom hamrar och hyttor att anläggas på flera platser i området. 1540 omnämns Kyrkebyhytta och 1570 Hendrichs Skrivares hammare. År 1582 anlades en kronomasugn som 1609 kompletterades med en hammare. År 1611 tillkom även en kopparhytta. På 1620-talet lades både kronohammaren och kronohyttan ned. Genom den rika tillgången på malm och skog i trakten uppstod under denna tiden en mängd bruk; Riddarhyttan, Uttersberg, Baggå, Färna, Karmansbo och Bernshammar. 4
Privilegiebrev för bergsmännen på Norberg, utfärdat den 24 februari 1354 av Magnus Eriksson ( Innehåller 17 ) Vi Magnus, med Guds nåd Sveriges, Norges och Skånes konung, vilja att det skall alla veterligt vara, att vi av vår synnerliga nåd hava förunnat bergsmännen på Norberg den rätt och stadga, som här följer. 8 lyder; Vidare må ej legodrängar eller legokvinnor gå utan arbete, utan de skola arbeta och taga arbetslön, där dem bjudes sådan för ett halvt år eller helt eller mindre. Vilja de ej arbeta, då dem bjudes arbetslön, må fogden sätt dem i häkte, till dess de vilja arbeta. 15 lyder; Vidare om någon av bergsmännen finner järnmalm på någon plats och tar sig för att smälta, fogden och de tolv ovetande och ej tillsporda, trots att vi givit dem i uppdrag att pröva och skilja gillt järn 5 från ogillt, skall böta sina tre marker.
Lapphyttan, som låg norr om Karbenning, har rekonstruerats vid hembygdsgården i Norberg. Trots många års försök, med hjälp av nutida experter, har man inte lyckats få fram någon godtagbar smälta, som för ca 1000 år sedan. Bälgen som drivs av underfallshjulet har byggts om och masugnen har murats om ett antal gånger. Temperaturen är för låg vid stället. 6
Skinnskatteberg 1539 Svars Bildid: A0050467_00045 Skinsakke Bergh Som aff Skinsakke Bergh ges och årlighen Skatte Järn 9 fath 3 hindrath. Ther aff Haffwer Bergsfogden frith 3 hindrath, Så är Igen Skatte Järn --------------------- 9 faath afradh Wermelandz Bergh Från Wikipedia: Ett fat, ibland kallad åm då den mätte våta varor = 4 ankare = 60 kannor 157 liter. Under medeltiden och 1500-talet användes fat även som mått på järn, enligt följande: 1 fat = 4 hundrade = 480 osmund. 1 fat = 170,0304 kg, 9 fat är 1 530,3 kg, 3 hund = 127,5 kg 7
Skinnskatteberg 1540 Svars Bildid: A0050471_00177-178 Skinsäcke Bergh Årliga Räntan Anno 1 5 4 0 Främshyttan, Per Staffansson Lasse Nilsson Långviken, Måns Staffansson Mats finne Nyhyttan, Oloff Persson Uggleforsen, Oloff Fransson Lasse Olsson Anders Andersson 8
Skinnskatteberg 1540 Svars Bildid: A0050471_00177-178 Lindeshyttan, Torsten Olsson Oloff Glyfsen, Oloff Larsson Skilån, Oloff Persson Lerkulan, Jåp Andersson Emthyttan Lasse Hansson Skärshyttan, Måns Olsson Högfors Lasse Olsson Anders på Empthytta 9
Skinnskatteberg 1540 Svars Bildid: A0050471_00177-178 Skärviken, Peder Nilsson Kyrkeby hytta, Oloff Jåppson Fantebo hytta, Peder Månsson Zidinge hytta Lasse Knutsson Totalt 21 bergsmän 10
Skinnskatteberg 1540 Svars Bildid: A0050471_00224 Skinsake Bergh Skatte sake/jern ----------------------- 19 skeppund 4 lispund Ther west haffer Bergh fåugden friit 1 skeppund 12 lisp. Så haffwer igen Skatte sacke/jern 1 skeppund 12 lispund Skatten utgick som årlig ränta och saköre dvs böter. 11
1540-års skatt i lispund (beräknat) Ort Skp Lisp tot 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fremsh 1,5 7 37 Fremsh 1,5 6 36 Långv 11 11 Långv 11 11 Nya 1,5 6 36 Uggla 1,5 6 36 Uggla 11 11 Uggla 11 11 Linde 6 6 Blis 1 6 26 Skilån 1 20 Lerk 1 6 26 Emp 1 6 26 Zian 1 6 26 Högf 1 20 Högf 7 7 Skärv 7 7 Kyrk 7 7 Gunn 12 12 Zid 12 12 12
Skinnskatteberg 1550 Svars Bildid: A0050528_00145 Olof på Främshyttan 4 Hustru Elin 4 Hans i Långvik 4 Oloff på Nyhyttan 4 Knut på Ugglefors 4 Lasse Ibidem 4 Torsten i Linde hytta 1 ½ Oloff i Glyskem 3 ½ Tomas i Skelam 2 ½ Invall i Lerkulan 3 Oloff på Emthyttan 4 Måns i Treniforsen 3 Lasse i Högfors 3 Kyrkeby hytta 4 Gunillebohyttan 2 Lasse i Zidinge 1 Lasse i Ferna 1 Skormeken 1 Hundratt Hundratt Summa Skatte Jern 10 fatt 3 ½ hundratt Faste Jern 2 hundratt 28 osmundar Skatten var totalt 53,5 hundrade dvs 2 273,75 kg 13 1 fat = 179,03 kg, 1 hundr = 42,5 kg, 1 osm = ca 3 hg
Skinnskatteberg 1550 Svars Bildid: A0050528_00150 Sakören utaff Skinsecke berg Olaff på Nya hytta för hor 6 fatt Karin på Zemosseboda för Kolkeg? 6 fatt Summa Sacköress jern 1 lest 1 läst är 12 av en viss vara eller vikt Böterna uppgick till 2 148 kg järn Några exempel från Köping stad Nils i Nybbek för puss 12 öre Landsbergs Lasse för blånad 3 mark Nils Persson för en puss 12 öre Henning för samma sack 12 öre Nils Branti för hårdrag 1 mark Oloff Olofsson för slagsmål 6 mark Lönskaläge gav 4 mark för en man och 5 mark för en piga. 14
Skinnskatteberg 1564 Svars Bildid: A0050622_00129 Hustru Elin i Skilån Aff samma hammar Skatte Jern 2 ½ hund Aff Ers? Tuvorstads? kallas Riddare hyttan Skatte Jern ½ hund. Riddarhyttan anges i wikipedia vara nämnt 1437. Bergsmännen hade erhållit privilegier av drottning Margareta och Erik av Pommerns brev 1420 hänvisade till detta. Innan dess fanns Röda jorden. 15
Skinnskatteberg 1564 Svars Bildid: A0050622_00130-00131 Nils Olsson i Godetiärra aff Samma hytta Skatte Jern 1 fatt Summa Skatte bergsmän 26 Skatte Jern 18 fatt 3 ½ hundra Landbor 16
Skinnskatteberg 1564 Svars Bildid: A0050622_00133 Summa Landbor 18 Räntta Affradz Jern 1 lest 1 fatt 17
Skinnskatteberg 1567 Svars Bildid: A0050633_00106 Så här kan längden se ut. Man kan dock se ex. Nils Olofsson i Godtiärna som skattar 1 hundratt 18
Socken Skatte bönder Skatte nybyggen Krono bönder Kyrko landbor Frälse bönder Utjordar Torpare Bodar Totalt Grängie 48 0 0 2 3 0 0 53 Norrberke 53 1 0 1 2 1 0 0 58 Söderberke 32 10 2 1 0 0 45 Norberg 127 0 4 13 4 4 1 8 161 Wåla 5 0 0 1 3 2 2 0 13 Skinnskatteberg 15 11 0 18 1 1 2 48 Wåla 2% Skattebönder m.m. 1570 Skinnskatteberg 5% Grängie 17% Norberg 45% Norrberke 19% Söderberke 12% 19
Laurentius pastor hade tillgångar för 95 mark och skattar 9 ½ mark. 1 ½ lod silver, 25 mark tenn, 2 ½ lisp. Koppar, 2 kor, 3 ungnöt (2-1år) 3 får, 4 getter, 5 svin, 10 stigar kol. Skinnskatteberg 1571 Älvsborgs lösen 20
Nils i Godtiärna hade tillgångar för 524 mark och skattar 53 mark 3 öre 6 penn. 2 oxar, 10 kor, 11 ungnöt (4-1år) 28 getter, 1 svin, 40 stigar kol, 2,5? malm, 14 skeppund tackjärn. Skinnskatteberg 1571 Älvsborgs lösen 21
Skinnskatteberg 1571 Älvsborgs lösen 12 gårdar eller torp stod öde 1571 Summa skatt på Skinnskattebergs socken var 470:3:6 22
Piteå socken 1571 Älvsborgs lösen Undertecknads anfader Anders Nickolai (Nilsson) hade tillsammans med sin brorsdotter tillgångar på 2 294 mark 5 öre 23
Piteå socken 1571 Älvsborgs lösen Undertecknads hemby Sjulsmark hade 5 bönder som hade tillgångar mellan 150 mark till 46 mark 7 öre. Var och en hade 1 eller 4 stod dvs ston eller hästar. Ingen hade oxe. Varför hade man oxar i Bergslagen? Var det för att de var bättre dragdjur än de vid denna tid småväxta hästarna. 24
Skinnskatteberg 1575 Svars Bildid: A0050674_00027 Skinnskattebergs socken och Skogsfjärdingarna, Odensvi och Malma. Skattebönder 668 Svedjebönder 20 Kronobönder 40 Frälsebönder 16 Torpare o Nybyggare 23 Präster 6 Rentar Osmundz jern 17 skp 6 fatt? Cronge jern 8 skp 10 lisp Hampa Mårdar 16 skinn Ekorrskinn 11 timber 8 skinn 1 timber är 40 skinn = 448 skinn 25
Boskapsskattelängd 1623 Bildid: A0052685_00225 Under sokne sex mänz Bomärken Päder i Brobyn Hans i Wetterskoga Hans i Silleboda Jöns i Godiärna Nils i Aspeboda Göstaff i Masmästarboo Summa uppå Boskapen som dessa och Skinnskattebergs? Penningar 141 daler 30 ¼ öre 26
Boskapslängd 1626 Skinnskatteberg Svars bildid: A0052687_00087 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Gustaff i Masmästarbo 1 2 10 1 1 6 4 7 - - - - - 4 - - - 1 Jacob i Aspeboda 1 2 9 - - 3 8 9-1 - - - 1 - - - 1 Nils ibidem 2-6 - - 4 5 8 - - - - - 1 - - - 1 Swän Huseman - - 2 - - - - 3 - - - - - - - - - - Hans i Wetterskoga - 5 15 1-8 15 6 6 3 3 4-2 - - - 3 Huseqvinnan ibid - - 2 - - - 1 2-1 - - - - - - - - Oloff ibid 1 2 13 1 2 4 8 7 3 2-3 - 5 - - - 3 Hans i Silleboda 2 2 13 1-3 6 4 2 3 2 2-4 - - - 3 Olof Larsson ibid 1 4 13 1-7 4 10 2 3 3 3-4 - - - 2 Nils Hammarsmed 1-2 - - - - - - - - - - 1 - - - - Päder wästgöte 1-3 - - - 3 3 - - - - - 1 - - - - Hindrich tysk - - 3-1 1 2 - - - - - - - - - - 1 Måns i Flodhammar 1-7 - - 2 6 2 - - - - - 1 - - - 1 1 Häst 2 Oxe 3 Kor 4 Tjur 5 Stut 6 Kviga 7 g getter 8 u gitter 9 G får 10 U får 11 G svin 12 U svin 13 Bock 14 Risbitare 15 Kalvar 16 Lamm 17 Grisar 18 Utsäde 27
Boskapslängd 1626 Skinnskatteberg Svars bildid: A0052687_00090 At detta så gemenligen Ransakadt och anteknadt är Bekräfte wij Socknenes sex män mäd wåra gemenliga Boomärken underskreffne. Joen i Biörneboda Anders i Moratorp Oloff i Harsseby Gustaff i Masbo Erich i Bännebo Oloff i Sillebo Sub Sigille Erici Petri Pastoris Loci Skinskattebergensis 28
Boskapslängd 1632 Svar Bildid: A0021548_00060 Sven Wästgöte i Aspeboda är Gabriel Wikströms ff ff mf ff fm ff. Han hade 2 hästar, 6 kor, 2 stutar, 2 kvigor, 4 gamla och 4 unga getter och 1? Utsäde 1 spann? 29
Skinnskatteberg 1642 Bildid: A0003304_00054 Sven i Aspebo Skinnskatteberg 1649 Bildid: A0006384_00062 Sven i Aspebo 30
1649 års längd är undertecknad och befunnen riktig av socknens sexmän. Bilden visar tre av dessa med sina bomärken samt kyrkoherden Stephanus Olai. Kyrkoherden Stefan Olovssons far hette Olov Staffansson och mor Agneta. Sven dör 1657 i Aspeboda. Bildid: A0006384_00063 31
Tackjärnstiondelängden Skinns-berg 1657 Efterskrefne hyttor åro aldeles förhindrade att bruka, efter wattnet så ringa för detta år warit, kohl och malm ligger till A:o 1658 behållet Gottierns hyttan 1 Aspebo hyttan 1 Rörs hyttan 1 Långhwijk hyttan 1 Ytter Uggefors hyttan 1 Skredarboo hyttan 1 Högfors hyttan 1 Nyhyttan kunde intet blåsa för deras fattigdom skull Ämpt hyttan är ödhe lagdh för mangel på skogh Kanbbo hyttan är ödhe lagd för mangel på skogh och der på härads? Öster Ugglefors hyttan är ödhe lagd efter der till ingen skogh finnes Sillebo Bowall hyttan oppå Tvänne ställe brukat Uthi 144 dygn af Abraham Momma, njuter frijheet af Tiondens erläggiande efter Hans Neumans privilegium Dat:? Kungl. Hl Rijkz marckens Bref Jacob Delagardies Tvenne hyttor, ödhe och 32 nederfallne.
Hamrar i Hedströmmen Baggå Bockhammar Skinnskatteberg Nedre Vättern Färna Uttersberg/ Östanfors Långsvan, Lillsvan Skärviken Bernshammar Täkt- Holm- och Bäckhammar Gisslarbo Nedre o Övre Kolsva Fettsta/Lyftinge 33
Hamrar i Skinnskatteberg Kartan från 1691 visar de verksamheter som fanns mellan Övre och Nedre Vättern 34
Hyttor och hamrar i Skinnskatteberg Jordeboken från 1540 innehåller ett skatteobjekt med namnet Nyhyttan, vilket indikerar att det har funnits en eller flera hyttor innan den nya byggdes. Denna eller dessa första kan endera ha ödelagts eller tillhört kronan eller annan som var skattebefriad. Gustav Vasas dotter Cecilia förlänades 1571 Skinnskatteberg av brodern Johan III. Sedan överfördes den till hennes farbror Karl IX, som överförde gården till sonen, Gustav II Adolf. Inför hans besök, 1611, uppfördes en kungsgård, varest skrivaren och gårdens drängar och pigor bodde och varest bergsöversten och kronans män kunde taga in under sina resor. Vid kronobruket drevs både bergsbruk och lantbruk, boskapsavel och fiske, vävdes tyg, stöptes ljus, gjordes skor, saltades kött och stoppades korv. 35
Hyttor och hamrar i Skinnskatteberg Enligt Björnänger fanns före 1600-talet endast två små hammarsmedjor i Skinnskattebergs socken. Den ena var Övre Högfors som anlades av Mårten i Högfors och skattlagd till ½ skeppund 1571. Den andra var Henrich Skrifvares som låg vid strömmen mellan Övre och Nedre Vättern och i bruk 1567. Den sistnämnda användes av kronan för sina behov då man i närheten hade en masugn som tagits i bruk 1682. Ytterligare en hammare uppfördes 1609 kallad Kronohammaren. Vid den korta Kyrkoströmmen, mellan nämnda sjöar, fanns en kvarn och där byggdes ett stort antal hammarsmedjor. Uppifrån räknat; 1/ Anders Lockmans hammare, benämnd efter sin byggherre, uppförd 1628 med två härdar och skattlagd till två skeppund. Efter ett antal ägarbyten kom den 1673 att förvärvas av Johan Utterklo i Uttersberg. 36
Hyttor och hamrar i Skinnskatteberg 2/ Kronohammaren, etablerades 1602 utarrenderades 1620 till borgmästaren i Köping, Måns Knutsson som försåg smedjan med ytterligare en härd. Skatten var tre skeppund, men hammaren ödelades 1689. 3/ Brobyhammaren, låg som namnet anger närmast bron över kyrkströmmen. Den nämns första gången 1607 och hade två härdar med två skeppund i hammarskatt. Det var självägande bönder som brukade den. På samma plats som Brobyhammaren legat uppförde assessor Johan Utterklo 1677 en ny hammare benämnd Västergårdshammaren. 4/ Michael Hisings hammare byggdes 1626 av borgmästaren i Köping, Michael Hising, som brukade den fram till 1640 då sonen, borgmästaren i Köping, Olof Hising, fram till 1666. Anläggningen hade två härdar. 37
Hyttor och hamrar i Skinnskatteberg 5/ Michael Hisings hammare 2, uppfördes 1628 på den plats där Kronohyttan (masugnen) tidigare låg. Anläggningen hade en härd. För bägge hamrarna utgick från början 3 ½ som senare nedsattes till tre skeppund i hammarskatt. 6/ Pastoris hammare eller Prästhammaren, anlades före 1607 av kyrkoherden Ericus Peteri som inlöstes 1636 av styvsonen och efterträdaren Stephanus Olai. Den var försedd med två härdar. Hammarskatten var ½ skeppund. 7/ Bergsmanshammaren, uppfördes 1624 med två härdar och två skeppund i hammarskatt, av fem bergsmän i strid med kyrkoherden som vägrade ha någon anläggning nedströms den egna Prästhammaren. Efter stöd från kungen kunde bygget fortsätta, men de fem vägrades sakramentet av kyrkoherden, biskopen och domkapitlet. Den kallades senare Olof Hisings hammare efter ägaren samt senare professor Swedbergs hammare 38
Hyttor och hamrar i Skinnskatteberg Vid mitten av 1600-talet etablerade sig borgmästaren i Köping, Olof Hising, i Skinnskatteberg. 1682 arrenderades Prästhammaren av greve Jakob Gyllenborg. Sonen Fredrik skapade Skinnskattebergs bruk. Fredrik Gyllenborg var en av Hattpartiets mest inflytelserika politiker. 1720 hade Kyrkobyn 264 invånare, Ämthyttan 51, Wetterskoga 30 och Broby 26. Efter konkurs köptes bruket 1771 av Vilhelm Hising, året efter även Baggå. 1780 övertogs det av sonen Vilhelm som var en duktig mineralog och upptäckte tillsammans med J J Berzelius grundämnet cerium. Hising blev 1804 ledamot av Vetenskapsakademin och tillhörde som adelsman riksdagen större delen av sitt liv. 1852 övertogs bruket av dottersonen Thor Heijkensköld. Under dennes ledning utvecklades bruket till det mest effektiva av de fem bruk som fanns inom Skinnskattebergs socken. 39
Nils Flodströms karriärväg inom järnhanteringen Nils började som koldräng 1773, under Hammarsmedmästare Jonas Svensson Gävert vid Bockhammars bruks nedre hammare i Gunnilbo, Skinnskattebergs kommun. Bockhammars bruk äldre historia är intimt förbunden med namnet Ebba Brahe, Gustav II Adolfs ungdomsförälskelse. Hon gifte sig med greve Jacob de la Gardie. Ebba Brahe var enda dotter till Magnus Brahe, en av Karl IX:s främsta anhängare och medhjälpare. Genom förläningar till fadern och köp av bl.a. Bockhammar kom Ebba att äga bruket 1633. En beskrivning från 1746 anges att Bockhammar bestått av två hamrar och fem härdar. Vattendräkten är knapp och kostsam, medan man måste underhålla åtskilliga dammar, varigenom vattnet insamlas från insjöar och mossar. Skogen är bra och ger nära nog tillräckligt till behovet av kol. Tackjärn fås från ägarens egna hyttor i Mattsbo, Norrbärke socken och Skrikebo i Västanfors socken, det övriga köpes från Västra bergslagen. 1771 kom Bockhammar att förvärvas av ägaren till Färna bruk och ingick därefter i fideikommisskomplexet Ferna-Bockhammar. 1817 hade man tre härdar med sex hamrar och en smidesrättighet på 1.767 skeppspund, d.v.s. ca 250 ton. Tillsammans med Ferna och Killinghammar hade man 139 anställda. 40
Nils Flodström flyttar till Skinnskatteberg Nils flyttade 1775 från Gunnilbo till Skinnskatteberg. Han bodde vid Westergårdshammaren fram till giftermålet 1779 och benämndes i husförhörslängden dräng, dvs smeddräng. (Hfl S-berg 1775-85 pag 170) Skinnskattebergs bruks avräkningsböcker för 1778 och 1779 är de enda som finns bevarade. Nils var mästersven vid Knipsmedjan. Mästare var Hans Hansson. I avräkningsboken kallas han Nils Flogström. 41
Mästersven Nils Flogström Knipsmedjan Skinnskatteberg 1778 Mästaren Hans Hansson, Nils och smeddrängen hade producerat 570 skeppund 2 ½ lispund stångjärn. Nils ersättning blev 19 Rdl 38 skilling. Inklusive överjärn m.m.blev årsinkomsten 22 Rdl 10 skilling. Från 1778 överfördes i ny räkning en fordran på bruket på 14 Rdl 3 sk 3 rst och överfördes i ny balans 14 Rdl 22 sk 8 rst, en ökning med drygt 19 skilling under året. 42
Skinnskatteberg 1779 Avräkningsboken visar att Nils hade ett överskott på drygt 14 Rdl vid räkenskapsårets början, okt. 1778. Var annan månad tog han ut 1 rulle tobak som kostade 6 resp. 8 skilling. Kontant tog han ut ca 16 Rdl. Han köpte strumpor för 21 skill. 4 rst. Boråsvaror, vadmal och andra tyger, köpte man 2 Rdl 36 sk. Familjen torde ha ätit hos mästaren, då han inte hade kostnader för mat och erhöll lägre lön än hans kollega. För 1778/79 fick han från mästaren Hans Hansson i mästersvenslön 33 Rdl 16 skill. Kostnadssidan i avräkningsboken innehöll bara posterna Contant, Tobac samt betalning till namngivna personer, som bör vara återbetalning av tillfälliga lån. I ny balans till 1780 var en skuld på 4 Rdl 26 skill och 4 runstycken. Det senare kanske på grund av kostnader för etablering av ett nytt eget hushåll inför giftermålet. 43
Nils Flodström flyttar till Baggå bruk. I samband med giftermålet flyttade Nils och hustrun till Baggå bruk, där de bodde i Nedre Baggå. De tog nattvarden första gången den 24/10 1779. (Hfl S-berg 1775-85 pag 7) I nästa Hfl 1786-95 pag 10 anges att Nils i Svebili katekes behärskade 1 och 2 huvudstycket medan Johanna Sophia behärskade alla 5. De tog nattvarden sista gången i Baggå den 8/9 1793, varefter de flyttade till Nyhammars bruk i Ramsberg. Första huvudstycket var de 10 budorden, det andra var trons artiklar (jag tror på Gud fader...), den tredje Herrens bön (Fader vår som är i himlen...), fjärde var Döpelsens skrament (betydelsen av dopet) samt femte altarets sakrament (betydelsen av nattvarden) Utöver detta skulle man kunna förklara betydelsen av det man läst. Baggå, en bruks- och lantegendom ca 1 mil norr om Skinnskatteberg och beläget vid Baggån. I Skinnskatteberg byter den namn till Hedströmmen som mynnar ut i Mälaren väster om Köping. Lantegendomen omfattade drygt 4 mantal. Bruksrörelsen erhöll sina privilegier 1634 och bestod av masugn och hamrar där malmen togs från egna gruvor i trakten. Bruket hade i slutet av 1800-talet 2 franche-comté-härdar, stångjärnshammare, mejeri, kvarn, såg och andra bruksbyggnader. 1893 var antalet arbetare i bruksrörelsen 49 och i gruvbrytningen 41. Detta år framställdes 2.075 ton tackjärn och gjutgods från egen masugn, 1.290 ton smältstycken, råskenor och göt samt 583 ton stångjärn och stål. 44
Baggå bruk. Baggå bruks avräkningsbok för okt. 1788 till sept. 1789 anger att mästaren Nils Flodström vid Nedre Hammaren tillverkat 298 skeppund 7 1/2 lispund stångjärn. Ersättningen blev 110 Rdl 14 skill 15 rst. 100 skrindor överkol gav 19 Rdl 21 skill. 15 skeppund 10 lisp. överjärn 20 Rdl 32 skill. Hans smeddräng Olof Westström skulle ha 6 Rdl 32 skill. för halva året och samma summa fick Olof av mästaren Anders Holst. 45
Baggå bruk 1788/89. 1 600,0 1 400,0 1 200,0 1 000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Nils Flodströms konsumtion i kg 1789 Korn Malt Råg Salt Sill Strömming Torrfisk Under 1788/89 tog familjen ut: 2,5 tunnor Korn = 314 kg 4,5 tunnor Malt = 565 kg 11,9 tunnor Råg = 1 492 kg 0,63 tunnor Salt = 79 kg 1,75 tunnor Sill = 147 kg 16 lisp. Strömming = 68 kg 16 lisp. Torrfisk = 136 kg Familjen bestod detta år av två vuxna och fyra minderåriga barn samt att smeddrängen antagligen åt hos sina två mästare. (Ett halvår hos vardera?) 46
Baggå bruk 1788/89. Nils Flodströms Skatt o Avgifter 1789 (Skilling) 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1788 års kronoutlagor Prästgårdskonto Prosten rätth o vinpengar Kommunistern Lådepenningar (facket) Organisten 1788 års kronoutlagor 1 Rdl 10 Sk 2 Rst Prästgårdens konto 1 Rdl 1 Sk 4 Rst Hr prosten rätth o vinpengar 18 Sk 6 Rst, Hr komministern Hamm.smed. Lådepenningar Organisten Anders Bergman 6 Sk 8 Rst 6 Sk 5 Sk 4 Rst 47
Hammarsmedskontrakt ( Punkt 4 och 8 i kontraktet ) Följande Kontract är afslutadt med Hammarsmeds Mästär Svennen Jacop Skog hvilken nu antages till Mästare vid Westra Kohlsva Bruk för en hammare och 2ne härdar, Som till Trädes den 1 sta nov. 1832.. (p. 4) För hela Smedjan bestås Årligen i utag 49 ½ tunnor Spannmål, Som sålunda fördelas, att Mästaren får uttaga 19 ½ Ta; följande Sorter neml. 12 Tn Råg 3 Tn Korn 4 ½ Tn mallt och hvarje Mästersven 7 Tn Råg 1 ½ Tn Korn 1 ½ Tn mallt till ett ned Satt pris af Åtta Rdr RGs för Tunnan, men för all den Spanmål Som öfver detta qvantum utatges, betalas efter de i orten gångbara priser, skulle åter någon del af denna Säd ej blifva uttagen, Kommer Skillnaden i prisett för hvad som eij blifvit uttagit, att Smeden i Räkning godtjöras. (p. 8) då detta infaller att Smedjan Kommer att Stå under byggnad heller i flod Skall Smederne jöra dagsverken, godtjöres dem 12 Schr RGs om dagen. Härmed förklara vi oss å ömse sidor nöjde. Kohlsva den 29 April 1831. Ad. Af Forselles Jacob Skog med förd hand 48
Mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars far är bergsmannen Per (Peder) Olsson. Han nämns i skattehandlingar 1539, nedan. Sonen Lars skatt 1570, nedan. Per Mattsson anges bo i Skrikbo där han dör 1686. Först med fastsällt datum. Västanfors LIa:1 (1661-1693) Bild 142 / sid 138 Gift med Margareta, okänt varifrån. Mats Persson, gift med en bergsmansdotter från Onsjö var 6 gen. av bergsmän från Hedkärra/ Skrikbo. Lars Persson nämns i skattehandlingar mellan 1570-1580. Han betalar 3 hundare osmundjärn 1570. Per Larsson nämns mellan 1607 1617. Mats Persson var den första av bergsmännen som anges bo i Skrikbo. Nils Andersson Flodström är född i Fagersta. Gift i Skinnskatteberg och flyttade som mästare till Baggå. Till Selets bruk ca 1802. Död vid 86 års ålder i Jävrebyn utanför Piteå. Han är undertecknads mormors mormors morfars far.
Gottfried Viehweg är undertecknads mormors mormors morfars mormors far. Han var född i Auerbach, Sachen, Tyskland. Han flyttade på 1750-talet till Davidshyttan utanför Hedemora. 1757 flyttade han till Skinnskatteberg där han var blecksmedmästare. Han hade tillsammans med hustrun Anna Rosina Bauer 9 söner och 5 döttrar. 5 söner och 3 döttrar överledde barndomen. Michael Viehweg är undertecknads mormors mormors morfars mormors farfar. Han levde i Auerbach, Sachen, Tyskland. Han var gift med Christina Pellerin. De flesta av sönerna blev kvar i Skinnskatteberg som bleck- och hammarsmeder. Under en tid var de flesta smeder i Skinnskatteberg Viehweggare. På landsarkivet i Uppsala finns Avräkningsböcker som visar Gottfrieds levnadsförhållanden och smidesräkningar. Johanna Sofia Reisman är undertecknads mormors mormors morfars mor 50
1764 Gottfried Wieveg pag 130 Oförtenta Blecks Smidarlöns och Till wärkcknings Conto utsmidt 229 Fath 1/4 Skooh Bleck 4 008:22 ord? Plåtars Dito Conto Smidt 21 Skeppund 4 lisp. 2 skålp a 18 skill 381:10 ord? Bleckjerns Conto 40 Skp. 2 lisp 15 skålp 1 608 Dito Cto Skrofmälte 246:30 1 854:30 ord? Kohl Conto för 124 Skrindor Öfwerkohl 434:--- 6 678:30 51
Nils Olsson som nämns 1564 är Gabriel Wikströms farfars farmors morfars farmors farmors farfars far 1633 års Boskapslängd anger att Hans Olofsson i Godkärra har 1 häst och 3 kor. Erik Eriksson är Gabriel Wikströms farfars farmors morfars farmors far 52
Hans Olofsson var en av tre bergsmän som enligt Tackjärnstiondelängden 1640 blåste mellan 15 juni till 14 juli. De betalade 8 skeppund i skatt, dvs blåste 80 skeppund. ( ca 80 x 250 kg = 20 ton ) 1647 betalade Hans Olofsson och Hans i Kierrebo 4 och 4/5 fat i skatt. Man hade blåst 8,64 ton. 1651 blåste Hans i Godkärra och Hans i Kiärrebo mellan 23 juni och 5 juli dvs i 12 dygn. Masmästere var Hans i Godtierna. De betalade 6 skeppund i skatt. 1670 blåste man i Godtjärra hytta mellan 7 och 31 maj dvs 24 dygn. Hans Olofsson betalade 6 skeppund. Hans Eriksson och Gabriel Persson bägge från Kärrbo betalade 3 skp vardera. 53
Boskapsskattelängd 1623 Svar bildid: A0052685_00224 Peder Jönsson i Långvik Häst 1 Oxe 1 Kor 4 Ungnöt 2 G getter 2 U getter 2 U svin 1 Utsäde 1 spann 54
T54-52:3 Skinnskattebergs socken Långviken nr 1-2 Delning av hemägor 1756 Anders Andersson Far och son Hyttan Torsten Anderssons Kvarnar Erik Olssons 55
56
Merparten av dessa var bergsmän i Långviken och anfäder till Gabriel Wikström. Torsten Andersson finns nämnd i 1640 års Tackjärnstiondelängd. Han blåser tillsammans med Mårten från Långviken. De betalar 6 skeppund i skatt vilket betyder att de tillverkat 60 skp eller 11,6 ton tackjärn. 1669 blåste han och Hans Jonsson i Björnbo mellan 6 maj och 22 maj. De betalar vardera 3:13 vilket gör totalt ca 10,5 ton. Samma personer blåste 1670 mellan 26 april och 12 maj. De skattade 8 skp dvs tillverkat ca 12 ton. mormors morfars farfars farmors farfar mormors morfars farfars far mormors morfars farfar Johan Jansson är Gabriel Wikströms mormors morfars far 57
9-männingar 58
9-männingar 59
Skinnskatteberg sent 1600-tal 60
Källor Skinnskatteberg Landskapshandlingarna 1539 1630 1539 A0050467_00045 1540 A0050471_00177 1550 A0050528_00145 + 150 1564 A0050622_00129 1567 A0050633_00106 1575 A0050674_00027 1595 A0050785_00032 1597 A0050792_00184 1598 A0055073_00146 1602 A0050814_00113 1608 A005851_00058 1609 A0050860_00007 + 14 + 87 1610 A0052889_00133 1611 A0050870_00045 1613 A0050885_00095 1614 A0050897_00038 1617 A0050914_00006 + 34 + 37 + 38 Mantalslängder 1642 1900 1645 A0006380_00094 1646 A0006381_00104 61