Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt
Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg
Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka s effektivitet. - 2014 och 2015.
Önskvärd riktning Effektivitetsmatris 2013 Resultat 100 80 60 Storbritannien Danmark USA Fortsatt goda resultat, med en något ökande resursförbrukning 40 20 Finland Frankrike Spanien Tyskland Norge Sverige 2013 0 Resurser 0 20 40 60 Önskvärd riktning 80 100
Fast läkarkontakt
Hur ofta hjälper din läkare till att koordinera vården?
Ordinarie läkare informerad om sjukhusvården
% av BNP
Antal läkare/1000 invånare 4,3 4,1 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 1995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Allmänläkare/1000 invånare 0,7 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 0,4 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Sjuksköterskor/1000 inv 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Usk och vårdbitr. landsting 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Undersköterskor per 1000 inv Vårdbiträden per 1000 inv
Vårdadministratörer/1000 inv
Besök per capita 7,0 Genomsnittligt antal besök per capita 1997-2014 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal läkarbesök per capita Totalt antal besök per capita Antal besök hos annan personal per capita
Effektivitet, sjukhus
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvårdtid 8,00 Medelvårdtid 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00
Vpl/1000 inv 3 Antal vårdplatser per 1000 invånare 2005-2015 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övergripande problemanalys Effektivitetsproblemen är komplexa. Hänger samman med större strukturella faktorer. Inte av karaktären möjliga att åtgärda genom enkla medel. Lösningarna för ett effektivare resursutnyttjande måste i stor utsträckning måste utgå från att förändra dessa strukturella faktorer.
Övergripande slutsatser (1) Svensk sjukvård levererar bra resultat (outcome). Svensk sjukvård är dålig på koordination, integration och kontinuitet. Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov och krav som bl.a. innebär att mer avancerad vård kan ges som öppen vård och i patientens eget hem. Ingen generell resursbrist men det finns mycket som kan göras för att få resurserna att räcka till mer.
Övergripande slutsatser (2) Skillnader i resultat och regelverk mellan huvudmännen för stora. Störst effektiviseringspotential där komplexiteten är störst de patienter som kräver täta insatser och från många aktörer. Värdet skapas i mötet. Stor effektiviseringspotential i arbetsorganisation, arbetssätt och logistik. Produktivitetskris för akutsjukhusen.
Vi föreslår Utredningen lämnar sammanlagt 26 förslag, 11 rekommendationer och ett hundratal bedömningar.
Nationella styrningen behöver förstärkas Fasta möten på politisk toppnivå mellan regeringen och samtliga landsting. Lagstadgad skyldighet för landstingen att samverka när det är motiverat av kvalitetsoch/eller effektivitetsskäl. Nationell kommitté för kompetensutveckling Nationellt uppdrag för primärvården. Nationellt arbete med verksamhetsstöd.
Mindre detaljstyrning och mer tillit Staten och landstingen har i för hög utsträckning detaljstyrt vården. Styrningen behöver andas mindre av kontroll och mer av tillit till personalens förmåga. Förslag: Vårdgarantin för primärvården ändras från 7 dagar för läkarbesök till 3 dagar för bedömning. Landstingen bör kraftigt förenkla uppdragsbeskrivningar och ersättningssystem.
Sverige är sjukhusfixerat Primärvården har svårt att klara uppdraget som första linjens vård. Det är inte effektiv vård. I HS ska slås fast att grundprincipen är vård nära befolkningen via öppen vård. Sluten vård är ska definieras utifrån komplexitet och stora resursbehov. Sluten vård kan utföras även utanför sjukhus, t.ex. i patientens hem. Primärvårdens uppdrag definieras tydligt i lagen. Primärvården är patientens första kontakt med vården dygnet runt. Remiss ska krävas även för akutbesök på sjukhus. Det behövs en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård, bl.a. genom att sjukhusbunden vård i större utsträckning verkar utanför sjukhuset..
Vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på nytt sätt Cirka 5 % av befolkningen förbrukar mer än 50 % av resurserna. Största gruppen är multisjuka äldre med stora sjukvårds- och omsorgsbehov. Vården för denna grupp är idag dåligt koordinerad vårdval riskerar fragmentisera vården. Den primärvård som avser äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg. Landsting och kommun ska gemensamt resursplanera för denna grupp patienter. Vården ska karakteriseras av att vara proaktiv i stället för som idag reaktiv. Obligatoriskt vårdval avskaffas för ovanstående kategori. I stället införs möjlighet för kommun och landsting att erbjuda vårdval för den sammanhållna vården. Ett vårdval för någon som tar hand om hela mej.
Ändrade arbetssätt Tydligare utgå från patientens behov och prioritera kontinuiteten. Intensifiera arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier. Överväg att öka undersköterskor och sekreterare och minska läkare och sjuksköterskor på sjukhusen. Mer innovativa arbetstidslösningar. T.ex. lösningar som bättre belönar arbete på obekväm arbetstid och som samtidigt kan erbjuda arbetstidsförkortning med oförändrad lön. Planera utifrån en genomsnittlig beläggning på kliniknivå på 85-90%.
Verksamhetsstöden (1) Gemensamt arbete mellan alla landsting och staten. Staten måste driva på och ställa krav. Gemensam vision. Medborgarperspektivet. Lagstiftning som säkrar visionen! Pengar!
Verksamhetsstöden (2) Nationella standarder. Nationell informationsstruktur. Nationellt center för informationsstruktur och informatik. Huvudmännen måste prioritera det patientnära arbetet med dokumentation. Nationellt hälsobibliotek. Utred kunskapsstödet.
Minskad administration De flesta av utredningens förslag syftar till minskad administrativ börda. Arbetssätt, fler sekreterare, verksamhetsstöd, mm. Styrningen mindre detaljstyrning. Obligatorisk administrationskonsekvensanalys för staten, rekommendation till huvudmännen. Utred intygen.
Forskning Förtydligat ansvar för huvudmännen när det gäller forskning. Säkerställ sambandet forskning utveckling i lagstiftningen. Stärk PV-forskning och forskningen inom kommunal hälso- och sjukvård. Akademisk hemsjukvård! Universitetssjukhusens nyckelroll för implementering av nya metoder.
Är modeller lösningen????
Managementtrender
Förnuftsbaserad vård
TACK!