REGION SKÅNE KUNSKAPSCENTRUM FÖR BARNHÄLSOVÅRD KARTLÄGGNING - Antal barn som genomgått hälsoundersökning enligt BBiC och antal heldygnsplacerade barn i Skåne 2012-2014. Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-01 Denna kartläggning är en del av ett utvecklingsarbete som har till syfte att öka alla barns rätt att få sin hälsa tillgodosedd. Sammanställningen är en början på ett långsiktigt och kvalitetssäkrande arbete för att stärka barns rättigheter.
Ur Barnkonventionen En viktig skyldighet för samhället är att främja en hälsosam och god social utveckling för barn. FNs barnkonvention har bland annat fastslagit att barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och att barnet har rätt till hälso- och sjukvård. All personal inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med barn och ungdomar har ansvar för att innehåll och bemötandet överensstämmer med FNs barn-konvention 1 Inledning Barn- och unga i samhällsvård har rätt till samma hälso- och sjukvård som alla andra barn. Samhället är ingen förälder, men de placerade barnen är i högre grad än andra barn beroende av samhällets insatser. Socialtjänsten är det mest uppenbara, men för att det som görs där ska bli framgångsrikt måste även andra instanser bidra. Skolan är viktig för alla barns framtidsutsikter, men för samhällsplacerade barn är den extra viktig. Det är också viktigt med ett fungerande samarbete med landsting eller region. Många av de placerade barnen behöver kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, men ofta behövs också extra uppmärksamhet på deras fysiska hälsa. Två av tre har, enligt Socialstyrelsen, besvär som kräver fortsatt behandling av något slag 2. Barn- och unga i samhällsvård är liktydigt med barn som placeras i ett boende utanför det egna hemmet. Det kan vara i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende(hvb), eller i särskilt ungdomshem. Ca fyra procent av alla barn har någon gång före 18 års ålder erfarenhet av samhällsvård, dvs. cirka ett barn i varje skolklass 3. Dessvärre visar forskning, offentliga utredningar och samtal med barnen själva att många barn, som blir placerade efter en utredning, inte får sina rättigheter och behov av hälsoundersökningar tillgodosedda. Trots samhällets ansvar för placerade barn har en stor del bristande fysisk-, psykisk- och psykosocial hälsa samt försenad utveckling. De fysiska hälsoproblemen är t.ex. syndefekter, ortopediska problem, astma, magproblem, neurologiska problem och övervikt. För många barn saknas också uppgifter om hälsokontroller och vaccinationer. Det finns studier som 1 Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013 2 Socialstyrelsen (2013) Från Prussiluskan till evidens utvecklingen av den sociala barn- och ungdomsvårdens förutsättningar 3 Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar, Socialstyrelsen, 2013. 1
visar att hälsoproblemen ofta varit okända för socialtjänsten, trots att barnen varit aktuella hos socialtjänsten i tre år eller mer 4. Uppdraget Region Skåne har tagit beslutet att avsätta medel för hälsoundersökningar enligt BBiC. Kunskapscentrum för Barnhälsovård fick 2014 uppdraget att långsiktigt arbeta för en kvalitetsförbättring och en ökning av antalet hälsoundersökningar för placerade barn. Detta med anledning av att antalet genomförda undersökningar inte har motsvarat det förväntade antalet. Kartläggningen är ett led i uppdraget för att ge en bild av nuläget och för att underlätta det fortsatta utvecklingsarbetet. Syfte Syftet med kartläggningen är att bidra till en överblick över hur många hälsoundersökningar enligt BBiC som gjorts, i förhållande till hur många barn som blir placerade utanför hemmet med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilda bestämmelser för vård av barnoch unga, (LVU). Tanken är att den ska tjäna som ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete som ska möjliggöra att systematiskt följa utvecklingen mot att öka antalet genomförda hälsoundersökningar enligt BBiC. Metod Insamling och analys av hälsodata har genomförts. Dels visar det insamlade materialet hur många hälsoundersökningar enligt BBiC som genomförts och registrerats med KVÅ-koder (UB001/UB002) 5, dels visar den hur många barn som påbörjat en heldygnsplacering i Skåne 6. För att få en förståelse för frågeställningen har litteratur inom fältet granskats. I denna kartläggning är det ena måttet antalet KVÅ-registrerade hälsoundersökningar enligt BBiC 2012, 2013 och 2014. Det andra måttet är hur stort antal barn som har påbörjat en heldygnsplacering utanför hemmet enligt insatser med stöd av SoL och LVU under 2012 och 2013. Siffror för 2014 har ännu inte rapporterats till Socialstyrelsen. Urval Det finns ingen statistik som visar vilka barn som genomgår hälsoundersökningar enligt BBiC inom socialstyrelsens officiella hälsodataregister. Eftersom siffrorna inte finns att tillgå, har valet fallit på att jämföra antalet påbörjade heldygnsplaceringar med antalet KVÅregistrerade hälsoundersökningar enligt BBiC. Antalet heldygnsplaceringar kan inte likställas 4 Socialstyrelsen(2000) Dartingtonprojektet en försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjehemsvården. 5 Åtgärdskod som används för att ge en statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är obligatoriska att rapportera till Socialstyrelsens hälsodataregister 2
med antalet barn som bedöms vara i behov av en hälsoundersökning. Detta på grund av att ett barn kan vara placerat flera gånger under ett år och en placering vissa gånger kan vara så kort som ett dygn. I dag finns det inte något individregister inom primärvården som visar för vilka problem och sjukdomar barn söker vård. Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till regeringen på hur ett sådant register inom primärvården skulle kunna se ut. Registret skulle underlätta att se om barnen får den hjälp som de behöver 7. Det föreligger med andra ord stora svårigheter att säkerställa det antal placerade barn som ej hälsoundersökts enligt BBiC. Risken är att ett stort antal placerade barn går miste om denna rättighet. Kartläggningen bygger på hur många hälsoundersökningar enligt BBiC som har KVÅregistrerats (UB001 / UB002). En sådan undersökning får endast de barn som socialtjänsten utreder, men det kan finnas barn under utredning eller som har placerats, som har fått en annan form av hälsoundersökning. I de fall hälsoundersökning görs enligt en annan metod, registreras de med annan KVÅ-kod. Detta gör det svårt att särskilja dessa olika hälsoundersökningar från varandra i statistiken. Därmed går det inte att få en tillförlitlig bild av antal barn som genomgått hälsoundersökning. Vad innebär BBiC Barns Behov i Centrum? BBiC är ett handläggnings, uppföljnings- och dokumentationssystem som utvecklats av socialstyrelsen. Syftet är att stärka barns ställning inom socialtjänstens arbete. Den vision som varit ledstjärnan i utvecklingen av BBiC, är att de barn som är föremål för samhällets interventioner, ska ha rätt till samma livschanser som andra barn i samhället. 8 Syftet med en hälsoundersökning enligt BBiC är att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov. Bestämmelsen om hälsoundersökning är ett viktigt komplement till den sociala utredningen. Hälsoundersökningen ska fungera som en del av underlaget inför socialnämndens bedömning av om samhället behöver ingripa till barnet eller den unges skydd med stöd av LVU. Dessutom ska den tillföra utredningen material av betydelse, som ett stöd för att socialnämnden ska kunna planera vården. Eftersom hälsoundersökningen ingår som en del i beslutsunderlaget, är det viktigt att nämnden ser till att undersökningen blir så omfattande som det enskilda ärendet kräver 9. Under 2014 har Socialstyrelsen haft i uppdrag att utveckla och förbättra BBIC. Grundboken och annat utbildningsmaterial har uppdaterats. Den nya versionen ska ge sociala barn- och ungdomsvården förutsättningar att stärka rättsäkerheten, öka delaktigheten för barn och unga samt förenkla arbetet och bidra till en systematisk uppföljning. 7 Barn och unga insatser 2013, Socialstyrelsen 8 Socialstyrelsen (2007)Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet. 9 Socialstyrelsen och Skolverket (2013) Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. 3
Vilka barn är aktuella för en hälsoundersökning enligt BBiC? De barn som socialtjänsten riktar sina insatser till finns det ingen entydig beskrivning av. Dock syns ett par grupperingar tydligt; dels de barn som far illa eller riskerar att fara illa på grund av brister i omsorgen eller missförhållanden i hemmet och dels de barn som på grund av sitt eget beteende omfattas av socialtjänstens insatser. Ensamkommande barn utgör en grupp som vuxit på senare år inom samhällsvården för barn och unga. Barnen har flytt från olika krigsdrabbade länder i världen och har placerats, inte på grund av att de har ett riskabelt beteende eller liknande, utan därför att de saknar vårdnadshavare i Sverige. De flesta barnen placeras på ett HVB hem, men många kommer till släktingar. Barnen kan ha vitt skilda behov, men lever under hot om utvisning och många har svåra upplevelser bakom sig samt fysiska och psykiska skador 10. Vad säger lagen? Barnkonventionen är ratificerad i Sverige sedan 1989, det innebär att genom den är Sverige folkrättsligt förpliktad att ha en lagstiftning som överensstämmer med konventionens krav. Nedan redogörs de lagar som skall beaktas när det gäller barns rätt till hälsa. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall därför ges företräde till vården. Barn som är placerade kan även vara asylsökande och dessa barn ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom landstinget, enligt 5 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Enligt 7 samma lag ska barnen även erbjudas en hälsoundersökning, om det inte är uppenbart att det ej är nödvändigt. Eftersom hälsoundersökningen ingår som en del av beslutsunderlaget, är det viktigt att den blir så omfattande som det enskilda ärendet kräver. Hälso- och sjukvården ska samverka för barn som far illa När det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa är hälso- och sjukvården skyldiga att samverka med socialtjänsten, andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (2 f HSL och 6 kap. 5 PSL). Individuell plan (SIP) När en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landsting/region upprätta en individuell plan (2 kap. 7 SoL och 3 f HSL). När ett barn ska placeras behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten ta ställning till om det finns behov av en individuell plan om barnet har insatser från hälso- och sjukvården. När det gäller ungdomar med omfattande psykosociala behov, bör landstinget och kommunen utgå ifrån att det finns behov av en individuell plan. 10 A.a 4
Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) Om ett barn behöver placeras i ett annat hem än det egna kan en placering ske antingen enligt SoL eller enligt LVU. Huvudprincipen är att en placering i ett annat hem ska ske i samförstånd med barnet eller den unge och hans eller hennes vårdnadshavare i enlighet med bestämmelserna i SoL. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 ska Socialnämnden verka för att barn inför en placering ska få den hälso- och sjukvård som de behöver. Januari 2013 förtydligades och utvidgades socialnämndens ansvar för placerade barns utbildning och hälsa genom ändring av bestämmelsen i 6 kap. 7 SoL. Enligt Lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn- och unga (LVU) kap 6, 3,2 har Socialnämnden rätt att besluta att barnet ska hälsoundersökas innan de gör en ansökan om LVU, om en sådan undersökning av särskilda skäl inte är nödvändig 11. Antal KVÅ-registrerade hälsoundersökningar enligt BBiC 2012 och 2013 och 2014 11 Socialstyrelsen (2013) Kartläggning av insatser med syfte att tillgodose placerade barns- och ungas rätt till utb- och sjukvård. 5
Kartan visar hur Skånes sjukvårdsförvaltningar är indelade (2013) och nedan presenteras hur många hälsoundersökningar som är gjorda enligt BBiC 2012, 2013 och 2014 samt på vilken sjukvårdsenhet, det vill säga barnklinik, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning eller vårdcentral de är gjorda. Barnklinikerna samt Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningar SUND: Helsingborg, Landskrona, Trelleborg, Ängelholm KRYH: Simrishamn, Hässleholm, Kristianstad, Ystad SUS: Lund och Malmö I den privata primärvården ingår vårdcentralerna: Ekeby vårdcentral Achima Care AB Capio Broby Capio Citykliniken Helsingborg söder Capio Citykliniken Malmö Centrum Hälsoringen Osby Kattens läkargrupp Trelleborg Novakliniken Tomelilla Brahehälsan Löberöd Läkargruppen Munka Ljungby I den offentliga primärvården ingår: Vårdcentralen Degeberga Primärvård Örkelljunga Vårdcentralen Oxie Vårdcentralen Osby Vårdcentralen Vinslöv Primärvård Höör Vårdcentralen Södervärn Vårdcentralen Törnrosen Malmö Vårdcentralen Borgmästargården Vårdcentralen Rosengården Vårdcentralen Husensjö Vårdcentralen Sjöbo Vårdcentralen Vellinge Vårdcentralen Förslöv Kommande stapeldiagram visar hur många hälsoundersökningar enligt BBiC som har genomförts 60 Hälsoundersökningar 2012 109 stycken 50 40 48 30 20 10 0 0 6 7 17 7 11 5 2 4 2 6
50 45 40 Hälsoundersökningar 2013 153 stycken 46 35 30 25 31 20 15 19 10 14 5 0 0 9 7 6 5 7 9 40 35 30 Hälsoundersökningar 2014 173 stycken 38 35 25 20 15 10 5 0 2 19 0 15 13 21 4 9 17 Källa: Region Skånes registersystem för KVÅ koder 1
Analys av stapeldiagrammen Det har skett en konstant ökning av antalet hälsoundersökningar mellan 2012 och 2014 överlag i region Skånes sjukvårdsförvaltningar. Däremot är det olika förvaltningar som har ökat och sjunkit i antal över tid. Till exempel har Kristianstad ökat mest, det registrerades 17 undersökningar 2012 och 38 stycken 2014. Det innebär att Kristianstad har gått om SUS i antal genomförda undersökningar 2014. På SUS har antalet undersökningar sjunkit från 48 stycken år 2012 till 35 stycken år 2014. Antalet undersökningar ställt mot hur många placeringar som gjorts i respektive kommun, varierar. Den slutsats som kan dras är att det utan undantag framträder en tydlig bild av att antalet hälsoundersökningar enligt BBiC kraftigt understiger antalet placeringar utanför hemmet i alla Skånes kommuner. En jämförelse av antalet hälsoundersökningar enligt BBiC i förhållande till antalet placeringar som gjorts, skulle kunna indikera att så få som fem procent av de placerade barnen blivit undersökta. Det kan dock finnas ett stort mörkertal då andra metoder för hälsoundersökningar av placerade barn kan ha genomförts. Ett och samma barn kan dessutom ha placerats flera gånger under ett och samma år. Trots detta visar statistiken att väldigt få hälsoundersökningar enligt BBiC görs jämfört med antal placeringar. Heldygnsplaceringar utanför hemmet 12 Antal barn som har påbörjat en heldygnsplacering utanför hemmet enligt insatser med stöd av SoL och LVU under 2012 och 2013. Antalet är fördelade på Skånes 33 kommuner. Data för år 2014 är ännu inte inrapporterad till Socialstyrelsen. 12 Siffrorna baseras på Socialstyrelsens statistik som redovisas en gång per år. 2
Antal påbörjade heldygnsplaceringar enligt SoL och LVU 2012 och 2013 År 2012 År 2013 Ant. barn Ant. barn Skåne län 2 616 2 668 Bjuv 8 28 Bromölla 31 23 Burlöv 24 158 Båstad 10 16 Eslöv 36 48 Helsingborg 193 165 Hässleholm 91 79 Höganäs 20 24 Hörby 25 31 Höör 11 16 Klippan 31 44 Kristianstad 113 147 Kävlinge 45 25 Landskrona 72 60 Lomma 11 10 Lund 74 89 Malmö 1 412 1 287 Osby 16 18 Perstorp 5 15 Simrishamn 18 28 Sjöbo 12 19 Skurup 7 17 Staffanstorp 22 17 Svalöv 20 11 Svedala 23 26 Tomelilla 18 20 Trelleborg 74 62 Vellinge 16 26 Ystad 43 26 Åstorp 35 31 Ängelholm 36 40 Örkelljunga 19 18 Östra Göinge 45 44 Källa: Sveriges officiella statistik (SOS) 3
Analys heldygnsplaceringar Sammanlagt är det 2616 placeringar som påbörjats 2012, och 2668 placeringar som påbörjats 2013. Som tidigare nämnts kan dessa siffror inte likställas med antalet barn som behöver en hälsoundersökning enligt BBiC. Ett och samma barn kan ha placerats ett flertal gånger under samma år, vilket gör att det totala antalet påbörjade heldygnsplaceringar inte är identiskt med antalet individer. Proportionerligt sett har kommuner både ökat och minskat i antal placeringar, ställt mot befolkningsmängden i kommunen. De mest iögonfallande exemplen verkar vara kommunerna Lund och Burlöv. Lund ligger markant lågt och utan förändring mellan 2012 och 2013. Burlöv ligger först lågt och sedan väldigt högt, högst i Skåne, efter en kraftig ökning under samma period (550 procent). I de fall där antalet placeringar rör sig om ett- eller några tiotal personer, säger förändringen inte så mycket på grund av att det rör sig om få individer. Bland de orter där antalet placeringar uppgår till fler än 100 stycken, är det bara Helsingborg som gjort färre än två placeringar per tusen invånare. De övriga kommunerna: Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Burlöv, ligger högt i antal placeringar per capita; de tre förstnämnda på 4 till 5 placeringar per 1000 invånare och Burlöv på över 10 placeringar per 1000 invånare. De två kommuner som ej använder sig av BBiC modellen i sina utredningar, är Båstad och Höör. Diskussion Det är svårt att få säkra siffror på hur många barn som genomgår en hälsoundersökning. Detta innebär att det är svårt att få fram ett tillförlitligt mätetal som kan jämföras med antalet placeringar. För att kunna bedöma om de barn som har rätt till en hälsoundersökning enligt BBiC får en sådan, behövs ett register med högre tillförlitlighet. Vad gäller KVÅkoderna finns det ett användbart system, men systemet skulle behöva utvecklas för att innehålla fler variabler om barnets hälsa. Angående placeringar av barn behövs mer tillförlitliga data från respektive kommun. Siffrorna som presenterats i kartläggningen visar tveklöst på att glappet mellan antalet barn som har behov av att få en hälsoundersökning, och antalet hälsoundersökningar enligt BBiC som genomförs, är stort. En uppskattning visar att ca fem procent av de placerade barnen har genomgått en hälsoundersökning enligt BBiC. I rapporten Placerade barns Skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar, står det att ett särskilt skäl för att låta bli att få till stånd en hälsoundersökning kan vara att barnet eller den unge redan tidigare har genomgått en hälsoundersökning. Ett annat särskilt skäl kan vara att det redan finns en tillfredsställande utredning om barnets eller den unges hälsotillstånd 13. Frågan som kan ställas är om inte alla barn som är föremål för samhällsvård ska ha rätt till en hälsoundersökning enligt BBiC med god kvalitet. Vad är det som styr hur bedömningar görs 13 Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar, Socialstyrelsen, 2013. 4
om vad som är särskilda skäl till att låta bli att ge ett barn en hälsoundersökning enligt BBiC? Hur ser skillnaden ut mellan kommunerna när det gäller den bedömningen? När ett barn blir placerat med stöd av SoL, står det i lagen, att socialnämnden ska verka för att barn inför en placering ska få den hälso- och sjukvård som de behöver. Det innebär att socialtjänsten ska vara aktiv i att få till stånd undersökningar, insatser och behandlingar som barnet kan vara i behov av inom hälso- och sjukvården. Ansvaret för att tillhandahålla hälsoundersökningar enligt BBiC, ligger däremot hos hälso- och sjukvården. Forskning och praktik har visat att det finns behov av att hälsoundersöka alla barn som placeras i samhällsvård. I dag finns det dock bara krav på hälsoundersökning, om det av särskilda skäl inte är nödvändigt. Kravet gäller bara när barnet placeras enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Detta trots att majoriteten av de barn som placeras blir placerade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) 14. Samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård kan ses som en nyckelfaktor för att barn som är placerade i samhällsvård får tillgång till den hälsa- och sjukvård de har rätt till. Trots att det finns flera reglerande krav för att samverka kring barn finns det även flera dokumenterade samverkanshinder. Samverkansskyldigheten ställs på sin spets eftersom socialtjänsten tar över ansvaret för föräldraskapet vid en placering. Detta faktum blir en grannlaga uppgift för hälso- och sjukvården samt skolan eftersom de förutsätts samverka med vårdnadshavare när de genomför sina uppdrag 15. Referenser: Socialstyrelsen (2013) Från Prussiluskan till evidens utvecklingen av den sociala barn- och ungdomsvårdens förutsättningar Socialstyrelsen (2006) Grundbok Barns behov i centrum (BBiC) Socialstyrelsen (2007) Social barnavård i förändring Slutrapport från BBiC-projektet Socialstyrelsen (2013) Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar Socialstyrelsen (2012) Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialstyrelsen (2013) Kartläggning av insatser med syfte att tillgodose placerade barns- och ungas rätt till utb- och sjukvård. http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/projekt-och-utvecklingsarbete/bbic-barnsbehov-i-centrum/ 14 Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar, Socialstyrelsen, 2013 15 A.a 5
Sveriges officiella statistik (SOS) Region Skånes registersystem för KVÅ koder 6