Livet är lättare. SAMTAL blir. ANMÄLs TILL Jo. Pär Lagerquist får mer frihet med assistans. #3 april 2012 tidningen för dig i försäkringskassan

MOTIverande SAMTAL blir vändpunkt DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #3 april 2012 tidningen för dig i försäkringskassan Nu ska krånglet bort färre ärenden ANMÄLs TILL Jo Livet är lättare Pär Lagerquist får mer frihet med assistans

#3 INNEHÅLL Från slavhav till bollhav chefredaktören catharina byström catharina.bystrom@ forsakringskassan.se Jag läser Anders Ljungberg text på sid 28 om slavhav och lägger ytterligare ett magnifikt ord till mitt ordförråd. För i denna härligt ordrika myndighet är det ett ständigt flöde av nya ord. Nåja, så nya är de kanske inte alltid. De är kanske mer en spegel av den kassaepok vi befinner oss i just nu. Som till exempel kognitiv dissonans, ett annat ord i Ljungbergs artikel som betyder att vi anpassar oss och inte klagar. Helt enkelt för att det ligger i människors natur att vi vill trivas på jobbet. Dock räckte kanske inte dissonansen till när det kom till klippstrategier hit och effektiviseringsmiljarden dit. Blunda och dröm er tillbaka till tandvårdsprojektet, en Försäkringskassa i toppklass, produktionsdivisionen, front- och backoffice, ESR, Pila med mera. Och vad är det för era vi jobbar i just nu? I min värld är det förstås kund, kund och kund, utifrån och in, förtroende, grupprum, transperens, action point, goda exempel och en ny på uppsegling: krispigt! Eller varför inte strategiska förmågor. Är det någon som egentligen begriper vad det betyder förresten? Njae, det är nog överkurs för mig. Dock kan jag konstatera att språket hemmavid beskriver en helt annan andlig miljö. Gå och lägg dig!, och kliv upp nu är dagligt återkommande. Jag är hungrig (tonåring), stäng kylskåpsdörren (mor), gunga inte på stolen (en nedärvd harang från min saliga mor). Men inte vet jag om det var bättre förr, i småbarnsåren. Då fick man höra barnen på Danmarksfärjan ropa någon har bajsat i bollhavet. Nej, vår bästa ordtid är nog alltid nu. Laura Hartman vill bidra till en mer saklig debatt utan ideologis- 15 ka skygglappar om välfärden. jan almqvist tvekar om 14 nedtrappning av föräldraförsäkringen. PÄr LagerQuist 18 får ett fritt liv tack vare assistansersättningen. AKTUELLT Enklare för kunden med ny sjukprocess 4 Färre föräldradagar underlättar integration 6 Mål för funktionshinderpolitik 7 Allt färre JO-anmälningar 8 IT rekordrekryterar 9 Det nya samarbetet med Arbetsförmedlingen tar fart 10 TAR EN TITT PÅ på en modell som förändrar samtalet. 12 TALAR MED Laura Hartman om kunskap och Försäkringskassan.15 TALAR MED Pär Lagerqvist om assistansersättningen. 17 Björn Rönnerstrand vet att det 20 inte finns genvägar till högt förtroende. Lina Radovic 29 pionjär på processjuridiska enheten. DISKUTERAR vad som skapar förtroende för en myndighet. 20 NEDSLAGET görs på enheten för allvarligt sjuka barn. 22 NYA RÖN Fattiga barn blir arbetslösa vuxna. 24 Detta vet man om värk i nacken. 25 NYFIKEN PÅ... Lina Radovic, paketnotarie. 29 PS Möten med medarbetarna är avgörande för arbetet som GD. 32 2 dagens socialförsäkring april 2012

SIDAN 3 Välkommen kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Synpunkter är en demokratifråga klagomål och beröm Kundsynpunkterna är viktiga eftersom de är ett uttryck för hur kunderna upplever vår service. Det är en demokratifråga. Det säger Barbro Ponthan-Gustafsson, verksamhetsutvecklare på enheten för kundfrågor sedan 2007. Hon har det övergripande ansvaret för kundsynpunkterna. Är det någon som har tagit del av många kundsynpunkter så är det hon. Flera tusen är det nog vid det här laget. Vi får ju in ungefär 8 000 om året. Till 95 procent är det ungefär samma kundsynpunkter som återkommer. Fortfarande är handläggningen den kategori som får mest kritik och bemötandet den som får mest beröm. Barbro berättar att det sedan 16 januari finns en gemensam ingång som heter Hjälp på gång 398 nya medarbetare anställdes under januari. Av dessa är 84 tillsvidareanställda. Försäkringskassans uppdrag 16/4 Medborgarnas servicebehov. 16/4 Regelförenklingar. 18/4 Enklare handläggning av bostadstilllägg. Remissvar. 25/4 Åtgärder mot fusk med assistansersättning. Remissvar. 30/4 Karenstid för egenföretagare. Remissvar. 2/5 Utvecklat samspel med hälso- och sjukvården. 3/5 Utgiftsprognos till regeringen. 3/5 Prognoser för bilstödet. I försäkringskassan 8/5 Rehsam-konferens. oss att bli bättre på forsakringskassan.se som leder till Jag har ett förbättringsförslag respektive Jag vill klaga eller ge beröm. Redan efter två månader hade det kommit in ungefär 500 förbättringsförslag. Glädjande nog så är många av dessa förslag redan på gång att genomföras Barbro berättar att man nu sätter igång en förstudie för att utveckla ett IT-stöd som ska underlätta hanteringen av kundsynpunkter och förbättringsförslag från både kunder och medarbetare. Det behövs ett nytt stöd för att hantera förbättringsförslagen, inte minst nu när vi inför lean i hela organisationen. Med hjälp av stödet ska vi lättare kunna se till att ett förbättringsförslag tas om hand på rätt ställe i organisationen och att vi inte sitter och dubbelarbetar på olika håll. Departement och myndigheter 15/4 Myndigheternas service i samverkan. Statskontoret. 16/4 Vårpropositionen. 16/4 Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. 16/4 Funka-utredningen. I omvärlden 3/5 Språkrådsdagen. DE 5 hetaste debatterna på forum ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevan deförmåner pension 1 Svordomar på Forum 2 Ta bort eller utöka friskvården?! 3 Assistansersättning i Aftonbladet 4 Internationella kvinnodagen 5 Rekordstor IT-rekrytering Lars Jessen Som blev anställd som försäkringsutredare, utlandsärenden EU-familjeförmåner, vid NFC Visby 1 mars. Vad fick dig att söka anställning vid Försäkringskassan? Jag är gotlänning och ville pröva att flytta tillbaka till ön med min familj. Vi utgick från att min fru skulle få pröva hur det är att leva och arbeta här medan jag var föräldraledig. Så dök annonsen om arbete här på Försäkringskassan upp och bland annat på grund av att jag hört mycket gott om Försäkringskassan som arbetsgivare så sökte jag tjänsten. Vad gjorde du tidigare? Jag var föräldraledig i åtta månader och innan dess arbetade jag som gymnasielärare i Uppsala. Ännu lite längre tillbaka arbetade jag ett tag vid Migrationsverket. Hur har första månaden varit? Bra tycker jag. Vi har fått ganska gott om tid på oss att sätta oss in i verksamheten. Jag har precis börjat handlägga en del och det känns kul att få fatta egna beslut nu. Jag känner igen en del från tiden på Migrationsverket. Lite trögt känns det förstås att komma igång igen efter att ha varit föräldraledig så länge. Motsvarar jobbet dina förväntningar? Ja det tycker jag. Jag uppskattar den sociala biten väldigt mycket också. Att få vara vuxen bland andra vuxna igen. Fikarumspratet och allt sådant. Vad gör du när du inte arbetar? Ha ha. Så lite som möjligt. Det finns inte tid och energi till så mycket mer än att arbeta när man är förälder till två små barn. dagens socialförsäkring april 2012 3

AKTUELLT 5 minuter med Karin Moberg på avdelningen för försäkringsprocesser som ansvarat för regeringsuppdraget att föreslå regelförenklingar. 30 förslag för antikrångel Hur har det gått? Jättebra, vi har fått in massor med förslag direkt från medarbetare och från de workshops vi har haft med deltagare från hela organisationen. Vi har även gått igenom förmån för förmån och tittat på vad kunderna tycker är krångligast, och var man kan göra mest nytta genom att förenkla. Vilken typ av förslag handlar det om? I våra workshops har vi diskuterat olika problem och analyserat vad de beror på. Krångliga eller onödiga regler, eller vårt eget sätt att arbeta? Det som handlar om regler har vi fortsatt att jobba med för att eventuellt få fram ett förslag till regeringsrapporten nu i april. Annat har vi hänvisat direkt till ansvariga i organisationen. Ni har redan avslöjat några förslag? Ja exempelvis att man slopar kravet på anmälan av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning, att bostadsbidrag och bostadstillägg slås ihop och förenklas samt att dagisintyget slopas. Sammantaget har vi ett trettiotal förslag till regelförenklingar. Borde inte de här förslagen kommit fram ändå? Vi får alltid in förslag på förbättringar, både från kunder och medarbetare, och vi kan alltid lämna förslag till regeringen. Men nu har vi prioriterat detta extra mycket och tagit ett samlat grepp. Eva Lindén Nu ska det bli enkla r Översynen av hela sjukförsäkringsprocessen har startat. Frågan som styr hela utvecklingsarbetet är: Vad behöver förändras för att det ska fungera bättre och smidigare för den försäkrade? David Karlsson, områdeschef i LFC Halmstad, är projektledare. Vad ska ni göra? Kundens väg genom sjukförsäkringen ska kartläggas och analyseras, även det som sker hos arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården, för att vi ska kunna ta fram en ny och bättre process, ett effektivt flöde sett ur kundens perspektiv. Vi kommer också att titta på vad Försäkringskassan kan bidra med det nya arbetssättet växer fram Begreppet normalt förekommande arbeten återinförs 1 juli 2012. Det föreslår regeringen, men håller med Försäkringskassan om att ett nytt begrepp bör införas så snart som möjligt. för att förebygga att man över huvud taget behöver bli sjukskriven. Har inte Försäkringskassan tänkt utifrån kundens situa- David Karlsson tion tidigare? Vi har hittills försökt vara så effektiva som möjligt och det är klart att vi även tittar på hur det fungerar för kunden. Men vi har inte gjort det på ett så systematiskt utifrån- och in- sätt som vi nu tänker göra. Nu kommer vi att ta på oss kundglasögonen och fråga oss hur man upplever kon- En projektgrupp med arbetsgrupper har formats i samarbete mellan LFC och Försäkringsprocesser. I stora drag ser den preliminära planeringen ut så här: 1. Kartläggning och analys av nuläget klar aug-sep. 2. Utifrån nuläge och test av olika arbetssätt under senhösten 2012 föreslås hur den nya processen ska se ut. Delrapport i januari 2013. 3. Beskrivning av den nya arbetsprocessen och vad som krävs för att nå dit + implementeringsplan juni 2013. 4. Det nya arbetssättet implementeras och beräknas vara på plats 2014. En del av de 50 miljoner kronor som regeringen avsatt för metodoch kompetensutveckling inom Försäkringskassan i syfte att höja förtroendet för sjukförsäkringen används för att bekosta projektet. I mitten av mars kom propositionen (2011/12:113) där regeringen går oppositionen till mötes. En återgång föreslås, vid bedömning av arbetsförmåga vid 180 dagar i sjukfallen, från dagens reguljära arbetsmarknaden till det tidigare begreppet normalt förekommande arbeten från 1 juli. Men regeringen anser inte att detta kommer att leda till en mer likformig eller rättssäker bedömning. I stället aviseras att man så småningom kommer att föreslå ett helt nytt begrepp. Först vill dock regeringen avvakta resultatet av Försäkringskassans arbete med att ta fram en ny metod för att bedöma arbetsförmåga vilket ska slutredovisas i januari nästa år. Innan regeringen sedan kommer med ett färdigt förslag ska en bred remissbehandling ske. I propositionen sägs att samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget att återinföra det tidigare begreppet. Detta stämmer inte. Exempelvis anser Inspektionen för socialförsäkringen att det finns flera nackdelar med att återinföra ett begrepp när det bara takten med oss. Vad fungerar bra, vad fungerar inte bra? Vad kan göras bättre? Kan du ge några exempel på vad det kan handla om? Vad kan vi göra effektivare i varje steg i handläggningen till exempel när det gäller att få in intyg? Ger vi kunden rätt förutsättningar för att lämna in en komplett ansökan? Gör vi saker som skapar en onödig efterfrågan från kunderna? I hög grad handlar det också om hur vi hjälper den försäkrade vidare i processen. Arbetar vi på ett effektivt sätt med övriga aktörer och är arbetet i alla delar värdeskapande? Blir det en ny ensaprocess? Nej, det ligger inte på den detaljnivån utan mer på själva flödet så som vem som gör vad och när. Men processerna kommer att förändras. Processen omfattar ju även övriga aktörer. Är de med på banan? Ja, vi jobbar nu intensivt för att engagera alla berörda. Till en början ska vi träffa de högsta ledningarna för Arbetsförmedlingen, arbetsgivarorganisationerna, hälso- och sjukvården, SKL med flera för att skapa intresse, dis- Gammalt begrepp återinförs ska ske temporärt. Dessutom bedömer man att det inte finns underlag för att säga vilket begrepp som är mest generöst. Försäkringskassan upprepar bedömningen i sin rapport från 13 februari där man på regeringens uppdrag tittat närmare på begreppen. Det är i huvudsak rehabiliteringskedjans tidsgränser som ligger bakom förändringarna i tillämpningen och inte byte av arbetsmarknadsbegrepp. Båda begreppen är oklara och därför anser Försäkringskassan att det behövs ett nytt. Eva Lindén Fotnot: Se också DS nr 2 2012 4 dagens socialförsäkring april 2012

re för kunden En enklare sjukförsäkringsprocess så kallas projektet som till 2013 ska utforma en process som blir ett effektivt flöde ur kundens perspektiv. kussion och också få sanktion, för att sedan kunna jobba mer konkret tillsammans. Vi kommer också att diskutera med bland andra Socialstyrelsen och Inspektionen för socialförsäkringen, och säkert också ta kontakt med forskare. Ett särskilt projekt, Införande och effekthemtagning, ska förbereda verksamheten för det omställningsarbete som måste till när Försäkringskassan automatiserar handläggningen av föräldrapenning. Vi ska planera omställningsarbetet så att övergången till automatisering blir smidig och effektiv, säger projektledare Tarja Huttunen. Det handlar om vad verksamheten behöver göra för att kunna ta emot en mer automatiserad handläggning. Det gäller inte bara omställning och effekthemtagning utan även frågor kring behörig- Hur ska de direkt berörda kunder och handläggare engageras? Vi kommer att på olika sätt ta reda på vad kunderna tycker. Här tar vi till viss del konsultstöd till hjälp. Det gäller även hur vi ska involvera övriga aktörer. Det här är ett gigantiskt projekt och det är viktigt att vi greppar det på ett bra sätt. Vad gäller handläggare och andra som berörs internt ska vi ha bred delaktighet. Vi vill få fram erfarenheter och synpunkter, och kommer att förankra löpande. Vi har just fått en projektsida på Fia, vi ska ha nätverksträffar, diskussioner på Forum och utnyttja tekniska möjligheter. Med andra ord vi ska inte sitta och klura på kammaren. Vi kommer förstås också att ta vara på det vi redan vet, till exempel det som kommit fram inom Kund- och kanalstrategin. Utvecklingen av samordningsuppdraget som nu är på gång, inte minst det nya samarbetet med Arbetsförmedlingen, är också viktigt. Vad vill ni åstadkomma? Vi ska öka förutsättningarna för varje individ att nå fram till hållbara lösningar när det gäller att återfå arbetsförmågan. Kunderna ska bli mer nöjda och förtroendet för sjukförsäkringen öka. En inriktning är att vi ska hantera korta och enkla ärenden snabbare, och på så sätt frigöra tid för att engagera oss mer i andra. Eva Lindén Automatiseringen förbereds heter, ändrade yrkesroller, utbildning, chefsstöd med mera. Projektet ska efterhand leverera planer och verktyg för omställnings- och uppföljningsarbetet till linjeorganisationen men själva genomförandet av planerna ligger på linjen och HR. Vi talar om hur det ska gå flera förändringar Illustration: magdalena wennberg lavebratt till, sedan är det andra som utför det, säger Tarja Huttunen. Erfarenheterna från införandeprojektet, som pågår till och med maj 2013, ska uttryckas i generella termer så att de kan återanvändas vid införandet av framtida automatiserade ärendeslag. SVEN-ERIK JOHANSSON Försäkringskassan driver ett genomförandeprojekt för automatisering av föräldrapenning och sedan flera år pågår ett arbete med att successivt höja automatiseringsgraden i tillfällig föräldrapenning. Vidare pågår en förstudie om automatisering av SGI och en första etapp av ett nytt IT-stöd för aktivitetsstöd. På sikt utreds möjligheterna att automatisera bland annat bostadsbidrag och delar av sjukpenningshandläggningen. Arbetsgivares ansvar för sjuklön förtydligas Regeringen föreslår i en proposition ett förtydligande av arbetsgivarnas ansvar för sjuklön för personer som återkommer till sin arbetsgivare från sjukskrivning eller från Arbetsförmedlingens åtgärder och inte återgår i arbete. Arbetsgivaren ska inte vara skyldig att betala sjuklön i samband med en ny sjukperiod om arbetstagaren inte har återgått helt i arbete och arbetat minst en dag hos arbetsgivaren sedan denne senast betalade sjuklön för en hel sjuklöneperiod. I stället ska sjukpenning kunna beviljas. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2012. Även SKL vill skrota dagisintyg I början av november förra året gick Försäkringskassans GD Dan Eliasson ut med ett förslag om att skrota det så kalllade dagisintyget, som intygar att barnet varit frånvarande från skola eller förskola när föräldern sökt tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Det skulle förenkla för småbansföräldrar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) välkomnar förslaget. Det är krångligt och besvärligt för både lärare och föräldrar, säger Per-Arne Andersson, chef för SKL:s avdelning för skola och arbetsmarknad. Årlig ansökan slopas för bostadstillägg Socialdepartementet föreslår i en promemoria att beslut om bostadstillägg (BTP) till ålders- och förtidspensionärer från och med nästa år ska gälla tills vidare. Så var det tidigare men för att bland annat komma åt fel och fusk ändrades reglerna 2003 till att BTP skulle beslutas för ett år i taget. Nu tycker departementet att förmånstagarna oftast har relativt stabila inkomstförhållanden som endast förändras i begränsad utsträckning under året. Men för mer komplicerade ärenden ska det även fortsättningsvis gå att tidsbestämma beslutet. dagens socialförsäkring april 2012 5

AKTUELLT DHR lämnar HSO DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, lämnar vid kommande årskifte samarbetsorganisationen HSO. Orsaken är att förbundet vill tydligare arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv. DHR anser att patientperspektivet är för dominerande i HSOs arbete. Det blir andra gången som DHR lämnar samarbetet. 1971 lämnade man för att sedan återinträda igen år 2000. Tre hundra dolda IT-miljoner Alla IT-beroende verksamheter har kostnader för IT som inte är direkt synliga. I Försäkringskassan är de omkring 300 miljoner kronor, enligt en granskning av ISF, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF rapport 2012:15). Även om 300 miljoner låter mycket så framhåller ISF att Försäkringskassan ligger bättre till än genomsnittet i en jämförelsegrupp bestående av större företag, kommuner och landsting. Dolda IT-kostnader uppstår när systemen inte ger det stöd handläggarna behöver, liksom vid dubbelarbete, manuellt arbete och driftsstörningar. ISF lämnar inga förslag till åtgärder i rapporten. De flesta fick rätt bostadsbidrag Majoriteten, 59 procent, av hushållen med bostadsbidrag 2010 fick rätt preliminärt bidrag. Det är samma andel som föregående år. Andelen som ska betala tillbaka för att de fått för mycket är 29 procent. Andelen som får tilläggsutbetalning är 12 procent. Totalt fick 235 000 hushåll bostadsbidrag under 2010. 6,9 dagar var sjukpenningtalet i februari. 0,8 fler dagar än i februari 2011. Färre föräldradagar ska förhindra utanförskap Det var ingen som tänkte på detta när reformerna genomfördes. Det sa integrationsminister Erik Ullenhag när Akkautredningen presenterade ett delbetänkande om invandrares uttag av föräldraförsäkringen. Det ingen tänkt på var att reglerna kan försvåra etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen ger rätt att stanna hemma 480 dagar fram till dess barnet fyllt åtta år eller gått ut första klass. Det gäller även barn födda utomlands och som invandrat innan de fyllt åtta. Även om det ofta för nyanlända kvinnor, för det är nästan bara de som nyttjar försäkringen, rör sig om ersättning på grundnivå så är detta en förmån som kan bli en fälla. Det går alltså att stanna hemma och missa kontakterna med arbetslivet i flera år om man invandrar med flera barn under åtta år och sen får fler barn. Att detta kan vara ett faktiskt problem och inte bara ett möjligt sådant har tidigare antytts i olika utredningar, till exempel i en ESO-rapport (2011:5) som, utan att ha tydliga fakta, föreslog en översyn av regelverket för föräldraförsäkringen och ett avskaffande av vårdnadsbidraget för att inte invandrade kvinnor skulle fastna i utanförskap och barnen dessutom missa viktig tid i förskolan. Stort uttag Akka-utredningens delbetänkande råder nu bot på kunskapsbristen med uppgifter om kvinnor som folkbokfördes 2006. De siffror som Försäkringskassan tagit fram till utredningen visar att invandrade mammor tar ut fler dagar än andra mammor. Var tredje kvinna från länder utanför Europa som inte fick fler barn i Sverige tog ut mer än 200 dagar 2007. Bara tre procent av dessa tog ut mer än 200 dagar två år i rad. Bland dem som kom med barn och fick ytterligare Föräldraförsäkringen föreslås ändras för barn födda utomlands. barn tog hälften ut mer än 200 dagar 2007, en av fyra tog ut mer än 300. En av fyra som fick flera barn i Sverige tog ut mer än 200 dagar två år i rad. En av tio som fick flera barn tog ut mer än två hundra dagar tre år i rad. Men många nyanlända missar försäkringen. En av fyra som kom från länder utanför Europa med barn tog inte ut någon föräldrapenning alls de första fyra åren. Sju procent av mammorna i samma grupp som fick sitt första barn i Sverige tog inte ut en enda dag. Något svar på varför det är så utöver bristande kännedom om Jag tycker det är för tidigt att komma med förslag om reformering av föräldrapenningen. Det är inte säkert att det är den som är det egentliga problemet med att nyanlända inte kommer ut i förvärvsarbete, säger Jan Almqvist, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan och expert i Akka-utredningen. Utifrån de empiriska resultaten i delbetänkandet kan man inte dra slutsatsen att föräldrapenningen är orsaken till inlåsningen i hemmet. Den föreslagna trappstegsmodellen kan få stora Foto: thinkstock photos föräldraförsäkringen ges inte i utredningen. Ett särskilt problem som betänkandet lyfter fram är att kommunerna har ekonomiska incitament för att förmå nyanlända mammor att stanna hemma istället för att lära sig svenska på SFI. Det håller nere kostnaderna för försörjningsstödet samtidigt som trycket på förskoleplatser lättar. Bestämd åsikt Delbetänkandet innehåller inga förslag utan är endast en kunskapssammanställning. Men Erik Ullenhag tycks ha bestämt sig. Min uppenbara slutsats är att försäkringen är en fälla. Första året i ett nytt land är oerhört viktigt. Det handlar också om barnen. Fyra-fem-åringar behöver gå på dagis för att lära sig språket. Jag vill se över rätten till 480 dagar för barn födda i ett annat land. Kanske kan man trappa ner antalet dagar, sa Erik Ullenhag. ANDERS LJUNGBERG Fotnot: Förmån och fälla nyanländas uttag av föräldrapenning, ett delbetänkande från Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (Akka-utredningen), SOU 2012:9. Utredningen lämnas 15 oktober 2012. Expert: Inte säkert att försäkringen är problemet effekter för den försäkrade beroende på om barnet invandrade den ena eller den andra dagen. Jag ser Jan Almqvist fram emot fortsättningen i utredningen där vi får diskutera reglerna kring SFI (Svenska för invandrare) och andra stöd och ersättningsformer för nyanlända som gör att de trots vård av barn snabbare kan etablera sig i arbetslivet. 6 dagens socialförsäkring april 2012

FK föreslår delmål för funktionshinderpolitiken Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen tagit fram delmål inom funktionshinderpolitiken. De ska gälla till och med 2016. Med ledning av förslaget ska regeringen formulera mål för Försäkringskassan verksamhet inom funktionshinderområdet. Förslagen till delmål, som ska kunna mätas och följas upp, berör nöjd kund, delaktighet i arbetslivet, likformighet och tillgänglighet: Personer med funktionsnedsättning ska känna ökad delaktighet i sina relationer med Försäkringskassan och vara nöjda med rättssäkerhet, service och bemötande. Försäkringskassan ska öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning. Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade stöd Fler reserverade månader. Det är det bästa reformen, åtminstone om målet är ökad jämställdhet. Det hävdar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport om effekten av reformer inom föräldraförsäkringen. Mycket i rapporten (ISF 2012:4) känns igen från Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport (2011:12) i samma ämne från i höstas (se DS nr 7 2011). Det är de reserverade månaderna som satt fart på pappornas uttag av föräldraförsäkringen. Jämställdhetsbonusen däremot har, hittills, knappt gett någon jämställdhetseffekt. ISF-rapporten fördjupar ana- Ett av Försäkringskassans förslag är att personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig tryggare med service och bemötande. till personer med funktionsnedsättning ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen. Vid alla behov av IT-lösningar ska, så långt det är möjligt, dessa anpassas till kunder och anställda med funktionsnedsättning. ISF: Pappamånader rätt väg till ökad jämställdhet lysen genom att visa hur reformerna påverkar i olika inkomstskikt. Utjämnande effekt Den första månaden hade en utjämnande effekt såväl mellan kvinnor och män som mellan olika grupper av män. Den andra månaden minskade skillnaderna mellan kvinnor och män men inte mellan olika grupper av männen. Analysen visar att den första månaden fick pappor med låg inkomst, låg utbildning samt utlandsfödda att överhuvudtaget börja använda försäkringen. Den gruppen påverkades inte i samma grad av den andra re- Servicekontoren ska förbättra sin tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan är också beredd att ta fram ett delmål om samverkan om regeringen anser att det behövs och är viktigt. SVEN-ERIK JOHANSSON serverade månaden. Den ökade istället uttaget bland dem som redan hade ett medelhögt uttag, pappor med medelinkomster, gymnasieutbildning och födda i Sverige. ANDERS LJUNGBERG Foto: thinkstock photos Företagare föreslås få välja en dags karens I en promemoria från Socialdepartementet föreslås att egenföretagare även ska kunna välja en dags karenstid vid sidan av de nuvarande alternativen 14, 30, 60 eller 90 dagar karens. Den grundläggande karenstiden för egenföretgare på sju dagar kvarstår som tidigare. Ny masterutbildning för offentlig sektor Stockholm universitet startar till hösten en särskild MBA-utbildning (Master of Business Administration) för chefer och medarbetare inom offentlig sektor. Delar av den befintliga MBA-utbildningen har omarbetats för att passa den nya målgruppen. Den nya utbildningen, som kallas MPA (Master of Public Administration), får 16-20 platser. Ersättning för vård i annat EU-land I en promemoria från Socialdepartementet föreslås hur det så kallade patientrörlighetsdirektivet rätt till ersättning för hälso- och sjukvård, tandvård med mera i andra EU-länder ska regleras i svensk lag. I dag saknas en nationell lag och rättspraxis från EU-domstolen har varit vägledande för Sverige. Enligt förslaget ska Försäkringskassan även fortsättningsvis ansvara för beslut och utbetalningar samt information till allmänheten. Kassan ska också, efter ansökan, lämna förhandsbesked om en patient har rätt till vård enligt den föreslagna lagen. Siffror om funktionsnedsättning ses över Statistiska centralbyrån (SCB) ska föreslå utveckling av data för att över tid kunna följa utvecklingen av levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med Handisam ska SCB göra en nulägesbedömning av vilken statistik som är möjlig att leverera. dagens socialförsäkring april 2012 7

AKTUELLT Siffror om samverkan 2011 Antalet samordningsförbund har, på grund av sammanslagningar, minskat från 87 förbund i december 2010 till 82 i december 2011. Nu ingår 213 kommuner i samordningsförbund vilket är 16 fler än vid årsskiftet 2010/2011. Förbunden har finansierat 660 insatser hos de fyra huvudmännen. I de cirka 480 insatser som riktat sig direkt till individer har cirka 8700 deltagare påbörjat en aktivitet under 2011. Av dem är nästan hälften under 30 år. Av de 5 666 personer som avslutat aktiviteter under 2011 hade en tredjedel arbete eller studerade i och med att aktiviteten avslutades. Av dem hade drygt hälften fått ett arbete med lönesubvention. Många aktiviteter syftar till att deltagarna ska kunna gå vidare till en mer arbetslivsinriktad insats vilket cirka 30 procent av de 5 666 personerna gjorde. Finansiell samordning är en frivillig samverkan på rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting samt en eller flera kommuner. Det finns också en samverkan mellan Försäkringskassan och hälsooch sjukvården (tvåpartsfinsam) där ett sjuttiotal insatser pågick under 2011. De syftade till att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen och att stödja sjukvårdens arbete inom ramen för sjukskrivningsmiljarden, bland annat handlade det om kvaliteten i läkarintygen. Källa: Uppföljning av samverkan och finansiell samordning (rapport till regeringen från Försäkringskassan) 438 013 anmälningar om tillfällig föräldrapenningen kom in till Försäkringskassan i februari. All time high för vabbruari. JO-anmälningarna har minskat kraftigt Antalet JO-anmälningar mot Försäkringskassan har minskat från 793 stycken 2010 till 473 stycken 2011. Samtidigt minskade även antalet ärenden som JO valde att remittera till Försäkringskassan från 107 till 75 ärenden. Bostadstillägg blir ofta fel Nästan en fjärdedel av besluten om bostadstillägg blir fel. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport. ISF har analyserat kvaliteten i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av bostadstillägg under 2011. För båda myndigheterna blir det fel i 23 procent av besluten. Vissa får för lite i bostadstillägg och andra får för mycket. Att det ofta blir fel beror enligt ISF på att beräkningen av bostadstillägg bygger på många olika uppgifter. Både boendekostnader, inkomster och tillgångar påverkar hur stort det blir. Det gör att det blir svårt för den försäkrade att förstå om han eller hon har rätt till bostadstillägg och hur stort det i så fall ska vara. Det är glädjande att antalet anmälningar och remisser minskat så kraftigt jämfört med 2010, säger Peter Andrén, chef för VO Verksjuridik inom Rättsavdelningen. Nu gäller det att den positiva utvecklingen håller i sig och att det förebyggande arbetet fortsätter. I förra årets rapport om JO:s granskning konstaterades att trots att Försäkringskassans tillgänglighet, service och handläggningstider hade utvecklats positivt så hade antalet JO-anmälningar endast minskat marginellt. Årets granskning visar nu att den positiva utvecklingen gett resultat, säger Peter Andrén. Det är också glädjande att det inte är något enskilt handläggningsfel förutom långsam Peter Andrén handläggning som dominerar. Det går alltså inte att urskilja något systemfel utan det handlar om spridda fel som i regel beror på den mänskliga faktorn. Enligt ISF är också beslutsunderlaget i det enskilda ärendet otillräckligt. Ungefär en tredjedel av ansökningarna till Försäkringskassan måste kompletteras och i ungefär vart tionde ärende fattas beslut utan att alla begärda uppgifter kommit in. Effekt av omorganisation Bristande erfarenhet bland handläggarna spelar också in. Det kan hänga samman med att många handläggare fick byta ärendeslag under Försäkringskassans stora omorganisation. ISF rekommenderar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att gemensamt ändra innehållet i den bilaga som finns i besluten så att den försäkrade lättare kan kontrollera uppgifterna samt förstå vilka uppgifter som ligger till grund för beslutet Utebliven återkoppling Om han ska peka på något speciellt i JO-kritiken så är det när den enskilde inte fått återkoppling trots att Försäkringskassan lovat att ringa upp. Det känns som onödiga fel och bör i princip inte förekomma. Vad kan då göras för att minska antalet JO-anmälningar ännu mer? Det arbete vi inledde förra året med ett mer aktivt förhållningssätt till klagomålen måste fortsätta. Det får inte förekomma att missnöjda försäkrade slentrianmässigt hänvisas till JO utan vi bör själva utreda om fel begåtts och så långt det är möjligt rätta till dem. Ibland kan det dröja ganska lång tid innan JO fattar beslut i ärenden. Men Försäkringskassan ska inte vänta på besluten utan agera direkt när det kommer en begäran från JO om yttrande över en anmälan. Det kan handla om utbildningsinsatser eller att revidera styr- eller stöddokument. Men det kan även handla om att lokalt uppmärksamma handläggare och chefer på det som inträffat, säger Peter Andrén. Det är också viktigt att Försäkringskassan följer upp att utlovade insatser genomförts. SVEN-ERIK JOHANSSON Var tredje ansökan om bostadstillägg måste kompletteras. och hur de påverkar bostadstilläggets storlek. SVEN-ERIK JOHANSSON Foto: thinkstock photos 8 dagens socialförsäkring april 2012

IT rekryterar 100 nya medarbetare Försäkringskassan genomför en rekordstor rekryteringskampanj för att tillsätta 100 lediga IT-tjänster och i höst startar IT-avdelningen ett sexmånaders traineeprogram. Rekryteringen gäller 15-20 tjänster i Karlskrona respektive Luleå, några stycken i Söderhamn och resterande i Sundsvall. Skälen till nyrekryteringen är enligt IT-direktör Stefan Olowsson flera. Cirka 40 medarbetare har slutat. Hälften på grund av pensionering och hälften på grund av den rörlighet som finns i IT-branschen. Vi vill också minska vårt beroende av konsulter. I annonser i fack- och lokalpress sticker man lite kaxigt ut huvudet och kallar sig för Sveriges bästa IT-avdelning. Det finns ingen annan IT-avdelning i landet som jag känner Reformerat bostadsbidrag ökade förvärvsarbetet När inkomstreglerna för beräkning av bostadsbidrag ändrades 1997 ökade arbetsutbudet, framförallt bland kvinnor. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport. gifta och sambor räknas separat Annonser i fack- och lokalpress är en del i den stora kampanjen. till som har så låg förvaltningsbudget i förhållande till utvecklingsbudget. Förvaltningsbudgeten har på tre år minskat från cirka 340 miljoner om året till 140 miljoner. Vår utvecklingsbudget ligger på cirka 680 miljoner. sammare att förvärvsarbeta Det ansågs inte heller rimligt att subventionera familjer där någon av föräldrarna valde att stanna hemma på hel- eller deltid. Ökning och minskning ISF:s utvärdering av reformen visar att den varit framgångsrik när det gäller att öka deltagandet i arbetslivet, framförallt för kvinnor. Och även om belastningen på försörjningsstödet ökade det första året så försvann ökningen det andra året och för- 1997 ändrades reglerna för bostadsbidrag till gifta och sammanboende med barn så att bidraget minskades om årsinkomsten översteg 58 500 för någon av personerna. Tidigare gällde en sammanlagd inkomst på 117 000 kronor. För ensamstående med barn blev gränsen kvar på 117 000 kronor. Dessa inkomstgränser gäller fortfarande. Stora förändringar Stefan Olowsson framhäver också att Försäkringskassan genomgår en kraftfull IT-utveckling i form av nya webb- och mobiltjänster samt automatiserad handläggning. Men också genom införande av den senaste tekniken. Våra arbetsplatser kommer successivt att bli så moderna som det går. Vi prövar nu att arbeta med så kallade tunna klienter och vi kommer även att pröva något som i branschen kallas för Bring your own PC. Det innebär att man kan arbeta med sin egen dator, både i hemmet och på arbetsplatsen om man så önskar. I augusti/september dras ett traineeprogram igång på IT-avdelningen. Programmet blir sex månader och man hoppas det ska locka unga välutbildade människor. Vi vill få in en större sammanhållen grupp unga människor som verkligen kan sätta avtryck i vår organisationskultur. Dessutom måste vi ha en beredskap för att möta kommande pensionsavgångar. Bror Karlsson byttes i en minskning det tredje året efter reformen. Före förändringen uttrycktes vissa farhågor om att skenseparationerna skulle öka eftersom det blev fördelaktigt att vara ensamstående. Men tvärtom minskade antalet skilsmässor i den grupp som berördes av de nya reglerna, vilket ISF tror kan hänga samman med att hushållens inkomster blev högre och stabilare. Reformen minskade också statens kostnader för bostadsbidrag. Nästan 70 000 familjer har fått lägre bidrag vilket innebär en årlig besparing på 420 miljoner kronor. ISF:s samlade bedömning är att 1997 års reform av bostadsbidragen var lyckad. SVEN-ERIK JOHANSSON noterat på fia De viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra DS gick i tryck. Försäkringskassan begär bibehållen anslagsnivå I början av februari lämnades budgetunderlaget för 2013 till regeringen. Försäkringskassan begärde att förvaltningsanslaget ligger kvar på 2012 års nivå, det vill säga drygt sju och en halv miljard kronor. Silver för e-learning Försäkringskassan fick silver i kategorin bästa e-learning vid Swedish Learning Awards. Webbutbildningen som belönades var Att skriva på Försäkringskassan som lanserades på Kompetensportalen i juni. - Priset är ett kvitto på att vi ligger långt fram inom lärande, säger Maria Johansson, vo-chef för Kompetensforum. Vann gjorde Swedbank. Folksam knep bronsmedaljen. Visionsarbetet har dragit igång på allvar Från mitten av mars och fram till den 4 april ska alla medarbetare delta i workshops för att ta fram en vision för Försäkringskassan. Visionsarbetet ska vara helt genomfört i början av juni. Samtidigt pågår ett arbete med att se över Försäkringskassans övergripande strategi samt en ny kund- och kanalstrategi. Årsredovisningen rosad av Riksrevisionen Försäkringskassans årsredovisning fick, enligt Dan Eliasson, ett närmast översvallande positivt mottagande av Riksrevisionen. Släck för ljusare framtid! Fiaredaktionen och Selene Samuelsson gick en kvällsrond i Uggleborg i Stockholm (Huvudkontor med mera) för att se hur det stod till med hushållandet av el. Resultatet var inte alltför upplyftande. 22 personer var på plats och arbetade i fastigheten medan uppskattningsvis 25 procent av all belysning var tänd. Tidigare avgjorde hushållets totala inkomst hur mycket man fick i bostadsbidrag. Men 1997 ändrades reglerna så att även inkomsternas fördelning mellan makarna spelade in. Om de var ojämnt fördelade blev bostadsbidraget lägre. Avsikten var att göra det löndagens socialförsäkring april 2012 9

AKTUELLT Forskning på webben Kön, klass och etnicitet var temat för årets upplaga av forskarkonferensen i Umeå som var den 21:a i ordningen. Alla presentationer från seminariet finns nu att läsa på forsakringskassan.se under Press. Funktionsnedsatta har sämre hälsa Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Nästan var femte person med funktionsnedsättning uppger att de har dålig hälsa mot två procent i den övriga befolkningen. Det visar en rapport från Folkhälsoinstitutet. Jämfört med motsvarande mätning 2008 är hälsan för personer med funktionsnedsättning oförändrad medan den förbättrats för hela befolkningen. Huvudkontoret flyttar våren 2013 Försäkringskassans huvudkontor, och övriga verksamheter i samma hus, ska flytta från fastigheten Uggleborg i centrala Stockholm, intill Centralstationen. Enligt ett inriktningsbeslut fattat i mars kommer flytten till Telefonplan söder om tullarna ske under våren 2013. Även servicekontoret City, som idag ligger i gatuplanet, kommer att flytta. Flytten är ett sätt för Försäkringskassan att spara pengar. 18 procent har mycket eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan, samma siffra som förra året. Det räcker till plats 33 på Medieakademins topplista. Efter Coca Cola men före Aftonbladet, TV3 och Arbetsförmedlingen. Insatser startas tidigare Vi har fått någon att bolla med och vi kommer igång med insatser tidigare. Det är några av de positiva reaktionerna på det nya samarbetet med Arbetsförmedlingen. Sedan 1 februari är det nya samarbetet med Arbetsförmedlingen i gång på alla LFC. Det innebär bland annat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tidigt i sjukfallen gör gemensamma kartläggningar (läs mer i DS nr 9 2011). Nu arbetar vi med utveckla och förfina arbetssättet, framför allt utifrån synpunkter från de fyra utvecklingskontoren, säger Karin Tegefjord, nationellt samverkansansvarig. Ger varandra stöd Handläggarna på de fyra utvecklingskontoren, det vill säga LFC Täby, Karlskrona, Göteborg och Bollnäs, jobbar på samma sätt som alla andra, men har ett särskilt uppdrag. De ska hjälpa oss genom att tänka lite extra. Vad fungerar bra och vad behöver förbättras? Det kan ju handla om praktiska hinder eller kulturkrockar. Och allt har inte gått på räls. Det finns olikheter i synsätt. Men det är inte så konstigt, vi är två myndigheter med lite olika kultur, och nu ska vi samarbeta närmare än någonsin förr. Från 1 april kan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt erbjuda stöd till arbetsgivare. Om det i kontakten med den försäkrade, till exempel vid den gemensamma kartläggningen eller ett möte med arbetsgivaren, visar sig att arbetsgivaren behöver stöd kan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan svara för en kortare konsultativ insats, ca 1-3 tillfällen. Syftet är att den försäkrade ska kunna arbeta kvar på sin tidigare arbetsplats. Allt kan inte löpa smärtfritt från början. Men överlag har vi fått oerhört positiva reaktioner. Man har genom den gemensamma Karin Tegefjord kartläggningen fått någon att bolla med, man kommer igång med saker tidigare. På sikt är jag övertygad om att det här kommer att bli en bra gemensam plattform och ge ett sammanhållet synsätt. Vad är skillnaden mot tidigare samverkan? Tidigare jobbade 130 personliga handläggare i fördjupad samverkan med Arbetsförmedlingen kring långa komplicerade sjukfall. Nu ska i princip alla ca 2800 handläggare göra det, och det ska ske så snart det finns anledning att tro att personen behöver insatser. Även handläggarna på Tidig bedömning ska ha detta i åtanke. Varierande tidsgränser En annan skillnad är att man i den tidigare samverkan följde upp inom bestämda tidsgränser. Nu ska man bedöma i varje enskilt fall när och hur man behöver ses igen även om det finns vissa hållpunkter som hänger samman Arbetsgivare kan få konsultativt stöd Från Arbetsförmedlingens sida kan stödet handla om att ge råd om hjälpmedel eller anpassning. Den personliga handläggarens roll är att vid behov informera om förmåner och annat stöd som arbetsgivaren kan ansöka om, till exempel högriskskydd och arbetshjälpmedel. Det konsultativa stödet bör ges tidigt, helst i samband med utredningen inför dag 90 i sjukfallet, men kan vid behov även ges senare. Samtycke från den försäkrade krävs. med rehabkedjan. Ytterligare en skillnad är att handläggaren i större utsträckning kommer att finnas kvar som stöd om den försäkrade skrivs in hos Arbetsförmedlingen eftersom ju hon eller han fortfarande är kvar i sjukförsäkringen. Att den försäkrade då får behålla sin ersättning, i form av rehabiliteringspenning, har man kommit fram till är OK enligt dagens regler. Men vad som händer om personen behöver vara kvar hos Arbetsförmedlingen längre än rehabiliteringspenning kan betalas ut (cirka ett år), är något man behöver fördjupa sig i. Rättsavdelningen ser över frågan. Eva Lindén Samverkan med vården vässas För att det nya samarbetet ska ge resultat krävs att sjukvården kopplas in tidigt. Därför arbetar vi nu med att involvera vården i samarbetet, säger Anna Martinmäki på Försäkringskassans enhet för partnersamverkan. Samtidigt kommer vi att undersöka hur Arbetsförmedlingen kan involveras i redan existerande samverkan mellan vården och Försäkringskassan. Det här betyder att delprojektet om samarbetet med sjukvården nu bedrivs under samma hatt som det sedan tidigare pågående regeringsuppdraget om att utveckla samspelet mellan Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen (vilket ska delredovisas 2 maj och slutredovisas 2013). Vi har redan kommit långt i samverkan med vården men ska nu vässa den ytterligare. Bland annat hoppas vi kunna testa några piloter under året där vi provar nya sätt att samarbeta tidigare i sjukfallen. 10 dagens socialförsäkring april 2012

Sjuktalet har vänt upp Sjukfallen har blivit fler och längre sedan början av 2011. Men prognosen är att kurvan kommer att plana ut i år eller en bit in på 2013. Efter att den höga sjukskrivningskurvan bröts 2002 har den gått stadigt nedåt. Men i januari 2011 bröts den trenden, och sen dess har kurvan fortsatt att stiga. Sjukfallen blir både fler och längre. Räknat i procent ökade antalet sjukfall med 14 procent under 2011 jämfört med 2010. Trots det visar en titt i backspegeln att sjukpenningtalet fortfarande ligger på en historiskt låg nivå. Den lägsta noteringen tidigare var 8,4 i slutet av 1990-talet. Och prognosen är inte att sjukskrivningarna nu är på väg mot nya höjder. Vi prognosmakare tror att kurvan kommer att stiga ett tag till för att sedan plana ut senare i år, eller en bit in på 2013, säger Mycket på gång inom aktivitetsersättningen Arbetet för att stödja unga med aktivitetsersättning intensifieras för närvarande. Det innefattar även att säkerställa att beslutsunderlagen är tillräckliga. Det skriver Försäkringskassan i svaret på en ISF-rapport. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) pekade i en rapport på att när unga med funktionsnedsättning beviljas aktivitetsersättning för förlängd skolgång så ökar risken för permanent försörjning från sjukförsäkringen (se DS 1 2012). Försäkringskassan anser i sitt svar att aktivitetsersättning för förlängd skolgång bör flyttas från kassan till det ordinarie studiestödssystemet. Ungdomar med funktionsnedsättning bör inte få ersättning från socialförsäkringen enbart för att de behöver förlängd tid för att avsluta sina studier. Antal dagar 20 15 10 5 0 Sjukpenningtalet 1995-2012 Sjukpenningtalet var 6,9 dagar i februari, en ökning med 0,8 dagar sedan februari 2011. Den undre linjen visar sjukpenningtalet utan de s k återvändarna. Sjukpenningtalet = det genomsnittliga antalet dagar som sjukpenning betalats ut per försäkrad. År 1995 2000 2005 2010 2012 Mathias Johansson på Försäkringskassans avdelning för analys och prognos. Inflödet av nya fall visar vissa tecken på att plana ut. 70 procent av ökningen består av personer som nått maxtid i sjukförsäkringen men sedan ISF påtalade också brister i de medicinska underlagen när aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga beviljas. Försäkringskassan hänvisar till sin strategiska inriktning för de närmaste åren. Den kommer även att hantera frågan om tillräckliga beslutsunderlag. Samarbete lyfts fram Vidare lyfter Försäkringskassan i sitt svar fram det fördjupade samarbetet med Arbetsförmedlingen kring unga med aktivitetsersättning, och att samarbetet med gymnasieskolor, där unga med förlängd skolgång studerar, ska utvecklas. Även en vidareutvecklad elektronisk överföring mellan vårdgivare och Försäkringskassan kan bidra till bättre medicinska underlag. Dessutom har ett flertal av återvänt. Vad resten beror på vet vi inte riktigt, men en orsak kan vara konjunkturen, exempelvis att fler personer är i arbete nu och då blir det också fler som kan vara sjukskrivna. eva lindén kassans kontor koncentrerat handläggningen av aktivitetsersättning till specifika handläggare för att öka kompetensen. SVEN-ERIK JOHANSSON Ny Kompetensportal! Vi har glädjen att presentera en uppdatering av vår Kompetensportal med förbättrad funktionalitet, utseende och användarvänlighet. Vi hoppas det kommer att underlätta ditt arbete. Mvh Kompetensforum Smarta kontaktvägar för föräldrar på nätet Försäkringskassan har till samtliga mödravårdscentraler, både privata och offentliga, skickat ut affischer och ett följebrev om självbetjäningstjänster och smarta kontaktvägar för föräldrar på webben. Allt fler klagomål kräver ny tillsyn Riksdagen beslutade nyligen att uppmana regeringen att utreda bristen på en reguljär tillsyn över handläggningen av ärenden inom bland annat socialförsäkringsoch migrationsområdet. Orsaken är att JO måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden. JO har under flera år påpekat att mängden klagomål som kommer in har ökat kraftigt. Det har lett till att JO fått mindre utrymme för inspektioner och mer strukturerad genomgång av myndigheternas verksamhet. JO har särskilt pekat på att frånvaron av ordinarie tillsynsorgan inom socialförsäkringen leder till att JO i alltför stor utsträckning ägnar sin tillsyn åt ärenden som skulle behandlas bättre i andra sammanhang. FO RS1128 MVC Posters_70x100.indd 1 2012-03-16 09:55 dagens socialförsäkring april 2012 11

Små medel förändra r Superbra ett verktyg som vi har direkt nytta av i jobbet. Det säger Sara Eriksson och Maja Sandberg Bremell som är bland de första på Försäkringskassan som fått utbildning i MI, motiverande samtal. MI är en del i en helhet som ska lyfta fram samordningsuppdraget och ge handläggarna bättre stöd och kunskaper. text: Eva lindén illustration: Helena halvarsson De personliga handläggarna har i uppdrag att stödja sjukskrivna att komma tillbaka i jobb. Lätt att säga men inte så lätt att göra. För hur genomför man ett professionellt samtal som verkligen gör skillnad? Maja Sandberg Bremell och Sara Eriksson är personliga handläggare vid LFC Hisingen i Göteborg. De har jobbat fyra respektive nio år på Försäkringskassan. Maja jobbar idag med hela sjukförsäkringen medan Sara har valt att arbeta med aktiviteter för unga med aktivitetsersättning. Samordningsansvaret är en viktig och självklar del i jobbet för båda. Under slutet av 2011 fick de höra talas om utbildningen i samtalsmetodiken MI och blev omedelbart intresserade. Här utlovades konkreta verktyg för bra samtal, och det lät ju hur spännande som helst. 14 personer inom LFC Hisingen, de flesta personliga handläggare men också en specialist och flera chefer, Sara Eriksson Maja Sandberg Bremell gick utbildningen i slutet av förra året. Syftet var att se om den kan vara något att satsa på för hela Försäkringskassan. Utbildningen var två plus två dagar med en läxa däremellan. Etablerad metod MI, egentligen motivational interviewing, är en etablerad metod inom bland annat socialtjänst och sjukvård i syfte att motivera till förändring. Den innehåller en rad konkreta beståndsdelar som tillsammans driver samtalet framåt och underlättar för klienten/ patienten/den försäkrade att komma fram till ett åtagande eller en planering. Grundsynen är att människor har en inneboende kompetens att hitta de rätta vägarna i sitt eget liv. Lyssna aktivt utan förutfattade meningar, locka fram tankar om förändring, stimulera och förstärka steg i positiv riktning är grundstenar. De två första dagarna gick vi igenom vad MI är, vi fick teori men också göra en rad olika samtalsövningar, berättar Sara Eriksson. Oftast utgick man från egna problem av mindre känslig karaktär som exempelvis att vilja sluta röka eller komma igång och träna. Lärarna hade ett återkommande rollspel sjukskriven handläggare under hela tiden, utifrån vilka aspekter i metodiken som skulle belysas. Bara tanken på eget rollspel brukar ju kunna ge prestationsångest, säger Maja Sandberg Bremell. Men så blev det inte här. Vi blev snabbt väldigt trygga i gruppen, mycket tack vare de duktiga lärarna. Konkreta uppgifter Mellan de två utbildningspassen var uppgiften att genomföra och spela in ett samtal på cirka tio minuter, till exempel med en kollega eller en anhörig. Samtalen skrevs ut och vi spelade upp varandras samtal. Vi som lyssnade skulle tänka på i vilken utsträckning "den professionelle" till exempel bekräftade, reflekterade, fick fram förändringsprat och åtaganden. Vad har hänt i projektet? LFC-organisationens stora projekt för att utveckla arbetet inom samordningsuppdraget har genomförts i samarbete med Försäkringsprocesser och Kompetensforum. Resultatet kan delas in under några olika rubriker. Utbildning och lärande Webb-utbildning med syfte att tydliggöra uppdraget och ge en gemensam grund. Den är klar och finns på Kompetensportalen. SamSpelet. Ett stöd för reflektion och lärande i det dagliga jobbet (läs mer på sidan 14). Alla kontor får ett eller flera spel. Samtalsmetodiken MI motiverande samtal. Alla personliga handläggare får handboken om MI samt efter hand utbildning motsvarande den på LFC Hisingen. Nyheter i arbetet Utöver utbildningen i MI har ytterligare två piloter genomförts med gott resultat. De har resulterat i att de personliga handläggarna preliminärt från april ska dokumentera och registrera tydliga ställningstaganden i ärendena. Det vill säga behöver jag vidta samordningsinsatser av något slag för att stödja den försäkrade att återgå i arbete? Syftet är att utveckla ett mer differentierat arbetssätt. ska börja ta kontakt med de försäkrade en tid efter avslutat sjukfall för att höra hur det har gått. De försäkrade uppskattar att Försäkringskassan hör av sig och handläggarna får återkoppling på sitt arbete. Mjukstart sker på några LFC och från 1 september ska alla handläggare ringa upp ungefär 10 procent av berörda personer under kommande år. Projektet har många fler tankar och förslag på förändringar i process och vägledning men det är för tidigt att säga vad dessa kan leda till. En ambition hos avdelningen för försäkringsprocesser är att vägledning och process efterhand ska bli mindre detaljerade men ännu bättre på att ge stöd för resonemang, förhållningssätt m m. 12 dagens socialförsäkring april 2012

r samtalet om boken MI motiverande samtal Boken som användes under utbildningen var MI motiverande samtal praktisk handbok för socialt arbete av Barbro Holm Ivarsson, Liria Ortiz och Peter Wirbing (2010). Den har nu anpassats för Försäkringskassan av Barbro Holm Ivarsson i nära samarbete med Ann-Sofie Eriksson, socionom, konsult och utbildare som tidigare arbetat på Försäkringskassan. Titeln är MI motiverande samtal praktisk handbok för Försäkringskassan. Barbro Holm Ivarsson och Ann-Sofie Eriksson ledde utbildningen på Hisingen. Ja, över huvud taget allt det som ett typiskt MI-samtal innehåller. Plus att kursledarna analyserade samtalen och gav feedback. Det var otroligt lärorikt och spännande att se hur mycket i samtalen som kunde knytas till MI och hur man med små medel kan skapa förändring i samtalet. Samtalet blev tydligt En annan övning var när en av kursledarna spelade en arg och besviken försäkrad. Deltagarna fick tillsammans vara en handläggare, och föra ett samtal med personen. Hon flyttade sig mellan olika stolar för att tydliggöra hur det deltagarna sa påverkade henne. Det blev väldigt tydligt hur mycket bättre det blir när man i stället för att gå i försvar försöker förstå och bekräfta. När den försäkrade känner att man gör det så kan hon börja prata om annat. En röd tråd i MI är att undvika direkta råd och inte försöka övertyga den försäkrade om det man själv anser lämpligt. Inte heller pressa henne till ett beslut. Eller överösa med information bara för att få det sagt. Exempel på vad som Fortsättning på nästa sida Koordinatorer och handledare För att det lokala utvecklingsarbetet ska ta fart och bli uthålligt ska en koordinator utses inom vart och ett av de fyra verksamhetsområdena i landet. Därtill ska handledare inom varje LFC stötta ledningen, se vad som behövs och driva på arbetet. Handledarna kan vara personliga handläggare med kunskap och erfarenhet av att arbeta aktivt med samordningsuppdraget. I dagarna utses också en nationell koordinator som ska hålla samman arbetet och driva frågorna nationellt. Läs mer Projektet Utveckla arbetet inom samordningsuppdraget har en egen sida på Fia (intranätet) där bland annat slutrapporten finns. DS skrev om projektet i nr 3 förra året (samt om tidigare utvecklingsarbete inom LFC i nr 9 2010). dagens socialförsäkring april 2012 13

Fortsättning från föregående sida kan vara bra att säga är i stället: Vad tänker du om det här? Hur skulle det passa dig? Eller Det finns ett sätt som har fungerat bra för många andra och som du kan prova om du vill. Ska jag berätta om det? När det gäller information: Jag skulle vilja berätta för dig vilka regler som är relevanta för dig är det OK? Stimulera till beslut Att tala om för människor vad de ska göra upplevs lätt som pekpinnar och kan leda till motstånd eller till att en rehabiliteringsåtgärd inte fungerar eftersom den försäkrade inte kände att det var hennes eget val. I stället är tanken att stimulera till ett välgrundat beslut i riktning mot arbete. Men kan det inte bli krockar mellan myndighetsutövning och stöd? Mellan att styra mot planering för återgång i arbete och den försäkrades egna önskemål? Nej, de tycker inte handläggarna. Vårt uppdrag är att försöka komma fram till en plan för återgång i arbete. På det här sättet gör vi det respektfullt och med full delaktighet från den försäkrade där vi hjälper till att se för- och nackdelar med olika alternativ. Men personen har alltid ett val. I stället för att säga så kan du inte göra för då så kan man säga så kan du göra men då kan du inte få ersättning från Försäkringskassan eller nu när du vet vilka regler som gäller, hur vill du göra då? Ett annat sätt att uttrycka det på är Frågor och svar om Samspelet Vad är SamSpelet? Man kan säga att det är en plattform för att öppna upp för reflektion och diskussion, ett sätt att stödja ett medvetet arbetsplatslärande. Handläggarna har mycket att lära av varandra. Lämpligt antal deltagare är sex, gärna från olika enheter, samt en diskussionsledare. En spelomgång beräknas ta 1 1½ timme. Det kan vara lagom att varje handläggare spelar det ungefär en gång per kvartal. Hur går det till? På spelplanen finns fem områden med uppåt tjugo frågor inom varje: Ställningstagande, Förhållningssätt och bemötande, Åtgärder, aktiviteter och aktörer, Kvalitet samt Planering. Den som börjar väljer ett område, tar ett kort och svarar på frågan. Sedan går man laget runt och svarar. Kollegerna kan ställa frågor till den som svarar, men inte ifrågasätta. Diskussionen sparas tills man gått laget runt och alla svarat. Sedan tar personen bredvid ett kort från nästa område och så vidare, så att alla områden blir diskuterade vid varje spelomgång. att det blir ett samtal mellan personer med varsitt expertområde. Handläggaren är expert på försäkringen och på åtgärder som varit framgångsrika för andra, och den försäkrade är expert på sig själv och sitt eget liv. Sara Eriksson och Maja Sandberg Bremell tycker att de har användning av MI under hela sjukskrivningsprocessen liksom i arbetet med aktiviteter för unga. I telefonutredningen när vi pratar med den försäkrade om hur hon har tänkt sig, och förstås under Sassam-utredningen och uppföljande samtal, säger Maja. Även vid avstämningsmöten är metoden ett bra stöd för att hålla i mötet på ett proffsigt sätt och komma till ett resultat. Det handlar om att sätta igång en process mot förändring. Ofta kan den fortsätta under till exempel ett möte med Arbetsförmedlingen eller ett avstämningsmöte. Viktiga erfarenheter Har de något medskick inför kommande utbildningar? Ja, två saker. Det ena är vikten av bra och erfarna lärare som verkligen kan metoden. Det andra är att man hela tiden måste bli påmind så att man inte faller tillbaka i gamla mönster. Gruppen på Hisingen har träffats en gång och kommer snart att göra det igen. De behöver prata om hur de ska vidmakthålla vad de lärt sig. Helst skulle de vilja ha en lärarledd uppföljning. SamSpelet har tagits fram på Kompetensforum i nära samarbete med LFC och Försäkringsprocesser. Samordningsuppdraget i korthet Att samordna insatser och tillsammans med den enskilde arbeta för att återgång i arbete ska bli möjlig. Kan man inte göra lite olika? Självklart kan man använda SamSpelet på olika sätt, till exempel fördjupa sig inom ett av områdena. Det kan också användas av chefer, specialister och andra berörda. Några exempel på frågor? Vilket bedömningsutrymme har jag som personlig handläggare? Hur viktigt är det personliga mötet för mitt ställningstagande? Kan jag påverka den försäkrades motivation och i så fall hur? Vad är bra kvalitet för den försäkrade? SEX frågor om uppdraget Satsningen gäller för hela lfc Varför behöver samordningsuppdraget utvecklas? En av de viktigaste orsakerna till nya Försäkringskassan var ju att få en mer enhetlig bedömning av rätten till ersättning. Svante Borg, LFC-chef För att göra det, och göra det enligt de nya reglerna från 2008, har vi styrt och mätt på just detta. Vilket gjort att samordningsuppdraget kommit lite i skymundan under senare år. Vad behöver förändras? Den stora skillnaden är ju att vi, det vill säga handläggarna, ska fokusera på den försäkrades resa tillbaka till egen försörjning i stället för på rätten till ersättning från sjukförsäkringen. Detmedför ett helt annat fokus på reella åtgärder och samverkan med andra aktörer. Men rätten till ersättning måste väl bedömas lika noga? Grunden för allt vi gör och den försäkrades grundtrygghet är och förblir ett beslut om ersättning. Finns det resurser? Ja det gör det. Under en övergångstid förstärker vi dock med bland annat extra handledare. De finansieras av en särskild satsning från regeringen. Vad händer nu? Vi har haft uppstartsseminarier för områdes- och enhetschefer på fem platser i landet. Nu lägger varje LFC upp sin egen tidplan för utvecklingsarbetet. Berörs även personliga handläggare inom funktionshinder och utredare på Tidig bedömning? Ja, satsningen gäller rakt över hela LFC när det handlar om att samordna insatser, men naturligtvis behöver vissa delar anpassas för dessa medarbetare. Vi behöver också anpassa tidpunkten sett till den stora belastning vi har just nu. 14 dagens socialförsäkring april 2012

En forskarstjärna på kassahimlen En av de starkast lysande stjärnorna på den svenska forskarhimlen. Omdömet gäller Laura Hartman och gavs av Försäkringskassans generaldirektör i höstas i samband med att hon rekryterats som ny chef för Försäkringskassans avdelning analys och prognos (AP). Text: ANDERS LJUNGBERG Foto: Peter Nordahl Hur kändes det? Smickrande förstås, men det finns många duktiga forskare, säger hon. Laura Hartman är nationalekonom. Forskarintresset är riktat mot arbetsmarknaden och välfärdsfrågor. Tar man en titt i hennes cv ser man att hon rört sig mellan forskning och myndigheter. Jag har en stark forskaridentitet, säger Laura Hartman, men jag vill arbeta med forskning som kommer till användning antingen i politiken eller i en organisation. Att hon skrev sin avhandling på IFAU (Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering) som är en forskningsinstitution som samtidigt är en myndighet är alltså knappast någon slump. Visa på nyttan Laura Hartman chefar över ett åttiotal medarbetare på analys och prognos. Ganska många, även om det finns myndigheter som har större resurser på området. För Laura Hartman och hennes medarbete råder samma villkor som för alla andra. Det gäller att visa för såväl medborgarna direkt eller i form av deras politiska företrädare som för kassans ledning och övriga anställda att de gör nytta. Kunskapsproduktionen inom socialförsäkringsadministrationen var hon bekant med sedan tidigare. Statistiken som tas fram är central för samhällsforskare. Hon lyfter även fram olika kvalitativa studier som genomförts och som gett viktiga inblickar i hur verksamheten bedrivs. Men som forskare missade jag säkert mycket av den kunskap som producerades här. Våra resultat måste bli synligare, både utåt och inåt. Så hur ser din vision ut för din del av Försäkringskassan? Min vision är att all verksamhet på Försäkringskassan präglas av kunskap och av en törst efter kunskap. AP har inte monopol på kunskap men förstås en viktig roll i att bidra till att stärka Försäkringskassan som kunskapsmyndighet. Det vi gör på avdelningen måste därför vara relevant både för verksamheten och för kunskapsuppbyggnaden om socialförsäkringen. Det gäller för Försäkringskassan att klara att omsätta kunskapen till vardaglig verksamhet. Ett viktigt första steg är att se till att resultat från AP når, till exempel via Fia, alla medarbetare så att de kan använda den i sitt arbete. Laura Hartman Uppdrag: Chef för Försäkringskassans avdelning för analys och prognos. Ålder: 38 år, född i Helsingfors. Familj: Fanny 8 år och Svante 5 år samt särbon och hans två pojkar. Bor: Uppsala. Utbildning/karriär: Fil dr i nationalekonomi, Uppsala universitet, 2002. Forskare vid IFAU 1998 2008. Forsknings- och utredningschef, Statskontoret, 2008 2010. Forskningschef SNS, 2010 2011. Ledamot i Finanspolitiska rådet 2007 2011. Fritid: Seglar på sommaren åker skidor på vintern och springer hela året om. Senast lästa bok: Snömannen av Jon Nesbø. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring april 2012 15

Fortsättning från föregående sida. Försäkringskassan är inte den enda myndighet som forskar om socialförsäkringen och administrationen. Från tillsynsmyndigheten ISF duggar rapporterna tätt. Är ni konkurrenter på forskningsområdet? I någon mån är vi kanske det. Men jag ser främst synergieffekter, tillsammans med ISF får vi en kritisk massa av analytiker och det stärker kunskapen om hur socialförsäkringen och administrationen bör utvecklas. ISF spelar som tillsynsmyndighet en viktig roll och vi på Försäkringskassan har ett stort ansvar för att ta till oss den kunskap de tar fram, det ger oss en chans att bli bättre Bra dialog Grovt räknat så läggs halva tiden på AP på uppdrag från regeringen, lite mindre går till uppdrag från Försäkringskassans ledning och den övriga verksamheten. Och så finns lite utrymme, kanske fem procent, för egna initiativ. Inte så jättemycket, tillstår hon. Ett så litet utrymme borde vara frustrerande för någon som trots chefsjobb inom en myndighet har en så stark identitet som forskare. Men verkligheten kan inte alltid reduceras till en procentsiffra. Så länge vi har en bra dialog med andra inom Försäkringskassan och med regeringen så är utrymmet inte med nödvändighet för litet, säger Laura Hartman. Vi kan alltid bli mer proaktiva i dialogen med till exempel Socialdepartementet. Vi kan också arbeta för att få andra forskare att ta sig an frågor vi tycker är viktiga. Forskningsmedel Vilket leder över till frågan om Försäkringskassans forskningsmedel. När nye generaldirektören Dan i Eliasson sent i höstas beslöt att hålla inne det mesta av de cirka 8 miljoner som Försäkringskassan årligen fördelar på forskningsprojekt, därför att de av det externa forskningsrådet föreslagna ansökningarna inte ansågs helt relevanta för verksamheten så utbröt det som brukar kallas för en storm. Professorerna kände sig överkörda och avgick i protest. Utanför forskarsamhället märktes dock inte så mycket Det här var precis när du anställdes. Blir det din uppgift nu att lappa ihop förhållandet till forskarvärlden? Forskarna måste alltid vara fria att själva bestämma över hur forskningen bedrivs och det är de som äger resultaten. Detta gör AP: Statistik. Dels produceras offentlig statistik om Försäkringskassans verksamhet och socialförsäkringen. Dels tar man fram statistik för internt bruk. Man är också en källa för forskare utanför Försäkringskassan. Prognoser. Fem gånger årligen till regeringen och tio gånger årligen för de olika ärendeslagen och till den egna interna uppföljningen. Analyser och utvärderingar. Jag känner forskarvärlden och förstår varför det vetenskapliga rådet reagerade som de gjorde, säger Laura Hartman. Min uppgift nu är att fokusera på hur vi ska arbeta vidare och få till stånd mer forskning inom vårt område. Hon säger att det i grunden finns en stark insikt i hela ledningen för Försäkringskassan om att kunskap är viktig liksom behovet av goda relationer till forskarvärlden. Vi behöver varandra. Frihet att bestämma Men någon recension av beslutet om pengarna får jag inte av henne. Frågan om forskningens frihet är inte så enkel som att någon står för pengarna och forskarna forskar, menar Laura Hartman. Beställaren, finansiären, har rätt, till och med skyldighet, att påverka att frågorna som ställs är relevanta utifrån beställarens perspektiv eller bedömning. Däremot får ingen påverkan på rönen finnas. Forskarna måste alltid vara fria att själva bestämma över hur forskningen bedrivs och det är de som äger resultaten. När Laura Hartman i september 2011 på DN Debatt presenterade rapporten Konkurrensens konsekvenser avslutade hon med att hon ville att SNS (som var utgivare) ska bidra till en mer saklig debatt om den svenska välfärdsmodellen, utan ideologiska skygglappar. Nu blev det inte riktigt så. Skulle det kunna vara en möjlig programförklaring även för Försäkringskassan? Ja, absolut, det är vad jag alltid strävat efter. Det var just en konflikt kring forskarens integritet som gjorde att Laura Hartman nu finns på Försäkringskassan. Hon sa upp sig från SNS när hon inte fick presentera resultaten av forskningen kring privatiseringarna i välfärdssektorn som hon själv ville. Kritiken mot rapporten var hård från företrädare för bland andra privata vårdföretag och en del marknadsliberala debattörer. Hon ser närmast road ut när hon berättar om stormen kring rapporten och kan konstatera att hon under sin karriär nu fått kritik från höger för att vara vänster och tidigare från vänster för att vara höger. När inte SNS ledning stod upp för forskarens frihet avgick hon som forskningschef något som renderade henne beröm för integritet och visad ryggrad. Min hållning är enkel. Vi ska vara öppna. En analy Vilka krav ställde du när du erbjöds jobbet på Försäkringskassan? Jag ställde inga krav men vi förde en diskussion kring vad som hänt. Det är också viktigt att man tar en diskussion om vilken roll man ska ha och vilket mandat man får. Min hållning är enkel. Vi är en skattefinansierad verksamhet och som sådan ska vi vara öppna och transparenta. Vi måste kunna stå för våra rön. I de fall våra resultat känns besvärliga blir kvaliteten extra viktig. En analys- 16 dagens socialförsäkring april 2012

En analysavdelning som alltid visar att allt är bra har ingen trovärdighet, säger Laura Hartman, ny chef för Försäkringskassans avdelning analys och prognos (AP). avdelning som alltid visar att allt är bra har ingen trovärdighet. Samma sak gäller om det blir misstankar om att man mörkar ovälkomna resultat. Varken regeringen eller myndigheten mår bra av okritiska jasägare. Problem är en möjlighet att göra något bättre. Du har gått mellan forskning och arbete på myndigheter. Vad är roligast? Det går inte att reducera svaret till en fråga om rolighet. Alla mina jobb har varit roliga trots att rollen har varit olika. Jag är uppfostrad i andan från IFAU, jag arbetar för att utveckla politiken med en forskares integritet. Det kan jag göra även på Försäkringskassan.. Så visst är det jättekul att jobba med det här. Men hur kul det än är, det viktiga är att vi är en del av verksamheten, en del av kunskapsmyndigheten. Analys och prognos får inte vara en låda vid sidan av. Kunskap är inte bara vår fråga. Vi vill ha täta kontakter utåt i organisationen och göra saker tillsammans. Önskeprojekt? Gå riktigt på djupet med att förstå vilka insatser som hjälper sjukskrivna och unga med funktionsnedsättning ut i arbete. Vem ska få vad och när? Studera kopplingen mellan den svenska familjepolitiken och arbetsmarknaden. Kanske kan vi då få svaret på varför kvinnor är mer sjukskrivna. (En fråga som diskuterades i boken Välfärd på deltid med Laura Hartman som redaktör, SNS 2008). dagens socialförsäkring april 2011 17

Jag är fri Det har varit mycket fokus på fusk och bedrägerier inom assistansersättningen under det senaste året. Det är lätt att glömma att den helt överväldigande majoriteten av de nästan 16 000 människor som har assistansersättning är helt legitima brukare som kan leva värdiga och normala liv tack vare reformen. Pär Lagerquist är en av dem. Jag är fri att leva som en vanlig människa tack vara assistansersättningen, säger han. Alternativet skulle vara att jag satt på någon sorts institution. text och foto: Bror karlsson 18 dagens socialförsäkring april 2012

Pär utbildades till kock under sin militärtjänstgöring och hade arbetat i yrket ungefär 10 år när han för sex år sedan började förstå att något var fel. Jag arbetade och arbetade och var aldrig sjuk men plötsligt började jag tappa saker och ting. Jag trodde först att det berodde på stressen i jobbet men så förlorade jag plötsligt synen på ena ögat. Pär uppsökte optiker och ögonläkare som inte kunde hitta några fel men rekommenderade honom att uppsöka en neurolog. Efter en magnetrötgen konstaterades det snabbt att han drabbats av MS (Multipel Skleros). Jag visste inte ens vad MS var för något, men fick beskedet att det var en obotlig sjukdom. Jag började gå allt sämre och talet började försämras. Det hände att människor i omgivningen trodde jag var berusad för att jag gick så dåligt. Jag började gå med käpp och ville verkligen inte hamna i rullstol men till slut fanns det ingen återvändo. 2010 blev Pär sjukskriven och började även få hjälp av den kommunala hemtjänsten. Samtidigt blev han allt mer hjälpberoende vartefter sjukdomen fortskred. Det var bra med hemtjänst. Det gällde ju att få vardagen att fungera. Men jag satt väldigt mycket och bara väntade på att de skulle komma så jag kunde få hjälp med olika saker jag inte längre klarade av att göra själv. Jag styr min egen vardag och kan leva ett så normalt liv som det är möjligt i min situation. Små viktiga saker utgör livet Sommaren 2011 beviljades Pär assistansersättning. Något som förändrade hans liv i positiv riktning. Men det gick inte helt smärtfritt att få den. Jag bodde ihop med en tjej och av någon anledning förväntades det tydligen att hon skulle hjälpa mig med allt. Vi var alltså inget par utan delade bara lägenhet. Till slut fick jag i alla fall assistansersättningen beviljad och under hösten utökades antalet timmar. Nu är jag fri. Jag styr min egen vardag och kan leva ett så normalt liv som det är möjligt i min situation. Det fungerar jättebra nu när jag har den hjälp jag behöver. Jag känner mig OK. Även om jag inte är det. Pär berättar att han har hjälp av två personliga assistenter om dagen. Totalt 95 timmar per vecka. De hjälper honom med allt han behöver. Ibland till synes små saker, åtminstone för oss som inte har drabbats av en funktionsnedsättning, som att sätta på TV-apparaten eller sätta igång en film. Den enda tid på dygnet han inte behöver hjälp är på natten. Lite skämtsamt säger han att det är hans fritid. Då får han vara ensam. Det är massor med småsaker som jag aldrig ens tänkte på att jag gjorde medan jag fortfarande kunde göra det själv. Nu kan jag inte ens ta mig upp ur soffan utan hjälp. Fungerar tillsammans När man är så beroende av andra människors hjälp är det av yttersta vikt att man förstår och känner varandra, säger Pär med visst eftertryck. Jag får själv välja de som ska arbeta hos mig efter att de provjobbat. Jag vill ha ett så litet antal som möjligt för att de ska förstå mig och kan tolka mina signaler utan att jag alltid måste säga till om vad jag behöver. Det gör livet lite lättare att leva för mig. Jag har till och med sagt upp en person som inte fungerade. Det kändes rätt tufft att göra men det var nödvändigt, vi fungerade helt enkelt inte tillsammans. Efter en stund kommer vårt samtal ofrånkomligen in på alla de bedrägerier som har avslöjats inom assistansersättningen under senare tid. Det går inte att misstolka den upprördhet Pär känner inför dem. Det gör mig förbannad. Jag kan faktiskt inte förstå hur man kan vara så kall och egofixerad att man utnyttjar assistansersättningen. Jag vet att det kostar mycket pengar att ge mig den här hjälpen men jag har inte valt det här livet. Det drabbade mig. Och Assistansersättningen i siffror så sitter det helt friska människor och lurar till sig pengar genom att låtsas vara i samma situation. Känner ingen oro Pär säger att han personligen inte har märkt av någon misstänksamhet som en följd av de uppmärksammade bedrägerierna. Nej inte alls. Och i nuläget känner jag ingen direkt oro för det heller. Jag tycker snarare att människor runt omkring mig är glada för att mitt liv fungerar så pass bra som det gör med hjälp av assistansersättningen. Jag ser ju på TV och i tidningarna att Försäkringskassan får mycket skit men jag har verkligen fått den hjälp jag behöver. När jag fortfarande jobbade hade jag en helt annan bild och brukade kalla Försäkringskassan för Förskingringskassan. Men det var innan jag blev sjuk. När jag träffar Pär för vårt samtal har han nyligen flyttat in i en lägenhet som är anpassad för människor med funktionsnedsättning och förefaller nöjd med sitt liv. Förut bodde jag i ett hus som var byggt 1908 och ingenting fungerade för mig efter det att jag tvingades börja använda rullstol. Här fungerar det jättebra. På frågan om det är något han saknar i sitt liv blir det först en lång tystnad. Jag målade mycket förut och det saknar jag verkligen idag men annars kan jag inte säga att det är något speciellt jag saknar. Jag hann med en hel del i livet innan det här hände mig. Jag har rest och festat och varit på krogen så det räcker för resten av livet tror jag. Assistansersättningen infördes 1994. I december 1994 hade 6 143 personer assistansersättning med i genomsnitt 65 timmar per vecka. I december 2011 hade antalet ökat till 15 974 personer med i genomsnitt 116 timmar per vecka. Av de 15 974 personer som hades assistansersättning var 2 124 i åldern 0 till 14 år med 93 timmar per vecka i genomsnitt. 1 292 var i åldern 15 till 19 år med 108 timmar per vecka i genomsnitt. Det var 2 447 personer som var 65 år och äldre med i genomsnitt 102 timmar per vecka. Försäkringskassan betalar ut 267 kronor per assistanstimme. Om det finns särskilda skäl kan timbeloppet ökas till 299 kronor per timme. 2011 uppgick assistansersättningen totalt till drygt 24 miljarder kronor. December 2011 anlitade 42 procent av brukarna kommunen som anordnare av sin personliga assistans. 10 procent anlitade brukarkooperativ, 45 procent olika assistansföretag och 3 procent var egna arbetsgivare. De sistnämnda anställde alltså själva sina personliga assistenter. Trenden sedan 1994 är att kommunens andel minskar och de privata assistansföretagens ökar. Brukarkooperativens andel ligger tämligen konstant. dagens socialförsäkring april 2012 19

Inga genvägar till bättre förtroende Det finns inga genvägar för Försäkringskassan att bättra på sitt förtroende bland allmänheten. Björn Rönnerstrand, som forskar om förtroende, tror inte på medieträning och marknadsföring. Det handlar snarare om att ta till vara de möjligheter som finns att göra verksamheten bättre. text och FOto: sven-erik johansson Att frågan om ökat förtroende står högt på Försäkringskassans dagordning kan inte ha undgått någon. Redan när han tillträdde som ny GD i oktober förra året konstaterade Dan Eliasson att fokus nummer ett skulle vara att kraftfullt förbättra förtroendet för Försäkringskassan. Det uppdraget hade han med sig från regeringen. Men vad är egentligen förtroende och hur kan man som myndighet påverka det till det bättre? En som funderat en hel del på det är Björn Rönnerstrand, som just forskar om förtroende för myndigheter. Han är doktorand i statsvetenskap i Göteborg men är också Förtroende för Försäkringskassan 1999 2010 (förtroendebalans) 17 1999 21 2002 16 2005 27 2008 31 2009 Måttet förtroendebalans visar på andelen som har ganska och mycket stort förtroende minus andelen som har ganska litet och mycket litet förtroende för myndigheten. Förtroendet kan variera mellan plus 100 och minus 100. Källa: SOM-undersökningarna 41 2010 personlig handläggare vid Försäkringskassans lokala försäkringscenter på Hisingen (tjänstledig sedan 2008). En kombination som gör det extra intressant att ta del av vad han kommit fram till. Han medverkade också i en SOM-rapport om förtroendet för myndigheter, bland annat Försäkringskassan, som togs fram på uppdrag av Statskontoret för några år sedan. Ledde seminarium Björn Rönnerstrand ledde nyligen ett seminarium, arrangerat av GDstaben, om förtroende och vilken roll det spelar för myndigheter som Försäkringskassan. När DS sökte upp honom i Göteborg för en intervju tog han avstamp i vad som avhandlats under seminariet. Jag pekade på data från SOM-undersökningarna som visade på en nedgång i förtroende för Försäkringskassan på bred front. Både för brukare och ickebrukare, vilket går på tvärs med det vanligen förväntade. Det handlar om en generell nedgång som man inte ser för andra institutioner. Samtidigt ställde han frågan om det var rimligt att förvänta sig lika stort förtroende för Försäkringskassan som för till exempel hälso- och sjukvården eller Skatteverket. 20 dagens socialförsäkring april 2012