Fördel Ovanåker EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN 4-2000 När man kommer upp i åren behöver det inte automatiskt betyda att man blir ensam och ingenting har att göra. Att inte ha ett jobb att gå till innebär ett nytt skede i livet. Tre damer, Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren som alla bor i kvarteret Skidan i Edsbyn har skapat ett nätverk som innebär att de träffas och har trevligt tillsammans. På bilden tar Gun och Ingrid en fikapaus utanför Träteatern i Järvsö där de i somras såg föreställningen Trollkarlen från OZ. För säkerhets skull utrustades de med gröna glasögon för att förstärka den lite mulna sommarens färger. Foto Åsa Törngren Tre damer på Skidan. Sidan 7 Ung och gammal i Ovanåkers kommun Barnens nalledag Inför Internationella nalledagen på Edsbyns bibliotek den 27 oktober bär Leif Svensson och Eskil Svensson den riktiga brunbjörnen med stor varsamhet nedför trappan. Foto Rune Brolin
Astrid leder De tio mest lånade barnböckerna på kommunens bibliotek: 1. Känner du Pippi Långstrump Astrid Lindgren 2. Harry Potter och de vises sten Joanne Rowling 3. Eva & Adam fusk och farligheter Måns Gahrton 4. Vem spökar, Alfons Gunilla Bergström 5. Mera monster, Alfons Gunilla Bergström 6. Nicke Nyfiken får ett jobb Hans A Rey 7. Bara knyt, Alfons Gunilla Bergström 8. Pricken Gunilla Bergström 9. Pannkakstårtan Sven Nordqvist 10. God natt, Alfons Gunilla Bergström Fördel Ovanåker Informationstidning som utges av Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn Tfn 0271-570 00. Fax 0271-573 74 E-post: kommun@ovanaker.se Hemsida: www.ovanaker.se Ansvarig utgivare: Björn Mårtensson Redaktör: Rune Brolin Redaktionsgrupp: Kjell Gyllenswärd, Eva Holm, Mari Jansson, Siv Lövgren, Åsa Törngren, Åke Stenqvist. Produktion: Woxnadalens Reklam AB, november 2000. Fördel Ovanåker delas ut till alla hushåll i Ovanåkers kommun. Nästa nummer delas ut den 12 mars. Temat är då ELDSJÄLAR I OVANÅKERS KOM- MUN. Vi kommer att intervjua några av eldsjälarna i vår kommun, samt berätta lite om vad som händer när eldsjälar har brunnit ut. Ung och gammal tillsammans Nu håller du årets sista nummer av Fördel Ovanåker i din hand, och vi kan se tillbaka på ännu ett händelserikt år. Tidningen har växt fram ur vårt Förnyelseprojekt som formellt avslutas vid årsskiftet efter 2,5 års arbete. Men tidningen kommer att leva vidare liksom flera andra områden som projektet har arbetat med, t ex bredbandsutbyggnad, marknadsföring, målstyrning, kommunens hemsidor, effektivare administration och service. I det här numret har vi valt "Ung och gammal" som tema. Vi har förstås ambitionen att alla åldrar ska känna sig hemmastadda i Ovanåkers kommun, men det kan vara intressant att spegla det som händer inom åldersgrupperna unga och gamla. Ibland kan man bli lite betänksam över den åldersfixering som vi har i samhället. När man läser platsannonser i rikspressen kan man få uppfattningen att det bara är åldersgruppen 30-40 år som gäller och så Inför julen 2000 får det naturligtvis inte vara. Begrepp som 55+ ger lätt felaktiga attityder, nästan som att man inte har något kvar att ge, trots att man helt säkert har mängder med erfarenheter. Just nu pratas det mycket om ungdomsinflytande, men hur stora möjligheter ger vi egentligen till ungdomars inflytande? Och hur ska vi möta det intresse som ungdomar visar? Det här är viktiga demokratifrågor, inte minst med tanke på att om medlemsantalet i de politiska partierna minskar på samma sätt som idag, så finns inga partier kvar år 2013. Här har vi som jobbar inom partierna ett mycket stort ansvar. Nu önskar jag er alla en trevlig läsning och en riktigt GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! Foto Maja Gyllenswärd Björn Mårtensson kommunalråd www.ovanaker.se E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn 0271-57000 vx. 0271-310 41 bostad 070-568 30 52 mobil Julen är en fridens och gemenskapens tid. Men tyvärr inträffar det också ett stort antal skador på egendom och personer vid användandet av levande ljus, värmeljus, tändstickor, tomtebloss, smällare och raketer. Det är därför viktigt att aldrig lämna föremål som har öppen låga utan tillsyn! Släck först! Tänk på placeringen av öppen låga så att brännbara föremål ovanför eller intill inte kan antändas. Var också uppmärksam på brännbart dekorationsmaterial som torkad mossa, ljusmanschetter etc. Kom ihåg att sätta upp en dekal på insidan av ytterdörren: Du släckte väl! Gå en kontrollrunda innan du åker bort! Se till att ha brandvarnare! Kom i håg att testa den och att byta batteri! Gärna inför julen! Räddningschef Ulf Jonson med personal 2
Edit och Henning Larsson i köket i sitt hus som de bott i sedan 1946. Visst kan man bo kvar hemma Text och foto Rune Brolin God service en förutsättning Att vara bosatt på platser långt från tätorterna är knappast något problem när man är ung och stark, men att fortsätta bo kvar när man kommer upp i åren kan ha sina sidor. Då blir behoven av hjälp på olika sätt större och det är inte längre alldeles enkelt att ta sig till doktorn eller att åka och handla. I Södra Blommaberg, 1,5 mil nordväst om Voxnabruk bor Edit och Henning Larsson, 91 resp 87 år gamla. Edit har besvär med sin ena fot och dessutom ont i en axel vilket gör att hon för närvarande inte kan röra sig som tidigare. Det gör att behovet av hjälp just nu är ganska stort, även om Henning är frisk och står för många av de dagliga sysslorna. God service En förutsättning för att de ska kunna bo kvar hemma är att den kommunala servicen fungerar. Edit måste få sin fot omlagd två gånger i veckan och det skulle bli många tröttsamma resor om hon måste åka iväg varje gång. Lösningen är att Hälsocentralen i Edsbyn skickar en sjuksyster till Södra Blommaberg två gånger i veckan. Bara när det är dags att träffa en doktor måste Edit själv åka. Övrig vardaglig service sköts på liknande sätt; affären i Lobonäs kör ut varor och har också med sig medicin som vid behov skickas från apoteket i Edsbyn, fotvården gör hembesök, dottern Margit som bor i Edsbyn kommer och städar och en granne med snöslunga tar hand om snön. Edit och Henning är mycket nöjda med det arrangemanget. Det fungerar bra och innebär att vi kan bo kvar här trots att vi har våra krämpor. Lite besvärligt var det när det regnade som värst i somras och vägarna blev oframkomliga. Men då kom syster åkande med bandvagn så det ordnade sig också. Befolkningen ökar... Henning och Edit gifte sig 1944 och flyttade in i sitt hus två år senare. Då var den här trakten full av liv. I Lövriset, 3-4 km bort, fanns skola, affär och postkontor, och tåg kunde man åka till och från Lobonäs. Men vägen var dålig. Den nya vägen byggdes först 1955 när det började bli vanligt med bilar. Nu är det andra tider, en affär finns i Lobonäs men i övrigt så är det mesta nedlagt för länge sedan. forts nästa sida 3
4 KICK OFF för ungdomsråd Alfta-Edsbyn EU-projektet Ungdomskansliet Ny Framtid har haft som delmål att starta ett ungdomsråd i Ovanåkers kommun. Den 5 september ordnade ungdomskansliet en Kick Off för ett ungdomsråd eller motsvarande, på Edsbyns Hotell. Vi samlade ungdomar, politiker, tjänstemän för att under dagen undersöka intresse och möjligheter att starta någon form av forts från föreg sida Men det märkliga är att allt fler människor bosätter sig i byn Södra Blommaberg, en by som 1925 hade 81 innevånare och i början av 1990 bara fem. Nu ökar invånarantalet igen och idag bor här 13-14 personer. Onekligen en lite ovanlig utveckling idag. Hur kan det komma sig? Det är faktiskt både pensionärer och en yngre familj som flyttat hit. De hade sommarhus här och trivdes så bra att de stannade för gott, säger Henning. Och här har vi ju god service så här kan man bo länge. ungdomsråd. Vi hade också inbjudit Stig-Arne Stigge Bäckman inspiratör och föreläsare från Urkraft i Skellefteå. Utifrån egna erfarenheter berättade han, inspirerande och humoristiskt om ungdomsengagemang och ledarskap, där den röda tråden bestod i att väcka människors energi. På eftermiddagen delade vi in oss i diskussionsgrupper. Ungdomar för sig och gamla för sig. Nästa steg i arbetet blir att samla de ungdomar som var med på den här träffen, och försöka forma ett Ungdomsråd och starta rekrytering av ungdomar. Från Ungdomskansliets sida ser vi det som mycket viktigt att någon vuxen finns med och stöttar rådet, att det finns en länk mellan ungdomar och politiker/tjänstemän. Fortsättning följer... Björn Ingesson ungdomskonsulent projektledare Ungdomsmiljonen 180.000:- kvar att söka. I december 1998 beslöt socialnämnden att avsätta en miljon för integrering av våra invandrarungdomar i kommunen. Pengarna kom från statliga medel som kommunen fått för flyktingmottagande och som fortfarande fanns kvar. Tre grunder skulle finnas för att uppfylla villkoren för att få pengar ur miljonen : ungdomars idéer skulle ligga till grund för projektet projektet skulle komma så många som möjligt av kommunens ungdomar till del och främja integrering av barn och ungdomar med invandrarbakgrund när projektet är slut skall det ha ett bestående värde över tid. När ansökningar kom in har ungdomar tillsammans med vuxna från olika myndigheter bl.a. socialtjänsten, gått igenom om projektet stämmer med grundidéerna. Ungdomarnas röster har varit utslagsgivande. Några exempel på vilka som fått pengar: Café Föreningen, UFO (Ung Från Ovanåker). Renovering av Café Centrum som mötesplats för ungdomar. Dataföreningen Win-Dos. Föreningsverksamhet där dataintresserad ungdom bl.a. får bygga nätverk och ha träffar. Edsby-Xtremers, Skate/Inlines förening som byggt en skate/inlines park. Ungdomsradion, 99,4. Radioprojekt som samfinansierats med Arbetsförmedlingen & EU. Byalag som ökat ungdomsarbeten på olika sätt. Rockskolan, musikverksamhet i samarbete med FS (Frikyrkliga Studieförbundet). Idag finns ca 180.000:- kvar att söka. Vi vill än en gång trycka på syftet och själva grundtanken som var att integrera våra ungdomar med invandrarbakgrund i kommunen. Viveka Jonasson & Björn Ingesson
X2000 på Norra stambanan Det finns mycket som talar för att vi kan få snabbtågstrafik med X2000 på Norra stambanan sommaren 2002. SJ har vänt på klacken och har nu en helt annan inställning om detta än bara för ett halvår sedan. SJ har nyligen gjort en utredning för att se om det kan vara lönsamt att bedriva persontrafik med snabba tåg på sträckan Östersund-Bollnäs- Gävle-Stockholm, och utredningen gav ett entydigt ja till svar. Samtidigt har Ovanåkers kommun och nio andra berörda kommuner längs sträckan Östersund-Bollnäs-Gävle, lånat ut pengar till Banverket så att den återstående anpassningen till snabbtåg kan ske mellan Gävle och Östersund. Dessa åtgärder genomförs nu för fullt. Redan sommaren 2001 kommer SJ att utöka nuvarande persontågstrafik med ett dagtåg på sträckan Östersund-Bollnäs-Stockholm. X-trafik kommer att byta ut nuvarande X-tåg till modernare snabba regionaltåg av typ Regina med Socialen flyttar start i mars 2001. Denna trafik kommer samtidigt att få utökad turtäthet på sträckan Ljusdal-Bollnäs- Gävle fr o m sommaren 2001. Göran Unger Socialnämndens förvaltning kommer under tiden 1 november fram till årsskiftet att göra en omflyttning efter en organisationsöversyn. Serviceenheten samt bistånds- och insatsenheten kommer att sitta på kommunkontoret i Edsbyn. Särskilt boende samt hemtjänstenheten kommer att finnas i kvarteret Hingsten, Edsbyn samt i Alfta. Rekryteringskampanjen blev lyckad! Förra numret av Fördel Ovanåker handlade mycket om den gemensamma rekryteringskampanj som några av de större företagen och kommunen genomförde i Stockholm den 29-30 september. Vi kan nu berätta att det blev en mycket lyckad och uppmärksammad kampanj, med ca 300 besökare. Kreativt och vilken bra idé var tillrop som mötte oss när vi gick runt på gatorna med våra sandwichplakat. På köpet har vi fått ett viktigt nätverk där företag och kommun tillsammans kan arbeta vidare med rekryteringsfrågor. Nästa steg är en gemensam platsannons där företag och kommun söker efter arbetskraft med högre utbildningskrav, vilket ofta är svårt att hitta i närområdet. Genom att göra det tillsammans kan vi göra större annonser i fler tidningar till ett billigare pris. Det gäller nämligen att sticka ut och synas. Någon har reagerat på att vi söker oss utanför regionen för att söka arbetskraft, men här handlar det om jobb med speciella utbildningskrav Elisabeth Hedman och Bertil Eriksson gjorde sitt bästa för att.locka in människor till Marknadsplats Helsingland. och då räcker inte den lokala arbetsmarknaden. Dessutom är det viktigt att vi får inflyttare med olika bakgrund och erfarenheter. Det är bara en tillgång för vår utveckling. Kjell Gyllenswärd 5
Särskolan en skola för alla? Text Kjell Gyllenswärd Foto Rune Brolin Särskolan är till för de elever som på grund av utvecklingsstörning inte vill gå i skolan enligt den ordinarie läroplanen. Särskola kan erbjudas på flera olika sätt: genom att man är integrerad i en ordinarie klass genom att man går i en speciell grupp genom att man går i en speciell skola Målsättningen är att kunna integrera särskoleeleverna i ordinarie klasser så länge som det fungerar bra för eleven själv. Fördelen med särskolans läroplan är att den ger mycket stor frihet att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. Så egentligen skulle särskolan kunna vara den skolform som gällde alla. Och egentligen skulle man inte heller behöva ha begreppet särskola kvar, utan det skulle räcka med en skola för alla. En skola där man tar hänsyn till varje elevs behov och ordnar undervisning och grupperingar efter det. Tidigare reste de ca 35 särskoleeleverna från Ovanåkers kommun till Höghammarskolan i Bollnäs varje dag, men sedan 4 år tillbaka har skolan i vår kommun byggt upp egna resurser för detta. De äldre eleverna, ett 15-tal, har valt att fortsätta sin skolgång i Bollnäs, medan nästan alla nya elever har börjat på hemmaplan. Även i fortsättningen finns Höghammarskolan i Bollnäs med som ett alternativ, framförallt inom gymnasiesärskolan, där elever kan ha önskemål om att gå ett visst program. I Rotebergs skola finns ett centrum för särskolan i Ovanåkers kommun. Resurscentrum i Roteberg I Rotebergs skola har det nu vuxit upp ett litet resurscentrum för särskolans årskurs 1-7 och förskoleklass. Där går nu 10 elever som får en anpassad utbildning genom specialpedagoger, förskollärare och elevassistenter. Den yngre gruppen, förskoleklass till årskurs 4, har egna mysiga lokaler i den gamla lärarbostaden. Speciellt viktiga och roliga stunder under veckan är ridning, skogspromenader, bad, musikterapi samt hela skolan sjunger. Varje förmiddag har eleverna en individuellt anpassad arbetsstund. Den äldre gruppen, årskurs 5-7, har klassrum i Rotebergs skola och går så mycket som möjligt tillsammans med ordinarie klasser i skolan. Framförallt när det gäller bild, idrott, musik, hemkunskap, slöjd och orienteringsämnen. Att det hela fungerar bra kan vi läsa i föräldrarådets protokoll från 16 oktober: Att särskolan finns på skolan upplevs positivt av både elever och lärare. Många av skolans lärare går teckenspråkskurs i höst. 6
Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren löser korsord och dricker kaffe. Tre damer på Skidan På 40- och 50-talen var det naturligt att vi tittade in till våra grannar och bekanta utan att vi hade gjort upp om någon lämplig tid. Men när TV:n i början av 60- talet blev var mans egendom, så började vi stanna hemma istället. Det naturliga grannumgänget upphörde alltmer, trots att behovet av att ha någon att resonera med och att umgås med fortsatte att vara lika stort som tidigare. Men visst finns det fortfarande vad man kan kalla nätverk i vårt samhälle. Kontakter mellan människor som på ett eller annat sätt träffats och blivit goda vänner. Gun och hennes vänner Ett sådant nätverk finns t ex på Skidan i Edsbyn runt Gun Jörler. Vi träffade henne och hennes två väninnor en tisdag i slutet av oktober vid köksbordet hemma hos Gun. Förutom Gun är det Greta Unnes och Ingrid Törngren som båda bor i närheten. Det har blivit en trevlig vana för damerna att träffas då och då och göra saker tillsammans. Gun, Greta och Ingrid träffas ganska oregelbundet men ändå minst en gång i veckan. Att de här stunderna av gemenskap betyder mycket går inte att ta miste på. Vi dricker kaffe, löser korsord, tittar på TV och pratar. När det är bra väder går vi ut och tar kaffe med oss. Ibland går vi på teater och konserter och någon gång tar vi bilen och gör en utflykt. Initiativet till det här nätverket inom bostadsområdet kommer från Gun som fick kontakt med Greta, som flyttade från Uppsala hem till Edsbyn för ett par år sedan. Greta är Tyck till om slam! gammal edsbybo och hon och Gun är gamla bekanta Ingrid däremot kommer från Eskilstuna och har bott i Edsbyn sedan 1996. Vi träffades i kyrkan första gången, berättar Gun, och sedan dess har vi setts ganska ofta. Tiden går lite fortare och det är väldigt trevligt att ha någon att prata med också på dagarna. Vi har ju våra barn och deras familjer i närheten, men eftersom de jobbar så blir det mer kvällsumgänge. Gun har också under många år varit en värdefull kontaktperson för många av de flyktingar som kommit till Edsbyn. Hon känner nästan allihop och har fortsatt kontakt med en del av dem som flyttat härifrån. Gruppboende på Skidan Gun har en idé som hon gått och funderat på en tid. Nästa gruppboende som ska ordningställas i Edsbyn borde vara på Skidan. Här bor redan många gamla människor, läget är mycket centralt och det finns flera tomma lägenheter. Och det är en god stämning i området. Märkligt nog så bidrog branden i somras till en större gemenskap en tid bland hyresgästerna i området, tror åtminstone Gun. Text och bild Rune Brolin Slam bildas vid rening av avloppsvatten vid våra reningsverk. Slam kan ersätta viss mängd av handelsgödsel. Vi vill gärna att du tycker till om slammet som gödningsmedel genom att besvara nedanstående frågor. Fråga Ja Nej Kommentar Vet du vad du får spola ner i avloppet? Kan du tänka dig att handla livsmedel där slam från Alftas och Edsbyns reningsverk används som gödning? Namn... Adr... Postadr... Svaren skickas till Johnny Olsson, MiljöCentrum, Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn. Märk kuvertet med Två frågor. Inskickade svar är med i utlottningen av fem fina priser. 7
Snart dags för e-bio? Den 22 juni tillsatte Kommunstyrelsens arbetsutskott i Ovanåkers kommun en arbetsgrupp med uppgift att ta fram alternativa lösningar för biografens framtid i Edsbyn. Arbetet sker i nära samarbete med biografägaren Nisse Persson. Det är exakt rätt tidpunkt att titta på den här frågan nu, eftersom en helt ny teknik är på gång när det gäller visning av biofilm, säger projektledare Kjell Gyllenswärd, efter att ha deltagit i Svenska Filminstitutets konferens och demonstration av den nya digitala filmtekniken. Den digitala tekniken och e-bio ger många nya möjligheter eftersom biografen kan bli mer av ett upplevelsecenter, fortsätter Kjell. Bl a blir det möjligt att på stor bioduk direktsända konserter, teater, idrottsevenemang eller interaktiv kommunikation i utbildningar eller för att visa lokala digitalfilmer som annars aldrig skulle få en chans att visas offentligt. Malin Larsson kommer med nästa veckas Bio kontrast film. En låda på 25 kg. På trappan tar Nisse Persson emot. Foto Rune Brolin Fördelar med e-bio Andra fördelar med den digitala tekniken är att man snabbt och billigt kan få ut ett stort antal nya kopior, så att nya filmer kan visas över hela landet medan de är färska. Filmerna kan dessutom köras hur många gånger som helst utan att bli repiga och slitna. Det här är stora fördelar framförallt för biografer på mindre orter som ibland får vänta länge på att få en film och som dessutom kan vara skadad. I dag finns bara 30 digitala bio- 8
grafer i världen, varav 10 i Europa, men man räknar nu med ett snabbt genombrott. Walt Disney är den störste pådrivaren och har redan gjort ett 10- tal långfilmer helt för digital biovisning och den 3 oktober visades för första gången i Sverige en långfilm med denna teknik. Det var Disneys nya storfilm Dinosaurs som hade laddats ned i Filminstitutets dator direkt från Internet. Nedladdningen tog 19 timmar eftersom det är stora informationsmängder i ljud och bild. Kvaliteten vid denna visning var klart bättre än nuvarande celluloidfilmer. I Sundsvall gjordes nyligen ett prov med direktsändning av ett idrottsevenemang på bioduk genom digital teknik. Det var en boxningsmatch som tyvärr tog slut redan efter 17 sekunder på grund av knockout, men tekniken fungerade. Den digitala filmen kan istället för som nu i 25 kg tunga trälådor levereras som DVD-skiva,via bredband eller satellit. Här måste dock säkerhetsfrågorna lösas så att inte olagliga kopior kommer på avvägar. Nackdelar med e-bio Finns det inga nackdelar med den helt digitala biografen? Jodå, det finns det förstås. Än så länge är tekniken dyr eftersom det krävs så avancerade projektorer för att få en bra bild och tillräcklig ljusstyrka. Men nu finns något mindre utrustningar för biografsalonger upp till ca 130 besökare och en bildduk på ca 5x4 meter, som hamnar på en rimligare prisnivå. För biografen i Edsbyn skulle det innebära en investeringskostnad på drygt en halv miljon kronor. Eftersom biografen har en viktig funktion för bygdens attraktionskraft känns det angeläget att kunna lösa finansieringsfrågan på ett bra sätt. Kanske med hjälp av företagssponsring och projektpengar? Arbetsgruppen har nu kontakter inom e-biovärlden att jobba vidare med. Kjell Gyllenswärd Nisse är tveksam men hoppas på en lösning Oprövat, osäkert och dyrt. Nisse Persson, biografägaren i Edsbyn är måttligt imponerad av den nya tekniken. Nisse Persson har aviserat att han slutar med biografverksamheten på Röda Kvarn i Edsbyn. -Jag är pensionär och tycker att jag har gjort mitt. Nu vill jag ta det lugnt. Spela golf kan jag tänka mig men inte driva en biograf. Röda Kvarn i Edsbyn har funnits sedan 40-talet och gjort det möjligt för edsbyborna att se riktig film på hemmaplan. Nu är biografens framtid osäker eftersom ingen vill överta filmvisningen. Projektet med e- bio kan vara ett sätt att se till att vi även i fortsättningen ska kunna gå på bio i Edsbyn. Men Nisse är inte alldeles säker på att e-bio är räddningen. Jag har egentligen ingen uppfattning om det här är bra eller inte. Det är en tämligen oprövad teknik. Det finns ju bara 10 digitala biografer i Europa, och jag kan inte påminna mig att jag har hört talas om att någon av dem finns i Sverige. Därför tycker jag att underlaget är lite tunt. Men självfallet är Nisse angelägen om att biografen i Edsbyn ska finns kvar. Javisst. Jag satsar inga pengar i digitalbion men jag hyr naturligtvis ut lokalen om det finns något intresse av det. Rune Brolin Lillbo blir försöksområde för bredband Under hösten har vi fått se hur bredbandskablar grävts ned efter vägen mellan Söderhamn och Edsbyn, för att sedan fortsätta mot Furudal. Det här är grunden för HelsingeNets möjligheter att erbjuda bredband till kunder i vår kommun. Redan nu är inkopplingar klara till Nefab, Alfta industricenter, Alftaskolan, Sunnangården, Edsbyverken, SP Fönster, Räddningstjänsten, Öjestugan, Kommunkontoret, Edsbyns hyreshus kontor, Celsiusskolan, Voxnadalens gymnasium, Edsbyns bibliotek, Lillboskolan och Rotebergs skola. På vissa håll sker det genom trådlös radiolänk, en teknik som utvecklas och förbättras snabbt och som kompletterar kabelgrävning. För att kunna erbjuda bredband även till privata hushåll, planeras Lillboområdet i Edsbyn som försöksområde under våren 2001. Samtidigt fortsätter utbyggnaden till företag och kommunala arbetsplatser. Prisnivån för privata hushåll ligger kring 3 000 kr i installationsavgift och 360 kronor per månad, men då kan man vara uppkopplad i obegränsad tid och dessutom ha den vanliga telefonen fri för telefonsamtal. HelsingeNet www.helsingenet.se E-post: info@helsingenet.se Tfn 0278-62 40 10 9
kommun. Finns barnkonventionen med i era tankar när ni fattar beslut? Här är svaren: Ja, dessutom har vi haft en utbildningsdag för ledamöter och ledare med temat hur omsätter vi barnkonventionen i vår förvaltning. Alla anställda i vår förvaltning får i dagarna en halvdags utbildning i barnkonventionen. Jan Erlandsson, chef för barnoch utbildningsförvaltningen Barn och ungdomsverksamhet har högsta prioritet inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Indirekt finns alltså barnkonventionen med i våra tankar. Eva Holm, kultur- och fritidschef 10 Hur går det med Text Kjell Gyllenswärd Foto Rune Brolin Barnkonventionen? Ovanåker var en av elva kommuner i landet som 1999 valdes ut som kampanjområde för att göra barnkonventionen känd. Trots att FN:s generalförsamling antog Konvenventionen om barnens rättigheter redan 1989, fanns det fortfarande många som tio år senare inte visste vad den innebar. Det var anledningen till att regeringen 1999 avsatte pengar till projektet Dags för Barnkonventionen. Målet var att varje kommun och landsting skulle ta ett steg vidare i arbetet med barnkonventionen. Kontakter togs med olika förvaltningar och föreningslivet, det bildades nätverk och ordnades uppföljningsmöten. Resultatet blev ett beslut om att varje nämnd och styrelse ska arbeta enligt barnkonventionens fyra grundprinciper: Barnets rätt till likvärdiga villkor Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Barnets rätt till liv och utveck ling Barnets rätt att säga säga sin mening och få den respekterad Kunskapen om barnkonventionen ska hållas aktuell hos politiker och kommunalt anställda i Ovanåkers kommun. Föräldrar och vårdnadshavare ska hållas informerade om barnkonventionens mål och betydelse. Vid varje mantatperiod ska handlingsplanen revideras så att den är verklighetsförankrad och ständigt aktuell. Hur går det För att få en uppfattning om man i det kommunala arbetet tar hänsyn till barnkonventionen ställde vi en fråga till förvaltningscheferna i vår Ja, på det sättet att ett beslut som berör barn eller barns verksamheter skall helst vara positivt för barnet eller i sämsta fall vara neutralt (helst inte innebära en försämring). Åke Stenqvist, kommunchef Barnkonventionen finns alltid med i våra tankar och beslut! Inga Jonsson, socialtjänsten I ärlighetens namn glömmer man ofta bort barnkonventionen idag. Detta har vi mycket ingående pratat om i samband med målstyrningsarbetet inför nästa år. Så förhoppningsvis blir vi bättre fr o m 2001 då detta finns i budgetdokumentet. Bo Lindblad, teknisk chef Ibland.. När vi t ex handlägger ärenden som handlar om bostäder och lokaler eller när vi jobbar med samhällsplaneringsfrågor försöker vi ha barnperspektivet med. Eva Hedlin, samhällsbyggnadschef
Teater i Alfta för alla åldrar Barn, pensionärer och personal från kultur, förskola,hemtjänst och skola fick den 3 oktober vara med om en humoristisk och stark teaterföreställning. En blandad publik samlades då i Sunnangårdens samlingssal för turnépremiär på föreställningen Dit foten för dig med Unga Riks turnerande teater i samarbete med Uppsala stadsteater. Genom att bygga rum i rummet åstadkom Unga Riks en riktig teaersalong i samlingssalen. Fika för barn och vuxna skötte teaterfolket om. De som hade möjlighet att stanna kvar en stund fick vara med om en träff med skådespelarna. De berättade att föreställningen hade Surfa med bredbandshastighet Internetdatorer för allmänheten finns utställda på tre platser i kommunen. Där är du välkommen att surfa med bredbandshastighet och även få lite hjälp om du behöver det. Ring och boka 30-minuterspass. Biblioteket i Edsbyn tfn 0271-571 51 Biblioteket i Alfta tfn 0271-572 70 Kommunkontoret i Edsbyn tfn 0271-570 00 växt fram ur deras egna upplevelser och från intervjuer med barn och gamla. Dit foten för dig har ingen Efter föreställningen visade dansaren Bernard Cauchard sitt eget fotoalbum för två damer ur publiken. egentlig handling, utan vill visa på att många åldrar samsas inom människan samtidigt. Kommunens barnkulturgrupp, kultur och fritid, hemtjänsten och länsteaterföreningen finansierade de två föreställningarna. Publiken svarade med uppmärksamhet och tacksamma applåder. Ledarutveckling inom äldreomsorgen Ledare inom äldreomsorgen ställs idag inför svåra prioriteringar och stora utmaningar när det gäller att skapa förutsättningar för vård av hög kvalitet till lägsta kostnad. De förändringar som har gjorts och som fortsättningsvis kommer att göras ställer stora krav på arbetsledarnas kompetens och utbildning. Därför har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 210 milj kronor för att personal i arbetsledande ställning ska få den fortbildning som är nödvändig för att de ska kunna göra ett bra jobb. Uppsala universitet fick uppdraget att genomföra en ledarutvecklingsutbildning. Projektledare är Birgitta Söderlund. Ovanåker är en av 8 kommuner i länet som deltar. Ungefär 150 personer från länet har därmed deltagit i den första delen av utbildningen som handlar om arbetsorganisation. Regelbundna utvärderingar visar att utbildningen är värdefull. Inventering av översvämningsskador Sommaröversvämningen hade inte ens avslutats förrän räddningschef Ulf Jonson och fastighetschefen Sture Jonsson var i gång med skadeinventeringarna. Bägge har många års erfarenhet inom respektive område och kompletterar varandra på ett ypperligt sätt. Hittills har man hunnit med ett femtiotal besök i hela kommunen. Enligt Ulf och Sture har det stor betydelse att komma ut och besöka skadeplatser och komma med förslag till åtgärder framåt. Vi tycker det är viktigt att bry sig om. I mitten av oktober hade man en första redovisning för en del av kommunstyrelsens arbetsutskott. Arbetet fortsätter och i början av nästa år går man in med en begäran om medel från statens räddningsverk i förebyggande syfte. Ulf och Stures arbete handlar helt och hållet om skador ovan mark. Har du synpunkter eller frågor är du välkommen att ringa räddningschefen på tfn 0271-572 21 eller fastighetschefen på tfn 0271-570 63. Anställda i större företag i Ovanåkers kommun 2000 Febr sept Nefab 401 478 SP Fönster AB 300 330 Edsbyverken AB 247 262 Bacho Carp Tools 102 103 ACAB 83 84 Alfta Rehab Center 65 75 CC Systems AB 60 70 Björkträ AB 55 45 Allmogefönster 55 102 Timberjack Sweden 35 35 Alfta Kvalitetslego 33 33 11
ELEVVÅRDSENHETEN Text Kjell Gyllenswärd Foto Rune Brolin Barnen är våra uppdragsgivare Elevvårdsenheten i Ovanåkers kommun startade hösten 1997 och arbetar med elev- och skolhälsovård till barn och elever inom barnomsorgen och grundskolan. Det handlar om stöd från skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, psykolog, talpedagog, specialpedagog, musikterapeut, assistenter eller genom att man förmedlar kontakt till andra stödinstanser. Elevvårdsenheten har också arbetat med utveckling av särskoleverksamheten i kommunen. De barn/elever som har rätt till särskola har nu fått ökade valmöjligheter. De kan gå på hemorten eller som tidigare åka till Höghammarskolan i Bollnäs. Många andra kommuner har skurit ner på elevvårdsinsatser. Ovanåker har däremot gjort en ordentlig satsning till glädje för barn, elever, föräldrar och personal. På sikt kommer all satsning att ge en samhällsekonomisk besparing säger elevvårdschef Chris Sommar. Mycket i vårt samhälle utgår bara från den vuxnes behov. Det måste finnas någon motvikt som tar parti för de barn och elever som behöver stöd, säger Chris. Att samla både elevvård och skolhälsovård under en hatt har be tytt mycket. Det ger en ökad tillgänglighet och vi kan ge ett bättre stöd, menar skolsköterskan Birgitta Eriksson. En annan effekt av den samlade organisationen är att det har blivit lättare att rekrytera personal. Det är intressantare och roligare att jobba tillsammans, hävdar Chris och får instämmande nickar från hela teamet. På vilket sätt har ni gjort det bättre för barn och elever i Ovanåkers kommun? Vår målsättning är att göra det lite lättare för de barn och elever som har det besvärligt, t.ex. mobbade barn, barn med funktionshinder, läs- och skrivsvårigheter, DAMP/ ADHD och sociala problem. Tillsammans med skolans personal är vi nu fler vuxna som ser till barnens behov. Vi har olika kompetenser som gör att barnen/eleverna får mer och rätt hjälp. Det innebär en ökad förståelse och insatser som kommer tidigare. Vi arbetar med barn både enskilt och i grupp. Arbetet är ofta förebyggande och i processer som tar olika lång tid. Vi har möjlighet att fördela och ge ett mer riktat stöd bl.a. genom elevassistenter. Vi har varit med i kommunens satsning på att utbilda specialpedagoger så att den kompetensen kommer att finnas inom förskolan och på varje skola. Vad har ni för spännande utvecklingsplaner närmast? Vi vill tillsammans med skolans personal utveckla ämnet livskunskap/social kompetens och fortsätta de tjej- och killgrupper som redan finns. Utveckla handledning och konsultation till förskolans och skolans personal. Vi vill höja kompetensen och öka statusen för elevassistenterna. Vi deltar även i olika projekt bl.a. i kommunens Språkprojekt och Fritidsverkstán samt i det länsövergripande BNS-projektet för förbättrat stöd till barn och ungdomar med neuropsykologiska svårigheter. Fr. v Elevvårdschef Chris Sommar, talpedagog Birgitta Palm Olén, musikterapeut Gölin Nygårds, skolsköterska Greta Höglund, kurator Camilla Udo, sekreterare Gunilla Frid-Nilsson, skolsköterska Anita Olars, skolsköterska Birgitta Eriksson, kurator Lena Wehlander-Öhman, skolläkare Lennart Persson och psykolog Monica Engebladh.
Det var en gång... Det var en gång två förskollärare som inte alltid var så glada över Sveriges medlemskap i EU. Men de förstod att för att få mer pengar till sitt sagoprojekt måste de kontakta EU:s programkontor i Stockholm. Då blev de medbjudna att tillsammans med 53 andra lärare från åtta olika EU-länder (Sverige, Tyskland, Belgien, Litauen, Irland, Slovenien, Polen och Portugal) delta i ett kontaktseminarium i Brügge i Belgien. Där skulle de helst skaffa sig lärarvänner och kontaktskolor från tre andra länder för att starta ett gemensamt projekt. Men tänk om ingen vill vara vän med oss, sa de då till varandra. De packade sin, av Torun Eliasson specialdesignade sagoresväska med älgkött, ovanåkersbröd, messmör, lingondricka, karameller, foton från fritis på Rotebergsskolan, älgvarningsskylt, kort och sagor från Sörgårdens förskola samt reklam från sin fina bygd och reste iväg. På resan ner träffade de andra svenska lärare som också skulle skaffa sig kontaktskolor och lärarvänner från andra EU-länder. Det var Kerstin från Karesuando, Anders från Rättvik och Gunilla från Arboga (som hade rötter i Voxna). Resan lång och krokig var, men de och deras svenska vänner blev väl mottagna när de kom fram trots att de kom sent till välkomstfesten. Detta berodde på att de bytte tåg vid fel station och fick åka en omväg. I den väldigt vackra staden Brügge fick de lära om EU:s Comenius projekt, olika länders skolsystem, teater, samarbetslekar, barnens rättigheter, landet Belgien och om staden Brügge. De fick arbeta från morgonen till sena kvällen. Sagoresväskan och dess innehåll gjorde stor succé och snart hade de vänner från sex andra länder som ville starta ett samarbetsprojekt kring sagor. Gruppen blev för stor och delades i två. Belgien, Tyskland, Litauen och Sverige bildade ett samarbetsprojekt kring sagor. De tyckte att det var synd att Portugal och Slovenien hamnade i den andra gruppen. Barnen i de fem vännernas skolor och verksamheter skulle nu få utbyta sagor, lära känna varandras natur, kultur osv. Idéerna var många. Barnen skulle också få vara med och säga sin mening. Birgitta Bomark och Anita Backman Olevik med nya vänner. Yngst och äldst i kommunfullmäktige I Ovanåkers kommuns högsta beslutande organ, kommunfullmäktige är medelåldern jämnt 50 år. Äldst är Mona Isberg, Alfta med 66 år och yngst är Elisabeth Eriksson, Grånäs 34 år. I åldrarna 30-39 år finns 5 kvinnor och 1 man. 40-49 år 7 kv/4 män. 50-59 år 8 kv/11 män. 60-1 kv/4 män. Det roliga var även att minst två andra projekt också hade sagor med i sina projektprogram. På den stora avslutningsfesten sjöng femtiofem lärare från åtta olika länder Idas sommarvisa på svenska och det lät så fint som vilken svensk kör som helst skulle ha sjungit. Sången blev så lyckad att den togs om i repris och deras hjärtan fylldes med glädje över alla nya vänner Snipp snapp snut, så var denna berättelsen slut eller så har den bara börjat. Anita Backman Olevik och Birgitta Bomark. (Just hemkomna från ett idémöte kring gemensamma EU-projekt med andra länder). Så många är anställda i kommunen Anställda i den kommunala verksamheten (alla anställningstyper, tillsvidare, vikarier o dyl.) är totalt 1.385 personer. Av dessa är 315 män och 1.070 kvinnor. Medelåldern bland alla anställda är ca 45 år. Om ca 5 år har 65 personer gått i pension och om 10 år totalt 212 personer. 13
KAN JAG BO KVAR HEMMA OM JAG BLIR HANDIKAPPAD Budget 2001 och flerårsplan 2002-2003 14 Kommunen kan ge bidrag till handikappanpassning av permanentbostäder (ej fritidshus). Här är villkoren. Bidraget används för att underlätta det dagliga livet i hemmet dvs att kunna förflytta sig i bostaden, sova, sköta sin hygien, laga och äta mat samt ta sig in och ut ur bostaden. Bidraget kan t ex användas för att göra om badrum och kök, bredda dörrar, ta bort trösklar, bygga ramper, installera hissar mm. Bidraget är reglerat i Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Observera att lagen, vid byte eller köp av bostad, också ställer höga krav på den handikappade, att själv välja en bostad som inte kräver kostnadskrävande åtgärder! Ta kontakt Behöver Du hjälp skall Du börja med att ta kontakt med någon av kommunens två distriksarbetsterapeuter (Birgitta Larsson, Alfta Hälsocentral eller Christina Brandell, Edsbyns Hälsocentral). Terapeuten gör hembesök och skriver intyg om behovet av anpassning av bostaden. Därefter handläggs ärendet av en tjänsteman på kommunen, Siv Lövgren. Hon hjälper till med att upphandla material, anlita hantverkare, betala fakturor och skriver slutligen ett beslut. För att få ett bra resultat är det viktigt att alla parter, sökanden, terapeuten, handläggaren och hantverkaren, är överens om vilka åtgärder som skall utföras. Siv Lövgren Ingen skattehöjning och inga höjda avgifter. Kommunfullmäktige har nu tagit beslut om budget för 2001 och flerårsplan för 2002-2003. Oförändrad skatt, inga avgiftshöjningar och en uppbyggnad av en långsiktigt sund ekonomi innebär en stram budget för perioden med fortsatta besparingskrav på samtliga nämnder. Tack vare högkonjunkturen, de högre skatteinkomsterna samt den något bättre befolkningsutvecklingen än vad vi tidigare räknat med, finns det ändå utrymme för några offensiva satsningar. Minskade kostnader Besparingskraven handlar bl a om att barn- och utbildningsnämnden ska fortsätta att anpassa sina kostnader till ett minskande elevantal inom grundskolan. Som ett led i denna anpassning ingår det att minska kostnaden för skollokaler. Även socialnämnden har krav på sig att minska kostnaderna under perioden. Den tillfälliga utökningen av budgeten under 2001 avtrappas 2002 och upphör 2003. Då ska den nya ledningsorganisationen resultera i lägre kostnader för socialtjänsten. Offensiva satsningar De offensiva satsningarna tar sikte på att öka kommunens attraktivitet för företag och boende. Bl a avsätter kommunen pengar som medfinansiering till statliga bidrag för att kunna bygga ut bredband. Barnoch utbildningsnämnden får också tillskott för att klara en bra kvalitet i förskola, grundskola och gymnasium eftersom elevunderlaget till följd av inflyttning av barnfamiljer inte minskar i den takt vi tidigare befarat. Ytterligare en offensiv satsning är att nya pengar avsätts för personalbefrämjande åtgärder. Dessa ska kunna gå som belöning till personalgrupper som visat extra stort engagemang, motivation och ansvarstagande. Bengt Segander, ekonomichef Foto Mats Ivarsson
Kryssa med FÖRDEL OVANÅKER Skicka det färdiglösta korsordet till Förnyelseprojektet, Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn, senast 1 december. Glöm inte att skriva namn och adress. De fem först öppnade rätta läsningarna vinner varsin biobiljett till Röda Kvarn i Edsbyn. Vinnare av biobiljetter i förra numret av Fördel Ovanåker blev Torsten Norlin, Ethel Nilsson och Karl- Erik Alexson från Edsbyn samt Torsten Östlund och Sven-Arne Jonsson från Alfta. GJORDE MAN PÅ TÅ ER- SÄT- TARE DRÄNERAS OSÄKRA FÅGELN SNYL- TADE SKREV- ADE FLÄKT MANNEN DOG UNG LAGAR MÅR ILLA I BIL TÅGET FOST- RAT FÖLJER JÄGAREN ISRAELIT KAN KALV FISK SLÄPAT FLYTER STILLA KYLER DRINK SKJUL UNDER BÅTEN USA- ONKEL NARRAT NEON ORGANISK FÖRENING HÖNS- FÅGEL CAM- PAT STAM- MADES VÄDRAT TRÖG INDI- ANER PJOSK SNYGG SOM ELAK SOVTID HAR BARON ENG. SJÖ UTAN UNDANTAG SKA- KEL SCHACK- PJÄS GRAVERAT REM VUXIT FAST TRÄD LUGN VOKA- LER AVSNITT ÖVER- FULL SIST DIKT HÄR SKA DETTA VARA GODIS TA PÅ SLUT HUS- GUDAR STYRDE I ÖST SEDD KAN MAN ORÅD BOR I OST FJÄDER BÖR DRA MAGNUM UTAN PÄRON GO- RILLA KAN MAN EKA PRONOMEN IN- TRÄFFA PREPO- SITION RAN- SON SVOR- DOMAR 500 ÖARNA Namn... Adress... Postadress... Telefon:... 15
Ökat musikintresse hos kommunens unga resulterade i en minifestival som nu blivit tradition i vår kommun B Gruppförsändelse Avsändare Ovanåkers kommun 828 80 Edsbyn Woxstocksommaren 2000 i Alfta På senare år har musikintresset hos kommunens ungdomar blivit synligare och mer påtagligt. Trettondagsrocken, med anor från Lucia + tidigt 80-tal hade nypremiär för ett par år sedan fortsätter växa i publikantal och intressse. Evenemanget som fungerar som ett 12 timmar långt musikforum som en årlig tradition och en möjlighet för lokala band vilka till största delen utgörs av ungdomar, att uppträda inför publik. På fritidsgården Södran har man dragit igång ett projekt kallat Rockskolan, där ungdomar har möjlighet att spela olika instrument och spela i grupp. Fritidsgården fungerar även som replokal för utomstående band. Under det senaste året har man även kunnat se livespelningar av lokala ungdomsband på Café Centrum i Edsbyn. Allt fler band har poppat upp och fler ungdomar har uttryckt sin önskan om fler livespelningar. Inspirerade av trettondagsrocken mynnade detta intresse, våren 2000, ut i projektet Woxstockfestivalen. Hultsfredsstämning Ungdomarna i föreningen UFO beslutade tillsammans med FS Hälsingland och X-Stage projektet, att sätta upp en musikfestival för lokala band. Festivalarrangörerna bestod till största delen av ungdomar. Ingen av dem hade tidigare organiserat något liknande, varför man fick hjälp av arrangörerna för trettondagsrocken. Tillsammans jagade de band, tryckte upp affischer, kontaktade media, hyrde Forsparken i Alfta och såg till att allt annat som skulle fixas blev gjort. Resultatet blev en minifestival som gick av Krister Ehn sångare i hårdrockbandet EUPHORIA. stapeln lördagen den 8 juli i Alfta, Forsparken. 21 lokala band från bland annat Järvsö, Ljusdal, Alfta, Edsbyn, Söderhamn och Bollnäs ställde upp och spelade under de 13 timmar som evenemanget pågick. Arrangörerna kunde skatta sig lyckliga över drygt 400 betalande och glada besökare. Ljusnan deklarerade "hultsfredsstämning, tillställningen gick lugnt till och banden var nöjda. Danssjuka pensionärer på området Visst stötte man på en hel del problem, som förseningar, stress och meningsskiljaktigheter. Reaktionerna blev på vissa håll också allt annat än glada när det visade sig att Forsparken blivit dubbelbokad. Besökte man Forsparken under denna soliga(!) julidag kunde man nämligen se hur danssjuka pensionärer fick trängas ( för att komma in på sin, varje lördag återkommande motionsdans) med festivaltokiga ungdomar i kön till insläpp... Ljudnivån var aningen för hög för de äldre öronen och pågick även en timme senare än beräknat. De som kom in välkomnades dock och var vid glatt humör. Utmärkt inlärningstillfälle Sammanfattningsvis blev Woxstock en av höjdpunkterna i den allt som oftast regniga sommaren 2000. Festivalen fungerade som ett utmärkt inlärningstillfälle, ett spelningstillfälle,underhållningstillfälle, njutartillfälle och danstillfälle. Woxstock 2000 blev dessutom ett tillfälle att visa på Ovanåkers företagsamma själar, i huvudsak ungdomar, men framförallt hur många duktiga musiker som döljer sig i Hälsinglands djupaste skogar. För arrangörerna blev det den lilla festivalen som kan bli större. Text Karolina Norlin Fotnoter: UFO = Ung Från Ovanåkers kommun FS Hälsingland = Frikyrkliga studieförbundet X-stage = Länsomfattande musikprojekt med uppgift att bygga upp lokala scener och ge möjligheter för amatörband att uppträda för publik. FS Hälsingland står som huvudman för projektet.