Arbetstidsstudier i mjölkproduktionen

Arbetstidsstudier i mjölkproduktionen Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Författare: Fredrik Gunnarsson

Inledning Arbetskraftskostnaden är av stor vikt för ekonomin inom mjölkproduktionen, då den står för cirka 20 till 30 procent av den totala produktionskostnaden. I modern mjölkproduktion uppgår arbetskostnaden till mellan 60 90 öre utslaget per kg producerad mjölk (SLA Analysgruppen). Därför finns det all anledning att följa upp och särskilt analysera denna kostnadspost. Men många mjölkproducenter för inte tidsredovisning och vet därför inte hur stor arbetskostnaden är från år till år. Att överblicka tidsförbrukningen och arbetskostnaden är dock mycket viktigt för att kunna förbättra effektiviteten och lönsamheten. Intressant i detta sammanhang är att inte enbart stirra sig blind på själva tiden det är också oerhört viktigt att se vad arbetsinsatsen har genererat för produktion. Annars finns det risk att en felaktig arbetsbesparing medför oönskade effekter i form av produktionsminskning. Syftet med denna skrift är att belysa tidsåtgången i olika systemlösningar i lösdriftsladugårdar. Även arbetsåtgången vid automatisk mjölkning (AMS) redovisas. På sidorna 6 15 redovisas resultat och värden som har hämtats från olika tidsstudier gjorda på mjölkgårdar. Dessa värden är ett bra hjälpmedel vid analyser av den egna produktionen och arbetsförbrukningen på den egna gården. Mall, som kan kopieras, för egen tidsredovisning finns på sidan 23. 2

Arbete i mjölkproduktionen tidsförbrukning och arbetskostnad Arbetskostnaden i mjölkproduktionen uppgår till 20 30 procent av den totala produktionskostnaden, vilket motsvarar 60 90 öre per kg mjölk. Genom att göra tidsstudier, och utifrån den informationen förbättra arbetsrutinerna, kan arbetskostnaderna minskas. Tidsförbrukningen i mjölkproduktionen Arbetstidsförbrukningen växlar starkt mellan olika gårdar. I moderna lösdriftsladugårdar uppgår arbetsförbrukningen till cirka 35 45 timmar per ko och år (SLA Analysgruppen). Djurskötarens olika rutiner, noggrannhet och arbetsmetoder inverkar på arbetsförbrukningen. Även fysiska faktorer påverkar i hög grad tidsförbrukningen, exempelvis byggnadernas planlösning, lagringsmetoder för foder, tekniska hjälpmedel med mera. För att kunna jämföra arbetsförbrukningen mellan olika gårdar och system bör helst arbetet delas upp i ett antal moment; exempelvis mjölkning, utfodring, gödsling, ströning och övrigt. Det är dock viktigt, vid en jämförelse av tidsförbrukningen mellan gårdar, att ha i beaktande att faktorer som planlösning, mekaniseringsgrad och personalens rutiner kan skilja sig åt. En viktig orsak till skillnader i tidsåtgång kan vara oförutsedda händelser, haverier, bristande samordning eller liknande. "En viktig del är tidsåtgång för oförutsedda händelser, haverier och bristande samordning." Delas den totala årsarbetstiden inom mjölkproduktionen med antal kor får man den verkliga arbetsförbrukningen per ko och år, vilket kan avvika från den tid vi teoretiskt får när vi lägger ihop arbetsförbrukningen i ett antal arbetsmoment. Antal tillgängliga timmar 6000 4000 2000 0 1 2 3 Antal anställda Bild 1. Vid mätningar av och i kalkyler gällande arbetstidsåtgång använder man sig vanligtvis av årstimmar per ko. I dessa mätningar och kalkyler antas ofta arbetsåtgången vara helt delbar. I verkligheten är arbetskraften sällan helt delbar. Se bild intill. En viss utjämning i tillgänglig arbetskraft kan göras genom övertidsuttag, säsongsanställning, deltid med mera, dock är det viktigt att beakta den så kallade trappstegseffekten vid analys av arbetsbehovet på den egna gården. 3

"Med förbättrade arbetsrutiner går det att sänka arbetskostnaden med 10 öre per kg mjölk." Arbetskostnaden i mjölkproduktionen Ökad konkurrens och minskade marginaler medför ökade krav på precision. För att på lång sikt kunna driva och vidareutveckla en lönsam produktion måste det finnas en vinstmarginal per kg mjölk och producenten kan delvis själv skapa dessa förutsättningar. Dagens IT-utveckling gör det möjligt att allt snabbare följa upp produktion och ekonomi, såväl på företagsnivå som på individnivå. Brister kommer att kunna upptäckas och åtgärdas allt snabbare. Det är viktigt att fokusera på det som går att påverka. Om vinstmarginalerna minskar är det mycket viktigt att följa sin egen kostnadsutveckling. Ju bättre uppföljnings- och planeringsrutiner, desto bättre framförhållning och fokus på det som går att påverka. SLA:s Analysgrupp gör resultatanalyser på ett antal gårdar. Här följer en tabell på nio gårdars produktionskostnad per kg ECM för att visa skillnaden mellan olika gårdar. Tabell 1. Nio olika gårdars produktionskostnad per kg ECM samt hur många procent av produktionskostnaden som är arbetskostnad. (Källa: SLA Analysgruppen, 1998) Gård A B C D E F G H I Kostnader per kg ECM 3,09 2,84 3,21 2,77 2,75 2,72 3,13 2,86 2,81 Arb.kostnad i % av tot.kostn. 25% 22% 30% 24% 27% 27% 21% 29% 23% Det finns många orsaker till kostnadsskillnaderna. Tittar man på arbetskostnaderna skiljer det nästan 50 öre mellan gården med den lägsta respektive högsta arbetskostnaden per kg mjölk. Arbetskostnaden utgör 20 30 procent av total produktionskostnad. 4

Med förbättrade arbetsrutiner går det att sänka arbetskostnaden med 10 öre per kg mjölk. Ett sätt att minska produktionskostnaden med 10 öre är att minska arbetsförbrukningen med cirka 6 timmar per ko och år (givet 150 kronor i timlön, inklusive sociala avgifter, och en avkastning på 9000 ECM). Mjölkproduktion är en komplex produktionsgren med många variabler som inverkar på slutresultatet. Mycket handlar givetvis om skötsel och skötarens intresse och förmåga att sköta djur, men kostnadsmässigt är det främst foder och arbete som påverkar. Tillsammans står foder och arbete för 60 70 procent av kostnaden. Kostnaden för arbete är rörlig och därmed påverkbar genom till exempel förbättrade arbetsrutiner eller en ökad avkastning på samma arbetsinsats. "Kostnaden för arbete är rörlig och därmed påverkbar genom till exempel förbättrade arbetsrutiner eller en ökad avkastning på samma arbetsinsats." Diverse 11,0 % Ränta 4,0 % Arbete 24,0 % Foderkostnad 42,0 % Traktor 1,0 % Maskiner 1,0 % Nettokostn. djur 4,0 % Underhåll bygginv. 5,0 % Kap.kostn. byggnadsinv. 8,0 % Bild 2. Kostnadsfördelning per kg mjölk för nio mjölkproducenter 1998 (Källa: SLA Analysgruppen). Foderkostnad innefattar kraftfoder, grovfoder och bete. Diverse är kostnader för veterinär, medicin, semin, el, strö, med mera. Arbetskostnaden är utbetald lön till anställda (inklusive sociala avgifter). Maskin och traktor är årskostnaden för daglig användning. Underhåll är material- och arbetskostnad. Nettodjurkostnad är kostnad för rekryteringsdjur minus intäkt för utslagsdjur och kalvar. Får man problem med sjuka djur ökar inte bara veterinär- och medicinkostnader; det blir mer arbete, fler utslagskor, lägre avräkningspris och lägre avkastning. Friska djur är viktiga för lönsamheten. Kapitalkostnad för byggnadsinventarier beräknar SLA utifrån en årlig avskrivningsprocent på nuvärdet. 5

Tidsredovisning på den egna gården I denna skrift redovisas och sammanfattas resultat från flera tidsstudier, som beskriver hur lång tid olika arbetsmoment tar att genomföra. Dessa data är medeltal från mätningar på olika gårdar. Beroende på arbetsorganisation, mekaniseringsgrad och planlösning varierar arbetsbehovet mellan olika gårdar. Värdena är dock ett bra hjälpmedel och kan fungera som stöd då man räknar fram den egna gårdens arbetsförbrukning. "En veckas tidsredovisning är en form av stickprov som bör göras vid flera tillfällen under året." Vilka möjligheter finns att förbättra arbetsrutinerna på din gård? Eller går det att få ut mer mjölk på nuvarande arbetsinsats? Med hjälp av mallarna/tabellerna på sidan 23 kan tidsförbrukningen samlas in för den egna produktionen, under exempelvis en vecka. Då får man en uppfattning om hur mycket tid som går åt på den egna gården och informationen kan sedan användas som beslutsunderlag för eventuella förbättringar. Läs igenom "Beskrivning av arbetsmomenten" (sidan 8) innan data samlas in. Där finns en mer utförlig beskrivning rörande de olika arbetsmomenten. Använd sedan tidsstudien som redovisas i denna skrift till hjälp för att analysera resultatet från din egen produktion. Observera att arbetsförbrukningen i mjölkproduktionen varierar under året. Detta måste beaktas när en veckas arbetstidsredovisning omräknas till ett helt års arbetsförbrukning. En veckas redovisning är en form av stickprov som bör göras vid flera tillfällen under året. För att få en fullständig bild av den verkliga arbetsförbrukningen på gården behöver en tidsredovisning ske kontinuerligt. Detta kan uppfattas som arbetskrävande, men det är mycket intressant att följa upp arbetstider och titta på hur arbetsförbrukningen ser ut i verkligheten och på så sätt skaffa ett bättre underlag för hur lönsamheten kan förbättras. Dessutom sprids en medvetenhet om arbetstidens betydelse och hur rutiner och samordning kan förbättras. På sidan 7 finns en utförligare beskrivning av förutsättningarna för själva tidsstudien som JTI sammanställt. 6

Fakta kring JTI:s tidsstudie I följande avsnitt, sidan 8 15, följer en tidsstudie som redovisar den teoretiska tidsåtgången för olika arbetsmoment inom mjölkproduktionen. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa resultat återger tidsåtgången under optimala förhållanden, det vill säga utan några yttre störningar i form exempelvis haverier. Summeringen av olika deloperationer till total arbetsförbrukning per ko och år förutsätter, i denna studie, att arbetsmomenten kan utföras efter varandra utan avbrott. Ute på den enskilda gården kan väntetid uppstå innan nästa arbetsmoment kan genomföras på grund av en icke optimal besättningsstorlek, arbetsorganisation med mera, och därför fås i praktiken en något högre total arbetsförbrukning per år och ko. Problem För att kunna analysera sin egen produktion och förbättra lönsamheten samt inhämta beslutsunderlag vid investeringar behövs tidsstudier som ett hjälpmedel i beslutsprocessen. Tyvärr är det svårt att hitta aktuella och kompletta löpande arbetstidsstudier gjorda i ladugårdar. De tidsstudier som är genomförda är ofta inriktade på enskilda moment inom mjölkproduktionen och återspeglar inte alla arbetsmoment inom produktionssystemet. I dagsläget är cirka 20 procent av Sveriges mjölkkor inhysta i lösdriftssystem. I princip all ombyggnation och nyproduktion av mjölkkostallar för större besättningar som utförs idag är lösdriftsstallar. Därför har bara lösdriftsanläggningar analyserats i denna studie. Metod Materialet till denna studie är en statistisk bearbetning av befintliga tidsstudier gjorda på lösdriftsladugårdar. JTI har under 1999 genomfört en studie under namnet Arbete i kyla. Härifrån har en del datamaterial hämtats. För att få fram säkrare slutsatser har detta material kompletterats med data från fyra examensarbeten utförda vid SLU rörande tidsstudier i mjölkproduktion. Totalt är dataunderlaget hämtat från 71 gårdar. Dataunderlaget är dock inte heltäckande rörande samtliga arbetsmoment från alla gårdar, utan från en del studerade gårdar hämtas data bara i enstaka delmoment. De gårdar som ingår i studien skiljer sig i storlek, inhysningssystem och mjölkningsstall. Gemensamt är dock att det är lösdriftsanläggningar. Besättningsstorlekarna sträcker sig från de minsta med 40 kor upp till de största på över 200 kor. De inhysningssystem som ingår i studien är: Liggbås: Korna går lösa i stallet. Liggplatsen är ett ströat liggbås. Grovfodret tilldelas vid foderbord eller liknande. Kraftfodret ges vid foderbord eller via kraftfoderstationer. Ströbäddsstall: Korna går lösa i stallet. Liggplatsen utgörs av en gemensam djupströbädd eller en ströbädd med lutande golv. Grovfodret tilldelas vid foderbord eller liknande. Kraftfodret ges vid foderbord eller kraftfoderstationer. Utöver detta har fyra gårdar med automatiskt mjölkningssystem intervjuats för att få en indikation på vilka arbetsmoment som förändras vid teknikbyte. För att få säkrare indikationer på tidsåtgången har material från en tysk tidsstudie (Top Agrar) på AMS använts för att få en uppskattning av arbetsåtgången i AMS-stallar. 7

Beskrivning av arbetsmomenten Mjölkning 61 % Övrig tid 12 % Gödsling/ ströning 11 % Utfodring 16 % Bild 3. Generell fördelning av den totala arbetstiden i mjölkproduktion. Dessa fyra arbetsmoment redovisas i JTI:s tidsstudie, som följer på sidorna 8 15. I rutan nedan följer en mer omfattande beskrivning av vilka arbetsmoment som ingår och vad dessa innefattar. Arbetsmoment som ingått i tidsstudierna: Mjölkning För- och efterarbete Ihopsamling Maskinmjölkning Gruppbyte Rengöring Utfodring Foderhantering Tilldelning Iordningställande av mjölkutrustning samt diskning av mjölkmaskin och tank. Driva kor till samlingsfålla inför mjölkning. Förbehandling (rengöring av juver och/eller dra ut spenar). Sätter på mjölkningsorgan. Tillsyn. Kobyte. Efterbehandling. Övrigt arbete i samband med maskinmjölkning. Vid flera mjölkande grupper. Arbete med att driva tillbaka korna och driva in en ny grupp till samlingsfållan. Tvättning av mjölkningsorgan. Avspolning av golv och väggytor i mjölkrum, mjölkningsavdelning samt samlingsfålla. Avtäckning av silo. Lastning och transport av foder från lager till foderbord. Blandning av foder. All utfodring av foder på foderbordet. Gödsling Renhållning av ligg- och trafikytor. Ströning Transport av strö från lager till stall. Spridning av strömedel. Övrig tid Icke dagliga arbeten. Till exempel kalvningar, semineringar, journalföring. 8

Arbetsbehov vid mjölkning Gruppbyte Förarbeten Start Maskinmjölkning Avslutning Efterarbeten Mjölkningsarbetet består av en rad olika moment. De moment som ingår i studierna som ligger till grund för denna rapport illustreras i bild 4 ovan (samt mer ingående i rutan på sidan 8). Arbetsbehovet för mjölkning varierar mellan de studerade gårdarna. Sammantaget är det dock det moment som kräver högst arbetsinsats inom mjölkproduktionen. På de studerade gårdarna upptar mjölkningen i medeltal cirka 60 procent av den totala arbetsåtgången. Tidigare erfarenheter visar att mjölkarens/mjölkarnas rutiner i hög grad påverkar arbetsförbrukningen i mjölkningsarbetet. I tabellen nedan redovisas medeltalet av de uppmätta värdena på gårdarna. I och med att gårdarna varierar i storlek redovisas även data för olika storlek på mjölkningsanläggningen. Storleken på mjölkningsanläggningarna varierar, från 2x6 fiskbensstallar till mjölkningskarusell med 32 organ. Bild 4. Mjölkningen består av flera moment. Förutom maskinmjölkningen, och gruppbyte i samband med denna, ingår förberedelse av utrustning och ihopsamling av kor i förarbetet. Diskning av mjölkutrustningen och rengörning av mjölkavdelningen tillhör efterarbetena. Arbetsmoment Storlek på mjölkningsanläggningen Antal organ Fiskben Fiskben Parallell Karusell 2 x 6 2 x 8 2 x 9-12 24-32 För-/efterarbeten 0,5 0,44 0,05 0,05 Ihopsamling 0,1 0,2 - - Maskinmjölkning 2,7 2,5 1,5 1,1 Gruppbyte 0,2 0,3 0,3 0,01 Rengöring 0,5 0,3 0,3 0,3 Totalt min/ko/dag 4,0 3,8 2,1 1,4 Totalt tim/ko/år 19,4 16,6 10,8 7,1 Kr/ko/år* 2910 2490 1620 1065 Kr per kg mjölk* 0,32 0,28 0,18 0,12 * vid total arbetskostnad på 150 kr/tim och 9000 kg ECM Tabell 2. Arbetsförbrukning vid mjölkning redovisat i minuter per ko och dag. OBS! Tiderna gällande mjölkning avser mjölkande kor i produktion och inte årskor. I besättningen antas andelen mjölkande kor i medeltal utgöra 84 procent (305 dagars laktationsperiod). Vid beräkning av tidsförbrukning per år för mjölkning inkluderas följaktligen bara den tid av året som kon mjölkas, det vill säga 84 procent av året. 9

För- och efterarbeten För- och efterarbeten varierade från 0,01 till 1,1 minut per ko och dag på de studerade gårdarna. Här spelar mjölkarens rutiner en stor roll för arbetsinsatsen. På vissa gårdar utfördes inte vissa arbetsmoment i samband med mjölkning utan under andra tider på dygnet. Exempelvis förberedde några gårdar morgonmjölkning vid en inspektionsrunda kvällen innan. "Ett sätt att minska tiden för kobyte är att utfodra kraftfoder i samband med mjölkning. Då får korna bråttom in i mjölkningsstallet." Ihopsamling Arbetsmomentet ihopsamling varierar kraftigt mellan de studerade gårdarna. Underlaget är för litet för att dra några säkra slutsatser mellan de olika storlekarna på mjölkningsanläggningarna. Däremot har planeringen av stallet och mjölkningsanläggningen stor betydelse. Gårdar som hade mjölkningsanläggningen i en annan byggnad än själva ladugården uppvisade upp till fyra gånger längre tid för ihopsamling än de gårdar som hade mjölkningsanläggningen i anslutning till ladugården och en väl fungerande kotrafik. Gårdar med indelning i olika mjölkningsgrupper uppvisade generellt en lite högre arbetsförbrukning för detta moment. Maskinmjölkning Själva maskinmjölkningen är det som i särklass tar mest tid av mjölkningsarbetet. Vissa stordriftsfördelar kan ses vid jämförelse av de studerade gårdarna. I de större mjölkningsavdelningarna är det ofta två personer involverade i mjölkningen. Detta får till följd att väntetid uppstår om båda inte har full sysselsättning hela tiden. I princip alla gårdar genomförde någon form av förbehandling av juvren. Några hade en eller flera juverduschar. Den vanligaste formen av juverrengöring är dock avtorkning antingen med torra papper, papper med desinficieringsmedel eller fuktiga tygtrasor. Kobytet varierade från 0,01 till 0,31 minut per ko och dag. Ett sätt att minska tiden för kobyte är att utfodra kraftfoder i samband med mjölkning. På dessa gårdar hade korna bråttom att komma in i mjölkningsstallet. Utfodringen i samband med mjölkning tog i genomsnitt 0,06 minuter per ko och dag. Det var däremot inte alla gårdar som utförde någon efterbehandling av spenarna. De två metoder som användes var spendoppning och spenspray. 10

Det är av stor vikt med en väl fungerande mjölkningsrutin för att arbetet ska flyta utan störningar och en hög kapacitet och god djurhälsa ska uppnås. Avbrott i mjölkningsarbetet inverkar hämmande på mjölkningskapaciteten och i förlängningen på arbetsåtgången. En undersökning från SLU (Mårtensson) redovisar iakttagna anledningar varför mjölkaren måste lämna mjölkningsgropen under mjölkning på tolv gårdar. Den i särklass vanligaste anledningen är att mjölkaren måste upp ur gropen för att driva kor. Orsaker till att lämna mjölkningsgropen: 1) Driva kor 2) Ändra grindar 3) Utfodra vid foderbord 4) Hämta behandlingspreparat 5) Hämta ko från behandlingsbox 6) Kontrollera i mjölkrum 7) Gå ut med mjölk från spannmjölkning 8) Hämta nya juverdunkar 9) Hämta hink för mjölk till kalvar Rengöring/diskning Tidsåtgången för rengöring och diskning skiljer sig mycket mellan gårdarna. Här spelar mjölkarens rutiner och noggrannhet en stor roll för arbetsåtgången. Arbetsinsatsen varierar mellan 0,1 och 0,8 minuter per ko och dag. Somliga gårdar valde att endast rengöra vissa delar av mjölkningsavdelningen efter varje mjölkning. Gårdarna med den minsta arbetsåtgången för rengöring valde att endast spola av mjölkrums- och mjölkningsstallets golv efter mjölkning. Även automatiseringen av diskningsutrustningen påverkar arbetsåtgången. "Den i särklass vanligaste anledningen till att mjölkaren måste upp ur gropen är för att driva kor." Arbetsbehov vid utfodring Utfodringen tar i snitt 13 procent av den totala arbetstiden i mjölkproduktion. Tidsstudierna visar att arbetsåtgången vid lastning och blandning av fodret tar lång tid, varför planeringen av foderupplagens placering är viktig. Utfodring av mjölkkorna kan ske med olika tekniska hjälpmedel från manuellt till helautomatiskt. Den vanligaste tekniken för grovfodret, på de studerade gårdarna, är rälsburen rivarvagn eller traktordragen avlastarvagn. För kraftfoder, med undantag för gårdar med fullfodersystem, är kraftfoderstationer dominerande. På de gårdar som utfodrade blandfoder använde mer än hälften blandarvagnar, resterande del använde någon form av avlastarvagn som lastades enligt principen lager på lager. På de fem gårdar som har fullfodersystem användes blandarvagn i tre fall. 11

Användandet av bland- och fullfoder behöver inte leda till någon minskning av arbetsbehovet. Detta visar även resultaten i tabell 3. För blandoch fullfodersystemen är det arbetsåtgången vid lastning och blandning som upptar en stor del av arbetsbehovet. För att uppnå effektivitet i denna typ av system är det av stor vikt att planera foderupplagens placering väl. Detta för att underlätta lastning och minimera antal flyttningar vid lastning. "Rangerarbetet med fodret upptar en stor del av arbetsförbrukningen. En reducering av denna tid får en hög genomslagskraft på arbetsförbrukningen för utfodringen." Det finns olika strategier för att uppnå låg tidsförbrukning för utfodringsarbetet. Två gårdar med mycket låg tidsförbrukning har valt helt olika grad av mekanisering för att rationalisera utfodringsarbetet. Den gård som använder sig av en strategi med en låg mekaniseringsgrad tillämpar självutfodring av ensilaget i plansilo. Utfodringsarbetet uppgår här till 0,3 minuter per ko och dag. Gården med hög mekaniseringsgrad uppvisade 0,4 minut per ko och dag. Här användes en stationär blandarvagn med datorstyrd påfyllning och en bandfoderfördelare transporterade fodret till foderbordet. Vilken mekaniseringsstrategi man väljer kan dock påverkas av andra aspekter än de rent tidsmässiga. Dock är det rangerarbetet med fodret som upptar en stor del av arbetsförbrukningen och en reducering av denna tid får en hög genomslagskraft på arbetsförbrukningen för utfodringen. Arbetsmoment Separat Blandfoder Fullfoder foderhantering Blandning/transport 0,50 0,70 0,88 Utmatning 0,52 0,33 0,43 Totalt min/ko/dag 1,02 1,03 1,31 Totalt tim/ko/år 6,2 6,3 8,5 Tabell 3. Arbetsbehov vid utfodring vid olika fodringssystem i minuter per ko och dag. Kr/ko/år* 930 945 1275 Kr per kg mjölk* 0,10 0,10 0,14 *vid total arbetskostnad på 150 kr/tim och 9000 kg ECM 12

Arbetsbehov vid utgödsling/ströning Tidsstudierna visade att renhållningsarbetet, med utgödsling och ströning, upptar cirka 11 procent av det totala mjölkningsarbetet. Hur lång tid utgödslingen tar beror på hur väl planlösningen är anpassad till den teknik som används. Tiden för ströning beror bland annat på om liggbås- eller djupströsystem används. I renhållningsarbetena ingår daglig rengöring av trafikytorna och en eventuell rastgård samt daglig skötsel av båssängar. Rengöring av samlingsfålla och mjölkningsstall räknas dock inte hit utan till själva mjölkningen. Utgödsling Renhållningsarbetet påverkas i hög grad av ladugårdens utformning. I vissa lösdriftsladugårdar skrapades trafikytorna och eventuell rastgård med traktor. Här har stallets planlösning stor betydelse för hur lätt man kommer åt samt blir av med gödseln. Ett annat system för utgödslingen är skrapor som sköter rengöringen av gångar. Över skrapan förekom även spaltgolv, vilket normalt inte påverkar arbetsbehovet. Hur lång tid gödslingen tar beror på hur väl planlösningen är anpassad till den teknik som används. Generellt kan sägas att gårdar som använde sig av traktor för skrapning uppvisade en högre arbetsförbrukning. Här är medelförbrukningen 0,60 minuter per ko och dag. De gårdar som använde skrapor för utgödsling förbrukar i medeltal 0,22 minuter per ko och dag för gödsling. På de gårdar med skrapor och kall lösdrift var längre perioder med kall väderlek ett problem eftersom gödseln frös fast i gångarna. Detta var inte lika påtagligt på de gårdar som använder sig av traktorskrapning. "På gårdar med djupströsystem är en rationell halmhanteringskedja viktig för att få en låg arbetsförbrukning." Gödsling Traktorskrapning Skrapspel Utgödslingsarbetet tog på de studerade gårdarna generellt lite längre tid i djupströsystem. Detta beror på att ladugårdarna med djupströbädd i större utsträckning använder sig av traktorskrapning av trafikytorna. Totalt min/ko/dag 0,60 0,22 Totalt tim/ko/år 3,6 1,3 Kr/ko/år* 540 195 Kr per kg mjölk* 0,06 0,02 *vid total arbetskostnad på 150 kr/tim och 9000 kg ECM Ströning Tiden som åtgår till ströning beror bland annat på hur ofta man ströar, lagringsplatsen, ströteknik, med mera. Arbetsbehovet för ströning skiljer sig även åt beroende på om det är liggbåssystem eller djupströ- Tabell 4. Arbetsförbrukning för gödsling. (Källa: JTI och SLU) 13

bädd. På de studerade gårdarna varierade tiden för ströning för liggbåsladugårdar från 0,1 till 0,4 minut per ko och dag. I djupströsystem var motsvarande siffror 0,1 till 0,9 minuter per dag och ko. På gårdar med djupströsystem är en rationell halmhanteringskedja viktig för att få en låg arbetsförbrukning. Det är stora mängder halm som ska hanteras. I en undersökning från Statens Jordbrugstekniske Forsøg redovisas från 31 danska gårdar att halmförbrukningen var i medeltal 8,5 kg per ko och dag och varierade från 5 till 15 kg per ko och dag. Med ett pris på halmen av 30 öre per kg ger detta 930 kronor per ko och år eller 10 öre per kg mjölk (9000 kg ECM) i halmkostnad. Tabell 5. Arbetsförbrukning vid ströning för olika inhysningssystem. (Källa: JTI och SLU). OBS! För djupströsystemen tillkommer tid för att köra ut bädden. Ströning Liggbås Djupströbädd Lutande ströbädd Totalt min/ko/dag 0,18 0,45 0,33 Totalt tim/ko/år 1,1 2,7 2 Kr/ko/år* 165 405 300 Kr per kg mjölk* 0,02 0,05 0,03 *vid total arbetskostnad på 150 kr/tim och 9000 kg ECM Arbetsbehov för övrigt I "övrig tid" inräknas övriga arbeten vid mjölkproduktion och fördelningstid (spilltid). Tidsåtgången för denna typ av arbetsmoment är svåra att fastställa då de inte är av regelbunden karaktär. I övriga arbeten ingår arbetsmoment som inte redovisats tidigare och arbeten som är av en mer oregelbunden karaktär. Hit hör kalvningar, semineringar, veterinärbesök, journalföring, storrengöring av båssängar och ladugården samt andra arbeten som rör mjölkkornas skötsel, men som inte utförs dagligen. Fördelningstiden (spilltiden) inkluderar väntan, driftsstörningar, med mera. I en studie utförd av JTI (Jonsson) konstaterades ett medelvärde för övriga arbeten på 0,6 minuter per ko och dag. Fördelningstiden registrerades till 0,3 minuter per ko och dag. Tillsammans ger detta ett värde på 0,9 minuter per ko och dag för övrig tid i mjölkproduktionen. Detta ger 5,5 timmar per ko och år. Vilket ger 825 kr per ko och år eller 0,09 kr per kg mjölk vid 150 kronor i timlön och 9000 kg ECM. 14

Total arbetsåtgång För att kunna bedöma arbetsbehovet och tidsåtgången i olika systemlösningar har de olika arbetsförbrukningarna sammanställts. Dessa värden kan användas för att jämföra med den egna gårdens siffror. Mjölkning 2 x 6 2 x 8 Parallell Karusell Tim per ko/år 20 16,7 10,8 7,1 Utfodring Separat Blandfoder Fullfoder Tim per ko/år 6,2 6,3 8,5 Gödsling Traktor Skrapspel Tim per ko/år 3,6 1,3 Tabell 6. Här redovisas en sammanställning av de resultat som redovisats i tidstudien. Dessa siffror återspeglar den teoretiska arbetstiden inom mjölkproduktionen utifrån de olika arbetsmomenten. Ströning Liggbås Djupströbädd Lutande ströbädd Tim per ko/år 1,1 2,7 2 Övrig tid Tim per ko/år 5,5 Fotnot. Vid jämförelse av den teoretiska årliga arbetsförbrukningen med uppmätt verklig arbetstid i praktisk drift är det viktigt att ha i åtanke det som påpekades i början av tidsstudien; att tidsstudiens resultat förutsätter att arbetsmomenten kan utföras direkt efter varandra utan någon form av väntetid. Moment Tidsförbrukning Mjölkning 2 x 8 16,7 tim per ko och år Utfodring Blandfoder 6,3 " Gödsling Skrapspel 1,3 " Ströning Liggbås 1,1 " Övrig tid 5,5 " Tabell 7. Så här ser en sammanställning av den totala arbetsförbrukningen ut för ett system. Liknande sammanställning kan göras i mallen på sidan 23 för den enskilda gården. Ex. på total teoretisk arbetstid 30,9 tim per ko och år 15

Automatisk mjölkning Automatisk mjölkning (AMS) ger möjlighet att till viss del ersätta arbetsbehov med hjälp av ny teknik. För människans del innebär AMS-system att det tunga mjölkningsarbetet försvinner. Ladugårdsarbetet kan skötas på ett mer flexibelt och obundet sätt. Å andra sidan innebär flexibiliteten att man ständigt har jour om eventuella driftsstörningar uppkommer. "På gårdar som installerat AMS har arbetet förskjutits till att bestå mer av planering, kontroll och styrning av produktionen." Förutom att den fysiska arbetsmiljön ändras med AMS, ändras även arbetssättet på gården. På gårdar som installerat AMS har arbetet förskjutits till att bestå mer av planering, kontroll och styrning av produktionen. I praktiken har det också inneburit att man inte måste gå ut i stallet lika tidigt på morgonen som tidigare. Dessutom är det inte nödvändigt att avbryta fältarbete i skördetider för att det är mjölkningsdags. Rutinarbeten som tillsyn av AMS och korna måste naturligtvis göras, men de kräver inte så lång sammanhängande tid och behöver inte utföras på bestämda tider. Vissa arbetsmoment har dock tillkommit. Beroende på hur väl fungerande kotrafiken är i stallet måste en viss drivning av kor till mjölkningsanläggningen genomföras. Här är planeringen av stallet helt avgörande för hur väl systemet ska fungera. Vid en dåligt fungerande kotrafik är det mycket möjligt att arbetsbördan ökar istället för att minska med AMS. Ett kritisk skede är när korna ska introduceras i anläggningen. Erfarenheter från anläggningar i drift visar att man tjänar på att introduktionen går relativt snabbt och lägger ner mycket tid i början på att lära korna hitta i stallet samt till foder och mjölkningsanläggning. Erfarenheter från gårdar med AMS visar att under betesperioden ökar arbetsbehovet jämfört med stallperioden på grund av att fler kor behöver motas till roboten. Här är det även ett stort behov av selektions- 16

grindar till foder respektive mjölkningsavdelning för att minska köbildning och upprätthålla foderkonsumtionen. Den ständiga jouren och att larmet kan utlösas när som helst uppfattas olika av lantbrukarna. En del uppfattar detta som stressande och att arbetsmiljön försämras medan andra tar det med ro. De allra flesta lantbrukare ser inte denna beredskap som något stort problem. Erfarenheter från gårdar med AMS visar att de som inte litar på tekniken och är i ladugården ofta och inspekterar inte får den tidsbesparing som anläggningen har kapacitet till. Arbetsmoment Flerbåssystem Enkelbåssystem Kontroll av robot 0,47 0,22 Rengöring 0,52 0,14 Manuell påsättning av organ 0,18 0,14 Väntetid 0,23 0,14 Mota kor 0,5 0,18 Kontroll av kor 0,1 0,15 Behandla kor 0,1 - Övrigt 0,13 0,12 Totalt min/ko/dag 2,23 1,09 Totalt tim/ko/år 11,3 5,5 Kr/ko/år* 1695 825 Kr per kg mjölk* 0,17 0,08 Antal mjölkningar per ko/dygn 2,4 2,9 *vid 150 kr/tim och 10 000 kg ECM Det finns två typer av system av AMS; enkelbås och flerbåssystem. I enkelbåssystem arbetar robotarmen i ett och samma bås, till exempel De Laval och Lely. I flerbåssystemen arbetar samma robotarm i en multipel av mjölkningsbås, exempelvis Prolion. Kapaciteten, det vill säga hur många kor som systemet klarar av, styrs av vilken typ av system man har och av antalet använda moduler. I tabell 9 nedan redovisas tidsåtgången för fler- och enkelbåssystem. Uppgifterna är hämtade från en tysk tidsstudie. AMS-systemen kräver mindre arbetskraft, men framför allt så förändras arbetsuppgifterna. Det blir en förskjutning från rent fysiskt arbete till mer analys- och kontrollarbete. Med AMS-systemet får bonden tillgång till en stor mängd information som ger möjligheter till djupare analyser av den egna mjölkproduktionen. Många upplever detta som Tabell 8. Arbetstider för AMS-system. (Källa:TopAgrar, 1999) Tabell 9. Med AMS minskas arbetsåtgången för mjölkning. I tabellen nedan visas skillnaden i arbetsförbrukning samt arbetskostnad mellan de två olika AMS-systemen och ett traditionellt fiskbensstall 2x6. Skillnad i förb. & kostnad Fiskben 2 x 6 Flerbåssystem Enkelbåssystem Totalt min/ko/dag 3,99-1,76-2,9 Totalt tim/ko/år 11,3-8,1-13,9 Kr/ko/år* 2910-1215 -2085 Kr per kg mjölk* 0,32-0,13-0,23 *vid 150 kr/tim och 9000 kg ECM för fiskben, 10 000 kg ECM för AMS-systemen 17

mycket stimulerande och ser det som en utmaning att använda informationen för analyser. Men det gäller att välja den information man vill utnyttja och gradvis lära sig mer i den takt som passar. Till sist måste dock fördelarna med denna nya teknik arbetsbesparing, bättre arbetsmiljö, ökad frihet och eventuell produktionshöjning sättas i relation till de kapitalkostnader som uppkommer vid investering i ett AMS-system. Detta underlag får sedan vara till hjälp vid ett eventuellt investeringsbeslut. Kapital- och arbetskraftskostnader Investeringar medför alltid kostnader, fast oftast med en förväntan att investeringen leder till högre produktion eller lägre kostnader totalt. Annuitetsmetoden är ett sätt att få en bild av hur mycket intäkterna måste öka och/eller kostnaderna minska för att en investering ska löna sig. Att investera utan att ha god insikt i gårdens historiska resultat och förutsättningar inför framtiden innebär ett onödigt stort risktagande. Investeringen måste medföra att de brister och problem som idag begränsar produktionen verkligen försvinner. En sak är säker vid investeringar; det medför kostnader. Vad man inte vet lika säkert är om investeringen medför högre produktion och/eller lägre kostnad. Vid en investeringsbedömning måste varje företagare så gott det går försäkra sig om att investeringen verkligen medför den förbättring som man räknat med. Gårdens ekonomiska resultat förbättras inte om man bara ersätter arbetskostnader med kapitalkostnader. Årskostnadsberäkningar Annuitetsmetoden är ett sätt att räkna ut den årliga kapitalkostnaden för en investering. Antag att investeringen kan ske till 7 procents ränta och att investeringen skrivs av på 10 år. Då blir annuitetsfaktorn 0,142 (se tabell 10). Genom att 5 % 7 % 9 % 5 år 0,231 0,244 0,257 10 år 0,130 0,142 0,156 15 år 0,096 0,110 0,124 Tabell 10. Annuitetsfaktor för olika räntenivåer och avskrivningstider. r Annuitetsfaktor = 1-(1+r) -t r=ränta och t=tid. (Källa: JTI) 18

multiplicera investeringskostnaden per koplats med annuitetsfaktorn fås den årliga kostnaden per ko. Delas sedan kostnaden per ko med avkastningen får vi kapitalkostnaden per kg mjölk. Annuitetsmetoden kan vara ett bra sätt för att snabbt få en bild av hur en investering måste öka intäkter eller minska kostnader för att vara lönsam. En investering på 300 000 kronor utslaget på 75 kor motsvarar 4 000 kronor per koplats. Då måste det medföra en ökad intäkt/minskad kostnad på cirka 570 kronor per ko och år eller 6 7 öre per kg mjölk, vilket i arbetstid motsvarar 4 timmar per ko och år. På detta sätt ser man den kalkylmässiga kostnaden per kg. Kapitalkostnaden varierar kraftigt beroende på investeringens omfattning, antal kor, mjölkavkastning, avskrivningstid och räntenivå. Investeringskostnad 20 000 kr/ko 30 000 kr/ko 40 000 kr/ko 50 000 kr/ko 60 000 kr/ko vid 9000 kg 0,24 kr/kg 0,37 kr/kg 0,49 kr/kg 0,61 kr/kg 0,73 kr/kg vid 10 000 kg 0,22 kr/kg 0,33 kr/kg 0,44 kr/kg 0,55 kr/kg 0,66 kr/kg vid 11 000 kg 0,20 kr/kg 0,30 kr/kg 0,40 kr/kg 0,50 kr/kg 0,60 kr/kg Egen kalkyl Beräkna kostnaden per ko eller per kg för en tilltänkt investering för att se hur mycket som måste sparas in eller hur mycket produktionen måste förbättras för att investeringen ska bli lönsam. Huvudfrågan är egentligen hur lönsamheten per kg mjölk kan ökas. Är det genom högre avkastning, lägre arbetskostnad per kg mjölk, lägre diversekostnader kg mjölk, eller på annat sätt? Det handlar till syvende och sist om att själv bedöma hur gården på bästa sätt kan skapa en lönsammare produktion. Tabell 11. Exempel på kapitalkostnad vid olika investeringsbelopp och avkastningsnivåer. Kapitalkostnaden är beräknad med annuitetsmetoden vid 15 års avskrivning och 7% ränta. (Källa: JTI) 19

Slutsatser och rekommendationer Genom fasta arbetsrutiner och en väl planerad kotrafik (för att mjölkaren ska minimera antalet gånger han/hon måste lämna mjölkgropen) samt snabba gruppbyten kan lantbrukaren spara 0,5 min per ko och mjölkningstillfälle. Detta ger en minskad arbetsåtgång på cirka 5 timmar per ko och år, vilket motsvarar 750 kronor per ko och år eller 8 öre per kg mjölk. Mjölkning är det arbetsmoment som tar mest tid, cirka 60 procent i genomsnitt för alla studerade gårdar. Detta innebär att störningar i mjölkningsarbetet påverkar arbetstidsåtgången i högre grad än störningar i andra arbetsmoment. Därför är det av stor vikt att redan på planeringsstadiet försöka undvika problem i kotrafik och juverhälsa för att kunna genomföra mjölkning rationellt. En dåligt fungerande kotrafik betyder att mjölkaren måste lämna gropen för att driva kor, vilket leder till en sänkt kapacitet på anläggningen. Därför kan en bra fungerande kotrafik betyda mer än en investering i ett par extra mjölkningsorgan. Genom förbättrade arbetsrutiner och planerat underhåll (istället för att exempelvis reparera redan trasig utgödsling) kan 15 sekunder per ko och dag sparas. Detta minskar produktionskostnaden med ytterligare 2,5 öre per kg mjölk. Rengöringsarbeterna påverkas av ladugårdens planlösning. Traktorskrapning har högre arbetsförbrukning än mekaniska skrapor. Mekaniska skrapor gör att arbetet löper smidigare och är lättare att planera. Man slipper besvär med att hämta exempelvis svårstartade maskiner. Nackdelen med skrapor är att de kan frysa fast i kalla lösdrifter under kyliga perioder. Mer utrustning kräver mer underhåll, särskilt när utrustningen börjar att bli gammal och sliten. Fördelen med traktorskrapning är att det oftast redan finns en traktor på gården som är lämplig att använda, samt vid haveri är det möjligt att relativt snabbt skaffa en ersättningstraktor. 20

Bild 5. Störningar i mjölkningsarbetet påverkar tidsåtgången i hög grad. Med en väl fungerande kotrafik kan arbetsåtgången minskas. Utfodring med någon form av blandfoder används på många gårdar. Utfodringen sker ofta med blandarvagn eller avlastarvagn. Om blandning av fodret sker på gården är det fördel om foderlagren ligger någorlunda samlat så att man slipper åka runt gården för att hämta dem. Transporter och blandning utgör huvuddelen av arbetsåtgången. Genom väl planerade foderlager, med mera kan lantbrukaren spara 15 sekunder per ko och dag i utfodringsarbete. Detta ger en minskad arbetsåtgång på cirka 1,5 timme per ko och år, vilket i pengar motsvarar 225 kronor per ko och år eller cirka 2,5 öre per kg mjölk. Genom att analysera dina arbetsrutiner på gården kan du sänka produktionskostnaderna med 10 öre per kg mjölk eller mer. Fokusera inte bara på arbetsåtgången utan även på ekonomin i mer vid mening. Ta även hänsyn till förändrade produktionsnivåer och kapitalkostnader. Det är inte säkert att företagets ekonomiska resultat förbättras om sänkta arbetskostnader ersätts med ökade kapitalkostnader. Till sist är det alltid de egna förutsättningarna och rutinerna på den enskilda gården som avgör hur stor arbetskraftbesparing som är möjlig att åstadkomma. Detta arbete vill fästa uppmärksamhet på och belysa den stora kostnadspost som arbete ändå utgör. Det kan förhoppningsvis utgöra en bra start för fortsatt planering och tankearbete kring produktionen samt fungera som ett hjälpmedel att identifiera de områden som kan behöva förbättras. 21

Tabell 13. Sammanställning av tidsförbrukningen vid olika arbetsmoment (tidsstudien redovisas i sin helhet på sidorna 8-15). Använd nedanstående värden till hjälp för att analysera resultaten från din egen tidsstudie. Kopiera tidsstudiemallen på sidan 23 för eget bruk, eller kontakta SLA. Mjölkning 2 x 6 2 x 8 Parallell Karusell Minuter/ko/dag 4,0 3,8 2,1 1,4 Timmar/ko/år 20 16,7 10,8 7,1 Utfodring Separat Blandfoder Fullfoder Minuter/ko/dag 1,0 1,0 1,3 Timmar/ko/år 6,2 6,3 8,5 Traktor Gödsling Skrapspel Minuter/ko/dag 1,0 1,0 Timmar/ko/år 6,2 6,3 Ströning Liggbås Djupströbädd Lutande ströbädd Minuter/ko/dag 0,2 0,5 0,3 Timmar/ko/år 1,1 2,7 2 Övrigt Övrigt Minuter/ko/dag 0,9 Timmar/ko/år 5,5 22

Arbetsmoment (minuter per dag) Mjölkning Utfodring Gödsling Ströning Övrigt Total tid mjölkkor Arbetsdag 1 2 3 4 5 6 7 Medel Medel/ko A B C D E Arbetsmoment Medel min/ko & dag Omvandling Timmar per ko & år Mjölkning Utfodring Gödsling Ströning Övrigt A B C D E x 365 x 0,84 1) / 60 x 365 / 60 x 365 / 60 x 365 / 60 x 365 / 60 Total tid per ko F 1) Antagen laktationslängd 305 dagar (305/365 = 0,84) Enligt norm Egna gården Avvikelse Avkastning (KG ECM/ko/år) Arbetskostnad (kr/tim) 9000 150 Arbetsförbrukning (tim/ko/år) F Arbetskostnad per ko och år Arbetskostnad per kg mjölk +/- +/- +/- 23

Källor: Jakobsson, Johan, 2000. Tids- och arbetsstudier i stora mjölkningsstallar. Examensarbete 3. Alnarp Jordbrukstekniska institutet, 1999. Opublicerat material från studien Arbete i kyla. Uppsala Jonsson, Bengt, 1993. Arbetsförbrukning vid olika system för mjölkproduktion. Jordbrukstekniska institutet. JTI-rapport 153. Uppsala Jönsson, Bertil, 1994. Arbetsstudier i kalla lösdriftsstallar. SLU. Specialmeddelande 210. Lund Mårtensson, Bengt-Göran, 1995. Mjölkningsstallars kapacitet teori och praktiska studier. SLU. Rapport 204. Uppsala Persson, Jonas, 1995. Olika utfodringsstrategiers inverkan på funktionen hos lösdriftsanläggningar för mjölkkor. SLU. Specialmeddelande 212. Lund Statens Jordbrugstekniske Forsøg, 1995, Orientering nr 75. Horsens SLA Analysgruppens databas, 1998 Top Agrar, 1999. Special Robot Milking Mer att läsa: Benfalk, C., Ekman T., m.fl., 1999. Automatisk mjölkning mer än en mjölkningsrobot! JTI. Teknik för lantbruket, nr 80. Uppsala Denna skrift är framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik) på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Författare: Fredrik Gunnarsson Redaktör/grafisk form: Katarina Reinius Illustrationer: Kim Gutekunst Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Box 16006, 103 21 Stockholm Telefon 08 762 72 00 Telefax 08 611 09 69 Besöksadress: Södra Blasieholmshamnen 4A E-post: info@sla-arbetsgivarna.org Webbplats: www.sla-arbetsgivarna.org JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033, 750 07 Uppsala Telefon 018 30 33 00 Telefax 018 30 09 56 Besöksadress: Ultunaallén 4 E-post: office@jti.slu.se Webbplats: www.jti.slu.se