Vi vill också tacka deltagare vid vår delpresentation och workshop som vi höll för inbjudna kommunfullmäktigeledamöter.

0

Sammanfattning Höghastighetsjärnvägen Götalandsbanan anses kunna ge Bollebygds kommun med omnejd nya möjligheter då ett stationsläge planeras i Kråketorp nära Bollebygd. I september 2009 startade vi detta projekt med uppdrag från Bollebygds kommun där vi försöker ta fram Bollebygds identitet för att bevara och förstärka den samt därefter utveckla en eller flera strategier för framtiden. Vi vill ta hänsyn till dagens Bollebygdsbor men också locka nya invånare, besökare och företag till kommunen. Arbetet har följt designprocessens faser med projektformulering och -planering samt research som utmynnat i en nulägesanalys. För att se vad olika människor kan tänkas önska sig av sin boendekommun eller sitt besöksmål har vi som ett resultat av analysen skapat tre personas: dagens Bollebygdsbo, framtidens Bollebygdsbo och framtidens besökare. Vi har också börjat arbeta med Bollebygds kärnvärden. Efter analysen följde en idégenereringsfas där vi samlade in de idéer som kommit fram och delade in dem i olika kategorier: skatten, hjärtat, arenan och utsikten. Kategorierna ses som förslag på visioner/strategier att jobba vidare med. Resultatet av projektet visualiseras med en utställning öppen för allmänheten i januari 2010. Utställningen handlar om vårt arbete hittills: bakgrund, kärnvärden, personas, idéer och slutligen en skattjakt ute i samhället. Vi har under arbetets gång funnit flera områden som är värda att bevara och förstärka, t ex den fantastiska naturen, men det vi har valt att satsa mest kraft på är kultur och kulturarv. Det beror på att vi har funnit många spännande berättelser om gömda och glömda skatter och om mäktiga jättar. Det är det här vi ser som unikt jämfört med andra kommuner och platser. Denna vision kallar vi Skatten i ovan nämnda kategorisering av idéer. Vi har tagit fram en idébas som handlar t ex om geocaching (gps-sökning) på skatterna och lekpark med skatt-tema, men också om Bollebygd som Skatternas hemvist, att jämföra med berättelserna kring Arn eller Sagan om Ringen som Götenetrakten respektive Nya Zeeland har byggt hela koncept kring. Fördelen för Bollebygd är att konceptbygget kan grunda sig i platsens egen historia och inte i något påklistrat. Den utställning som är en avslutning på denna första del av projektet är ett sätt för oss att visa vad vi gör, men den är också ett sätt att komma i kontakt med olika aktörer inom närings-, fritidsoch kulturliv för att senare skapa plattformar för utveckling och förverkligande av idéer. Plattformarna används för informationsutbyte mellan aktörerna, för workshops och idégenerering sat för förpackning av idéer som sedan kan slussas ut till befintliga och nya företag. Den här delen av projektet ingår i vårt kommande examensarbete, där vi har tänkt skapa en varumärkesplattform samt arbeta vidare med någon av visionerna/strategierna. Briefarna till vårt examensarbete har vi själva skrivit som en del av denna rapport. Vi har dessutom skrivit ytterligare två briefar som kan tas upp av andra studenter eller företag i syfte att skapa en grund för kommande utvecklingsarbete i Bollebygd. De externa briefarna handlar om idé och koncept för stationsområdet samt en lekplats. Samtliga briefar utgår från det arbete vi hittills har utfört. 1

Tack Det här projektet hade inte varit möjligt att genomföra om inte vi fått input och hjälp från många olika håll. Vi vill därför tacka alla inblandade. Tack till alla engagerade människor på Bollebygds kommun, där några personer har varit särskilt värdefulla: Lisa Brunnström kontaktperson och inspirationskälla, Lennie Johansson kommunchef och ivrig påhejare som alltid har besked, Christer Johansson och Peter Rosholm kommunalråden som med sin entusiasm och möjlighetsorientering har fått med folk omkring sig, Maria Rangelid, Maria Lejdebro, Hanna Andersson, Mikaela Kleman, Ann-Marie Fia Nilsson - för information och medverkan i workshop, samt tjejerna i receptionen för glada kommentarer och tjänstvillighet, speciellt Iris Falk som hjälpt oss med allt från att hämta bil till bilder och att få tag i röst till personas. Vi vill också tacka deltagare vid vår delpresentation och workshop som vi höll för inbjudna kommunfullmäktigeledamöter. Ett tack också till de Bollebygdsbor som ställde upp vid vår workshop om dagens och framtidens Bollebygd: Wolmar, Mia, Jens, Jennie, Lisbeth och Birgitta. Ett speciellt tack till Erling Andersson, Erling på Hultet för alla spännande historier, samt till vännerna vid Vanna Kvarn som bjöd på våfflor och malde mjöl så att vi fick se hur en skvaltkvarn fungerar. Vi vill också tacka Gunnel Brandt på Bollebygds kulturförening för hjälp och engagemang, samt hembygdsföreningen som visade oss hur man bakar hällbröd och hur fina Höggärdestugan och de andra byggnaderna i hembygdsparken är. Tack också till Jill Nordh på köpmannaföreningen för visat intresse och hjälp med inbjudningar. Ännu ett tack till Anne Engström på Borås Tidning och Chister Falk på Annonsmarknan för visat intresse och bra artiklar. I samband med vår utställning i Galleri Odinslund fick vi hjälp av många tjänstvilliga personer: Anita Hedén och hennes personal på biblioteket, Arne Svensson och Göran Danielsson i HDK:s träverkstad, Arild Hanssen och Joachim Harrysson i HDK:s bildverkstad, Paul Orrstrand, Miriam Fumarola och Philip Wockatz som läste in personasrösterna samt Mats Jernsand som hjälpte till med bl a transporter och klossar. Slutligen ett tack till allt stöd från Business & Design: vår handledare Helena Hansson, programansvarige Henning Eklund och studierektor Maria Tullberg, professor i Design Management Ulla Johansson samt Mary Jo Hatch, Johan Gromark, Ian Grout och klasskamraterna. 2

Innehåll Bakgrund - uppdraget... 5 Omvärldsanalys... 9 Människor, hållbarhet och livsstil... 9 Turism, storytelling, sinnen, ärlighet och teknik... 14 Exempel... 21 Kommun- och regionutveckling... 21 Tematisering och storytelling i upplevelseindustrin... 26 Rikena i Småland och textilriket?... 29 Poundbury - en stad skapad av en man... 33 Identitet i mindre skala... 34 Analys av produkt/tjänst... 35 Höghastighetsbanor... 35 Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge... 38 Härryda - smultronstället 10 minuter från Göteborg... 49 Mark Läge för det goda livet... 52 Brukaranalys... 55 Knalleleden... 55 Tingshuset... 57 Rundtur i Bollebygd med omnejd... 58 Berättelser av "Erling på Hultet" & Co... 62 Samtal med personal på Bollebo... 69 Blogg Tåget är på väg, ska du med?... 71 Workshops... 72 Analys... 84 Inflyttad Bollebygdsbo... 84 Personas... 85 SWOT-analys... 90 Vikten av identitet... 94 Kärnvärden... 98 Visioner/strategier... 104 Utställningen Bollebygds skatter... 106 Det fortsatta arbetet... 110 Diskussion... 116 3

Bilagor Designbrief Lekplats Designbrief Stationsområde 4

Bollebygds skatter Bakgrund - uppdraget Stationsläge nära Bollebygd Bollebygds, Marks och Härryda kommuner har ett strategiskt läge mellan Göteborg och Borås. Kommunerna präglas av en tidigt utvecklad textilindustri, ett högt rankat företagsklimat och en storslagen natur som inbjuder till rekreation och friluftsliv. Läget gör också kommunerna attraktiva som pendlingskommuner. Idag överväger utpendlingen för arbete utanför kommunernas gränser. Peter Rosholm och Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygds kommun, på den plats där det kan komma att bli ett pendelstationsläge vid höghastighetsbanan. 1 En ny höghastighetsjärnväg planeras mellan Göteborg och Stockholm, den s.k. Götalandsbanan. Banan, som beräknas vara klar för trafik kring år 2025, ska koppla samman Sveriges järnvägsnät med övriga Europas. Det ska också bli enkelt och snabbt att ta sig mellan orter i Sverige: en resa mellan Göteborg och Stockholm ska komma att ta två timmar. Vid sidan av höghastighetsjärnvägen planeras också för regionaltrafik, troligtvis med sidospår vid varje station som gör det möjligt att låta höghastighetstågen passera när regiontåget står på sidospåret. Ett av stationslägena för regiontrafik planeras vid Kråketorp i Bollebygds kommun. Bollebygds, Marks och Härryda kommuner skulle gynnas av Götalandsbanans etablering och den regionförstoring som den skulle leda till. Framförallt gäller detta de delar av kommunerna som ligger nära ett stationsläge. Pendlingsmönstren skulle förändras och därmed gynna dessa invånare, som t ex inte bara skulle få Göteborgsregionen som arbetsmarknad utan även få nya möjligheter att pendla till t ex Stockholm eller Jönköping. I syfte att ta vara på de möjligheter som 1 Foto Anne Engström, Borås Tidning 2009-06-02 5

etableringen av ett stationsläge vid Kråketorp skapar har de tre kommunerna inlett ett samarbete, kallat BoHäM 2050. Bollebygds kommun är den drivande kraften bakom samarbetet BoHäM 2050, eftersom det är nära Bollebygd den planerade stationen vid Kråketorp kommer att ligga. Kommunen tog kontakt med Högskolan för Design- och Konsthantverk (HDK) för att få hjälp med att via ett designperspektiv och designprocessen ta vara på möjligheterna med ett stationsläge. Syfte & Mål Syftet med det här arbetet var vid projektets början att på lång sikt öka tillväxten och förstärka banden mellan Bollebygd, Härryda och Marks kommun, med människan och hållbarhet i fokus. Vi har under arbetets gång omdefinierat syftet något, då vi upptäckt att de tre kommunerna har skilda identiteter och egna strävanden. Dessutom var Bollebygds kommun vår uppdragsgivare och det är där våra närmaste kontakter och det största engagemanget för stationsläget finns. Vi har därför omdefinierat och därmed avgränsat syftet. Syftet är nu att på lång sikt öka tillväxten i området kring ett framtida stationsläge med människan och hållbarhet i fokus. Detta kan i sin tur leda till att banden mellan kommunerna stärks. Målet är att identifiera de värden som är gemensamma för området kring ett framtida stationsläge i Kråketorp och utifrån dessa värden lägga grunden till en tillväxtstrategi för framtiden. I denna strategi ingår också att skapa grunden för ett kommande utvecklingsarbete i Bollebygd bl a i form av denna rapport och ett antal designbriefar som vi skapar. Olika företag, t ex designbyråer eller arkitektkontor, och studenter kan då i sitt arbete utgå från resultatet av vårt arbete. Förväntat resultat En visionsstudie med förslag på en eller flera strategier som i ord och bild beskriver identiteten samt hur denna kan utvecklas, stärkas och kommuniceras för att ge ökad tillväxt. Genomförande Arbetet har följt designprocessens första faser med projektformulering och -planering samt research som utmynnat i en nulägesanalys. Efter analysen följde en idégenereringsfas, där vi samlade in de bästa idéerna som kommit fram under arbetets gång, och delade in dem i olika kategorier. Analysen presenterades för kommunledningen när halva projekttiden gått för att ta beslut på hur vi och kommunen ville gå vidare. Vi valde då tillsammans att i första hand fokusera på att ta fram Bollebygds identitet i form av värdeord, för att sedan utifrån dessa ord utveckla strategier för framtiden. Resultatet av projektet visualiseras med en utställning öppen för allmänheten i Bollebygds kommun i januari 2010. Ett par veckor efter slutpresentationen följer vi tillsammans upp arbetet och diskuterar resultatet och hur vi kan fortsätta i ett examensarbete. 6

Arbetsprocess för Bollebygds skatter Undersökningen utgår från ett brukarperspektiv, vilket vi har arbetat med på flera olika sätt. Vi har en blogg som är kopplad till kommunens hemsida, vi har ordnat tre workshops för Bollebygdsbor, kommunanställda och kommunfullmäktigeledamöter och vi kommer att anordna en interaktiv utställning i samband med slutpresentationen. Dessutom har vi haft kontakt med ett flertal kommunanställda liksom kulturaktörer och föreningar. Ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling är en given förutsättning. Avgränsningar Vi går inte djupare in på hur Götalandsbanan tekniskt kommer att fungera utan vilka effekter dess placering och tjänster kan ge. Vi går inte heller in på nyttan av höghastighetstågen samhällsekonomiskt. Den geografiska avgränsningen har vi dragit vid den gamla gränsen för Bollebygds härad, som förutom Bollebygds kommun även inbegriper de närliggande orterna Rävlanda och Hindås i Härryda kommun. Vi har på flera håll fått bekräftat att det finns en samhörighet i det här området. Resurser Förutom den tid vi studenter avsätter har vi fått löpande handledning av Helena Hansson från HDK/Lots Design. Vår kontaktperson i Bollebygds kommun har varit Lisa Brunnström, samhällsbyggnadschef. Utöver dessa personer har vi haft handledningstillfällen med Mary Jo Hatch, Johan Gromark och Henning Eklund, samt delpresentationer för kommunledning, kommunfullmäktige och klassen för feed-back och input. Utställningen bekostas av Bollebygds kommun och sponsorer. 7

8

Omvärldsanalys Vi började vår research med att se på det stora perspektivet: om det finns några tendenser i omvärlden som på något sätt kan påverka Bollebygd och ett stationsläge. Människor, hållbarhet och livsstil Befolkningens tillväxt och koncentration kring storstäderna En stor befolkningskoncentration, framförallt till storstadsregionerna, har skett det senaste århundradet. Forskare räknar med att befolkningstillväxten t o m år 2030 till 80 % kommer att ske inom de nuvarande storstadsområdena. 2 Stockholms befolkning ökar med 20 000 om året. 3 Västra Götaland har en något yngre befolkning än Sverige i genomsnitt, vilket genererar en snabbare befolkningstillväxt eftersom det då föds fler barn. År 2020 beräknas folkmängden i Västra Götaland bli 1,66 miljoner, vilket är en ökning med 100 000 personer eller en befolkningstillväxt på 0,5 procent per år. Västra Götalands län 4 2 Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, SOU 2009:74, Betänkande av utredningen om höghastighetsbanor, Gunnar Malm, 2009-09-15, http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/14/95/7738efad.pdf 3 En lång tunnel blir bro mellan norr och söder, Dagens industri ledare, 2009-09-04 4 http://www.eurotourism.com/se/img/vastragotaland.gif, hämtad 2010-01-09 9

Befolkningstillväxten är ojämnt fördelad i Västra Götaland. Mer än hälften av länets befolkning är idag koncentrerad till Göteborgsregionen och befolkningsökningen här beräknas till 100 000 personer de närmsta tio åren, vilket innebär totalt en miljon invånare år 2020. Härryda kommun ingår i Göteborgsregionen. I Sjuhärad beräknas en viss tillväxt, som är koncentrerad till kommunerna i västra delen. Både Bollebygd och Mark förväntas öka sin befolkning något. Andelen personer äldre än 65 år kommer att öka och andelen personer i arbetsför ålder 20-65 år kommer att minska i hela Västra Götalandsregionen. År 2008 var andelen äldre än 65 år 17 %. Denna andel förväntas öka till 20 % år 2020, vilket innebär en ökning med 64 000 individer 5 Enligt Göteborgsposten är det sannolikt att Göteborg får trängselskatter inom fem år. De ska betala hälften av en ny älvtunnel (total kostnad ca 3,5 miljarder) samt tågtunneln Västlänken (ca 16 miljarder). Tekniskt sett kan skatten införas redan år 2011, men det är de politiska besluten som avgör när det ska ske. Tågtunneln Västlänken kan börja byggas tidigast om fyra år, och sedan tar hela projektet cirka sex år, enligt Birgitta Hellgren som är regionchef vid Banverket. Alla bilister kommer att få betala trängselskatt även de som kör rakt igenom Göteborg. Förutom Göteborgs stad kan också Partille och Mölndal bli kommuner som får betalstationer. Kommunalrådet Jan Hallberg i Göteborg är nöjd. Nu kan vi få ett kollektivtrafiksystem som fungerar med genomgående trafik på Göteborgs central, kommenterar han. Förslaget välkomnas också av bl.a. Västsvenska Handelskammaren eftersom det innebär konkurrensförbättringar för näringslivet i Västsverige. 6 Trängselskatter i Göteborg kan bli verklighet inom fem år. 7 Affärsresor Dagens affärsresor med flyg kommer i framtiden att till stor del ersättas av virtuella möten, spår Klaus Mogensen, som är framtidsforskare på Institutet för Framtidsforskning i Köpenhamn. Mötesdeltagarna kommer att resa till ett virtuellt konferenscenter, som genom förbättrad teknologi kommer att bli ganska lik en upplevelse i verkliga livet. 8 5 Befolkningsprognos Västra Götaland 2009-2020, Västra Götalandsregionen, rapport 2000:2, Tillväxt och utveckling, http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/regionutveckling/analys/0906_rapport_befolkningsprognos_v astra_gotaland.pdf?epslanguage=sv 6 Göteborg får trängselskatter, Lasse Andree, Göteborgsposten 2009-08-18 7 http://www.dn.se/sthlm/15-miljarder-kronor-av-trangselskatten-saknas-1.977325, hämtad 2009-09-17 8 Spana in i framtiden, Martin Neander, Reader s digest nr 1/2009 10

Hållbar stadsutveckling I tematidningen Länge leve staden utgiven av Metro fokuserar man på framtidens hållbara stad: hur den kommer att se ut och fungera. I en hållbar stad ska både människor, företag och miljön må bra och att det är helheten som är det viktiga. Det handlar också om att hitta balansen mellan hållbarhet och bekvämlighet. Stadens transportsystem måste vara tillängligt och snabbt utan att det undantränger naturmiljön. Den framtida staden måste också ha en stark egen identitet och värna om sitt arv utan att staden blir ett museum, samtidigt som den välkomnar nya kulturer och influenser. Och sist men inte minst bör medborgarna vara med i skapandandet av sin egen stad utan att arbetet blir ineffektivt. 9 Stadsplanerare spelar en stor roll i stadens utveckling. De måste hela tiden ha tentaklerna ute och spana efter nya trender och tendenser. De måste ha insikt i vilka behov och önskemål som kan komma att uppstå och hur människors livsstilar ser ut idag och imorgon. Arbetet kommer i framtiden att bli mera som en livsstil. Normen kommer inte längre att vara att sitta på kontoret och arbeta utan kanske på ett café eller någon annanstans i det offentliga rummet. I en stad där många idag pendlar ut måste man kanske göra rum för människor som vissa dagar vill arbeta hemma eller i närheten av hemmet. 10 Hur kommer då Sveriges städer att se ut kring år 2030? Malmö är ett exempel på en stad som fått en starkare profil och attraktion, mycket tack vare nya stadssymboler som Turning Torso och Öresundsbron. Bron har också gjort staden mer lättillänglig och Malmö kan ha 30 % fler invånare år 2030. Fler invånare kräver mer plats, så staden måste växa. En kompakt stadskärna skulle minimera behovet av att förflytta sig i staden med hjälp av bil. Många tror att bilarna kommer att försvinna mer och mer i stadskärnan. Kanske kommer stora parkeringsplatser att bli bostadsområden när människorna väljer cykeln framför bilen. 11 Cykel att låna i Stockholm 12 Men en stad ska man ju inte bara bo och arbeta i utan också leva. I Stockholm kan man ansöka om att adoptera en rabatt eller varför inte en hel park? Man kan också se tendenser på att invånare själva väljer att lämna avtryck genom att t ex sticka benvärmare till lyktstolparna. Ett annat exempel i Stockholm är att man anordnar stadsvandringar med temat osynliga rum, där man lyfter fram gömda och glömda berättelser om platser i staden. Den här typen av aktiviteter gör att invånarna engagerar sig i staden och känner sig mer som hemma när de själva är med och formar den. 13 9 Den organiska staden, Gustaf Brickman, Tematidningen Länge leve staden, Metro 2009-10-05 10 I huvudet på en stadsplanerare, Christer Larsson, stadsplanerare, Tematidningen Länge leve staden, Metro 2009-10-05 11 Framtidens städer, uttalande av Johan Emanuelsson, Malmös stadsbyggnadskontor, författare Nanna Brickman, Tematidningen Länge leve staden, Metro 2009-10-05 12 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/clear_channel/pressrelease/view/stockholm-city-bikes-oeppnarfoer-saesongen-283729, hämtat 2009-10.20 13 Låt staden leva upp, Emese Gerentser, Tematidningen Länge leve staden, Metro, 2009-10-05 11

Klimatförändring Extremväder i form av värmeböljor, torka, regn och översvämningar påverkar många delar av världen. I Barcelona har t ex politikerna gjort upp planer för att importera vatten med fartyg och många länder utvärderar just nu landets skydd mot översvämningar. Klimatförändringen förväntas öka både frekvensen av och svårighetsgraden på extremväder. Även om vi minskar utsläppen kommer den historiska ackumuleringen av växthusgaser att leda till en viss klimatförändring. Analysen av hur vi ska anpassa oss till klimatförändringen fokuserar på vattenfrågor, främst torka. Europas vattenreserver kommer att minska, samtidigt som jordbruket och turismen kräver allt mer vatten, särskilt i torra och varma regioner. Förhöjda vattentemperaturer och långsammare flöden i vattendragen i södra Europa kommer dessutom att påverka vattenkvaliteten. Fler och intensivare regnväder och skyfall kommer att öka risken för föroreningar från dagvatten och nödutsläpp från reningsverk. Sydeuropa förväntas bli varmare och torrare p.g.a. växthusgaser, medan vädret i norra och nordvästra Europa troligen blir mildare och regnigare. Globalt kommer temperaturen att fortsätta stiga. 60 procent av Medelhavets kustlinje är bebyggd. Vattenbrist och torka är redan problem i många av dessa områden. Fler bostäder, fler turister och fler golfbanor betyder att behovet av vatten ökar. Även kustområdena i Nord- och Västeuropa, där fler översvämningar väntas, exploateras i snabb takt. Fler översvämningar väntas i Nord- och Västeuropa 14 Vi måste börja anpassa oss. Anpassning innebär att bedöma och hantera människans och ekosystemens sårbarhet. Det innebär att agera för att minska och hantera behovet i stället för att bara försöka öka vattentillgången. Ett effektivt verktyg för att bevara vattenresurserna är avgifter för vattenrelaterade tjänster. Ett annat är att minska vattenförluster och informera om effektiv vattenanvändning. Sist och slutligen innebär anpassning att omvärdera var och hur vi ska leva nu och i framtiden. Varifrån ska vårt vatten komma? Hur ska vi skydda oss själva från extrema händelser? 15 14 Foto Peter Magnusson, GT 2009-11-24 15 Om brunnen sinar - Anpassning till klimatets förändring och tillgång till vatten, Europeiska Miljöbyrån 2009-04-14, http://www.eea.europa.eu/sv/articles/ 12

Konsumtion Tänkandet kring anti-konsumtion och återvinning växer sig allt starkare, enligt en europeisk trendrapport. Fler än hälften av konsumenterna vill undvika att äga fler saker och hyrmarknadsplatser av alla slag poppar upp på nätet. Om man inte har råd att köpa lyx men ändå vill unna sig något, är trenden nu att hyra. Det mesta finns tillgängligt: barnvagnar, möbler, dubbeldäckare, märkesväskor, vita duvor, smycken, konst, men också tjänsteuthyrare som trubadurer, kockar och dj:s. 16 Finns det verkligen behov av fler shoppingcentra i och utanför städerna? Fler och fler börjar ifrågasätta den likriktning som blir resultatet av att samma butikskedjor hyr lokaler i nya gallerior. Studio Ett sände ett radioprogram från Vingåker där stadens outlet fått hjulen att snurra sedan tekoindustrin dukat under. I programmet ifrågasattes om konsumtion kan bli det nya dragloket när den svenska industrin går i graven. Detaljhandel pekar trots lågkonjunkturen starkt uppåt, men hur många shoppingcenter finns det plats för och hur mycket bilåkande klarar vår miljö? Göran Greider, som är född i Vingåker, chefredaktör för Dalademokraten och en flitig debattör i media, anser att vi måste börja tänka om. 17 Från service- till skapandesamhälle På fem års sikt kommer vi att gå från servicesamhälle till skapandesamhälle, spår Klaus Mogensen på institutet för framtidsforskning i Köpenhamn. Fler personer kommer att jobba med kreativa arbetsuppgifter som design, produktutveckling eller underhållning. Biljettförsäljningen till livekonserter har ökat redan nu, likaså intresset för ståuppkomik. Vi föredrar att se människor uppträda i verkliga livet, där vi också själva deltar som personer. Den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden kommer att förändras mer och mer åt att kräva social kompetens, att umgås och bemöta andra människor. Man kommer att jobba med att producera kunskap som sprids över hela världen. Tänkare, innovatörer och uppfinnare kommer att få det lättare i arbetslivet. 18 Livsstilar Vi kommer att få se mer livsstilar där det lilla extra har blivit det vi tar för givet, menar Erik Herngren, som är VD för den svenska verksamheten på forskningsföretaget Kairos Future. Vi kommer att få fler begärslivsstilar, där vi söker extra allt. Som exempel ges pensionärer som kommer att vilja markera att pensionärslivet inte handlar om att sitta på en bänk och mata duvor. Återfallslivsstilar kommer att bli mer accepterade. Fler människor kommer att ta tillbaka den livsstil som de hade i tonåren, och det kommer att finnas 58-åriga neopunkare som drar ner på stan, säger Erik Herngren. Idag är det ju också lättare att via internet få kontakt med folk som har samma intressen och livsstil som man själv. I och med det så får man lättare bekräftelse på den livsstil man väljer. 19 16 Köp inte lyxen hyr den, Sofia Hallonsten, TT Spektra, Skaraborgs Allehanda 2009-07-28 17 Konsumtion, Studio ett, Sveriges Radio P1, 2009-10-07 18 Spana in i framtiden, Martin Neander, Reader s digest nr 1/2009 19 Spana in i framtiden, Martin Neander, Reader s digest nr 1/2009 13

Turism, storytelling, sinnen, ärlighet och teknik Turism Tendenser och trender I en artikel i Södermanlands Nyheter i september 2009 skriver Britt-Marie Andrén Karlsson, ordförande för Västsvenska turistrådet, om besöksnäringen och hur den är en viktig del av samhällsutvecklingen nu och i framtiden. Hon tror att med rätt satsningar så kommer besöksnäringen i Sverige sysselsätta dubbelt så många människor år 2025 i jämfört med vad den gör idag. Redan nu sysselsätter turismen fler än vad storföretagen (Volvo, Ericsson, Saab, Telia, Skanska m.fl.) gör tillsammans. Att satsa regionalt är ett smart drag då det inte kan utlokaliseras; turistvaror men framför allt -tjänster måste konsumeras på plats. Turismen fyller därför en stor funktion som inkörsport på arbetsmarknaden. Sverige vinner på att satsa på att skapa attraktionskraft till Sveriges turistorter, men det är viktigt att tänka på att satsningarna bör genomföras med långsiktighet i fokus och att lokalbefolkningen är delaktiga. 20 De närmaste fem åren kommer turistindustrin att gå mot att tillfredsställa en längtan efter äkthet och att göra en insats för mänskligheten. Det blir vanligare med volontärturism, där man kanske arbetar hos en biståndsorganisation en dag och sedan ligger på stranden i två dagar. 21 Även naturturismen ökar och Inatur är en förening som har tagit tillvara på turismens fördelar och utvecklar kommersiell naturturism i Sverige. Inatur menar att upplevelseturismen växer i snabb takt och att det är den naturbaserade turismen som växer mest. Det är inte bara svenska resenärer som vill ha en aktiv semester i den svenska naturen utan även turister från utlandet. Hela upplevelseturismen förväntas växa snabbast bland alla turismsektorer under de kommande två årtiondena, och på den internationella marknaden växer upplevelseturismen med 10 % per år. 22 Hummerfiske har blivit populärt 23 På 25 års sikt går trenden från upplevelse- till skapandeturism. En dansföreställning kommer inte att handla om att titta utan också om att delta och försöka lära oss. Virtuell semester blir alternativ till vanlig fysisk semester. Med hjälp av vår dator kan vi besöka fantasivärldar, men också historiska platser som antikens Rom, där vi kan besöka senaten och samtala med historiska personer. 24 20 Besöksnäringen allt viktigare för samhällsutvecklingen, Britt-Marie Andrén Karlsson, Södermanlands Nyheter, 2009-09-05 21 Spana in i framtiden, Martin Neander, Reader s digest nr 1/2009 22 www.inatur.se, hämtat 2009-09-14 23 http://www.handelsmanflink.se/aktiviteter-hummerfiske.asp, hämtat 2009-10-25 24 Spana in i framtiden, Martin Neander, Reader s digest nr 1/2009 14

Turism i Västsverige 25 Vid ett lunchseminarium med Västsvenska Turistrådet påpekar även Lotta Nibell-Keating att turismen är en framtidsnäring. Den sysselsätter 26 000 människor i Västsverige och omsätter 33 miljarder, vilket är mer än bilindustrin. Turistnäringen har också haft en stark tillväxtökning: 24 % de senaste åren. Turism går inte att utlokalisera till låglöneländer, vilket gör den ekonomiskt hållbar. Västsvenska turistrådet satsar på turism framförallt från orter som har direktflyg med lågprisbolag. Flygplatsen i Säve, Göteborgs city airport, har haft en ökning av resande med 57 % på tre år, att jämföra med 8 % ökning för Landvetter på utrikesresor. Men det är fortfarande ett överskott på utresande svenskar jämfört med inresande utlänningar. Lotta nämner inget om tågturism eller att det planeras något för de möjligheter till ökad turism i Västsverige som Götalandsbanan kan ge. Den utländske turisten vill ha bra service och färdiga paketlösningar. Man vill gärna komma ut från staden och bo småskaligt, men där finns en del kvar att göra. Det finns för få bokningsbara produkter helt enkelt, säger Lotta. Genom webbsidan vastsverige.com finns det möjligheter för småföretagare i och utanför Göteborg att kostnadsfritt marknadsföra sig, men fortfarande är det svårt att hitta övernattningsmöjligheter utanför storstaden. Vi svenskar tror också att människor klarar sig på egen hand och att utländska gäster fungerar som vi. Som exempel ges cykeluthyrning: om ett pensionat får gästfrågan om det finns cyklar att hyra hänvisar man till någon cykeluthyrare istället för att säga åt kunden att vänta i tio minuter så ordnar vi det. Här benchmarkar man på Nya Zeeland, som har kommit långt vad gäller att koppla turister vidare till andra ställen, s.k. cross-selling. Om man hoppar bungyjump någonstans finns det information där om stället där man kan åka gummiflotte, som ger information i sin tur om var man kan äta etc. Turistrådet vill också förtäta regionen internt med kollektivtrafik. Det är synd att man drar ner på kollektivtrafiken på sommarlovet när skolbarnen har lov eftersom det är då turisterna kommer, säger Lotta. De strategiska utvecklingsområden som Västsvenska Turistrådet arbetar med är tillgänglighet, destinationskännedom, samverkan, kunskap och kompetens samt hållbar utveckling. www.vastsverige.com 25 Västsveriges framtid, Lotta Nibell-Keating, Västsvenska Turistrådet, 2009-10-29 15

Storytelling Fram till och med 1800-talet berättade människorna historier för varandra under långa, mörka vinterkvällar framför eldstaden. Spinnhjulen snurrade, männen täljde räfsepinnar och de gamla kvinnorna berättade för en andäktigt lyssnande skara i alla åldrar. 26 En bra historia tål att berättas om och om igen. Den kan nå både gamla och unga, kunniga och okunniga, intresserade och ointresserade. Den tillfredsställer flera behov samtidigt, t ex att underhålla och underhållas, att ta till sig insamlade lärdomar och erfarenheter eller att få självkänsla genom samhörighet. 27 Under 1900-talet höll berättandet på att försvinna i vår del av världen först med det skrivna ordet och därefter med ett tekniskt berättande film, teve, radio och senare internet och datorer. Så började en ny rörelse gro under 1980-talet i Europa och Nordamerika. Det väcktes en medvetenhet om att människans mest ursprungliga kulturform höll på att dö ut. De som var födda och fostrade i en muntlig tradition började komma till åren, och det var bråttom att ta vara på berättelserna. Det ordnades festivaler, berättarcaféer och berättarscener. Nu frodas berättandet i Sverige. Nu talar man om corporate storytelling, digital storytelling, läkande berättande, berättande som ett pedagogiskt redskap och scenberättande. Man tävlar t o m i berättande. 28 När man talar om corporate storytelling, berättelser i eller om organisationer, kan berättelserna handla om kända profiler i företaget, om kunder eller vid konceptualisering om hela eller delar av verksamheten. Organisationer kan bygga sin verksamhet kring en historia genom en produkt, sin organisation eller en plats. Olika varumärken fylls med känsla och mening genom sina berättelser. Organisationer använder berättelser för att skapa en företagskultur som bygger förtroenden, främjar dialoger och löser konflikter eller för att utveckla företagets vision. Det är inte ovanligt att man lyfter fram en historia kring en stark grundare, som Ingvar Kamprad och IKEA, eller att man berättar historien om historien, t ex i form av en biografi av företagsledaren. Koncept utvecklas t ex kring fiktiva eller verkliga personer som restaurangen Joe Farelli i Göteborg eller Kapten Klassen på ett hotell i Fjällbacka. Nya turismkoncept har vuxit fram med hjälp av litteraturens och filmens kraft, som Nya Zeeland kring Sagan om ringen eller östra delarna av Västergötland kring böckerna och filmerna om Arn. 29 Restaurangen Joe Farelli i Göteborg 30 26 www.sagobygden.se, hämtat 2009-10-07 27 Storytelling marknadsföring i upplevelseindustrin, Lena Mossberg och Erik Nissen Johansen, Studentlitteratur 2006, s 7 28 www.sagobygden.se, hämtat 2009-10-07 29 Storytelling marknadsföring i upplevelseindustrin, Lena Mossberg och Erik Nissen Johansen, Studentlitteratur 2006, s 7-13 30 www.joefarelli.se, hämtat 2010-01-09 16

Sinnesmarknadsföring Under senare år har företag blivit medvetna om hur sinnesmarknadsföring kan användas för att skapa och behålla företagets image. Sinnesmarknadsföring handlar om att bygga upp och etablera en image som knyter an till kundernas identitet, livsstil och personlighet. Med emotionella inslag kan man bemöta kunder på ett mer intimt och personligt sätt. Genom att medvetet och strategiskt utgå från de fem mänskliga sinnena syn, lukt, hörsel, känsel och smak kan företagen marknadsföra sig på ett känslomässigt och ibland omedvetet plan, eftersom det är genom sinnena människan blir medveten om och uppfattar produkter och varumärken. Två eller flera sinnen tillsammans skapar synergier som ger ännu starkare kommunikation. 31 Design för brukaren Att kunden intuitivt vet hur en produkt ska användas, eller på ett enkelt sätt kan ta reda på det, är något som ligger i tiden. Det handlar inte bara om tekniska prylar som mobiltelefoner och datorer utan också om att möbler, kläder och affärsprocesser ska designas för människan som använder dem. Det räcker att se på dem för att förstå hur de ska användas, och de inbjuder till användning. Det kan handla om att utforma handtag så att det tydligt syns om man ska trycka eller dra, eller att använda ett enkelt användargränssnitt i utformandet av en webbsida. 32 Brukaren får vara med Massproduktion verkar inte längre passa dagens marknader och ersätts nu alltmer med massanpassning. Ny teknologi gör det möjligt att skräddarsy en individuell design, produkt eller kommunikation. Att kunden får hjälpa till att utforma sin produkt gör inte bara kunden nöjd utan knyter den dessutom till företaget och skapar en relation. 33 Ett exempel är datortillverkaren Dell som erbjuder anpassade datorlösningar och tjänster till företag och hemanvändare. I företagets nätbutik kan kunden själv bygga sin dator med den prestanda och de tillbehör som passar just henne/honom. 34 Ett annat exempel är Ponoko.com, där du själv kan designa din egen möbel, få prisuppgift på tillverkning och få den färdiga produkten hemskickad. Du kan också köpa någon annans design som tilltalar dig. 35 Det finns ett digitalt magasin och en plattform som heter EMUDE där lovande sociala innovationer när det gäller hållbar utveckling visas på nätet. Ett av projekten handlar om det lilla samhället Niewlande, som var litet och underutvecklat med många sociala problem och utan medel och möjligheter till förändring. Genom att involvera invånarna i samhället i att finna lösningar på verkliga problem fick man både individuella och kollektiva fördelar: man kände delaktighet, kommunikationen blev bättre och samhället kunde utvecklas med små medel. Beslutsprocessen blev effektivare eftersom de förslag som kom fram redan var godkända av invånarna. Risken för felaktiga beslut blev också mindre och kostnaderna därmed lägre. 36 31 Vad är sinnesmarknadsföring, http://sinnesmarknadsforing.se, hämtat 2009-04-29 32 http://matango.blogspot.com/2008/10/affordance-gr-designen-intuitiv.html, hämtat 2009-12-02 33 www.media-ten/3dissue/icon1020, hämtat 2009-05-08 34 www.dell.se, hämtat 2009-09-15 35 www.ponoko.com, hämtat 2009-05-13 36 http://www.sustainable-everyday.net/emude/, hämtat 2009-10-21 17

Amerikanska TCHO säger sig vara en ny typ av chokladföretag för en ny generation chokladentusiaster. De vill vara en direkt, transparent koppling mellan farmaren och konsumenten, från bönan till gommen. TCHO:s sociala affärsidé är att nästa steg, bortom fairtrade, är att hjälpa farmare genom att förflytta kunskap om hur man odlar och gödslar bättre bönor så att farmarna kan förflyttas från råvaruproducenter till premiumproducenter. De har en innovativ metod för att låta konsumenterna upptäcka den choklad de tycker bäst om. Fabriken i San Fransisco har ett provsmakningsrum som ett stort café. TCHO har utvecklat en metod att hitta den choklad du vill ha genom att använda sunt förnuft-beskrivningar som nötig, fruktig eller chokladig. Hemsidan fungerar också som ett sätt att kommunicera både mellan tillverkare och konsument och mellan konsumenter. En multimedia-utforskare finns om hur tillverkningen går till och om chokladkultur. 37 Ett annat exempel där man involverar användarna är goteborg.com, som uppmanar göteborgarna att göra microguider med egna utflyktstips som läggs upp på hemsidan. Här får man gratis hjälp med att marknadsföra staden från ett trovärdigt håll. 38 Ett land som använt sig mycket av att ta in målgruppen/brukaren när kommuner och offentliga organisationer ska utvecklas är Storbritannien. Organisationen British Design Council arbetar aktivt med detta. Ett exempel är ett projekt för en engelsk grundskola där British Design Council tillsammans med designbyrån Engine tog fram en utförlig designbrief riktad mot arkitekter som grundligt beskrev hur en väl fungerande skola skulle utformas. Man arbetade då tillsammans med elever och föräldrar för att få fram de verkliga behoven som enbart brukarna kan utrycka. På det sättet kan en skola skapas baserad på det verkliga behovet. Under arbetets gång använde man sig av ett interaktivt spel som elever, lärare och föräldrar spelade i olika workshops för att tydligt kunna beskriva de problem och möjligheter som finns. Spelet lever vidare efter projektet och kan nu användas av andra skolor som står inför liknande problem med lokaler som inte är utformade efter behovet. 39 Projektet Our new schools interaktiva spel som användes för att beskriva problem och möjligheter 40 37 www.tcho.com, hämtat 2009-05-06 38 www.goteborg.com, hämtat 2009-10-29 39 http://www.designcouncil.org.uk/case-studies/all-case-studies/our-new-school/the-outcomes/, hämtat 2010-01-03 40 www.ournewschool.org, hämtat 2009-10-01 18

Transparens Vid en konferens i Borås i början av november, med temat Design of Prosperity, deltog Patagonia, vars kläder och produkter för äventyrare görs i så bra material för naturen som möjligt, t ex organisk bomull och återvunnen polyester. Det finns också en fantastisk andrahandsmarknad för företagets produkter. I Japan kan man t ex köpa en begagnad jacka för 500 $ i en speciell butik för Patagonia-second-hand. Yvon Chouinard, grundare och ägare till Patagonia, anser att det är så många råvaror, inklusive vatten, som har nått sin peak. Vi måste börja konsumera mindre av allt. Jill Dumain, som arbetar för Yvon på Patagonia, har arbetat med transparensen i organisationen. Företaget försöker vara så ärliga som möjligt inför sina kunder. Det är omöjligt att vara helt transparent eftersom det blir väldigt krångligt för både kunden och oss, menar Jill och visar exempel från Patagonias hemsida, där man kan välja en produkt och följa dess väg genom tillverkningen. Man kan också gräva djupare och få veta både gott och ont miljömässigt om produkten. Det finns även ett diskussionsforum i anslutning till informationen, med många intressanta inlägg. 41 Teknik ger nya möjligheter Den nya teknik som hela tiden utvecklas ger möjligheter till nya aktiviteter och upplevelser. Ett exempel är geocaching. Geocaching är en sport som bygger på att man har tillgång till en bärbar GPS-enhet. Som aktivitet startades geocaching i USA år 2000, när Dave Ullmer lade ut en hink med småprylar utanför Portland i Oregon. Han meddelade koordinaterna i en diskussionsgrupp på nätet och sedan var sporten igång. Geocaching är en modern version av gömma nyckeln eller skattjakt. Någon gömmer en burk som innehåller en loggbok, en penna och några bytesföremål. Sedan publicerar man koordinaterna för punkten där skatten ligger på en webbplats, kanske tillsammans med ledtrådar. Intresserade kan sedan leta upp geocachen och anteckna sig i loggboken. Man kan ta ett föremål från cachen om man lämnar ett nytt. Ibland utvidgas cachen till en multicach. Då måste man besöka flera gömställen för att få information som behövs för att finna slutmålet. Det arrangeras också träffar för skattsökare som fungerar på samma sätt som för en vanlig gömma med tillägg för datum och klockslag. 42 Geocaching - en modern form av skattjakt med GPS 43 41 The Design of Prosperity, konferens vid Borås högskola 2009-11-02 42 http://www.geocaching.se/?page=gcsewhatis, hämtat 2009-10-07 43 www.gpsfrontier.com, hämtat 2010-01-10 19

Mat Det har nästan blivit tjatigt att alla i livsmedelsmedelsbranschen på något sätt numera satsar på ekologiskt, närproducerat, klimatsmart och säsongsanpassat. Man ska tänka på djurhållning, slakteri- och utfordringsmetoder, pris, näringsvärde, tillsatser och mycket mera när man går och handlar. Dessutom har det blivit en svår balansakt att bjuda någon på middag: den tidigare potatisälskaren hyllar plötsligt glykemiskt index, barnen äter bara färdiga köttbullar, grannarna går på diet och bästa vännerna undrar försynt om grönsakerna är ekologiska. Lägg till detta att några är allergiska mot nötter, mjölk, ägg eller röda frukter. Det är säsong för de självutnämnda matpoliserna, som läser kokböcker utan att laga mat, bygger om sina kök för hundratusentals kronor utan att använda dem, tillber tv-kockar och ser till att lägga sordin på all matglädje genom att problematisera och teoretisera över maten. Allt fler västerländska medborgare har fått ett omtvistat medicinskt epitet: ortorexia nervosa, som innebär en osund fixering vid att äta hälsosamt. Den kan vara ett resultat av en ökad kännedom om matens betydelse och/eller en biverkning av ett ständigt dåligt samvete för vad vi stoppar i oss, eller helt enkelt frustration över att det är så omöjligt att kontrollera vårt eget matintag. Det är numera lika självklart att läsa innehållsförteckningen på yoghurtpaketen som att ögna igenom morgontidningen. Enligt Gunnar Johansson som är kostexpert på Folkhälsoinstitutet är det grundläggande problemet dock att befolkningen i stora delar av världen blir allt tyngre. Nu ska vi äta mindre av mat med bättre kvalitet och undvika halvfabrikat och stressiga matsituationer. Hela to go-trenden kommer vi att skratta åt om tio år, spår Mats-Eric Nilsson, SvD-journalist och författare till böckerna Den hemlige kocken och Äkta vara, som sålt i över 250 000 exemplar. Ät länge, njut av maten du valt att äta och låt den ta mer tid att både äta och laga. Om du har någon att äta med gör det! 44 Boken Äkta vara av Mats-Eric Nilsson 45 44 Till bords med ångest, Erica Treijs, Svenska Dagbladet 2009-08-02 45, http://www.bokia.se/jackets/large/16/9789170373916.jpg, hämtat 200-01-10 20

Exempel Omvärldsanalysen visar vad trender pekar mot och vilka tendenser som märks i samhället. Vi vill ge några konkreta exempel på hur andra platser har använt sig av t ex storytelling och brukarinvolvering. Exemplen visar hur man med hjälp av design och designprocessen kan få kommuner att växa och stärka sin identitet. Kommun- och regionutveckling SVID och kommundesign En organisation som har arbetat med att förstärka kommuners tillväxtstrategier med hjälp av designmetodiken är SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Genom sitt arbete vill de stärka kommunernas identitet och förbättra deras kommunikation samtidigt som de ser till näringslivets utveckling. Arbetet började med ett antal pilotprojekt som kallades Design för små och stora kommuner och Design som utvecklingskraft, där bl.a. Åre kommun var inblandad. Under pilotprojekten fokuserade man på att utveckla en metod för hur designprocessen med dess helhetssyn och brukarfokus kan integreras som ett verktyg för kommuners Stiftelsen Svensk Industridesign 46 utveckling och tillväxt. 47 Anledningen till att SVID startade projekten var att de såg att kommuner började söka designer för uppdrag. Tidigare hade detta hört till ovanligheten då designer oftast anlitats av tillverkande företag. Nu handlade det inte längre enbart om produktdesign för tillverkning utan om hur man med hjälp av formgivning av offentliga miljöer i en kommun kan öka turismen och attraktionskraften men även skapa nya arbetstillfällen. SVID såg här ett stort behov av att ta in designmetodiken i kommunernas utvecklingsplaner i syfte att öka både tillväxt och attraktionskraft. Projektledaren Björn Norden menar att det är av största vikt att kommunen hittar just de aspekter, egenskaper och behov som gör dem unika och utifrån det utveckla en kommunidé. Det är fokuset på behovet som gör att designprocessen passar så bra. Resultaten av projekten har bl.a. lyft fram vikten av att verkligen se på sin kommun med en besökares ögon, att ställa sig frågor som hur mötet med kommunen uppfattas: om det känns positivt eller negativt osv. Detta visar om bilden som kommunen visar utåt är tillräckligt tydlig och intressant. 48 46 www.svid.se, hämtat 2010-01-10 47 www.svid.se/om-svid/vad-vi-gor/projekt/avslutade-projekt/design-for-sma-och-stora-samhallen/, hämtat 2009-09-11 48 www.svid.se/upload/om_svid/vad%20vi%20gör/projekt/avslutade%20projekt/design_for_sma_och_stora_sa mhallen/svid_projekt_samhallen.pdf, hämtat 2009-09-11 21

Åre och Destinationsdesign Åre, som var en av kommunerna som SVID arbetade med i projektet Design för små och stora kommuner, har fortsatt arbeta med att ta in design i kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete. Detta har bl.a. bidragit till att kommunen blev Årets tillväxtkommun 2006 med motiveringen "Åre har under en längre period haft en mycket positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Kommunen har ett omvittnat gott näringslivsklimat med ett väl fungerande samarbete med det lokala näringslivet ( ) En expansiv tjänstesektor och en medveten satsning på ett designcenter bidrar till att lägga grunden för en långsiktig tillväxt 49 Orten har använt sig av destinationsdesign inför Alpina VM som hölls i Åre 2007. För att få igång arbetet hölls ett konvent 2005 där designorganisationer som SVID samverkade med bl.a. turistorganisationer. I SVID:s pressmeddelande för konventet beskrevs det hur designmetodik och medveten formgivning av destinationer stärker konkurrenskraften för kommuner som är beroende av besöksnäringen. Att använda sig av formgivning som konkurrensmedel för en miljö fungerar bra tack vare att det ger intryck på människans samtliga sinnen och därmed ger ett starkare och mer varaktigt intryck. Det handlar om att arbeta med alla sinnena tillsammans för att skapa en helhet som behagar, exempelvis att använda sig av former för att attrahera genom synen, material genom känslan, mat genom smaken osv. Konventet hade temat De sex sinnenas destination, där det sjätte sinnet står för minnet av upplevelsen efter att ha besökt Åre. För att få ett lyckat resultat krävdes det att många olika aktörer samarbetade. Det krävdes en enad strategi och långsiktig planering mellan turistbyråer, stadsplanerare, politiker, entreprenörer, designers, journalister och sist men inte minst brukare. 50 Grand hotel i Åre 51 I tidskriften Arkitektur skriver Per Strömberg om att han ser beslutet att ha design som tema för Alpina VM 2007 som mycket framgångsrikt och att det ledde till att man talade om destinationsdesign eller Community design även utanför designkretsar. Men det handlade inte bara om att skapa en turistmiljö utan även om att marknadsföra vad orten i sig står för. För att få fram detta 49 www.svid.se/nyheter/206/are-blev-arets-tillvaxtkommun/, hämtat 2009-09-12 50 www.instant-attention.com/pressrumpressmeddelande.php?kundid=272&pressmeddelande_id=3436, hämtat 2009-09-11 51 http://sufostersund.wordpress.com/2009/07/08/nya-blockader-i-are/, hämtat 2009-10-30 22

tog man i Åre fasta på sina kärnvärden som sedan kommunicerades i allt från armaturer till landskapsutformning. Med hjälp av kärnvärdena kunde en röd tråd hålla samman bilden av Åre, något som man bl.a. hade i åtanke vid centrumbebyggelsen där det togs fram ett gestaltningsprogram och en designprofil. För att få fram detta samlade kommunen och näringslivet tillsammans in typiska uttryck som kan förknippas med Åre och skapade en varumärkesplattform där allt från värdegrund, grafisk profil och kommunikationsplan fanns med. 52 Att Åres destinationsdesignsatsningar präglas av kontinuitet och långsiktighet har hjälpt till att göra arbetet framgångsrikt. Och med den ökande konkurrensen mellan turistdestinationer krävs det kontinuitet men även innovation och kreativitet för att hitta sin egen nisch. Att vara nischad eller profilerad blir extra viktigt då turister får det allt lättare att jämföra olika destinationer. Det gäller då att skapa ett mervärde, något som en attraktiv totalmiljö kan hjälpa till att skapa. Man får alltså inte glömma någon punkt och riskera att miljöbilden splittras. 53 Funäsdalen använder kulturarvet som resurs Liksom Åre har Funäsdalen i Härjedalen använt sig av sitt eget kulturarv som en kommersiell resurs. Ett exempel på detta är att det lokala destinationsbolaget Funudalsfjäll AB under 90-talet gick samman med kommunen och byalagen för att utveckla området. Här ville de få fram områdets identitet, ett arbete som bl.a. mynnade ut i satsningar på informationstavlor och ledskyltning, satsningar som kan ge stor betydelse men som är relativt kapitalsnåla. Men det satsades även mer långsiktigt på ett genomgående designprogram där de ville skapa intresse och en enhetlig bild genom att använda sig av den lokala byggnadstraditionen. 54 Genom att ta tillvara på områdets genuina stil, det "härjedalska", så skulle attraktionskraften öka. Riktlinjerna samlades i dokumentet "Designprogram för västra Härjedalen" där råd och riktlinjer för framtida satsningar fanns med. I dokumentet understryks det även hur viktigt det är med profilering och att ta till vara och lyfta fram områdets historia. Sammantaget såg man dokumentet som en strategisk framtidsinvestering. För att se hur konceptet fungerade genomfördes ett pilotprojekt där man byggde om en sportbutik enligt designprogrammets riktlinjer. Butiken förvandlades från en 60-talsbyggnad i tegel till en rustik träbyggnad som anknöt till Funäsdalens historia. 55 Designprogrammet bygger delvis på en tidigare skrift: "Nya spår: Erfarenheter och planeringsidéer från utvecklingsarbete i byar och bygder" av Ulf Alexandersson och John-Eric Rönnlund. Författarna understryker vikten av att ta med ortens befolkning och deras erfarenheter i planeringsprocessen. 56 Här drog man även paralleller till strategisk design och design management, dvs. att man använder sig av design som ett konkurrensmedel. Inom design management har det tidigare oftast handlat om att ta fram visuella profiler åt företag men området rör sig nu även mot andra områden. I takt med att avstånden mellan platser krymper pga. bra kommunika- 52 Arkitektur, nr 3 2009, s 14 53 Arkitektur, nr 3 2009, s 14-15 54 Upplevelseindustrins turistmiljöer - visuella berättarstrategier i svenska turistanläggningar 1985-2005, Per Strömberg, Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 2007, s 147-148 55 Ibid., s 149-153 56 Ibid., s 153-154 23

tioner och massmedia blir det allt viktigare att platser, orter och städer värnar om den lokala identiteten. Ett designprogram för en plats bygger på idén om den besjälade platsen. 57 Strömberg beskriver kulturarv som något vi vill minnas eller inte vill glömma bort. Kultarvet skapar en process där människor väljer ut och väljer bort traditioner och händelser ur historien för att i olika syften använda dem som en resurs i samtiden och då delvis som en resurs för ekonomisk utveckling. På det sättet kan kulturarvet användas som en strategisk resurs i konkurrens mellan städer, regioner och länder. 58 Det finns olika grepp att ta när man använder sig av det visuella för att skapa en profil åt en miljö. Om Åre och Funäsdalen har tagit fasta på det välkända, det gammaldags och typiskt svenska formerna så går andra platser åt ett helt andra håll och försöker dra ögon till sig genom nytänkande och spektakulär arkitektur, med ett formspråk som kanske saknar direkt anknytning till orten. Vilket som är bäst kan diskuteras. I artikeln skriver Strömberg om genreförväntningar hos turister och menar att om man använder sig av en regionalt präglad arkitektur med historiska anknytningar bör den attrahera turistens romantiska sida då det känns som en välbehövd flykt från storstaden till en plats där det finns tid för avkoppling. När en ort har en välkänd historia bakom sig så bildas det också förväntningar över hur miljön ska se ut och vara. Här nämner Strömberg sociologen John Urry som menar att en besökare på semester omedvetet tar på sig sin tourist gaze och letar hela tiden efter Kodak moments. Här blir det återigen ett ställningstagande om man ska ge besökaren det den förväntar sig så att denne blir nöjd, eller ska man ta det mer riskfyllda alternativet och överraska. Här bör man kanske ha i åtanke att målet är att besökaren både ska bli nöjd men även positivt överraskad så att denne väljer att komma tillbaka. Tittar man lite djupare så handlar destinationsdesign inte bara om arkitektur och formgivning som kan bidra till ett bra första intryck utan det handlar även om det emotionella och förmågan att använda sig av en betydelsefull storytelling. 59 Kiruna Att flytta en stad 60 Att använda sig av design kan även vara en hjälp när en stad och dess invånare behöver omlokaliseras och byggas upp på nytt. Detta är fallet för Kiruna där projektet kallat City move interdesign startades. Precis som i Åre är SVID med och arrangerar delar av planeringen kring omlokaliseringen tillsammans med International Council of Societies of Industrial Design (ICSID), Gällivare kommun och näringslivet i Kiruna m.fl. Det tolv månader långa projektet som startades i mars 2009 fokuserar på hur man på bästa sätt skapar nya miljöer där människor kan bo, arbeta och mötas. Under projekttiden genomförs seminarier och workshops som för samman olika discipliner. Viktiga frågeställningar under projektet är bl.a.; Hur ser man till att invånarnas behov tillfredställs så att de vill bo och arbeta och besöka den nya staden? Hur kan man använda sig av hållbara lösningar för nybyggnationer? Kan en omlokalisering bli en attraktionskraft i sig själv? Och i så fall, hur marknadsför man denna attraktionskraft? 57 Ibid., s 154-156 58 Ibid., s 160-161 59 Arkitektur, nr 3 2009, s18-19 60 http://www.svid.se/citymove/, hämtat 2009-09-12 24

Att göra omlokaliseringen synlig för omvärlden kan leda till att den nya staden får mer uppmärksamhet. Det verkar som man har förstått detta och redan nu finns det en logotyp och grafisk profil som hjälper till att marknadsföra projektet. Det har även skapats en egen hemsida där man kan gå in och hämta information och titta på bilder från området. Hällefors - från krympande ort till kreativt centrum Hällefors var sedan länge en stålstad men då det gamla stålverket lades ned ledde det till arbetslöshet, utflyttning och många tomma hus och lägenheter. Idag ser det annorlunda ut då kommunen har satsat hårt på utveckling genom att fokusera på att profilera om staden. I tidskriften Arkitekten berättar Lennart Ljungberg, VD:n för det kommunala bostadsbolaget, hur förändringen i Hällefors startade. Det gick inte att fortsätta profilera Hällefors som en stålstad utan nu riktades satsningarna mot kulturen; en kulturkommun skulle skapas. Det startade med att en obligatorisk kulturskola för Hällefors barn uppfördes. Alla barn i grundskolan utbildas numera i musik, teater, dans och bild. Syftet var delvis att förändra mentaliteten i kommunen och genom att lära barnen om kultur fördes diskussionen vidare till föräldrarna. Man använde sig också av design och formgivning i den offentliga miljön och menade att en vacker miljö har stor betydelse för människans välbefinnande. Fokus låg på utemiljön som skulle hjälpa till att höja ortens status. Exempelvis anlade man Sveriges största skulpturpark i bostadsområdena. En annan satsning på design och kultur som har satt Hällefors på kartan igen är uppförandet av Formens hus som invigdes 2005. Arkitekten bakom Formens hus menar att kultur ger en stolthet hos kommunen och dess invånare och Formens hus är idag ett internationellt kompetenscentrum för industridesign. 61 Formens hus i Hällefors 62 61 Arkitekten, november 2005, Dan Hallemar, www.arkitekt.se/s17329, hämtat 2009-10-05 62 http://www.formenshus.se/om-formens-hus/, hämtat 2010-01-10 25

Region Skåne I Region Skåne har man framgångsrikt satsat för att främja utvecklingen i Skåne. Region Skåne sammanfaller med Skåne län och de 149 folkvalda regionpolitikernas uppgifter är regional utveckling, service inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, näringsliv, planering och miljö samt kultur. Region Skåne samverkar i många sammanhang med andra organisationer, företag, högskolor och Skånes 33 kommuner för att på bästa sätt främja utvecklingen i Skåne. Ett sätt är genom den nya marknadskoncernen Business Region Skåne som till 85% ägs av Region Skåne och 15% av Kommunförbundet Skåne. Business Region Skåne är ett icke vinstdrivande företag vars uppgift är att utveckla, samordna och förbättra varumärket Skåne samt ta ett aktivt ansvar för marknadsföringen av Öresundsregionen tillsammans med andra parter på båda sidor av Öresund. Uppdraget har delats in i Tourism in Skåne, Invest in Skåne samt Event in Skåne. 63 Tematisering och storytelling i upplevelseindustrin Tematisk konceptualisering Per Strömberg skriver i sin avhandling om hur orter som Åre & Funäsdalen med hjälp av design har ökat tillväxten och attraktionskraften. Han ger exempel på hur visualiserande berättelser och tematisering används i upplevelseindustrin för att skapa värden och för att få produkter, tjänster, affärsverksamheter eller orter att bli attraktiva. Upplevelseindustrin går helt enkelt ut på att använda sig av brukarens upplevelser för att skapa värden. 64 För att skapa värde är det vanligt att använda sig av tematisk konceptualisering för att underlätta differentieringen. Strömberg tar upp Vildmarkshotellet vid Kolmårdens djurpark som differentierat sig med ett Afrikatema. Strömberg påpekar att tematisk konceptualisering bara blir värdeskapande om grunden fungerar: driften måste komma före profilen. 65 Fungerar inte grunden med logistik, funktion och service tillsammans med profileringen så skapas det ingen positiv helhetsupplevelse. För att få helhetsupplevelsen gäller det att konceptet går igenom flera plan och på Vildmarkshotellet handlar det om att inte bara om att rummen inreds med ett Afrikatema utan maten, aktiviteterna, den grafiska profilen och till och med personalens kläder ingår i konceptet. Vildmarkshotellet drog det hela ännu längre när de bytte samarbetet med Saab och användningen av deras bilar på området till Landrover, ett varumärke som de ansåg ha bättre anknytning till Afrikakonceptet. Att man här utnyttjade konceptet över hela hotellet gör att besökaren förstår temat. 66 Frågan här är väl egentligen hur långt man kan dra det? Satsningarna på Vildmarkshotellet gjordes för att få en sammanhängande identitet och därigenom skapa en verklighetstrogen bild, men när 63 www.skane.com, hämtat 2009-10-07 64 Upplevelseindustrins turistmiljöer visuella berättarstrategier i svenska turistanläggningar 1985-2005, Per Strömberg, 2007, s 35-77 65 Ibid., s 83-94 66 Ibid., s 83-99 26

blir identiteten så genomarbetad att den blir oäkta? Berättelserna vinklas och det är ofta är de vinstdrivande som kommer fram medan andra göms undan. 67 Strömberg inte enbart tar upp Vildmarkshotellet som en turistanläggning utan även det grundläggande syftet med hotellet, att utveckla orten Kolmården som innan Vildmarkshotellet startade led av stor avfolkning och arbetslöshet. Till en början riktades det kritik mot kommunen för att de gått in med pengar i något som ansåg vara hämmande för hotellkonkurrensen i området. 68 Ibland kan det kanske kännas befogat och nödvändigt att kommunen går in med pengar i satsningar som syftar till att utveckla kommunen och generera tillväxt, men frågan är kanske hur pass kopplad satsningen då ska vara till ett vinstdrivande bolag. Detta är en fråga som varit aktuell även på andra platser exempelvis i och med satsningarna på glashotellet i Kosta som omnämns senare i detta dokument. Storytelling Stora hotellet i Fjällbacka har också använt sig av tematisering precis som Vildmarkshotellet, men de har gått steget längre och använt sig flitigt av storytelling. Med storytelling kan man på ett enkelt sätt skapa en sammanhängande helhet, väcka intresse och skapa mervärde. Några som använder sig av storytelling är firman Stylt som skapar koncept för hotell. Ett av deras projekt var Stora hotellet i Fjällbacka där de använde sig av historier om den gamle sjömannen Kapten Klassen som grundar sig på en verklig historia men som kryddats för att göra mer spännande och lockande. De har inrett rummen så att de påminner om ett rum som Kapten Klassen kunde ha bott på under någon av sina resor. För att förstärka historien kompletterar man inredningen med en textuell berättelse i form av brev från Kaptenen som sitter upphängda utanför rummen. Stora hotellet i Fjällbacka: vinprovningsrum och Christoffer Columbus rum 69 67 Ibid, s 112-113 68 Ibid, s 83-84 69 www.storahotellet-fjallbacka.se, hämtat 2010-01-10 27

Jävre Jävre i Norrbotten är ett exempel på hur man kan värde genom historien bakom en plats. Jävre förvandlades på 60-talet från en enkel liten by till en plats som välkomnade den bilresande turisten till norr: Jävre - inkörsporten till norr. Här drog man nytta av det strategiska läget och placerade en stor informationsstation vid E4:an. Det var ett bekvämt ställe för turister att stanna till, tanka och få information om vad Jävre och hela Norrbotten hade att erbjuda innan de begav sig vidare på sin resa. Turiststationen i Jävre fungerade tyvärr inte året runt, det var relativt obesökt på vintrarna. Stationen började förfalla och det blev tal om att riva den. Nu hade platsen dock vunnit affektionsvärde hos invånarna och en nysatsning gjordes, i vilken man berättar historien om den tidsepok när stationen först byggdes. Turiststationen renoverades och marknadsfördes som ett tidsmonument av 60-talet. Satsningen lyckades och idag är Jävre återigen en viktig turiststation, men nu även en turistattraktion som hänvisar till sin egen tillkomst. Besökaren får en historia om en svunnen tid berättad för sig form en 60-talsutställning. 70 Jävre turistbyrå på 1960-talet 71 60-talsutställning i Jävre idag 72 70 Upplevelseindustrins turistmiljöer - visuella berättarstrategier i svenska turistanläggningar 1985-2005, Per Strömberg, 2007, s 110-111 71 http://195.196.144.69/piteinter/husera/folkhemmet/javre.asp, hämtat 2010-01-10 28

Rikena i Småland och textilriket? Glasriket - samlar Smålands identitet, gynnar tillväxten och turismen Om Åre, Funäsdalen, Kiruna och Jävre var orter som satsade på sin egen tillväxt kan vi även ta med ett exempel där flera kommuner och näringsliv gått ihop och samarbetat. I Småland har de gemensamma faktorerna för fyra kommuner (Emmaboda, Lessebo, Nybro, Uppvidinge) identifierats och tagits tillvara och marknadsförs idag som Glasriket. Man har tagit vara på de glasbrukstraditioner som funnits i området sedan 1700-talet, och idag generar glasbruken inte bara arbetstillfällen utan det har även blivit en turistattraktion. Med hjälp av gemensamma broschyrer och kartor som tagits fram av Glasriket AB kan turisterna ta sig mellan de 15 glasbruken som finns kvar idag. Här har man samlat gamla traditioner med nya. Besökarna kan besöka hyttorna och se när på när glasblåsarna tillverkar produkterna, de kan titta på de senaste utställningarna med nya kollektioner eller samlingsutställningar över brukens historia. Man kan även ta del av mattraditionerna genom och äta hyttsill, där det i glashyttan förutom sill bjuds på andra typiska småländska rätter som isterband och ostkaka. I paketet ingår musikunderhållning och man får själv prova på att blåsa glas. Det finns även flera hotell och vandrarhem som knutit sig till Glasriket. Det mest kända är här det nybyggda glashotellet i Kosta, Kosta Boda art hotel. 73 Kosta Boda art hotel med glas av Bertil Vallien i poolens botten 74 72 http://www.pitea.se/en/tourism-and-event/attractions/?tll=en&tlp=204507, hämtat 2009-10-30 73 www.glasriket.se/om_oss/index.php?phpsessid=67cd9393cf67d68a29518370fa86369b, hämtat 2009-09-13 74 www.kostabodaarthotel.se, hämtat 2010-01-10 29

Kosta är den ort som verkar ha satsat mest på turismen och idag finns här inte längre bara hyttan, hotellet och en utställningshall. Idag finns här också två stora byggnader med Kosta Outlets. Förutom glas finns här idag allt från kläder, kosmetik och inredning. 75 Kosta Boda och Orrefors glasbruk ägs idag av den stora börsnoterade koncernen New Wave som även äger varumärken som Harvest Golf, Jobman workwear, Umbro och andra som har inte har någon anknytning till glasbrukshistorien. 76 New Wave group ligger även bakom det nya hotellet, Kosta art hotel, som ägs tillsammans med Lessebo kommun och är en del i satsningen att bygga ett helt upplevelsecentrum kring glasbruket Kosta Boda. Hotellet kommer att generera minst 45 heltidstjänster och blir en samlingspunkt av glaskonstnärers verk. 77 I TV4 sändes ett reportage som tog upp diskussionen kring det nya hotellet och New Waves VD Torsten Jansson. I reportaget får tittaren en inblick i de glaskonstinredda rummen som enligt reportern är som att bo i ett galleri. Poolen är en utställning i sig med glasinstallationer i poolbotten. I ett klipp berättar glaskonstnären Bertil Vallien om hur han tror att hotellet kommer att sätta Kosta på kartan och att det tidigare inte funnits ett bra ställe att övernatta för den miljon besökare som besöker Glasriket varje år. Men alla gillar inte hotellet och vissa är skeptiska till alla pengar som lagts ned på satsningen. Lessebo kommun har satsat 23 miljoner. Kommunen har nu fällts i rätten för att ha gynnat ett enskilt bolag dvs. New Wave. Vissa anser att företaget nu bör betala tillbaka och att pengarna istället bör gå till kommunens småföretagare. I reportaget berättar studenter på glasskolan i Kosta om att de inte riktigt har förstått vad hotellet gör där och de tror inte att det kommer att gynna turismen. De tror snarare att det kommer dra till sig stora företagskonferenser vars deltagare inte är intresserade av glaset, vilket tar fokus från glasbruket och hantverket. Det finns en risk i att lämna över den gemensamma historien till en storkoncern som kan urvattna hela begreppet Glasriket. 78 Möbelriket - en samlingspunkt för Smålands möbelföretag Småland har inte bara tagit vara på sin glastradition, utan de har även tagit fasta vid sin tradition av möbelproduktion. Förutom Glasriket finns Möbelriket Småland som fungerar som ett nätverk för småländska design- och möbelföretag. Även om det inte är lika välkänt som Glasriket så bidrar även Möbelriket till regionens tillväxt och attraktionskraft. Möbelriket startades av ett antal företag och kommuner för att lyfta fram design och möbelhistoria samt de tillverkande företagen. I organisationen finns bl.a. Lammhults möbel, Norrgavel, Abstracta m.fl. Genom organisationen kan orter som Lammhult marknadsföra sig som ett attraktivt besöksmål för designintresserade turister men även för andra producenter och underleverantörer i branschen. Här kan man besöka butiker och även ta in på Scandic Värnamo som profilerar sig som designhotell eller äta en god middag på Lammhults värdshus. 79 På Möbelrikets hemsida kan man även få lite information om den kommande satsningen Sverige Designregion som är ett initiativ av Sävsjö, Växjö och Värnamo kommun. Genom satsningen vill 75 www.kostaoutlet.se/ hämtat 2009-09-13 76 http://www.nwg.se/se/varumarken-alla.html, hämtat 2009-09-13 77 http://www.kostabodaarthotel.se/hem.html, hämtat 2009-09-15 78 Kungen av Glasriket, TV4, 2009-09-13 79 http://www.mobelriket.se/, hämtat 2009-09-15 30

de få design att utvecklas till en tillväxtkraft, de blir då inte bara möbelriket i Småland utan hela Sveriges designregion. 80 Genom en plattform som Möbelriket får även företagsmedlemmarna extra exponering som hade blivit både svårare och dyrare än om de hade gjort det på egen hand. Detta blir tydligt på den årliga möbelmässan i Älvsjö där Möbelriket har en samlad monter där de visar sina aktuella projekt. På 2009 års mässa visades projektet Green Design, i vilket Möbelriket tillsammans med Nutek bistår unga designföretag och företagare med marknadskommunikation och där hållbar design diskuteras i syfte att användas som en konkurrensfördel. På det sättet gynnar även Möbelriket unga och relativt oetablerade designer genom att låta dem och projektet synas på exempelvis möbelmässan. Kanske är detta en satsning som kan gynna företagen i organisationen på längre sikt då formgivarna i projektet lär sig hur man använder sig av och marknadsför sig via miljöanpassad produktutveckling. Syftet med projektet är att skapa nya möten och affärer. 81 Sagobygden Småland är även ett område som är rikt på sagor och sägner. Alla känner vi till Astrid Lindgrens berättelser och det är från Småland många av våra skogsväsen har sitt ursprung. I Småland har man tagit fasta på berättandet. I trakterna kring Ljungby levde några av Sveriges mest färgstarka berättare: Fattighjonet Mickel i Långhult, häradsmålaren Sven Sederström, änkan Halta-Kajsa i Ryd. Här verkade sagosamlaren Gunnar Olof Hyltén-Cavallius som 1844 gav ut Sveriges första sagobok. Här föddes också Carl Wilhelm von Sydow, Sveriges första sagoprofessor. Sagobygdens logotyp 82 Ljungby berättarfestival startade 1990. Varje år strax före midsommar samlas då ett 50-tal berättare från hela världen för att under några dagar dela med sig av sina bästa berättelser. På festivalen bjuds på ett 70-tal föreställningar, kurser, seminarier, vandringar och utflykter. Så här lyder beskrivningen av festivalen: Du kan lyssna till allt från lokala berättare till den internationella berättarvärldens mest lysande stjärnor. Du kan höra roliga berättelser och sorgliga berättelser, hisnade, rysansvärda och erotiska berättelser. Du kan lyssna på nyskrivna berättelser och berättelser från tusentals år tillbaka. Här finns mycket att välja på för både barn och vuxna Festivalen arrangeras av Berättarnätet i Kronoberg, en ideell förening med 170 medlemmar över hela Norden. Föreningen driver ett sagomuseum i Ljungby, ger ut tidskriften Munvigan och delar ut Mikelspriset till någon som gjort insatser för att bevara det muntliga berättandet. Det anordnas också föreställningar, föreläsningar och kurser. Genom föreningen kan du hyra en berättare för en fest, ett bröllop eller kanske ett dop. 83 80 http://www.mobelriket.se/, hämtat 2009-09-15 81 http://www.mobelriket.se/assets/uploads/files/pdf/text_green_design.pdf 82 www.sagobygden.se, hämtat 2009-10-07 83 www.sagobygden.se, hämtat 2009-10-07 31

Sagobygdens informationsskylt i trä med text och bild om sägnen. 84 Tillsammans med Alvesta och Älmhults kommuner har Ljungby kommun skapat Sagobygden. Vissa platser i Sagobygden har utsetts som extra sägenomspunna platser. Dessa 42 platser har alla skyltats med vägverkets skyltar. Skyltarna har texten Sagobygden samt objektets namn och är försedda med den traditionella sevärdhetssymbolen. På varje plats finns ett skyltskåp i trä med text och bild om sägnen samt små översättningar på engelska och tyska. Platserna är valda antingen för att sägnen är fängslande och tänkvärd eller för att platsens natur är väldigt vacker och fantasifull, ibland både och. 85 Men Textilriket då? Att hitta information om Glasriket är lätt, de har en samlad hemsida där de direkt presenterar vilka orter och kommuner som berörs samt vilka glasbruk som är med i organisationen. Det finns en samlad karta för alla glasbruk, utställningar m.m. 86 Lika enkelt är det att hitta information om Möbelriket. 87 Småland har helt enkelt varit bra på att samla sin information och gjort den lättillgänglig för turister och besökare. Men Sverige har ju inte bara glas och möbler utan är även känt för sin textilindustri som i likhet med glas- och möbelindustrin har en lång historia. Men var ligger Textilriket? Det de flesta tänker på är kanske Borås med sin profilerade högskola mot textil och mode, men när man söker efter 84 www.sagobygden.se, hämtat 2009-10-15 85 http://www.geocaching.se/forum/viewtopic.php?t=7337&sid=07b2116270a4e92901b274298095ff1f, hämtat 2009-10-07 86 www.glasriket.se, hämtat 2009-09-15 87 www.mobelriket.se, hämtat 2009-09-15 32

textilriket på nätet kommer Sjuhärads kommunalförbund upp med webbadressen textilriket.com. Det är bara webbadressen som antyder att kommunen har någon anknytning textilindustrin och det går inte att hitta någon information på hemsidan. 88 I Sjuhärads kommunförbund ingår bl.a. Borås, Mark och Bollebygds kommun och går man vidare till Marks kommun hittar man information, inte om Textilriket utan om Tygriket Mark. På Marks hemsida hittar man mycket information om deras textilindustri och de marknadsför de olika företagen och dess butiker som bra turistattraktioner. Mark har ytterligare en hemsideadress som även den marknadsför Mark som Tygriket. 89 Poundbury - en stad skapad av en man Bland de goda exemplen finns det alltid minst ett undantag. I säsongstarten av tv-programmet Kobra på SVT hösten 2009 tog man upp hur Prins Charles i England har anklagats för maktmissbruk när han låtit sin egen personliga smak forma en hel ort. Samtidigt har han förbjudit verksamma arkitekter att genomföra sina byggplaner för hus i London då prinsen ansåg dessa som fula. Staden som prinsen själv har formgett, planerat och låtit bygga är Poundbury i södra England. På bilderna som visas i Kobra ser orten ut som en mönsterstad; ingenting ligger på fel plats. Det är traditionella engelska tegelhus på rad med små skorstenar på taken, men skorstenarna fungerar inte utan är bara där för syns skull. Eftersom prins Charles äger marken är det han som har makten att bestämma allt in i minsta detalj, till och med färgen på husdörrarna. Det verkar som att prins Charles värnar om det gamla och förkastar det nya, och fick han bestämma skulle kanske framtidens England se ut som Poundbury. Fran Leaper, en boende i staden, berättar om hur hon trivs i Poundbury, det är ett säkert och trivsamt område menar hon. I nästa klipp går vi från den städade lilla staden till storstaden London och reportern Ulrik Petersson berättar om hur prins Charles fått kritik för sina kommentarer om hur han ogillar modern arkitektur som man kan se i London. Debatten började redan för 25 år sedan då han kritiserade förslag på en utbyggnad av nationalgalleriet. Förslaget var en modernistisk stålkonstruktion som prinsen kallade för en grotesk varböld. Det hela slutade med att det blev en utbyggnad i traditionell 1800-talsstil. Reportern frågar sig vem som egentligen kan stoppa en prins som sätter sin smak på den demokratiska vardagslunken? Hank Dittmar, manager för the Princes foundation älskar Poundbury och menar att prinsen egentligen menar väl och enbart vill förbättra människors liv. Dittmar pratar om att de vill skapa samhällen som är uppbyggda av lokalt byggnadsmaterial, är koldioxidneutrala och där människor inte behöver ta bilen till jobbet eller för att handla mat. Men då kan man ju fråga sig varför husen i Poundbury har parkeringsplatser för tre bilar per hushåll? Det blir ännu mer motsägelsefullt när Fran Leaper, som man fick se tidigare i avsnittet, kör ut sin sportbil från garaget och berättar om teglet på husen som är importerat från Kina. Vem ska egentligen bestämma hur våra framtida städer ska se ut och byggas upp? Är det rätt att det ska vara en enfaldig makt ska bestämma över stadsplaneringen? Är det rätt eller fel att vilja värna om det gamla och traditionella och förkasta det nya? 90 88 www.textilriket.com, hämtat 2009-10-05 89 www.tygriket.se, hämtat 2009-10-05 90 Kobra, SVT, 2009-10-06 33

Identitet i mindre skala Några kommuner som har arbetat med sin identitet i mindre skala är Motala och Lerum. Motala Motala kommun startade ett projekt kallat Bilden av Motala. Arbetet delades in i tre områden: Vad är vi? Här genomfördes bl.a. en omvärldsanalys. Vad vill vi vara? Under den här rubriken togs kärnvärden/budskapsområden fram. Kärnvärden fungerar som riktlinjer och avstämningspunkter för allt organisationen gör och kan stå emot tillfälliga förändringar. Man kom fram till att Motala är; Öppen, Stolt och Nyskapande. Hur vill vi synas? Här hamnade t ex den grafiska profilen. När de till slut kom fram till att ta fram en ny logotyp tyckte de fortfarande att den gamla solfjädern inte stod för någon motsättning till vilken bild de ville sprida av Motala och behöll därför den gamla logotypen med bytte ut Motala kommun mot Motala i texten under solfjädern. 91 Lerum Lerums kommun har följande text på sin hemsida: Vår kommun har inget speciellt språk eller speciell dialekt, vi har inga egna sedvänjor eller egna traditioner. Vi har egentligen inte mer än linjerna på kartan som definierar var vi bor. Eller? Lerums kommun sökte efter den röda tråden och fann många trådar. Det är den rikedomen och variationen som utgör den vackra väv som är Lerum, menar man. Alla bidrar med sin särart till vävens unika mönster. 92 Loggan visar konturerna av kommunen, men det är svårt att förstå om man inte känner till kartbilden. Trådarna ska symbolisera mångfalden men kanske snarare för tankarna till Tygriket och Marks kommun. Vi har talat med flera Lerumsbor som inte förstår vad den har med Lerum att göra och tycker den är ful. Vi är tvungna att ha den på allt vi gör, sa en anställd på Lerums kommun. Det enda ord vi kan hitta som kan likna kärnvärde är mångfald, och det verkar vara det enda ord som använts som grund för loggan. Lerums nya slogan, Lerum mer än du tror, säger kanske allt eller inget på samma gång. 91 http://www.motala.se/upload/dokument/nyheter/2008/ks080826.pdf, hämtat 2009-10-07 92 http://www.lerum.se/om-lerum/lerums-logotyp/, hämtat 2009-10-07 34

Analys av produkt/tjänst I analysen av produkt/tjänst ingår produkten höghastighetsbanan som första punkt, där vi kort beskriver vilken nytta höghastighetsbanor skulle ha, vilka internationella erfarenheter som finns, samarbetet kring Europakorridoren och vad Götalandsbanan är. I den andra delen beskriver vi produkten Bollebygd samt därefter Mark och Härryda kommuner. De senare kom att bli sekundärt material under arbetets gång, då vi upptäckte att de tre kommunerna har skilda identiteter och strävanden. Undersökningen av Härryda och Mark gav dock andra insikter över aspekter som kan komma att påverka Bollebygd i framtiden och vi anser det intressant att se hur dessa närliggande kommuner arbetar. Vi tittade också lite extra på Hindås och Rävlanda i Härryda kommun då de två orterna kan komma att mista sina pendlingsstationer när Götalandsbanan kommer. Orterna ligger också nära eller relativt nära den kommande stationen vid Kråketorp. Höghastighetsbanor Höghastighetsbanor ger samhällsnytta Det nuvarande svenska järnvägsnätet och dess stambanor planerades och började byggas i mitten av 1800-talet. Framtidens efterfrågan på transporter kräver kostnadseffektivitet, kapacitet och utveckling. En utbyggnad av höghastighetsjärnvägar skulle enligt många skapa förutsättningar för ett helt nytt transportsystem, som skulle påverka samhället och dess strukturer. Effektiva godsoch persontransporter bidrar till Sveriges utveckling. Höghastighetsbanorna för persontransporter skulle avlasta befintlig järnväg till förmån för godstransporter. Tillgängligheten för många orter, även utanför höghastighetsnätet, skulle öka markant. Kritiska röster har dock menat att den samhällsekonomiska vinsten med höghastighetsbanor inte är tillräckligt stor. Gunnar Malm, som är VD för Arlandabanan, kom i sin utredning med uppdrag från regeringen fram till att den samhällsekonomiska nyttan överstiger kostnaden. Den s k nettonuvärdeskvoten blir 0,15 enligt Malms beräkningar, vilket talar för att höghastighetsbanor bör byggas i Sverige. 93 Internationella erfarenheter av höghastighetsbanor Med höghastighetsbanor avses banor dimensionerade för trafik i hastigheter över 250 km/tim. I Frankrike står höghastighetstågen (TGV) för 60 % av hela transportarbetet på järnväg (2008). På orter inom en timmes resväg från Paris har ökad pendling blivit effekten. Planerad utbyggnad av TGV i Frankrike är ca 255 mil nya spår fram till 2030. Spanien satsar 35 miljarder kronor per år på höghastighetsjärnväg. När höghastighetsbanan mellan Madrid och Lissabon är klar beräknas den resan ta två timmar och 45 minuter. Ett annat stort projekt är det s.k. HSL Zuid, som ska koppla samman London-Paris-Bryssel-Köln- 93 Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, SOU 2009:74, Betänkande av utredningen om höghastighetsbanor, Gunnar Malm, 2009-09-15, http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/14/95/7738efad.pdf 35

Amsterdam. Trafiken beräknas komma igång under 2010. Även i Italien byggs höghastighetsnätet ut. I Norge är man positiv till höghastighetståg, men i den senaste transportplanen ingick ingen satsning. En ny utredning görs som ska vara klar till nästa transportplan år 2013. I Rysslands plan ingår trafikstart för höghastighetsbanor upp till 250 km/tim år 2020. I USA har järnvägsnätet länge varit nedprioriterat, men det finns en strategisk plan för höghastighetsbanor om än i mindre skala. I Kina presenterade regeringen år 2009 en plan för utbyggnad av 35 snabb- och höghastighetslinjer fram till 2012. Världens snabbaste järnvägsförbindelse finns mellan flygplatsen och affärsdistriktet i Shanghai, där de s.k. Maglev-tågen normalt går i 430 km/tim. 94 TGV-tåg i Frankrike 95 94 Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, SOU 2009:74, Betänkande av utredningen om höghastighetsbanor, Gunnar Malm, 2009-09-15, http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/14/95/7738efad.pdf 95 http://www.jessicanyberg.se/default.asp?id=236&nid=1, hämtat 2009-09-18 36

Europakorridoren Europakorridoren är en ideell förening som består av kommuner, städer, län och andra företrädare i Sverige, Danmark och Tyskland. I Sverige har de svenska intressenterna bildat ett bolag kallat Europakorridoren AB, vars syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut och att den knyts samman med höghastighetsnätet i Europa. Som styrelseordförande sitter Göran Johansson i egenskap av ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund. Christer Johansson, som är kommunstyrelsens ordförande i Bollebygds kommun, är styrelsesuppleant. Europakorridoren är också enligt hemsidan regionen kring dels Europabanan, som är höghastighetsbanan som planeras mellan Stockholm och Hamburg via Jönköping och Köpenhamn, dels Götalandsbanan som följer ett väst-östligt stråk utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping för att där anknyta till Europabanan till Stockholm. Europakorridoren är den region där ca 65 % av Sveriges BNP skapas, där ca 80 % av alla svenska studenter på universitet eller högskola har sina utbildningsorter, och där 65 % av Sveriges befolkning (5,5 miljoner) bor inom en timmes restid. Genom samverkan med andra transportmedel som bil, buss, flyg och sjöfart ökar tillgängligheten långt utanför korridoren. 96 Götalandsbanan Götalandsbanan är alltså höghastighetsbanan som planeras mellan Göteborg och Stockholm. Banan ska binda samman platser som Göteborg-Landvetter-Borås-Jönköping-Linköping- Norrköping-Stockholm. Det kommer att ta ca 2 timmar att ta sig mellan Göteborg och Stockholm. Med X2000 tar det idag ca 3 timmar, med bansträckning via Skövde och norr om Vättern. I Jönköping ska banan sammanlänkas med en höghastighetsbana som börjar i Malmö och går via Helsingborg, Markaryd och Värnamo till Jönköping och därmed ge möjlighet till snabbare kommunikationer även söderut. Götalandsbanan kommer även att kunna utnyttjas av regionaltrafik under de tider då höghastighetstågen inte utnyttjar spåret. Mellan Göteborg och Borås diskuteras pendelstationer vid Mölnlycke, Landvetter flygplats och Bollebygd. Pendeltågen kommer troligen att stå på sidospår när höghastighetstågen passerar. 97 96 Europakorridoren AB, http://www.europakorridoren.se/om.asp?id=1, hämtat 2009-09-29 97 Intervju med Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygds kommun, 2009-09-24 37

Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge Historia Bollebygd var fram till 1973 en egen kommun. Vid sammanslagningen av kommuner 1974 tvingades Bollebygd under protest att tillhöra Borås kommun. Under tiden i Borås kommun hade man ett eget kommundelsråd i Bollebygd, något som ingen annan kommundel hade förrän 1985 då man inrättade kommundelsnämnder. Den 8 mars 1993 skickades ansökan in till regeringen om att få vara en egen kommun igen. Vissa kriterier måste uppfyllas vad gäller t ex demokrati och ekonomi. En folkomröstning genomfördes i september samma år, så det var snabba beslut som måste fattas. Bollebygds kommunvapen 98 Enligt Christer Johansson som är kommunalråd i Bollebygd fanns det en samlad identitet i området kring det kommande stationsläget, men vid kommundelningen splittrades denna då en kommun- och t o m länsgräns drogs upp mellan Bollebygd och Rävlanda. Området med den gemensamma identiteten är samlad kring Nolån och framförallt Storåns dalgång. I det gamla Bollebygds härad, som Christer har en karta över på sitt kontor, ingår Rävlanda och även Marks norra kommundelar. Den kartan skulle passat bättre tycker Christer. Man tog ingen hänsyn till kulturella band på den tiden. Christer var med i turerna kring gränsdragningen, var politiker i Borås kommuns ledning och stred för att Bollebygd skulle bli en egen kommun igen. Identiteten i området lever kvar trots gränsdragningen, men den gör naturligtvis saker svårare. Många Rävlandabor gör till exempel sina inköp i Bollebygd. 99 När man t ex söker i Wikipedia på orten Hindås kan man läsa att Hindåsbygden är Rävlanda, Bollebygd, Hällingsjö och Hindås. Rävlanda, Hällingsjö och Hindås ligger alla i Härryda kommun. 100 Namnet Bollebygd Namnet Bollebygd kommer från det fornnordiska adjektivet ball som betyder kraftig, duktig, ståtlig, mäktig, vilket anger att orten är huvudbygd i förhållande till sin omgivning. Man kan även hitta information om de olika formerna av namn som Bollebygd har haft, såsom Balläbygd (slutet av 1200-talet), Ballabyghit (1420) och Ballebo (1600-talet) 101 Enligt den muntliga traditionen i området härstammar ortens namn från den tiden då vikingar vid Lödose hörde talas om ett storvuxet och vildsint folkslag som var bosatta i en skogsglänta där Bollebygd ligger idag. Vikingarna kallade detta storvuxna folk för Baller. 102 En annan berättelse handlar om en kulle vid Hulta, i en dal nära Alingsåsvägen, som sedan gammalt har ansetts vara en kungagrav från småkungarnas tid. Kullen kallades Bollingehög eller 98 www.bollebygd.se, hämtat 2010-01-10 99 intervju med Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygd, 2009-09-24 100 Wikipedia, hämtat 2009-09-30 101 Bollebygds sockenkrönika, Bok-Lito AB, Borås 1959, s 12 102 www.hultafors.info/historia, hämtat 2009-10-05 38

Ballahög och förekommer i många gamla berättelser. Kung Bolle skulle ha stupat och gravsatts här, och efter kungen skulle socknen fått sitt namn. Många har grävt efter kung Bolles vapen och skatter, men ingen har funnit dem. 103 Något annat som Bollebygd är känt för är de stora vackra skogarna. På inget annat ställe var tillgången av pålaskog så stor. Pålar har i långa tider fraktats till Göteborg och vilar nu i blåleran, under gator och torg. Under Göteborg finns alltså nu Europas vackraste och största skog. 104 Skog vid Knalleleden någonstans utanför Olsfors 105 Kommunorganisation Förtroendevalda ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder beslutar om kommunens verksamhet. Högsta beslutande organ är kommunfullmäktige, vars 31 ledamöter väljs i allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige utser ledamöter i kommunstyrelse och nämnder. Bollebygds kommun styrs idag av en borgerlig majoritet bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet. Den politiska oppositionen består av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Kommunen har två kommunalråd: Christer Johansson (m), kommunstyrelsens ordförande samt Peter Rosholm (s), kommunstyrelsens vice ordförande. 106 Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige utser ledamöter i kommunstyrelse och nämnder. Kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamheter och ekonomi. I arbetet ingår också bl a att övervaka att inriktningsmålen och budgetramar efterlevs. De fyra nämnderna är: barn- och omsorgsnämnden, omsorgsnämnden, byggnads- och miljönämnden samt valnämnden. Varje nämnd har en förvaltning under sig med chefer och underchefer. 107 103 Bollebygds sockenkrönika, Bok-Lito AB, Borås 1959, s 22 104 Torp och torparminnen, Studiecirkeln Torp och Gårdar i Hultafors Bygdegård, 1989, s 43 105 Egen bild 106 www.bollebygd.se, hämtat 2009-09-29 107 www.bollebygd.se, hämtat 2009-09-29 samt samtal med Lennie Johansson, 2009-09-19 39

Samarbete Samarbete är en viktig drivkraft i Bollebygds kommun. Christer, kommunalrådet, tycker att Bollebygd är en motor som axlar rollen som samarbetsivrare. Man vill närma sig Göteborg men också Borås. I samarbetet BoHäM berättar Christer att han lade ut en karta utan kommungränser där mitten var stationsområdet. Planarkitekterna fick sedan i uppdrag att rita in var man skulle lägga bostadsområden, var områdena med natur som inte får förstöras finns, var man lägger vägar och broar. Idag är kommungränserna alldeles för starka, tycker Christer. Det viktiga är ju att området i stort planeras rätt, utan att kommungränserna får styra. Kanske ett bostadsområde hamnar mitt i en kommungräns när man lägger på gränserna igen, och då måste man samarbeta för att det ska kunna bli så. 108 Bor bra och lever länge Bollebygd har medvetet valt att inte satsa på turism då de inte tror sig kunna konkurrera med storstäderna Göteborg och Borås. De har istället satsat på boendet; i Bollebygd ska man bo bra. Detta märks bl.a. i kommunens slogan Bollebygd, kommunen där man bor bra och lever länge. Och det stämmer att man lever länge i Bollebygd då de har en av de högsta medellivslängderna för både män och kvinnor i Sverige: 79,7 år för män och 83,4 år för kvinnor (2003 års siffror). 109 I Bollebygd bor man bra och lever länge 110 108 Intervju med Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygds kommun, 2009-09-24 109 Intervju med Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygds kommun, 2009-09-24 110 www.corbis.se, hämtat 2009-11-03 40

Vatten Kanske har den höga medellivslängden något att göra med kommunens vatten som de flesta invånare har i sina kranar? Vattnet kommer från Nolån och har silats genom dalgångens alla lager. Vattnet har visat sig ha höga halter av nyttiga mineraler. Nu kan även människor utanför Bollebygd ta del av vattnet då företaget Stenkulla brunn distribuerar det på flaska. En av ägarna är Abba-Björn Ulvaeus. 111 Krögaren Leif Mannerström hyllar vattnet i kombination med bra vin, eftersom det har ett högt ph-värde, vilket tar fram smakerna hos vinet. 112 Även i Bollebygds kommunvapen finns det kopplingar till vatten; kommunvapnet är i form av en kanna som symboliserar vattnet. Bolle är också ett äldre namn på ett slags rund dryckesskål. 113 Christer Berens, som ursprungligen är från Bollebygd, är numera välkänd vinkännare och sommelier i Norge och använder Bollbygds kanna på sina vinetiketter. 114 Christer Berens vin med Bollebygdskannan, Stenkulla vatten och Storskogens vatten 115 Ett annat företag som förpackar och marknadsför vatten i Bollebygds kommun är Storskogens vatten (Nya Edins vatten AB) i den norra delen av kommunen. 1988 borrades en brunn i Storskogen. När vattenprover skickades in till ett provtagningsinstitut upptäckte man förvånat att vattnet var unikt i sin kvalitet och renhet. 116 Det finns bara 11 svenska naturliga mineralvatten som har godkänts av Livsmedelsverket, och Storskogen är ett av dessa. 117 Designbyrån Happy Forsman & Bodenfors har tagit fram Storskogens flaska och belönades med ett bronslejon för det i Cannes Lions design 2008. 118 111 http://www.stenkulla.com/vatten/nyheter_7.html, hämtat 2009-09-29 112 Intervju med Christer Johansson, kommunalråd Bollebygds kommun, 2009-09-24 113 Wikipedia, hämtat 2009-09-16 114 http://beta.iglaset.se/dryck, hämtat 2009-09-29 115 http://www.matoppskrift.no, www.stenkulla.se, www.storskogenskalla.se, hämtat 2010-01-10 116 www.storskogenskalla.se, hämtat 2009-11-13 117 http://www.slv.se/sv/grupp2/livsmedelskontroll/livsmedelsanlaggningar/svenska-listan---forteckning-oversvenska-naturliga-mineralvatten/, hämtat 2009-11-13 118 www.skorskogenskalla.se, hämtat 2009-11-13 41

Invånare Att man bor bra i Bollebygd har även uppmärksammats i en annonsbilaga från Sjuhärads kommunalförbund i Dagens Industri. På framsidan syns den unga barnfamiljen som fastnade för Bollebygd då de flyttade från det bullriga Göteborg till det lugnare Sjuhärad. Från Bollebygd kan de pendla till sina arbeten i Göteborg samtidigt som de kan njuta av naturen i Bollebygd. Och de säger i intervjun "Både Borås och Göteborg ligger så nära och lättillgängligt, sen uppskattar jag att komma hem hit och andas ut". 119 I Bollebygd är huspriserna lägre än i Göteborg och Borås innerstad, men eftersom det är enkelt att pendla är priserna högre än i många andra kommuner. 90 % av de som flyttar till Bollebygds kommun kommer från Göteborgsregionen. Det folk vill ha i sin kommun är främst kommunal service, d v s bra barnomsorg och tillgänglighet t ex, och nära till naturen, enligt Christer Johansson, kommunalråd i Bollebygds kommun. Många unga flyttar ut för studier och äventyr, för att sedan komma tillbaka som småbarnsföräldrar. Problemet är att det inte finns tillräckligt många tomter och hus till salu. Christer nämner också att det redan idag är svårt att få boende i Göteborg och i framtiden kommer långt ifrån alla människor som arbetar i Göteborg få plats att bo i staden. Något som kommer att göra närliggande orter mer attraktiva. 120 I Bollebygd bor 8 275 personer enligt den senaste mätningen 2009-06-30. I centralorten Bollebygd bor 4 106 personer av dessa, sedan följer Olsfors på 609, Töllsjö 361, Hultafors 277 och därefter alla övriga invånare som bor utanför tätorterna: 2 900 personer. 121 Kommunen har som mål att öka sin befolkning med 1 % per år, 2008 nådde de inte riktigt upp till det men ökade ändå med 0,5 % till 8 232 invånare. År 2017 är målet 8 800 invånare och vid 2050 vill man öka till 16 000 dvs. 50 % mer än idag. En av anledningarna till detta är att befolkningsutveckling gynnar skatteunderlaget. Bollebygd har en ung befolkning och satsar därför mycket på skolan och 50 % av skattepengarna under 2008 lades på skola och dagis. 122 Det finns inte många tomter och hus till salu i Bollebygd 123 119 Kontrasternas Bollebygd lockar, artikel i annonstidning från Sjuhärads kommunalförbund i Dagens industri i maj 2009 120 Intervju med Christer Johansson, kommunalråd 2009-09-24 121 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 122 Så användes dina skattepengar 2008, Bollebygds kommun, 2009-05 123 http://www.viivilla.se/search.aspx?all=villa&index=0&department=0, hämtat 2009-10-22 42

Boende Den kommunala stiftelsen Bollebo har i medeltal 2,5 års kö till sina lägenheter Bollebygd (250 st), Olsfors (40 st) och Töllsjö (8 st). Det är ca 500 personer i kö just nu. De som söker lägenheterna består ungefär av kategorierna: Ungdomar som har sina föräldrar på orten. Det är vanligt att man flyttar hemifrån men stannar i kommunen Personer över 60 år som tycker att villan blivit för stor Den ensamma damen som blivit änka Splittrade familjer som behöver bostad snabbt Barnfamiljer som inte vill köpa hus Anhöriga, ofta föräldrar till barn som köpt hus i Bollebygds kommun Eftersom servicen försvinner från Rävlanda och Hindås sker också en viss inflyttning av framförallt äldre från dessa orter. I Bollebygd finns apotek, vårdcentral och affärer. De äldsta lägenheterna hos Bollebo är sedan 1960-talet och de nyaste byggdes 2003. De har god men ganska spridd standard. Lägenheterna med högst standard är av radhustyp med egen uteplats och trädgård. Snitthyran ligger på 800-900 kr per kvadratmeter och år. HSB Borås har ca 200 bostadsrättslägenheter i Bollebygd och privata hyresvärdar har ca 100 lägenheter. Bostadsrätterna är dubbelt så dyra i Bollebygd som i Borås (snitt), men lägre än i Göteborg. I Olsfors är dock huspriser, hyror och bostadsrättspriser betydligt billigare än i Bollebygd. Det tror man beror på att det är bättre pendlingsmöjligheter i Bollebygd, att man kan bo här och jobba både i Borås, Landvetter (vars flygplats är en stor arbetsplats) och i Göteborg. Dessutom är priserna för bostäder fortfarande billigare än i exempelvis Mölnlycke. 124 Pendling De som bor i Bollebygds kommun jobbar också till en tredjedel i samma kommun. Drygt en tredjedel pendlar till Göteborg och knappt en tredjedel till Borås, i stora drag. Mera exakt såg statistiken ut så här för 2007 enligt SCB. 125 Utpendling Inpendling Göteborg 1 006 65 Borås 854 334 Härryda 395 68 Mölndal 156 0 Alingsås 85 26 Mark 75 53 Partille 23 0 124 Intervju med Ulla Jonasson och Anna Sparrmark, Bollebo 2009-10-02 125 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 43

Kollektivtrafik idag och i framtiden Med buss 100 mellan Göteborg och Borås kan man ta sig till Bollebygd från Göteborg på 36 minuter enligt tidtabellen. Tåget tar 39-42 minuter, beroende på vilket tåg man väljer, och stannar på vägen vid Liseberg, i Mölnlycke, Hindås och Rävlanda. 126 Vi har inte hittat någon exakt uppgift på vad tiden skulle bli med det nya pendeltåget som skulle trafikera Götalandsbanan när höghastighetståget inte går där. En uppskattning från vår sida är ca 20 minuter med två stopp i Mölnlycke och Landvetter istället för fyra, en rakare färdväg längs riksväg 40 samt nyare och snabbare räls/tåg. Eftersom det inte får plats hur många bussar, tåg och spårvagnar i Göteborg som helst måste det finnas matartrafik som samlar upp pendlare till gemensamma färdsätt. 127 För Bollebygds del handlar det om matartrafik till det kommande stationsläget, kanske i form av rälsbuss på den gamla järnvägen om det inte bara blir godstrafik där. Den gamla järnvägen kan också komma att läggas ner. Då blir det kanske en cykelbana på den gamla banvallen. Närtrafik Om man bor längs vägen mellan Borås och Göteborg är det ganska enkelt att åka kollektivt, och där har också pendlingen med buss och tåg ökat de senaste åren, men i de norra kommundelarna är det svårare. Därför har man i Bollebygds kommun startat s k närtrafik. Kommunens invånare kan ringa efter taxi vid vissa tider och få skjuts för samma pengar som en bussbiljett hade kostat. 128 Barn- och äldreomsorg I Bollebygds kommun finns två skolor från förskoleklass till årskurs 6 i Töllsjö och i Olsfors. I Bollebygd är skolan från förskoleklass till årskurs 9, det är alltså den enda skolan som har högstadium. När eleverna slutar nian väntar gymnasium, oftast i Borås eller Mölnlycke. 129 Utanför Olsfors skola 130 126 www.vasttrafik.se), hämtat 2009-11-13 127 samtal med Härryda kommun, 2009-10-05 128 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 129 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 44

Utveckling Bollebygd har förstått att kommunikationen mellan storstaden Göteborg men även Borås är viktig för tillväxten av den lilla kommunen. Denna kommunikation kan förbättras väsentligt med den kommande Götalandsbanan och därför satsar Bollebygd mycket på detta. Samarbetet BoHäM har startats där Bollebygd tillsammans med de kringliggande kommunerna Mark och Härryda arbetar för utveckling i området. Samarbetet ska resultera i en områdesstudie. För att se utvecklingspotential från flera håll har de startat samarbetet med Business & Design för att se hur någon utifrån ser på utvecklingsmöjligheterna. 131 Arbete och företagande Kommunen har en låg arbetslöshet på 2,3 % (2008) om man jämför med snittet i Sverige som ligger på 3,2 %. 132 Kanske beror detta delvis på den höga företagsamheten då det i kommunen finns ca 700 företag registrerade i Bolagsverket. En viss felmarginal får man dock räkna med då en del företag är vilande i registret, men å andra sidan har Bolagsverket numera bara ansvar för aktiebolagen. Och Anne-Marie Nilsson på kommunen menar att företagen har mer att göra nu än någonsin. De största företagen i kommunen är Flügger (färgprodukter), Hultafors (tumstockar och andra verktyg), Hammar Maskin (lyftkranar för lastbilsflak) och Skanska Prefab, med vardera ett 150-tal anställda. Här finns också Fagerhult, f d LampGustaf. En del av LampGustaf köptes av Markslöjd medan den kvarvarande delen, lampor för industrin, numera ägs av Fagerhult. Det finns alltså inga riktigt stora företag, men väldigt många små. 80 % av företagen är enmans- eller fåmansföretag. Det är inget unikt för Bollebygd, utan så ser det ut i kommuner med liknande struktur. 133 Tumstock 134 130 Foto Anne Engström, Borås Tidning, 2009-12-15 131 Intervju med Lisa Brunnström, Bollebygds kommun 2009-09-13 132 Så användes dina skattepengar 2008, Bollebygds kommun, 2009-05 133 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 134 www.husohem.se, hämtat 2009-10-15 45

Ekokommun Sedan 1995 har Bollebygd varit en ekokommun. Syftet med att bli en ekokommun är att skapa det uthålliga samhället, därför ska alla beslut och verksamhet som kommunen arbetar med ta hänsyn till det ekologiska och använda sig av kretsloppsprincipen. Tillsammans med medborgarna vill kommunen utveckla ett handlingsprogram, lite som en eget lokal Agenda 21. 135 Medborgarundersökning 136 SCB utförde hösten 2007 en medborgarundersökning i Bollebygds kommun där 500 personer i åldrarna 18-84 år tillfrågades om kommunen som en plats att leva och bo på, om kommunens verksamheter samt om inflytandet i kommunen. Svarsfrekvensen var 66 % (327 invånare). Ett nöjd-region-index beräknades (NRI) för kommunen som en plats att leva och bo på. Indexet kan ligga mellan 0 och 100. NRI blev 68 i undersökningen, att jämföra med samtliga deltagande kommuners genomsnitt på 64. En speciell matris togs fram där betygsindex och effektmått för respektive faktor placerades in. För Bollebygds kommuns del hamnade tre faktorer i området att prioritera: kommersiellt utbud, bostäder och trygghet. Även satsningar på fritid och miljö förväntas höja NRI. Bollebygds kommun fick statistiskt säkerställt (två undersökningar i rad) högre betygsindex av sina medborgare vad gäller arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter samt trygghet jämfört med ett genomsnitt av alla kommuner, medan faktorn fritid fick lägre betygsindex än genomsnittet. Om man jämför med kommuner som liksom Bollebygds kommun har färre än 10 000 invånare hamnade trygghet något lägre än genomsnittet och fritid i nivå med genomsnittet. Bostäder hamnade då också under genomsnittet. För kommunens verksamheter beräknades ett s.k. nöjd-medborgar-index (NMI). Här blev resultatet av undersökningen 51, jämfört med genomsnittet 55. De faktorer som bedömdes vara viktiga att prioritera var gator och vägar, fritid-idrott samt äldreomsorgen. Av medborgarna är 48 % nöjda med bemötandet från kommunens personal, medan 17 % är missnöjda med bemötandet. Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner fick Bollebygds kommun statistiskt fastställt högre betygsindex för faktorerna miljöarbete samt för vatten och avlopp. Lägre betygsindex än genomsnittet fick kommunen för förskolan, gator och vägar, gång- och cykelvägar, fritid-idrott, fritid-kultur samt för renhållning. Jämfört med kommuner i samma storlek (invånarantal) låg Bollebygds kommun bättre till vad gäller miljöarbete. För inflytande i kommunen beräknades ett annat index, nöjd-inflytande-index (NII), där Bollebygd fick indexet 42 jämfört med 41 i genomsnitt för samtliga deltagande kommuner. Förtroende och påverkan var de faktorer som hamnade i prioriteringsrutan i matrisen. Det visade sig också att Bollebygds kommun har statistiskt säkerställt högre betygsindex än genomsnittet vad gäller tillgänglighet och information/öppenhet. 135 Intervju med Lennie Johansson, kommunchef Bollebygds kommun 2009-09-17 136 Medborgarundersökning, SCB för Bollebygds kommun, hösten 2007 46

Natur Förutom att Bollebygd har en bra boendestandard och bra vatten så har kommunen även en storslagen natur. När man idag närmar sig Bollebygd från Göteborg är det första man ser den vackra Storåns dalgång. Även Nolåns dalgång är sevärd. Den är Västsveriges brantaste dalgång, dvs. har största skillnad mellan höjd och djup. Mot Hindås finns det natursköna området kring Nedsjöarna. Det finns också många andra sjöar för fiske och bad, t ex Abborrsjön och Gesebolsjön och Vannasjön. I anslutning till vandringsleden Knalleleden finns vindskydd vid Abborrsjön och vid utsiktsplatsen vid Hultafors. Det finns också ett särskilt fiskeprojekt och en kanotled. Kommunchef Lennie Johansson berättar att man byggt laxtrappor ända upp i Nolån, och nu har man börjat se att laxöringen har börjat klättra in i kommunen. I Sjögared finns möjlighet till bergsklättring vid Nolån. 137 Vannasjön 138 Besöksmål Vid en rundtur i kommunen fick vi se allaktivitetshuset Krafthuset, som ligger på andra sidan järnvägen sett från centrum: en byggnad som just har renoverats och byggts ut för att kunna användas som fritidsgård och möteslokal. I närheten ligger hembygdsgården, där eldsjälar t ex har tagit fram en DVD om Bollebygd. En skidbacke finns vid Riksväg 40 men den är sällan i drift. En privatperson fick köpa anläggningen för en krona för några år sedan. I Hultafors, med en hänförande utsikt över Viaredssjön, finns en stor konferensanläggning som tidigare varit sanatorium. En period hyrde migrationsverket in sig där och man har också haft avvänjningsklinik och liknande verksamheter under årens lopp. Den senaste verksamheten som bedrevs var ett hälsocenter. Tyvärr gick företaget i konkurs tidigare i år. Nu måste kommunen se till att de fastigheter som ligger inom området och som hyrs eller ägs av privatpersoner får vatten och ström från anläggningen. 137 Intervjuer och rundtur i kommunen 2009-09-17 138 Egen bild 47

En namnberedning tillsattes för några år sedan för att namnge ställen utanför tättbebyggt område och sätta upp skyltar. Det är väldigt bra att se vad ställena heter när man är ute och åker, men skyltarna kanske kunde vara roligare än vit skylt med svart text och ram? Vissa skyltar, som Henå, blir väldigt små i förhållande till stolpen. I samband med att skyltarna sattes upp och därefter var det livliga protester från människor som inte hade blivit tillfrågade vad de ville att gårdsnamnet eller vägen skulle kallas. 139 Byalag Det finns en djupt rotad lokalpatriotism och tradition i de små samhällena och byarna i Bollebygds kommun. Här samlas byborna i byalag för att fira något, t ex midsommar eller Valborg, eller för att framföra sina synpunkter. Kommunen har återkommande träffar med byalagen och en anställd person har ansvar för kontakten med byalagen. 140 Kommunens egen vägskylt 141 Föreningsliv Det finns många ideella föreningar i Bollebygds kommun. Ridklubben och golfklubben är stora, liksom scoutföreningar och fotbollsklubbar. IF Olsfors har en speciell flickakademi som satsar stort på tjejfotboll. Friluftsföreningen Omega är också mycket aktiv. 142 Media Borås Tidning har en särskild sida varje dag för Bollebygd, och en heltidsanställd reporter finns placerad i Bollebygd. Eftersom Bollebygds kommun är liten är varje nyhet intressant, och enligt kommunchefen får man i stort sett alltid in sin text om man skickar in något till redaktionen. Det finns också en annonstidning, Annonsmarkna n, som fungerar som annonstidning med en viss del redaktionellt material. Den person som är ansvarig för tidningen är även ansvarig för webbtidningen Bollebygdsnyheter.se. 143 139 samtal med kommunanställda, september 2009 140 Intervju med Lennie Johansson, kommunchef Bollebygds kommun 2009-09-17 141 Egen bild 142 Intervju med Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun 2009-09-24 143 Intervju med Lennie Johansson, Bollebygds kommun 2009-09-17 48

Härryda - smultronstället 10 minuter från Göteborg Härryda är enligt Länsstyrelsens beskrivning en skog- och sjörik bygd. Mölnlycke, med gamla industritraditioner, och Landvetter flygplats dominerar näringslivet. 144 Turism Härrydas kommunvapen 145 I en särskild broschyr spinner Härryda kommun på närheten till Göteborg. Kändisar som har anknytning till Härryda kommun får ge exempel på hur Härryda kommun och Göteborg kompletterar varandra, samt vad man inte får missa vid ett besök i kommunen. Kompletteringsfrågan känns kanske lite krystad då alla berättar ungefär samma sak: att Göteborg har kultur, nöjen och shopping och att Härryda har en storslagen natur, samt att det är bra kommunikationer utan köer med flyg, båt, tåg och bil. I broschyren finns dessutom målande beskrivningar med årstidsanknytning, där man visar på hur en dag i Härryda kommun kan vara. På sommaren beskrivs t ex en kanottur i Storåns dalgång som fortsätter med en ridtur i Råda och ett besök i den botaniska trädgården i Eskilsby. Dagen avslutas med ett kvällsdopp i sjön Gröen och en middag på Hindåsgården. 146 De huvudsakliga sevärdheter som finns i kommunen är alltså Råda säteri och naturreservat som har anor från 1300-talet, det slottsliknande Wendelsberg med sin vackra park, stallarna och teatern, Peter Korns botaniska trädgård, Klippans naturreservat med John Bauersk trollskog, Storåns dalgång, kulturhuset, Delsjöområdets naturreservat, Hällingsjö med naturen kring Gingsjön. Sist men inte minst nämns planespotting: att spana på flygplan, starter och landningar på Landvetter flygplats. 147 Väst mot öst Vi träffade samhällsbyggnadschefen, stadsarkitekten och den administrativa chefen på Härryda kommun i Mölnlycke. Där fick vi nya intryck av BoHäM, av Härryda kommun och deras sätt att se på höghastighetsbanan. Råda säteri 148 144 www.gis.lst.se/lanskartor/kommunbeskrivningar, hämtat 2009-09-27 145 www.harryda.se, hämtat 2010-01-10 146 Härryda kommun smultronstället tio minuter från Göteborg, Guide Härryda 2007, informationsfabriken i samarbete med Härryda kommun 147 gratiskarta över Härryda, www.informationsfabriken.se, 2009 148 http://farm3.static.flickr.com/2233/2197260119_33f4c5d585.jpg, hämtat 2010-01-10 49

Det finns en tydlig öst-västdiskussion där Landvetter är vattendelaren. Den västra sidan, där Mölnlycke ligger, har en fantastisk tillväxt, den växer så det knakar och det gäller bara att hinna med i utvecklingen. Den östra sidan går det trögare med, och det är här BoHäM-samarbetet kan ge resultat hoppas man. Det handlar mest om kommunikationer. Om bara kommunikationerna är tillräckligt bra är områden som Rävlanda, Hindås och Hällingsjö intressanta för människor att bo på. Det finns en grön dröm och naturen lockar en del människor. De västra kommundelarna verkar få mest fokus, upplever vi. 149 Göteborgsregionen Härryda kommun tillhör Göteborgsregionen, vilket varken Bollebygds eller Marks kommuner gör. Bertil, som är samhällsbyggnadschef, inser hur viktigt det är att samarbeta över kommungränserna för att nå de övergripande målen för regionen. Som exempel nämner han hur Region Skåne har fått en helt ny drivkraft för näringsliv, turism och boende i och med att man har utvidgat sitt geografiska område. Detta är mycket tack vare Pågatågen som ger goda pendlingsmöjligheter och som har öppnat upp Malmö Göteborgsregionen 150 som tillgänglig arbetsort för hela Skåne. Problemet för Göteborgsregionen är att vi har sämre vägar här jämfört med Skåne, tycker stadsarkitekten Lennart. I Göteborgsregionen har man enats i vissa strukturfrågor. De stråk som finns är från Göteborg mot Uddevalla, mot Älvdalen med bl. a. Trollhättan och Vänersborg, mot Alingsås på E20, mot Varberg och slutligen mot Borås. Utvecklingen kring kollektivtrafiken i dessa stråk följer K2020, där man enats om att kollektivtrafiken måste arbeta för att ansluta till spårbunden trafik. Det får inte plats mer bussar och bilar i Göteborg och regionen beräknas växa med 1 % per år befolkningsmässigt, därför måste en s k stjärntrafik med matarbussar, linbanor eller spårvagnar som leder till tågstationerna tas fram. De har svårt att tro att någon skulle vilja åka bakåt för att komma till jobbet i Göteborg. Som exempel nämner de Marks kommun, där man hellre skulle välja att åka till Landvetter på 156:an och byta till tåget där, än att åka omvägen över den dåliga vägen till Kråketorp för att sedan åka vidare till Göteborg. Men då gäller det för Härryda kommun att få en pendlingsstation med billig parkering så att det går att pendla därifrån. Om det inte blir pendlingsstation vid Landvetter blir Kråketorp ändå intressant. 151 149 Intervju med samhällsbyggnadschef Bertil Widén, stadsarkitekt Lennart Dahlberg och administrativ chef Lotta Källström, Härryda kommun 2009-10-05 150 www.gr.to, hämtat 2010-01-10 151 Intervju med samhällsbyggnadschef Bertil Widén, stadsarkitekt Lennart Dahlberg och administrativ chef Lotta Källström, Härryda kommun 2009-10-05 50

Identitet När vi talar om vårt arbete, att hitta en identitet kring området kring Kråketorp, tycker tjänstemännen vi talade med att Hindås är den ort som sedan gammalt har en identitet som sommaroch vinterort för välbeställda Göteborgare. Bertil håller med oss om att det ändå finns någon identitet i regionen kring Kråketorp. Den service som byggs upp i Bollebygd gynnar även de som bor i Härryda kommuns östra delar, och det är bra. Det verkar som att de tror att satsning på att hitta identiteten är viktig och vi pratar om att anledningen till att Kungsbacka har växt så mycket är att de har en egen identitet men att exempelvis Bollebygd idag kanske saknar identitet eller varumärke. 152 Pendling Egentligen tycker Härryda kommun att det är ointressant med en höghastighetsbana i sig. Det de är ute efter är att det går att ha pendeltåg på höghastighetsbanan, och det är deras största strävan. De jobbar för stopp både i Mölnlycke, vid Landvetter flygplats och i Kråketorp. Vid Landvetter flygplats finns en vision om ett Airport city, där det ska finnas hotell, butiker, konferensanläggningar mm: ett regionalt shopping- och upplevelsecentrum på 100 000 120 000 m 2! Här kan också stormarknader få finnas. Idag arbetar man för att bevara centrum i Mölnlycke att inte bygga stormarknader i anslutning till centrum utan gynna den småskaliga handeln i centrum så att en basservice kan behållas och stärkas. Sällanköpshandel lokaliseras till särskilda ställen. 153 Trängselskatt Hur blir det med trängselskatten då? Jo, gränsen kommer antagligen att ligga strax väster om Landvetter flygplats, så det kommer att påverka kommunen i stor utsträckning. Trängselskatten trycker ju på beslut om kollektivtrafik. 154 152 Ibid. 153 Ibid. 154 Ibid. 51

Mark Läge för det goda livet Länsstyrelsens beskrivning av Mark är att kommunen vid sidan av Borås är dominerande inom svensk textilindustri. Det finns en välbevarad industrimiljö i Rydal. 155 Turism Marks kommuns logotyp 156 När vi besöker Marks kommun i Kinna möts vi av en turistinformation i receptionen som är betydligt mer innehållsrik än Härrydas, och framförallt Bollebygds. Vi kan få information om lokala attraktioner som vandrings-, kanot- och fiskeäventyr med detaljerade kartor och speciella leder. En s.k. kringeljakt har ordnats för barn, där man letar upp sevärdheter som ju har en symbol som ser ut som en kringla. Det märks att man lagt ner lite jobb på att ha relevant material framme. Här finns också turistinformation för Sjuhärad och hela Västsverige. Kvinnan i receptionen/turistbyrån berättar att många Markbor kommer hit och vill ha information inför en resa utanför kommunen. Äldre personer kommer hit och bokar och beställer eftersom de inte har tillgång till internet. Det kommer också en hel del turister till Marks kommun. Ofta undrar man över vilka textilföretag som finns att besöka i området. Det är väl inte de unga som kommer precis utan många medelålders och äldre. 157 Invånare och pendling Marks kommun är betydligt större till ytan än Härryda och Bollebygd. Mer än hälften av de ca 33 000 invånarna bor i området kring Kinna, Skene och Örby, som har ett par mil till Kråketorp och som därför i dagsläget inte ses som pendlingsavstånd om man ska vidare till Göteborg eller Borås. I området kring Sätila och Hyssna kan det vara mer intressant att pendla från Kråketorp, men vägen är ganska krokig och smal. Om en pendlingsstation hamnar vid Landvetter Flygplats skulle nog många hellre använda den, eftersom väg 156 är bättre att köra, tror Bertil Fermstad som är chef för övergripande miljöfrågor på Marks kommun i Kinna. Han tror också att om man väl har satt in sig i en varm och go bil på väg till jobbet, så ska det mycket till för att ställa den och byta till tåget. Fordonen kommer att förändras de närmaste 50 åren, så kanske man kan ta sig på ett miljövänligt sätt med bil? Liksom i Bollebygd och Härryda är det fler som pendlar ut än in till Marks kommun. Till Göteborg pendlar 2 477 personer, medan inpendlingen till kommunen är 489 personer. Till Borås pendlar 1 569 personer och till Mark från Borås 694 personer. 155 www.gis.lst.se/lanskartor/kommunbeskrivningar, hämtat 2009-09-27 156 http://www.mark.se/global/uppt%c3%a4ck%20mark/om%20mark/logotype%20kommunen%20mark/mark% 20Vapen.png, hämtat 2010-01-10 157 Besök i Marks kommunhus i Kinna, 2009-10 -06 52