Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:

RAPPORT 2013-09-20 Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:

Förord Tack till alla salixodlare som har tagit sig tid att svara på enkäten och dela med sig av sina erfarenheter. Tack till Lennart Edvardsson och Hans Tengström, Sal, Grästorp som ställde sina salixodlingar till förfogande för genomförande av den praktiska delen av projektet. Tack till Åsa Käck, Hushållningssällskapet, Väst som genomförde enkäten hos salixodlare samt genomförde studien av rötterna i jordprofilen under den praktiska delen av projektet. Tack till Fredrik och Daniel på XR miljöhantering, Skövde som genomförde all filmning med kamera samt spolning i täckdikningen. Tack till Kjell Gustafsson, agroväst och Pär Aronsson, SLU som varit med i projektets styrgrupp. Tack till Jordbruksverket som möjliggjorde studien genom finansiering. Skara september 2013 Carina Lindh LRF konsult AB Kämpagatan 1 532 36 SKARA 0511-345866 Carina.lindh@lrfkonsult.se Omslagsbilden: Jordprofil i studien Salixrötternas påverkan på täckdikningen. Foto: Carina Lindh, LRF konsult AB 2

Sammanfattning I många samtal med lantbrukare, där frågan ställs om de kan tänka sig att odla salix på sin åkermark får man oftast ett nej till svar på grund av att salixrötterna förstör täckdikningen. Trots många års odling av salix finns det ändå ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet egentligen är med salixrötter, som växer in i täckdikningarna. I denna förstudie har en enkätundersökning gjorts med salixodlare i Västra Götalands län samt Västmanland och Uppsala län för att kartlägga de erfarenheter som finns, gällande sin täckdikning och dess problem. Totalt har 125 salixodlare svarat på enkäten. Den visade totalt sett att 72 % (68 st av 94) av odlarna har salix på helt eller delvis täckdikad mark. 63 % (43 st av 68) av odlarna har inte upplevt några problem i sin täckdikning. Ca 37 % (25 st av 68) av odlarna som hade salix på helt eller delvis täckdikad mark upplever att det är eller har varit problem med dräneringen. Hos 22 % (15 st av 68) av odlarna har det på helt eller delvis dränerad mark, konstaterats rotinväxt. Då salix är en gröda med stort vattenbehov är det inte är säkert att inväxningen av rötter med en något sämre avvattning som följd på skiftet är ett problem under den tid det växer salix på skiftet. Det är först när kringliggande skiften påverkas eller när salixodlingen upphör som det är negativt. Ut i från de erfarenheter som framkom vid enkäten kan man säga att som odlare bör du utgå från att rötterna kan komma att växa in i dräneringen. Ett sätt att minska rötterna i stamledningarna, vattenledningar, avloppsledningar m.m. kan vara att lämna 10 12 m breda salix friagator ovanför dessa. I studien har det dessutom ingått en praktisk del där vi testat modern teknik som filmning av täckdikningar med syfte att se täckdikenas kondition samt spolning med varierande tryck, för att se om det går att rensa täckdikningen från rötter. Vid filmning kunde man se en ökning av rötter i täckdikningen vid salixodling, jämfört med den filmning som gjorts i en stamledning i spannmålsodling, där det inte fanns någon tendens till rötter. I samtliga täckdikningar som studerats har alla problem som t ex slam, sediment, deformationer, rottrådar, enstaka rötter och ansamlingar av rötter, graderats i en skala 1 till 4. Vid grad 1 och grad 2 är dessa inga problem då avvattningen inte påverkas nämnvärt. Det är först när man kommer upp i grad 3 och 4 som ett minskat flöde kan ses. Totalt har det uppkommit 6 anmärkningar på grad 3 och 2 anmärkning på grad 4. Av dessa totalt 8 anmärkningar är det enbart en anmärkning av grad 4 som gett näst intill ett totalt stopp på 99 %. Det man också kunde se var att det fanns mindre rötter i 2 tums plastslang, än i 2 tum tegelrör. Att filma täckdikningar kommer troligen aldrig att vara aktuellt i någon större omfattning hos enskilda lantbrukare, utan kan mer ses som ett hjälpmedel i studiesyfte. Spolning av täckdikningar skulle rent teknisk kunna användas mer av odlarna, för att rensa täckdikningar från eventuella rötter, slam och sediment, men faktorer som hur man kommer in i täckdikningen och bärighet i fält påverkar genomförandet av spolning. Spolning kan göras i täckdikningar från 50 mm (2 tum) och uppåt. Det man behöver tänka på vid spolning är att tegelrör inte skall spolas med högre tryck än 120 kg för då kan de glida isär eller spricka. Men helt klart, så förbättras täckdikningens funktion avsevärt vid spolning. 3

Innehåll 1. Inledning... 7 2. Mål... 7 3. Bakgrund... 7 4. Metod, urval och omfattning... 9 5. Resultat... 12 5:1 Västra Götalands län... 12 5:2 Västmanland och Uppsala län... 14 5:3 Företag som slutat med salix 2009... 15 5:4 Företag som slutat med salix 2005... 16 5:5 Test av teknik och metoder... 16 5:5:1 Kamera... 16 5:5:2 Spolning... 17 5:5:3 Rensband... 18 5:6 Bästa tidpunkt... 18 5:7 Val av gård/gårdar... 19 5:8 Grävning av inspektionsschakt... 20 5:9 Rötter i jordprofilen... 21 5:10 Jordprov... 21 5:11 Kamerainspektioner... 22 5:11:1 Gradering grad 1... 23 5:11:2 Gradering grad 2... 23 5:11:3 Gradering grad 3... 23 5:11:4 Gradering grad 4... 24 5:12 Spolningsarbeten... 24 5:12:1 Jämförelse av ospolad och spolad täckdikning... 26 5:13 Grop 1... 27 5:13:1 Koordinater... 27 5:13:2 Jordprovsanalys... 27 5:13:3 Rötter i jordprofilen... 27 5:13:4 Fakta om täckdikningen... 28 5:13:5 Kamerainspektion och spolning... 28 4

5:14 Grop 2... 29 5:14:1 Koordinater... 29 5:14:2 Jordprovsanalys... 29 5:14:3 Rötter i jordprofilen... 30 5:14:4 Fakta om täckdikningen... 31 5:14:5 Kamerainspektion och spolning... 31 5:15 Grop 3... 33 5:15:1 Koordinater... 33 5:15:2 Jordprovsanalys... 33 5:15:3 Rötter i jordprofilen... 33 5:15:4 Fakta om täckdikningen... 34 5:15:5 Kamerainspektion och spolning... 34 5:16 Grop 4... 35 5:16:1 Koordinater... 35 5:16:2 Jordprovsanalys... 35 5:16:3 Rötter i jordprofilen... 36 5:16:4 Fakta om täckdikningen... 37 5:16:5 Kamerainspektion och spolning... 37 5:17 Grop 5... 38 5:17:1 Koordinater... 38 5:17:2 Jordprovsanalys... 38 5:17:3 Rötter i jordprofilen... 38 5:17:4 Fakta om täckdikningen... 39 5:17:5 Kamerainspektion och spolning... 39 5:18 Utlopp 1 i kanal... 41 5:18:1 Koordinater... 41 5:18:2 Fakta om täckdikningen... 41 5:18:3 Kamerainspektion och spolning... 41 5:19 Utlopp 2 i kanal... 43 5:19:1 Koordinater... 43 5:19:2 Fakta om täckdikningen... 43 5:19:3 Kamerainspektion och spolning... 43 5:20 Kamerainspektioner och spolning i utlopp och brunnar... 44 5:21 Utlopp 1- i kanal, grannfastighet... 45 5:21:1 Koordinater... 45 5:21:2 Fakta om täckdikningen... 45 5:21:3 Kamerainspektion och spolning... 45 5:22 Brunn 1 mot Pukagården, grannfastighet... 46 5:22:1 Koordinater... 46 5:22:2 Fakta om täckdikningen... 46 5:22:3 Kamerainspektion och spolning... 46 5

5:23 Brunn 1 mot brunn 2, grannfastighet... 47 5:23:1 Koordinater... 47 5:23:2 Fakta om täckdikningen... 47 5:23:3 Kamerainspektion och spolning... 47 5:24 Brunn 2 vid väg, grannfastighet... 47 5:24:1 Koordinater... 48 5:24:2 Fakta om täckdikningen... 48 5:24:3 Kamerainspektion och spolning... 48 5:25 Brunn 3 - mot brunn 2, grannfastighet... 48 5:25:1 Koordinater... 48 5:25:2 Fakta om täckdikningen... 48 5:25:3 Kamerainspektion och spolning... 48 5:26 Stamledning i spannmålsodling... 49 5:27 Sammanställning av kamerainspektioner... 49 5:28 Kostnad för filmning i täckdikningar... 50 5:28:1 Scenario 1, kamera och spolning i stamledning... 51 5:28:2 Scenario 2, kamera och spolning i sug -och stamledning 51 5:29 Kostnad för spolning av täckdikningar... 51 5:29:1 Scenario 3, spolning i stamledning... 52 5:29:2 Scenario 4, spolning i sug -och stamledning... 52 6. Diskussion... 52 6:1 Frågeställningar som bör utredas vidare... 54 6:2 Hur går man vidare... 55 7. Slutsats... 56 8. Referenser... 57 Tabellbilaga 1. Kartläggning av salixrötternas påverkan på täckdikningen.. 59 1:2 Sammanfattande tabeller... 77 1:3 Kommentarer från företagarna... 80 1:4 Frågor till odlare av salix... 117 1:5 Frågor till före detta odlare av salix... 121 Tabellbilaga 2. Analysrapport... 125 6

1. Inledning Förstudien har utförts av Carina Lindh på LRF konsult AB i Skara, på uppdrag av Agroväst/ Energigården. I många samtal med lantbrukare, där frågan ställs om de kan tänka sig att odla salix på sin åkermark får man oftast ett nej till svar på grund av att salixrötterna förstör täckdikningen. Trots många års odling av salix finns det ändå ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet egentligen är med salixrötter, som växer in i täckdikningarna. I denna förstudie har 125 salixodlare eller före detta salixodlare intervjuats om sina erfarenheter om sin täckdikning och dess funktion under den tid det växt salix på åkermarken. I förstudien har det även ingått en praktisk del där modern teknik, som kamera inspektioner och spolning har testats. Detta för att se om det utan grävning går att se hur en täckdiknings kondition är samt hur spolning med varierande tryck kan rensa en täckdikning från rötter. Projektet är finansierat av Jordbruksverket. 2. Mål Projektets mål är att: Kartlägga de erfarenheter som finns gällande salixrötters påverkan på täckdikningen hos salixodlare i Västra Götaland, Uppsala och/eller i Västmanlands län. Finna lämplig teknik för att kunna identifiera problem i täckdikningen orsakad av salix samt se hur utbrett problemen med rötter kan vara i täckdikningen. Ta fram en mer preciserad fortsättningsansökan som avses lämnas in till SLF. 3. Bakgrund Salix började odlas på försök i Sverige under 1970-talet, men fick sitt genombrott först i början av 1990-talet genom omställning -90. Sedan andra halvan av 1990-talet har salix arealen länge varit mer eller mindre konstant ca 15 000 hektar. År 2013 finns det ca 13 700 hektar av salix i Sverige enligt Jordbruksverkets statistik. Nyplanteringen av salix i Sverige ligger enligt Lantmännen Agroenergi på ca 100 hektar/år, vilket inte uppväger den areal som bryts upp. Intresset från lantbrukarna för att nyplantera och/eller omplantera redan befintliga odlingar av salix är mycket svagt och lönsamheten för grödan har under en längre tid uppfattats som otillräcklig av många odlare. Samtidigt framstår grödan som förhållandevis lönsam i de jämförande ekonomiska kalkyler som utarbetats av docent Håkan Rosenqvist (1). En fråga som man då kan ställa sig är varför inte salixodlingen ökar i Sverige? Är det fel på rådgivningen om grödan eller finns det andra aspekter som kan göra att salixgrödan hamnar i skymundan jämfört med andra grödor? Något som ytterligare kan ha bidragit till grödans tvivelaktiga rykte är återkommande maskinhaverier och ogynnsam väderlek vid skörd, vilket försvårat eller fördröjt skörden. Energimyndigheten har nu initierat flera utvecklingsprojekt för att förbättra 7

skördemaskinernas prestanda och tillgänglighet. En telefonenkät har genomförts i Västra Götaland, Västmanland och Västerbotten med syfte att utreda varför man väljer att inte odla sin mark utan istället väljer att lägga den i träda (Lindh Carina, 2009) (2). I enkätstudien togs bl.a. frågan upp hur lantbrukarna såg på möjligheten att använda trädan till odling av bioenergi, bl.a. salix. Av svaren framkom att ett av de vanligaste skälen för att inte odla salix på sin åkermark var att grödan negativt påverkar täckdikningen genom rotinväxt i dräneringsledningarna. Att denna inställning är vanlig bland lantbrukare styrks ytterligare i två genomförda telefonenkäter med salixodlare i Västra Götaland, dels i ett elevarbete vid BYS (Biologiska Yrkeshögskolan i Skara) (3) om lönsamheten för salixodling, dels i ett projekt inom VärmeForsk Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i värmeverk (4). Det finns idag ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet är med att salixrötterna växer in i dräneringsledningar. Ett examensarbete vid SLU (Larsson & Käck, 1991) (5) presenterar en studie av salixrötter i dräneringsledningar i 7 salixodlingar i Mellansverige. Resultatet från denna studie kan sammanfattas enligt tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av resultat från studien av Larsson & Käck (1991) Bestånds ålder vid inventering Plats Jordart och dränering 1990 Resultat Ultuna 1, Uppsala län Ultuna 2, Uppsala län Rundelen, Östergötlands län Lilla Ljunga, Östergötlands län Grimstad, Östergötlands län Styv lera. Dränerad med 4 plaströr 1986. Styv lera. Dränerad med 4 plaströr 1983 Kompakterad, strukturskadad, mullfattig, mkt styv lera. Dränerad med tegelrör 1929 Organogen jord. Dränerad med 2 plaströr 1984 Mo. Dränerad med 2 släta plaströr ca 1965 9 år 6 år 4 år 2 år 4 år Salixrötter i nämnvärd omfattning i 1 av 5 provpunkter Enstaka salixrötter i 2 av 6 provpunkter. Lera i ledningarna Salixrötter i 3 av 3 provpunkter. Rören halvfulla med jord Liten mängd salixrötter i 1 av 3 provpunkter. Betydande mängder rötter av andra växter i denna provpunkt. Ledningarna till hälften fyllda med järnutfällningar Betydande mängd rötter i 3 av 3 provpunkter, varav ca hälften salixrötter. Järnutfällningar i ledningarna 8

Äng, Örebro län Bennebo, Västmanlands län Kompakt, mjälig lera. Dränerad med 2 plaströr 1981 Mulljord med gyttjelera i alven. Dränerad ca 1925 med stamledning av 4 cementrör 3 år 4 år Ett fåtal salixrötter i 3 av 3 provpunkter. Lera i botten av dräneringsledningarna Inga rötter funna i någon av de tre provpunkterna på stamledningen Utöver denna studie finns det uppgifter om att Lennart de Maré på dåvarande Lantbruksstyrelsen undersökte inväxtningsförloppet i en salixodling under 1980-talet och fann att rötterna trängde in i skarvarna mellan cementrör respektive i slitsarna i plaströr (6). Det är således detta underlag som idag är tillgängligt när det gäller att bedöma om och i så fall hur stort problem är med inväxtning av salixrötter i dräneringsledningar. Det finns sannolikt salixodlare med egen erfarenhet av rötter i dräneringsledningar, men det saknas en systematisk uppföljning och sammanställning av detta. 4. Metod, urval och omfattning Kartläggning av erfarenheter Jordbruksverket har tagit fram samtliga lantbrukare som sökt EU stöd i SAM 2005, SAM 2009 och SAM 2010, med grödkod 65. Området har begränsats till Västra Götaland, Uppsala samt Västmanlands län. Från SAM 2010 har de 50 största odlarna av salix i Västra Götaland och de 50 största salixodlarna i Uppsala och Västmanland valts ut för deltagande i enkätundersökningen. Vid en jämförelse med SAM 2010, har salixodlare med sista år för ansökning om utbetalning av gårdsstöd för salix i Sam 2005 och SAM 2009 resulterat i listor över brukare som antas upphört med sin odling av salix detta år. Utifrån dessa listor har de 15 största före detta odlarna med slutår 2005 valts ut från Västra Götaland, Uppsala och Västmanlands län. Från dessa län har motsvarande antal före detta odlare med slutår 2009 valts ut efter samma parametrar. Förutom dessa 15 odlare i vartdera länet har reserver tagits fram från SAM 2005 och SAM 2009, då viss osäkerhet finns om företag från främst 2005 fortfarande är aktuella som företag. Från samtliga listor från Jordbruksverket har salixodlingar som drivits som dödsbo plockats bort på grund av svårigheter att få fram fakta om dessa odlingar. Totalt omfattar enkätundersökningen 100 stycken odlare som odlar salix idag samt 31 stycken före detta odlare av salix som kontaktas genom utskick av informationsoch presentationsbrev samt frågeformulär. Utskicken följdes upp med telefonsamtal. Av de 100 odlare som fick utskicket intervjuades 94 stycken. Av de sex som inte intervjuades var det en som inte ville svara på några frågor och fem som det inte gick 9

att få kontakt med trots upprepade försök vid olika tidpunkter i veckan och på dagen. Minst sju försök har gjorts med vardera odlaren. Telefonintervjuer har gjorts med: de 47 största odlarna av salix i Västra Götaland de 47 största odlarna i Uppsala eller Västmanland 31 lantbrukare som har slutat med salix Under telefonintervjun användes det frågeformulär som LRF konsult AB tagit fram, se bilaga 1:4 och 1:5. Följande frågeställningar belystes: Vilka konstaterade skador från salixrötter finns i täckdikningen? Vilka observationer finns som tyder på problem med täckdikningen? Är problemen större vid någon viss jordart? Ökar problemen vid stigande ålder på salixbeståndet? Kan man se någon skillnad i täckdikningens funktion efter det att salixen har brutits upp och om så är fallet efter hur många år syntes någon skillnad? Lämplig teknik för att kunna identifiera problem i täckdikningen I projektet har en praktisk del ingått där målet har varit att testa metoder och teknik för fastställande av en täckdiknings kondition. De tekniska lösningar som skall testats är: Kamera, spolning och rensband. Frågeställningar som ska utredas är: Finns någon teknik för att mäta en täckdiknings funktion? Finns det teknik som gör att man kan gå in med en kamera i en 2 tums täckdikning (sugledning) alternativt stamledningar för att se om en eventuell igenväxtning kan ses som punktvisa stopp i täckdikningssystemet eller är det mer utbrett i hela systemet? Kan man på något sätt hitta en teknik som finns idag för att se hur stor del av täckdikningen som påverkats av salixodlingen? Vid igenväxtning inuti en täckdikning kan täckdikningen rensas med den teknik som idag finns för spolning av täckdikning? När på året ska projekt genomföras för att uppnå bästa resultat för genomförande år 2? Hur hittar vi rätt odlingar? Hur utvärderar man resultatet? Innan vi har kunnat genomföra den praktiska delen har kontakt tagits med JTI samt med företag som idag arbetar med inspektion med kamera i avloppsrör och dräneringar runt byggnationer samt spolningsföretag. Genom anbud har en auktoriserad operatör valts att genomföra inspektionerna med kamera samt utföra spolningsarbeten. Val av gårdar Vid kartläggningen av erfarenheter bland salixodlare, har frågan ställts om de är intresserade av att vara med i en studie. Utifrån dessa svar har möjliga gårdar tagits fram. Vid val av gårdar har det också tagits hänsyn till salixens skördetidpunkt, stubbhöjd, gräsbevuxna kant zoner, markens bärighet, närhet till väg, viss hänsyn 10

har också tagits till jordart. I förstudiens praktiska del har enbart gårdar i Västra Götaland beaktats. Grävningsarbeten All grävning har utförts av ett lokalt etablerat gräv -och täckdikningsföretag. Innan grävningsarbeten har påbörjats har det gjorts en ledningskoll av grävfirman för att hitta eventuellt nedgrävda kablar i marken. Platsen för grävning har valts ut genom att se efter lämpliga platser på täckdikningskartan samt efter odlarens egna erfarenheter av sin täckdikning. Enda krav som ställts är att rörmaterialet i sugledningar måste vara av både lergods och plast samt vara i dimensionerna 2 tum och 3 tum. Grävningen utfördes någon dag innan inspektionerna påbörjades, dock öppnades inte täckdikningen förrän kamerainspektionen gjordes. Grävningsschakten låg sedan öppna fram till alla studier var gjorda. Grävningsschakten fylldes då igen av odlaren med traktor och lastare. Totalt har 5 grävningsschakt grävts ovanför täckdikningen. Räkning av rötter i jordprofil Räkning av rötter har gjorts i varje grävningsschakt. Täckdikningen är placerad i 0- punkten. Första nivå av rötterna är räknade mellan 0-10 cm, nästa 10-20 cm, 20-30 cm, 30-40 cm, 40-50 cm, 50-60 cm, 60-70 cm, 70-80 cm och mer än 80 cm. Dimensioneringen av rötterna klassas i fyra klasser; mindre än 1mm, 1-2 mm, 2-5 mm samt över 5 mm. Jordprov Jordprov har tagits i grävningsschakten, i markytan och i alven vid ca 50 cm djup. Jordproverna har tagits med jordborr och skickats i provlådor för analys. Utförande av inspektioner med kamera Genom anbud har en auktoriserad operatör (Xr miljöhantering, Skövde) valts att genomföra inspektionerna med kamera samt utfört spolningsarbeten. Vid kamerainspektion har kamerabussen parkerats så nära utloppet, inspektionsbrunn eller det grävda schaktet, som möjligt. I det grävda schaktet har täckdikningen öppnats. På samtliga inspektionsställen har storlek på kamerahuvud valts utifrån täckdikningens dimension. I 50 mm (2 tums) ledningar har en 40 mm kamera med rakseende använts. I 75 mm (3 tum) har en 55 mm kamera med rakseende använts. I 100 mm (4 tums) ledningar upp till 150 mm (6 tum) har en 55 mm kamera, rakseende, med förhöjningsring använts. Kameran har förts med handkraft in i täckdikningen. Där sediment och lera varit ett problem i täckdikningarna har en ursköljning skett innan ny kamerainspektion gjorts. Vid problem med rötter, trådar, sediment, lera har ytterligare spolning skett i täckdikning, innan ny inspektion med kamera gjorts. Ingång med kamera har skett i de 5 inspektionsschakten samt i 2 utlopp i kanal samt ytterligare i ett utlopp i kanal och brunnar på intilliggande fastighet. Kamerainspektionerna har skett både i med och motfall av täckdikningen. 11

Spolning av täckdikningar Ansvarig person för spolning har valt utrustning utifrån behovet. I de flesta fall har spolning skett med ½ tum slang. I några enstaka fall har 1-1/4 tum använts. Spolarmunstycke har också valts efter behov. Vanligast förekommande spolarmunsstycket har varit BL-patent, men vid något tillfälle har s.k. isbrytarmunsstycke använts. Spolning av ledningar har gjorts med varierande tryck, anpassat efter behovet. De flesta inspektionerna med kamera har krävt en lätt ursköljning av täckdikningen, innan ingång med kamera har skett. Som lägsta tryck har använts 20 kg med en beräknad vattenmängd på 20 liter per minut upp till 78 kg tryck med en beräknad vattenmängd på ca 60 liter per minut. Vid spolning för att rensa täckdikningen, har trycket varierat från 78 kg tryck motsvarande ca 60 liter per minut upp till 150 kg med en beräknad vattenmängd på 200 liter per minut. 5. Resultat Enligt den enkätundersökning som gjorts med salixodlare i Västra Götaland, Uppsala och Västmanlands län har 72 % (68 st av 94) av företagen salix på helt eller delvis täckdikad mark. 63 % (43 st av 68) av företagen har inte upplevt några problem. Ca 37 % (25 st av 68) av företagen med salix på helt eller delvis täckdikad mark upplever att det är eller har varit problem med dräneringen. På 22 % (15 st av 68) av företagen med salix på helt eller delvis dränerad mark har rotinväxt konstaterats. De 31 företag som har eller skulle ha slutat med salix 2005 och 2009 är inte medräknade ovan. Drygt hälften (52 %) av dräneringarna var gjorda på 1950-talet eller tidigare. Då var det vanligast med tegelrör i sugledningar samt tegel eller cement i stammar. Dessutom användes sällan något annat täckmaterial än matjord. Intervjuade odlare har fått svara på frågan om de inte har problem eller har haft problem med täckdikningen under den tid som det växt salix på arealen. Vid intervjun fick de gradera på en skala från 0 10. 0 indikerar att de inte har upplevt några direkta problem. 10 betyder att det är helt tätt i någon ledning. På 18 % av företagen med helt eller delvis täckdikad mark graderar man sina problem som 6 eller mer. Observera att en 10:a indikerar att det varit problem på ett eller flera fläckar och är ingen bedömning av hela fältet. För mer ingående studie av rapporten Kartläggning av salixrötternas påverkan på täckdikning, se bilaga 1. 5.1 Västra Götalands län Av de 47 företag som intervjuades var det ca 30 % (14 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, ca 4 % (2 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 64 % (30 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 2 % av de tillfrågade (1 12

styck) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 30 stycken, motsvarande 64 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera 40 %, lerjord 13 % och styv lera 10 % vanligast förekommande. Övriga jordarter som t.ex. sandjordar och mulljordar 30 % samt de som inte vet vilken jordart de har 7 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 30 stycken motsvarande 64 %, är 3 % täckdikad under 1940-talet, 36 % under 1950-tal, 10 % under 1960-tal, 27 % under 1970 tal, 7 % under 1980 tal samt 17 % som ej vet när täckdikningen är gjord. Det vanligaste materialet i sugledningarna enligt studien var tegel med 64 %, medan det i stammarna var vanligast med cement 57 %. Se övrig fördelning i diagram 1 och 2. Diagram 1. Schematisk bild över material som använts i sugledning hos de 30 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. Diagram 2. Schematisk bild över material som använts i stamledningarna hos de 30 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 13

50 % (15 av 30) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. Övriga 50 % (15 av 30) har avvattningsproblem som påverkar salixfältet eller närliggande fält. Av dessa 15 är det 7 odlare som har grävt av täckdikningen och konstaterat stopp inne i täckdikningen. I två fall av dessa har stopp konstaterats, trots att odlingarna har en 6 meter respektive 10 meters bred gata över stamledningen. 5.2 Västmanland och Uppsala län Av de 47 företag som intervjuades var det ca 15 % (7 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 23 % (11 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 53 % (25 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 9 % av de tillfrågade (4 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 25 stycken, motsvarande 53 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera 50 %, styv lera 24 % och lerjord 12 % vanligast förekommande. Övriga jordarter som t.ex. sandjordar och mulljordar 6 % samt de som inte vet vilken jordart de har 8 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 25 stycken motsvarande 53 %, är 8 % täckdikad under 1920 talet, 16 % under 1930-tal, 4 % under 1940-talet, 36 % under 1950-tal, 12 % under 1960-tal, 12 % under 1970 tal, 12 % under 1980 tal. Det vanligaste materialet i sugledningarna enligt studien var tegel med 68 %, medan det i stammarna var vanligast med cement 40 %. Se övrig fördelning i diagram 3 och 4. Diagram 3. Schematisk bild över material som använts i sugledning hos de 25 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 14

Diagram 4. Schematisk bild över material som använts i stamledningarna hos de 25 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 64 % (16 av 25) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. På 32 % (8 av 25) har avvattningsproblem som påverkar salixfältet eller närliggande fält. Av dessa 8 är det 5 odlare som har grävt av täckdikningen och konstaterat stopp i täckdikningen. Det visade sig också att stammen låg grunt hos två av de 5 odlarna, 30 respektive 80 cm djup. 4 % (1 av 25) svarade att han ej vet om täckdikningen påverkats. 5.3 Företag som slutat med salix 2009 Av de 15 företag som intervjuades var det 20 % (3 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 40 % (6 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 27 % (4 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 13 % av de tillfrågade (2 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 4 stycken, motsvarande 27 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera den dominerande jordarten 50 %. Övriga jordarter är lättlera 25 % och 25 % sandjord med lerinslag. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 4 stycken motsvarande 27 %, är 25 % täckdikad under 1930-tal, 25 % under 1940-talet, 50 % under 1950-tal. Alla sugledningarna och stamledningar var av tegel. 50 % (2 av 4) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. På resterande 50 % (2 av 4) har det blivit problem med avvattning. Det är i stamledningarna som stopp har påvisats. En av odlarna har uppgett att det endast var ett skifte som problem uppkommit. Odlaren hade inte några egna idéer varför bara det fältet hade problem, när de andra hade samma odlingsförutsättningar. Sugledningarna verkade det inte vara några problem i. Ingen av de 4 före detta odlarna av salix kan se några skillnader i täckdikningens funktion, efter det att salixen brutits upp. 15

5.4 Företag som slutat med salix 2005 Av de 16 företag som intervjuades var det 12 % (2 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 12 % (2 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 56 % (9 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 20 % av de tillfrågade (3 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 9 stycken, motsvarande 56 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har är mellanlera den vanligaste förekommande jordarten 28 %. Övriga jordarter är 17 % lättlera, 11 % styv lera, mulljord 11 % samt de som ej vet vilken jordart de har 33 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 9 stycken motsvarande 56 %, är 22 % täckdikad under 1930-tal, 11 % under 1940-talet, 22 % under 1950-tal samt 45 % under 1960-tal. En sugledning var av plast med stam av betong hos en av odlarna, hos resterande 8 odlare var både sugledningar och stam av tegel. 33 % (3 av 9) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. 11 % (1 av 9) vet ej om salixodlingen har påverkat avvattning. Resterande 56 % (5 av 9) anser sig ha problem. Hos 2 av dessa 5 har rötter konstaterats inne i en stam. 1 av dessa har själv rensat sin täckdikning med rensband efter att salixodlingen upphört. Hos de övriga 3 odlarna har man noterat att det stod kvar vatten längre än tidigare. Ingen av de 9 före detta odlarna av salix kan se några skillnader i täckdikningens funktion, efter det att salixen brutits upp. 5:5 Test av teknik och metoder En del av projektet har varit att testa metoder och teknik för fastställande av en täckdiknings kondition. De tekniska lösningar som testats är: Kamera Spolning Rensband 5:5: 1 Kamera Det finns idag kamerautrustning som kan filma i täckdikningar från 40 mm, se bild 1, upp till 1600 mm. Kamerans huvud kan vara böjbart eller rakseende. Det rakseende huvudet kan enbart se framåt, medan ett böjbart huvud kan riktas mot sidorna och med denna funktion kan man då t ex se någon meter in i sugledning, när man filmar stamledningen. Rakseende kameror används främst i dimensioner från 40 mm upp till 150 mm. Rent tekniskt är det svårt att få en kamera med böjbart huvud att fungera inne i de mindre dimensionerna, men ny teknik är på gång där 75 mm (3 tum) skulle kunna filmas med böjbart huvud. I dimensioner 150 mm och uppåt kan en 55 mm kamera användas, den kompletteras då med en förhöjningsring som höjer upp kameran, vilket ger en bättre bild. Det finns även kameror med drivning (på vagn), dessa används enbart i större dimensioner av ledningar som t.ex. 6 tum och uppåt. Kamera med drivning kommer troligen inte att användas i någon större omfattning i samband med studier av täckdikningar, då dessa oftast inte använder sig av dessa 16

dimensioner. Räckvidden för kamerorna beror på rörålens längd. Standardlängden för rörålen är ca 60 m för kameror utan drivning och för kamera med drivning 400 m. Kameran kräver el som tas direkt från kamerabussen. Filmer och datainformation sparas i Tv2 och Tv3 filer som bla är läsbara för kommunernas datasystem, Vabas. Men går relativt lätt att öppna även i andra system, viss datasupport kan dock behövas. Efter inspektionerna med kamera har allt inspelat material överlämnats på CD skiva. Vid öppnandet av CD skivan startas inspelningarna i bifogat program. I samma program finns möjligheter att bland annat hämta ut stillbilder samt rapporter som visar eventuella problem enligt en graderad skala 1-4. Dataupptagning görs i både med -och motfall i täckdikningen det vill säga åt vilket håll vattnet avvattnas. Bild 1. Kamera TC 40 rakseende (40 mm kamerahuvud) 5:5: 2 Spolning Spolbilarna är utrustade med högtrycksspolning och uppsugning i samma bil och kan spola rent i ledningar i dimensioner mellan 50-1200 mm. I vissa spolbilar får endast rent vatten (dricksvatten) användas, spolbilarna fylls då på vid speciella vattendepåer. Det finns också spolbilar som kan hämta sitt vatten i närliggande vattendrag eller återanvända redan använt vatten genom filtrering. Spolbilen är utrustad med två olika dimensioner på slangar ½ tum och 1-1/4 tum. Spolbilens slang används även för att komma fram till där spolningen skall ske. Om man måste parkera långt ifrån, minskar den längd som finns för spolning. Man kan använda sig av förlängning men då minskar trycket vid spolningen. Dessutom kan man beroende på problem välja mellan ett antal munstycken som t.ex. BL-patent,BL missil, Global 17

EMF, Global GR, Global MF, Global IS, se bild 2. Det som skiljer sig mellan de olika munstyckena är hur många strålar den har samt om de är framåtriktade eller bakåtriktade eller en kombination av dessa. Spolbilschaufförerna kan också utföra rotskärning i betong, där enbart spolning inte räcker till. Rotskärningen är mekanisk med länk och drivs med hjälp av vatten. Detta kan göras i dimensioner 100-800 mm. I plastledningar kan man med ett roterande vattenmunsstycke få en liknande effekt. Bild 2. Global IS (även kallad Isbrytarmunstycke) arbetar med tre strålar framåt och bakåt spolning. Används i första hand till att ta upp stopp, isproppar mm. 5:5:3 Rensband I ett tidigt skede av den praktiska studien framkom det att rensband inte används idag av de etablerade firmorna som utför spolningsarbeten, utan har ersatts med spolning alternativt med rotskärning. Verkningsgraden är betydligt sämre med rensband än med rotskärning samt att resultatet inte blir lika bra. I den enkät som gjordes i början av projektet, bland salixodlare, framkom det dock att en salixodlare själv, gjort punktvis rensning med rensband i sin salixodling. Flödet blev bättre i täckdikningen efter denna åtgärd. Men då denna metod troligen aldrig kommer användas i någon större omfattning av odlarna själva, görs inga praktiska studier med rensband i detta projekt. 5:6 Bästa tidpunkt Då det krävs att man måste ta sig fram med både kamerabuss och spolbil ute i fält måste salixen vara skördad, vilket görs under vinter vårvinter. Bästa tidpunkt för kamerainspektioner och spolning är därmed på våren så snart det torkat upp. Salixen 18

får inte hinna växa för mycket efter skörd, för även detta hindrar fordonens framkomlighet. 5:7 Val av gård/gårdar Under studiens gång har det visat sig att val av gård kan vara ett problem då det är många faktorer som måste sammanfalla för att inspektionerna med kamera och spolning ska blir så optimal som möjligt. Förutom att hitta salixodlare som är intresserade av att vara med i en studie och då helst med olika jordarter, måste hänsyn tas till hur man kommer in i täckdikningen. Finns inspektionsbrunnar på salixskiftet, kan dessa vara en möjlig ingång in i täckdikningen. De kan då användas till kamerainspektioner i stamledningar samt vid spolning. En fördel med detta är att man kan göra inspektioner och spolning i växande salix samt slipper att gräva. Vid grävning måste kamerainspektioner och spolning ske i direkt närhet av skörd. Salixen får inte hinna växa för mycket efter skörden, dessutom kan en hög stubb, efter skörd, försvåra framkomligheten och i värsta fall stoppa både kamera och spolbil. Ytterligare parametrar som man måste tänka på är att marken måste bära ett tungt fordon, bara vattenmängden i en full spolbil är 10 000 liter. Den totala vikten på spolbilen är ca 30 ton. Vägar i direkt anslutning eller vändtegar ute i fält, som legat en längre tid är därför ett måste om inte skiftet i sig är körbart. En regnig period kan också ställa till med stora problem, då det inte bär ute i fält. Huvuddelen av inspektionerna har gjorts i en salixodling på Pukagården Sal, Grästorp, mellan den 20 augusti till och med den 5 september 2012 på ett skifte som bröts upp efter skörd, våren 2012 på grund av rostangrepp, se bild 3. Skiftets areal är ca 0,8 hektar, Hos samma odlare men på ett annat skifte med växande salix har dessutom ett utlopp i kanal studerats, där odlaren redan har ett konstaterat stopp. Bild 3. Salixskifte skördad i maj- återväxt nedslagen med totalröjare innan inspektion med kamera och spolningsarbeten 19

Skiftet som valts ut för inspektionerna, saknar brunnar. För att denna del i studien skall kunna studeras har ytterligare inspektioner gjorts på en grannfastighet i växande salix. På den fastigheten har enbart stamledningar studerats samt möjligheterna att gå in med kamera via brunnar. Från början var det planerat att ytterligare en gård med en lättare jord, skulle vara med i studien, men på grund av att salixen inte blev skördad som det var tänkt, fick den uteslutas ur studien. 5:8 Grävning av inspektionsschakt All grävning har utförts av en lokalt etablerad grävning och täckdikningsföretag med lång erfarenhet av grävning och täckdikningsarbeten. Innan grävningsarbeten har påbörjats har grävfirman gjort en ledningskoll, för att hitta eventuella nedgrävda kablar/ledningar i marken för t.ex. vatten/avlopp, el, telefon m.m. Detta är en mycket viktig åtgärd som måste göras innan grävning sker, annars kan det bli en stor kostnad att reparera skadade kablar och ledningar. För att komma in i täckdikningen har 5 inspektionsschakt grävts ovanför täckdikningen. I studien anges dessa som grop 1 grop 5. Platserna för inspektionsschakten valdes ut efter täckdikningskarta samt lantbrukarens erfarenheter av sin täckdikning. Enda krav som ställts är att rörmaterialet i sugledningar och stammar måste vara av både lergods och plast samt vara i dimensionerna 2 tum upp till 3 tum. Groparnas placering, se bild 4, samt dess koordinater, se tabell 2. Bild 4. Schematisk kartbild över skiftet. 1-5 anger groparnas placering. Ingång med kamera har skett både i med och mot fall av vattenavrinningen. Vattenavrinningen sker åt vänster på bilden med utlopp i kanal 20