Avhoppare från kriminella gäng

Länskriminalpolisen Avhopparverksamheten Vägledning avhoppare Datum 2013-11-04 1 (16) En vägledning för att lyckas med Avhoppare från kriminella gäng Postadress 106 75 Stockholm Org.nr 202100-0076 Besöksadress Norra Agnegatan 33-37 Stockholm Telefon 114 14 Telefax 08-401 00 19 E-post polismyndigheten.stockholm@polisen.se www.polisen.se/stockholms_lan

2 Till dig som arbetar med avhoppare Tack för att du läser den här skriften. Det här är en vägledning till dig som arbetar med avhoppare från kriminella gäng. Kanske du blivit rekommenderad att läsa den av någon av poliserna som arbetar med avhopparverksamhet, med anledning av att de har en avhoppare som är i akut behov av hjälp. En avhoppare, som är beroende av att myndigheterna runt omkring honom förstår hans situation och samordnar insatserna för att hjälpa honom på bästa sätt. I den här skriften har vi samlat några områden och faktorer som vi anser att man behöver ta hänsyn till när man arbetar med avhoppare. Har du några frågor till oss, eller synpunkter på det här dokumentet är du välkommen att ringa oss på telefonnummer 020-412 000. Den här texten gäller komplicerade avhopparärenden där avhopparen har en hög hotbild, och inte kan hanteras lokalt. Vid enklare avhopparärenden och där avhopparen är ung ska man i första hand hantera ärendet lokalt. Sociala insatsgrupper kan vara en lämplig ingång.

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Vad är en avhoppare? 4 Varför är det viktigt att hjälpa avhoppare? 4 Varför är det bråttom? 5 Vad behöver avhopparen hjälp med? 6 Skyddat boende 6 Tid att landa och regelbunden coachning 6 Ekonomiskt bistånd 7 Diagnos 8 Substansbruk (missbruk ) 9 Psykolog 9 Boendestödjare 10 Aktivitet under den skyddade boendetiden 10 Familjeperspektivet 11 God man 11 Skyddad identitet 11 Hjälp vid pågående polisutredning 12 Ta bort gängtatueringar 12 Sysselsättning 12 Flytt av bohag 12 Bostad på sikt 13 Social etablering på den nya orten 13 Fakta avhopparjouren 14 Sagan om Niklas 15 Flödesschema 16

4 1. Bakgrund Kriminella grupperingar, från löst sammansatta nätverk till tydligt strukturerade organisationer, framstår alltmer som ett samhällsproblem. För att bekämpa gängkriminalitet krävs att samhället erbjuder en hjälpande hand till de personer som önskar bryta upp sitt kriminella liv och istället börja leva ett hederligt liv. I betänkandet av Utredningen mot kriminella grupperingar (SOU 2010:15) framkommer att det behövs ett tydligt och samordnat stöd till personer som är motiverade att lämna en kriminell livsstil. Utredningen visar att allt fler av Kriminalvårdens klienter har kopplingar till kriminella grupperingar. Så många som 85 procent av de fängelsedömda gängmedlemmarna återfaller i brottslighet när de kommer ut. För att förhindra rekrytering till kriminella nätverk och underlätta avhopp, måste myndigheter och andra parter samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå. Därför har en rad myndigheter startat ett samarbetsprojekt kring avhopparverksamheten, som ska knytas nära verksamheten med sociala insatsgrupper. Stockholmspolisen startade en avhopparjour år 2012 dit man kan ringa om man ingår i ett kriminellt nätverk som man vill få stöd för att lämna. I augusti 2013 beslutades att avhopparjouren blir permanent. 2. Vad är en avhoppare? En avhoppare är en person som ingått i någon form av kriminellt nätverk, som ägnat sig åt grov organiserad brottslighet. Avhopparen har ofta hamnat i en situation som gör att han behöver lämna gänget akut. Att lämna ett gäng kan innebära att avhopparen utsätts för hot om dödligt våld och att han utpressas på en hög utträdesavgift. Det är vanligt att en avhoppare behöver flytta till hemligt ort och få skyddad identitet. 3. Varför är det viktigt att hjälpa avhoppare? Det finns ju många andra som är värda den här hjälpen bättre? Det är möjligt, eller till och med troligt, att avhopparen begått allvarliga brott i sitt liv som gängmedlem. Självklart ska man förkasta de gärningarna, men det betyder inte att vi ska döma människan bakom gärningarna. Det är viktigt att göra skillnad på person och handling. Ingen människa föds ond och ingen människa drömmer om att bli kriminell eller leva ett farligt liv med droger och olycka. Visst kan det vara så att

5 en del människor uttalar ett önskemål bland sina vänner om att bli kriminell, men vår erfarenhet är att när man talar i förtroende med individen så önskar de flesta ett stabilt liv med familj, arbete och ett bra boende. Olika omständigheter har lett till att personen hamnat i en kriminell livsstil. En gängmedlem vållar mycket lidande; han utgör ofta en fara för sig själv, sin omgivning, brottsoffer som hamnar i hans väg och indirekt även för nya potentiella gängmedlemmar som han värvar. Förutom det mänskliga lidandet, kan man även sätta en prislapp på vad en avhoppare kostar: Nationalekonom Ingvar Nilsson har räknat ut att en gängmedlem under 15 års aktiv tid kostar samhället cirka 23 miljoner kronor. Hjälper vi en avhoppare att sluta med kriminalitet sparar vi in mycket pengar, som istället kan läggas på annat. För att inte tala om den goda insatsen det skulle innebära för avhopparen och hans familj. Att hjälpa en avhoppare är dyrt och krävande under det första året, men det är viktigt att betrakta det som en långsiktig investering. Kan vi hjälpas åt att få avhopparen att bli en självständig individ som till och med inbringar skattemedel i framtiden- då sparar samhället mycket pengar. 4. Varför är det bråttom? Avhoppare kontaktar ofta oss under dramatiska förhållanden, när det redan uppstått en allvarlig situation. Han har provat olika utvägar, men har kanske insett att enda möjligheten för honom att undkomma med livet i behåll är att vända sig till polisen. Vi ser givetvis hellre att vi fångar upp individen i ett tidigare skede under mer lugna förhållanden, men verkligheten ser sällan ut på det sättet. Avhopparen kan ha hamnat i onåd, ibland på grund av kriminella uppgörelser som gått snett. Mordhoten kan vara ett faktum och avhopparen behöver snabbt stöd med olika koordinerade insatser. Avhopparen har en vana att klara sig i kriminella miljöer, men har redan uttömt de möjligheterna när han vänder sig till oss. Ofta har han provat att bo hos olika vänner i flera månader för att försöka gömma sig. Men gömställena har tagit slut, likaså hans kläder och fickpengar. Då vänder han sig till oss. Avhopparen har ofta negativa erfarenheter av myndigheter sedan tidigare.

6 När han vädjar om hjälp är det viktigt att myndigheterna ställer upp. Om avhopparen möter motstånd hos oss kan han fort ändra sig och återvända till kriminaliteten vilket kan vara livsfarligt med tanke på den hotbild han fått. Avhopparens motivation är viktig att bygga vidare på. Fönstret är bara öppet en liten stund, om vi inte finns där för honom då, stängs fönstret snabbt igen. Vad behöver avhopparen hjälp med? Alla avhoppare är unika och har olika behov av insatser. Här kommer vi presentera några stödinsatser som kan vara aktuella. 5. Skyddat boende Avhopparen kan behöva ett akut skyddat boende. Behovet kan uppstå i samma stund som avhopparen vänder sig till polisen, oavsett tid på dygnet. En avhoppare som behöver ett akut skyddat boende på grund av hot om allvarligt våld är att beteckna som ett brottsoffer. Socialtjänsten har enligt 5 kapitlet 11 Socialtjänstlagen en skyldighet att hjälpa brottsoffer. Enligt Socialstyrelsens rapport Brottsoffer och deras närstående- Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp nämns personer som lämnar destruktiva grupperingar, som en av de grupper som kan vara i behov av lämpligt skyddat boende ordnat av Socialtjänsten. Med lämpligt skyddat boende avses en plats där personen kan känna sig trygg och inte riskerar att utsättas för våld. Ett vandrarhem eller annat boende som delas med andra personer är sällan att anse som lämpligt boende för en avhoppare, då det finns risk för att andra boende känner igen avhopparen och meddelar det kriminella gänget. Kriminella nätverk har förgreningar och kontakter på många håll och det är vanligt att de efterlyser avhopparen genom att skicka ut bilder som sprids bland kriminella personer i olika städer. 6. Tid att landa och regelbunden coachning Avhopparen vänder sig till oss under en livskris. Han behöver tid att landa och kan inte genast kastas in i diskussioner kring sina framtidsplaner. Det måste få ta en viss tid innan man kan väcka de frågorna hos honom. I början av den här landningstiden så utser man ett par personer, coacher, som blir huvudansvariga för ärendet och börjar bygga ett förtroende med avhopparen. Coacherna behöver besöka av-

7 hopparen flera gånger i veckan om han bor på ett skyddat boende, samt ha daglig telefonkontakt. En coach kan vara exempelvis en polis, en socialsekreterare, en frivårdsinspektör eller en person från en frivilligorganisation. Det är lämpligt att coachen är utbildad i motiverande samtal. Förtroende och tillit är avgörande för att arbetet ska lyckas. Förtroende kommer inte över en dag, utan är något som växer fram. Ibland kan det minska tillfälligt, om myndigheterna eller avhopparen gör en avvikelse som inte var överenskommen. Vissa snedsteg måste dock tolereras. De som lever på ett skyddat boende får ofta villkor upprättade av de hjälpande myndigheterna, som till exempel att bryta alla tidigare kontakter med vänner, ibland även med familjen tillfälligt, samt avsluta sina konton på sociala medier. Detta gör det extra angeläget att man håller en daglig kontakt med avhopparen, som ju är helt isolerad från allt socialt liv. Under den här påfrestande perioden är det en del avhoppare som avbryter sin resa mot ett vanligt hederligt liv och återgår till det kriminella livet. En del avbryter det självmant och andra blir avskilda från avhopparverksamheten av myndigheterna på grund av upprepade snedsteg från överenskommelserna. Det betyder inte att myndigheterna vänder avhopparen ryggen. Han kanske bara inte är redo än, för att genomföra den här livsavgörande förändringen just nu. Kanske man kan hålla kontakten och göra ett nytt försök längre fram. Under tiden är han hänvisad till myndigheternas ordinarie verksamhet om han behöver stöd. 7. Ekonomiskt bistånd Från att ha levt på kriminella pengar, stryps plötsligt inflödet när någon blir avhoppare. Avhopparen behöver därför nödpengar som går till mat, hygienartiklar, kontantkort, ibland även till tobak och gymträning. Tobak kan tyckas slösaktigt att spendera pengar på när man är i en nödsituation, men kan vara viktigt för avhopparen under de rådande omständigheterna. Den här perioden är sällan rätt tillfälle för att sluta med ett tobaksberoende, även om det skulle spara pengar. Samma sak vad gäller gymträning, så kan det vara nödvändigt för avhopparens psykiska välbefinnande att få träna. Om det inte finns någon gymmöjlighet vid det skyddade boendet, är det lämpligt att köpa in enklare hemträningsutrustning till det skyddade boendet.

8 Socialtjänstens ekonomiska biståndsenheter kräver in en kontrolluppgift från Skatteverket och utdrag över avhopparens engagemang i banker och pantbanker för att göra en akut prövning om bistånd, innan ärendet handläggs enligt sedvanliga rutiner. Avhopparen behöver ofta hjälp med att ordna de blanketterna. 8. Diagnos Det är vanligt att avhopparen har någon diagnos, exempelvis ADHD, som inte är utredd av psykiatrin ännu. Eller så har avhopparen en fastställd diagnos, men har självmedicinerat den med narkotika istället för läkemedelsbehandling mot ADHD. Aggressionsproblem, hyperaktivitet, risktagande och dålig impulskontroll är vanliga egenskaper hos gängmedlemmar. Ofta har avhopparen känt på sig att det varit något som inte är som det ska. Han har hamnat i våldsamma situationer, kriminalitet, tagit narkotika för att lugna ner sig, inte klarat av att sköta en egen bostad, haft problem med ekonomin och kontakt med myndigheter osv. Får avhopparen hjälp med att verkligen undersöka sin psykiska ohälsa, finns det goda möjligheter till diagnostisering och medicinering som underlättar till en lugnare och stabilare tillvaro utan kriminalitet. En avhoppare med psykiska problem behöver initialt dagligt stöd för att kunna hantera alla myndighetskontakter som krävs för att återanpassa sig till ett vanligt liv. Det går sällan att säga till en avhoppare som bor på ett skyddat boende att han ska ringa till en myndighet under telefontid för att boka en besökstid, ordna fram de blanketter som behövs för att till exempel ansöka om ekonomiskt bistånd, boka en tid hos psykiatrin, eller leta efter bostad och arbete. Det kanske är mer rimligt att man är nöjd när avhopparen gjort sådana framsteg att han går upp själv på morgonen, utan att man ringer och väcker honom. Myndigheterna får anpassa sig efter avhopparens förutsättningar, och inte tvärtom. Det är inte rimligt att lägga fler processer på avhopparen än han klarar av, för då ger han upp. Om avhopparen har allvarliga psykiska problem, krävs det att man utreder och sätter in lämpliga åtgärder innan det ens är möjligt att ta nästa steg och se vad avhopparen ska välja för inriktning i början på sin nya livsstil. Ibland behöver man åka akut med avhopparen till psykiatrin för att få något nödvändigt läkemedel utskrivet i avvaktan på den psykiatriska utredningen.

9 9. Substansbruk (missbruk) Avhoppare har så gott som alltid någon form av substansbruksproblem. Ofta finns både alkohol- och narkotikamissbruk med i bilden. För att kunna hjälpa en avhoppare behöver han bli fri från sitt substansbruk, annars kommer det inte lyckas. Det är viktigt att avhopparen varken har tillgång till alkohol eller narkotika, vilket också bör vara ett av samarbetsvillkoren. Avhopparen kanske inte betraktar sig själv som en missbrukare, även fast han brukat narkotika dagligen. Desperata försök att få hjälp med utskrivning av beroendeframkallande läkemedel förekommer och när han nekas till det på grund av sin dokumenterade substansbruksproblematik kan det mötas med ilska och frustration. Om avhopparen har en psykisk diagnos i kombination med substansbruksproblem, är det extra viktigt att i ett tidigt skede ta kontakt med missbruksvården. För att psykiatrin ska kunna göra en utredning krävs det nämligen att personen är helt drogfri. Svår ångest kan drabba avhopparen under tiden han bor på det skyddade boendet. Ångesten kan vara en kombination av psykiskt trauma och drogavvänjning. 10. Psykolog Avhoppare har ofta haft en brokig uppväxt, där föräldrarna inte kunnat erbjuda den omsorg som ett barn behöver. Det är vanligt att pappan inte närvarat under uppväxten, eller att han inte kunnat vara den förebilden som han önskade vara. Avhopparen kan ha varit placerad på familjehem, suttit på ungdomsanstalt och i fängelse. När man tar sig an en avhoppare finns det ofta en mängd svek i uppväxten som är obearbetade. Outredda konflikter inom familjen är vanligt. Dessutom har avhopparen troligtvis begått allvarliga brottsliga gärningar mot andra personer, som han aldrig stannat upp och reflekterat över förrän nu. När en avhoppare hamnar på ett skyddat boende och för första gången sitter stilla, isolerad och utan narkotika, kommer verkligheten ikapp för första gången på länge. Han kan drabbas av svår ångest. Ångesten kan vara en kombination av psykiskt trauma och drogavvänjning. Då är

10 det viktigt att erbjuda psykologhjälp. Psykiatrin kan sedan vara aktuell för avhopparen i flera år framöver. Fler avhoppare drabbas av posttraumatisk stress. Ett annat alternativ, eller ett komplement till psykolog, kan vara att avhopparen får träffa före detta kriminella i frivilligorganisationer. De kan vara till stor hjälp för avhopparen, genom att ingjuta fortsatt hopp och motivation. De kan även ha rollen som coacher. Avhopparen kan känna en samhörighet med dem och få tips om hur han kan lyckas med sin resa mot sitt nya liv. 11. Boendestödjare Det kan vara så att avhopparen aldrig haft förutsättningar för att lära sig hur man sköter ett hushåll. Det, i kombination med en diagnos och ett rörigt liv i kriminalitet kan göra så att man oavsett avhopparens ålder, kan behöva lära honom från början med små steg i taget. Hur man gör när man går upp på morgonen, handlar mat i affären, lagar mat, tvättar, städar och sköter sin hygien. Om avhopparen sitter på ett skyddat boende kan han vara i behov av täta besök av boendestödjare, där man hjälper honom med hans vardagliga sysslor. Boendestödjaren behöver inte vara samma person som coachen. Avhopparen kan också behöva hjälp med att hämta tillhörigheter från sina tidiga boenden om man anser att det är riskfritt. Exempelvis kläder och Tv-spel. Även tiden efter det skyddade boendet kan avhopparen vara i behov av boendestödjare en tid framöver. 12. Aktivitet under den skyddade boendetiden När avhopparen valt bort kriminaliteten är det viktigt att han får fylla det med något annat väsentligt innehåll. Något som är positivt och upplyftande, som till exempel träning, Tv-spel, läsa, måla eller något annat som han tycker om. Om man inte fyller tomrummet med något, riskerar han att återfalla i brott. Det kan vara viktigt att se till att avhopparen får komma iväg på någon upplyftande aktivitet någonstans, gärna tillsammans med en släkting eller någon annan person som betyder mycket för honom.

11 13. Familjeperspektivet Att hjälpa avhopparen och hans familj utifrån ett familjeperspektiv är oftast otroligt uppskattat av avhopparens familj. Det kan till och med vara nödvändigt. Det är viktigt att man förklarar för avhopparen att man behöver hans samtycke för att ta kontakt med vissa familjemedlemmar som ett led i hans återanpassning. Det kan vara så att andra familjemedlemmar också behöver hjälp, för att man ska lyckas med avhopparen. Om han till exempel har en pappa eller bröder som är kriminella, så är det viktigt att försöka få med dem i arbetet om man ska lyckas. Kanske behöver ytterligare en familjemedlem få möjlighet att bli avhoppare, eller åtminstone erbjudas vissa stödinsatser. Om avhopparen har en egen familj; ett barn eller en partner, så säger forskningen att förutsättningarna ökar för att han ska lyckas lämna kriminaliteten och börja leva ett vanligt liv. Det kan dock vara så att modern och barnet blivit svikna så många gånger, att de i början inte vågar tro på att avhopparen verkligen menar allvar denna gång. Man måste också vara vaksam på att avhopparen kan ha utsatt sin familj för hot och våld, även om det inte kommit till myndigheternas kännedom. Kanske en återförening rent av kan vara farlig i en sådan situation. Ibland är den här perioden ett utmärkt tillfälle för att försöka återuppta kontakten med släktingar som avhopparen inte haft kontakt med på länge, på grund av sitt kriminella liv. Goda band stärker förutsättningarna för en återanpassning till samhället. 14. God man Avhoppare med en psykiatrisk diagnos kan behöva hjälp med att ansöka om en god man, som hjälper till med myndighetskontakter, fylla i blanketter, sköta ekonomin och så vidare. När det gäller ekonomin så kan skuldsanering via Kronofogdemyndigheten bli en av de saker avhopparen behöver hjälp med. 15. Skyddad identitet Om avhopparen är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan han med hjälp av polisen ansöka om skyddade personuppgifter genom sekretessmarkering eller kvarskrivning hos Skatteverket.

12 16. Hjälp vid pågående polisutredning Det kan vara så att avhopparen är inblandad i en polisutredning, som har med den uppkomna hotbilden att göra. Ibland är avhopparen målsägande och ibland misstänkt. Det kan också finnas gamla ärenden som snart leder till rättegång, där avhopparen är part i målet. Polisens avhopparverksamhet sköter kontakten med utredarna och ser till att avhopparen får det skydd som behövs. 17. Ta bort gängtatueringar Avhopparen kan behöva hjälp av landstinget med att ta bort gängtatueringar från kroppen. Dels för att kunna röra sig anonymt bland folk, men också för att minimera hotbilden. Det finns flera exempel på när gäng med rått våld tagit bort tatueringar från före detta gängmedlemmar. Via sin husläkare kan avhopparen lotsas vidare till lasermottagningar som genom upprepade behandlingar tar bort tatueringarna. Mottagningen fakturerar sedan landstinget för kostnaderna. 18. Sysselsättning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är viktiga att kontakta för att avhopparen ska komma igång med en sysselsättning. Många avhoppare har ofullständiga studieresultat och påbörjade yrkesutbildningar som aldrig avslutats. Om avhopparen har stora problem med psykisk ohälsa och missbruksproblem kan det först bli aktuellt med en viss tids sjukskrivning innan han är redo för studier eller arbetsliv. Ett möte med Arbetsförmedlingen kan ändå vara på sin plats, då man ofta upplever det som inspirerande. Arbetsförmedlingen erbjuder många möjligheter för att lotsa före detta kriminella in i arbetslivet. 19. Flytt av bohag Avhopparen kan inte vistas vid sin gamla bostad, om han har en sådan. Ofta har avhopparen bott hos olika personer och har sina tillhörigheter utspridda hos släkt och vänner. Packning och flytt till den nya orten behöver ofta ordnas av någon annan. Om det inte finns någon pålitlig person i avhopparens närhet, behöver myndigheterna hjälpa avhopparen med packning och flytt.

13 20. Bostad på sikt Avhopparen behöver flytta till en plats där han kan vara trygg och leva ett vanligt liv utan någon risk för fysiskt angrepp. Han måste själv fundera på var han själv kan tänka sig att bo. Det blir sällan en lyckad lösning, om man försöker placera avhopparen på en plats där han inte själv fått vara med och tycka till och påverka. Ibland är en familjehemsplacering lämpligt för avhopparen. Det finns särskilda familjehem som tar emot placeringar av vuxna före detta kriminella män. Om avhopparen flyttar till ett annat län är det av största vikt att man gör en ordentlig överlämning till den mottagande kommunens myndigheter. Man behöver dessutom fortsätta ha kontakt med avhopparen och den mottagande kommunens myndigheter under en övergångstid, både via telefon och med besök. När det gått en lång tid, kanske upp till ett år, kan det vara lämpligt att avsluta avhopparärendet. Då behöver avhopparen informeras om det. Det behöver framgå tydligt när en överlämning sker eller när man anser att avhopparärendet är avslutat och vilka stödinsatser som kommer fortgå. 21. Social etablering på den nya orten I den nya bostadsorten behöver avhopparen hjälp med att skaffa sig ett nytt socialt nätverk. Det kan vara på hans nya arbetsplats, inom en fritidsaktivitet, eller tillsammans med en frivilligorganisation. Om avhopparen inte får stöd med detta, kan det lätt bli så att han söker sig till nya kriminella förmågor på orten. Då löper han stor risk att återfalla i kriminalitet.

14 Avhopparjouren 020-412 000 För dig som vill lämna ett kriminellt gäng och riskerar att utsättas för allvarligt hot om våld. Faktaruta Avhopparjouren När man ringer det särskilda avhopparnumret kommer man till en polis med särskild kompetens inom området, som man kan rådfråga anonymt om man vill. Om polisen anser att personen bedöms vara en potentiell avhoppare, kan en tid bestämmas för en första intervju. Efter intervjun görs en bedömning om personen uppfyller kriterierna för att få stöd av avhopparverksamheten. Om personen behöver skydd hanteras det enligt polisens sedvanliga rutiner som gäller när en person är allvarligt hotad. Det viktigaste kriteriet hos avhopparen är motivationen. Avhopparen behöver känna en stark motivation till att lämna kriminaliteten, och klara av en tuff period där isolering på hemlig ort ofta är nödvändig innan man blickar framåt och tar nästa steg. Länskriminalpolisen har inget avhopparprogram med erbjudanden som avhopparen kan välja på. Istället försöker man utgå från individens förutsättningar och önskemål. I samverkan med berörda aktörer som till exempel socialtjänsten, psykiatrin och Arbetsförmedlingen stötta individen under hans resa mot sitt nya hederliga liv.

15 Sagan om Niklas -HALLÅ VAD HÄNDER?! Så svarar Niklas i telefon varje morgon när vi ringer till hans skyddade boende och väcker honom. Han är inte van vid att någon ringer honom för att fråga hur han mår och för att han ska gå upp och äta frukost. Han har levt ett liv där folk ringer för att något tråkigt har hänt, eller för att han ska stå ute på gatan om två minuter för att gänget ska hämta upp honom och sen åka iväg och begå ett brott. Niklas uppväxt? Hans familj är drabbad av självmord, alkoholism, narkotika, kriminalitet och psykiska sjukdomar. Han har dessutom skickats runt mellan olika familjehem sedan han var liten pojke, för att ingen orkat med honom och hans grava ADHD som ingen hjälpt honom med. Nu kan Niklas inte fly från verkligheten längre, genom att knarka eller åka iväg och begå något brott. Allt tragiskt han varit med om och allt ont han gjort mot andra människor kommer ikapp. Posttraumatisk stress och avtändning från narkotikan på samma gång. Svår ångest. Han kan inte sova. När han väl somnar drömmer han hemska mardrömmar. Lyckas vi hjälpa Niklas att starta ett nytt liv så hjälper vi honom, hans familj, framtida (lyckligt ovetandes) brottsoffer, framtida nya kriminella som han annars hade rekryterat och så sparar vi in en mängd pengar åt samhället som kan läggas på andra saker istället. Niklas är ett fingerat namn och bilden är arrangerad.

16 FLÖDESSCHEMA Avhopparen Myndigheter 1 Skyddat boende 2 Landningstid/ coachning/ bygga förtroende Samordna och koordinera myndigheternas insatser. Hämta in gamla papper och journaler från sjukvård, kriminalvården, skolbetyg, socialtjänst osv åt avhopparen. Hjälp avhopparen med administration av nödvändiga blanketter. Samverka med familjemedlemmar. 3 Åtgärda ev missbruksproblem/ psykiatriska problem om det krävs för att kunna gå vidare till nästa steg. 4 Fundera över lämplig sysselsättning för framtiden. 5 Fundera ut val bostadsort och lämplig sysselsättning Missbruksenheten, socialpsykiatrin, ADHDmottagningen osv. Förutsättningslöst besök hos tex Arbetsförmedlingen, eller hos en studievägledare. Kontakta myndigheter på nya orten 6 Etablering på nya orten Överlämning men fortsatt samverkan 7 Fortsatt samverkan 8 Avslut av avhopparärendet