Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.1 HUR HAR REKTOR FÖLJT UPP MÅLEN I SKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET?... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.2 HUR HAR REKTOR ÅTERFÖRT RESULTATEN TILL ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR?... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR... 3 4 BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5 VERKSAMHETENS MÅL... 3 5.1 NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET... 3 5.2 UTVECKLANDE LÄRMILJÖ... 6 5.3 KUNSKAPER... 7 5.4 UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL... 9 5.5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE... 12 6 SKOLANS ÖVRIGA MÅL... 15 7 LIKABEHANDLINGSPLANEN... 15 8 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 17 2(18)

1 och utvärdering av läsåret Positiva resultat i skolans egen trivselenkät. Kolla resultaten i kommunens enkät. Tvärgrupper, synliga rastvakter, faddergrupper & livsviktigt/livskunskap. Snabb konfliktlösning. * Vi fortsätter arbeta med aktiviteter och miljöer som stimulerar till lärande. Årskurs 6 har arbetat med ipads - utvärdering? Kvalitet i fritidshem. Kompensatoriska hjälpmedel. Studiecirkel i genrepedagogik. * Höga kunskapsresultat (se resultat nationella prov och tjänstedeklarationen). * Bra resultat gällande elevernas fulla potential, men en svacka på frågan Jag får stöd och hjälp om jag behöver det. Resurser? * Vi tycker att det är lite lågt resultat på frågan Jag får vara med och bestämma, och att vi måste tydliggöra elevernas delaktighet samt bli bättre på att genomföra demokratiska beslut (inköp). 2 Prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår Vi satsar på att utveckla vår hälsoprofil. Pedagogerna kommer under året att gå en utbildning i matematik ( mattelyftet ). Vi ser över våra rutiner för att utveckla trygghetsrådet. Vi jobbar för att skolrådet är uppdaterat angående skolans närmiljö (ex. Malandsbadet). 3 Verksamhetens mål 3.1 Normer och värden/trygghet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 1 MÅL 1 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området trygghet Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga Fritidshem Vi arbetar med att ge barnen en trygg miljö genom att finnas till hands för dem och stimulera dem till meningsfulla aktiviteter. Vi erbjuder sysselsättning inom olika lärandemiljöer vilket tränar barnen socialt, emotionellet, motoriskt och språkligt. Genom schemaförändringar för personalen så har fritidshemmet en större personaltäthet under eftermiddagen när behovet är som störst. 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3(18)

Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem (index) Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet 91 94 Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 96 98 Vi ser att barnen är trygga med varandra och med personalen på fritidshemmet. Ökad personaltäthet på eftermiddagen har till stor del bidragit till barnens trygghet. Vi kommer att öka vår personalstyrka under eftermiddagen. Vårt pågående arbete med att förbättra fritidshemmets lärmiljöer kommer att fortskrida. Förskoleklass Vi har ett långt och utvecklande samarbete med förskolan i området för att barnen ska känna sig trygga när de kommer till skolan. Vidare samarbetar vi stadievis i skolan för att skapa en trygg övergångsmiljö. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen 96 % Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen 96 % Den medvetna sociala träningen och samarbetet med förskola och övrig skola visar på att barnen känner sig trygga i förskoleklassen. Utveckla ett ännu mer medvetet arbete med barnens trygghet och samspel i fokus (övergångar, SET, raster). 4(18)

Grundskola Vi har arbetat med kamratstödjarverksamhet, faddergruppsverksamhet och trygghetsråd samt gett extra resurser mot elever med särskilda behov. Vi har haft styrda rastaktiviteter och eleverna har fått ge önskemål om mer rastleksaker. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2 (index) Jag känner mig trygg med barnen i skolan 87 % Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan 98 % Elevskattning årskurs 3-5, 6-9 (%) 2011/2012 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Andel Andel Andel Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 93 % 98 % Jag känner mig trygg i skolan år 6-9 88 % 91 % Vi har utbildat kamratstödjare och pedagogen som ansvarar för gruppen har deltagit i trygghetsrådet. För lite tid har avsatts för trygghetsrådet, faddergruppsverksamhet och kamratstödjarverksamhet. Arbetet med att utveckla rastaktiviteterna har varit uppskattat. Vi kommer att dela upp kommande kamratstödjare i mindre grupper samt ge dem mer tid för kamratstödjarverksamhet tillsammans med pedagog. Vi arbetar fram bättre rutiner för trygghetsrådet att kunna träffas och agera och vi ökar vår faddergruppsverksamhet. Vi fortsätter med styrda rastaktiviteter och förbättrar elevernas rastaktiviteter genom inköp av leksaker samt en ny klätterställning. Vi anställer en SVA-pedagog på heltid. 5(18)

3.2 Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utvecklande lärmiljö Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande 2010/2011 2011/2012 Antal personal/dator Antal elever/dator Personal (%) som deltagit i systematisk kunskapsbildning (För 2013/2014 gäller området matematik) 27 % 27 % 82 % 13 % Fritidshem Vi arbetar systematiskt med att utveckla våra lärmiljöer, både inomhus och utomhus. Vi är delaktiga i det utvecklande arbetet Kvalité i fritidshem. Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning inom området kvalitet i fritidshem 2013/2014 100 Vi kan se att barnen behöver aktiviteter i form av rörelse och lek som komplement till all digital utrustning. Fortsatt arbete med att utveckla och förbättra fritidshemmets lärmiljöer. Förskoleklass Att skapa olika miljöer och planera aktiviteter som inbjuder till lust att lära bland annat genom planerade mattelekar och språklekar. Barnen har under året arbetat mer aktivt med våra datorer i olika aktiviteter under dagen. Kunna dela klassen i mindre grupper. Det dagliga språkarbetet har gjort att 14 av 18 barn har knäckt läskoden och är på gång att läsa. 6(18)

Genom det medvetna språkarbetet varje dag ger vi barnen möjlighet att knäcka läskoden så tidigt som möjligt. Fortsätta att se över vår datorutrustning. Att ännu oftare kunna dela klassen i mindre grupper för att skapa fler lärandesituationer. Grundskola Vi har köpt in ipads till eleverna i årskurs 6. Eleverna har blivit mer motiverade till lärande. Arbetet med ipads i årskurs 6 har bidragit till mer motivation till lärande hos eleverna. Därför finns önskemål om att ipads ska användas redan i lägre årskurser. Vi kompletterar ipads så att det finns 1 ipad/elev i årskurs 6. Vi behöver komplettera antalet bärbara datorer så det finns 10 stycken datorer (2 elever/dator). Vi skapar bättre rutiner för IT-användande samt avsätter tid till ITansvarig för underhåll av datorerna. 3.3 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 2 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 7(18)

MÅL 3 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området kunskaper Eleverna når målen i samtliga ämnen Vi har anställt mer personal samt utökat speciallärar-/sva-tjänsten till 100 %. Alla pedagoger har gått en utbildning i genrepedagogik. Två tillfällen i veckan har eleverna haft möjlighet att få läxhjälp utanför skoltid. Årskurs 6 har använt materialet Tummen upp! kartläggning LGR 11. Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov i NP 3 i svenska och matematik åk 3 2010/2011 2011/2012 Ämne Matematik 72,2 % Svenska 66,7 % Svenska som andraspråk Andel elever i åk 6 som nått kravnivån i alla ämnen Andel elever med ogiltig frånvaro i årskurs 6, 7, 8 och 9. 2010/2011 2011/2012 Åk 6 Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden 4. 2011/2012 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 89 % 90 % 100 % 96 % 97 % 3 Nationella Prov 4 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 8(18)

Ett ökat antal SVA-elever samt ett högt antal elever med speciella behov gör att speciallärartjänsten inte räcker till. Läxhjälpen har ökat elevernas intresse och motivation för skolarbetet. Arbetet med Tummen Upp! Kartläggning LGR11 har gett eleverna en bättre överblick över sina kunskaper. Vi strukturerar upp läxhjälpen bättre. Vi anställer en SVA-pedagog på 100 %. Vi beställer Tummen upp! -material till eleverna i årskurs 4-6 för att säkerställa att eleverna når målen i respektive ämne. 3.4 Utveckla sin fulla potential MÅL 4 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utveckla sin fulla potential Elever utvecklar sin fulla potential och förmåga Fritidshem Vi erbjuder barnen olika aktiviteter utifrån deras intresse och behov. Föräldraskattning i fritidshemmet (index) Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet 93 87 Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet 80 87 Vi ser att barnen vågar och vill prova på nya saker. Vi vill öka barnens nyfikenhet och lust att lära. Vi vill utveckla innehållet av verksamheten på fritidshemmet och även utöka valet av olika aktiviteter. 9(18)

Förskoleklass Vi använder oss av språklek, mattelek, skapande arbete, rörelse och barnens fria val och lek för att stimulera deras utveckling och förmågor. Föräldraskattning i förskoleklassen (index) Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen 93 % 93 % Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen 96 % 96 % Genom att använda närmiljön, skolgården och våra övriga miljöer har alla barn möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ser att barnen vågar prova nya situationer och aktiviteter i gruppen. Att kunna arbeta i mindre grupper och mer individuellt med vissa barn. 10(18)

Grundskola Vi har samarbetat mellan klasser i olika konstellationer. Vi har fortsatt vårt arbete med Teknikhuset. Vi har utnyttjat våra kompetenser på bästa sätt. Föräldraskattning i grundskolan åk 1-2 (index) Mitt barns utveckling stimuleras i skolan 89 % Mitt barns lärande stimuleras i skolan 89 % Elevskattning åk 3-5 (%) 2011/2012 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer 80 % 88 % 89 % Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 95 % 95 % 100 % Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven i alla ämnen Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 98 % 98 % 97 % 94 % 96 % 96 % Elevskattning åk 6-9 (%) 2011/2012 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer - 50 % 100 % Jag får stöd och hjälp om jag behöver det - 100 % 91 % Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven i alla ämnen Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena - 88 % 100 % - 100 % 100 % Allas kompetenser räcker inte till för att tillgodose elevernas behov. Utvecklingen av skolskogen har inte skett pga. konsekvenser av storm. Vi anställer en musikpedagog. Mellanstadiet fortsätter arbeta med Teknikhuset. Vi utvecklar arbetet med skolskogen. 11(18)

3.5 Elevernas ansvar och inflytande/ Barn- och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. 5 MÅL 5 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området elevinflytande Elever har ett starkt inflytande i skolan Fritidshem Vi är lyhörda för barnens önskemål och ger dem inflytande och möjlighet till att påverka innehållet av verksamheten. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshemmet (index) Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritidshemmet 93 96 77 75 Vi behöver tydliggöra för barnen deras egen möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Vi kommer att skapa ett forum där barnen kan få uttrycka sina förslag till aktiviteter. Genom informationsbrev till föräldrarna kan vi också tydliggöra verksamhetens innehåll för dem på ett bra sätt. 5 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 12(18)

Förskoleklass Vi har en representant i skolans matråd. Barnen kan göra egna val av aktiviteter varje dag och de deltar kontinuerligt i utvärdering av olika aktiviteter. Barnen är också med och planerar vissa aktiviteter, t.ex. idrott. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) Personalen på förskoleklassen lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i förskoleklassen 86 % 75 % Vi måste bli ännu bättre på att ta med barnen i planeringen och tydliggöra för dem att de faktiskt har möjlighet att göra många egna val i förskoleklassen. Öka barn och föräldrars inflytande av verksamheten genom t.ex. klassråd, planering och i föräldramöten. 13(18)

Grundskola Vi har haft kontinuerliga möten i våra olika råd. Flera av elevernas önskemål i råden har uppfyllts, vilket har synliggjort för eleverna att de har inflytande, bland annat genom en asfalterad plan och 1 maträtt vid lunchen. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i grundskolan årskurs 1-2 (index) Personalen på skolan lyssnar och förstår mig - 83 % Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i skolan - 67 % Elevskattning i åk 3-5 (%) 2011/2012 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 95 % 98 % 100 % Jag får veta hur det går för mig i skolan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 89 % 98 % 93 % 94 % 96 % 96 % Elevskattning i åk 6-9 (%) 2011/ 2012 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter - 100 % 100 % Jag får veta hur det går för mig i skolan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena - 100 % 100 % - 100 % 100 % Eleverna upplever att de får respons på sina förslag från de olika råden. Vi har fortsatt kontakt med SOT för att utveckla skolgårdsmiljön samt skolans underhåll. Vi måste tydliggöra för eleverna vid de tillfällen när de får vara med och bestämma/påverka. 14(18)

4 Skolans övriga mål Skolans mål Fritidshemmets mål Att alla barn ska få en bra och utvecklande lärmiljö. Personalen deltar aktivt i nätverket Kvalité i fritidshem. Personalen har fått en ökad medvetenhet kring barnens lärmiljöer. Vårt påbörjande arbete har gett goda resultat i barngruppen, vilket har bidragit till en tryggare och mer självständig barngrupp. Vårt arbete med att förbättra och utveckla lärmiljöerna fortskrider. 5 Likabehandlingsplanen Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla skolor har en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning av elevernas trivsel och trygghet samt om det finns risk för inslag av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Indikator Det finns en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning Skolans kartläggning i form av enkäter och elevernas trygghetsvandring ligger som grund för arbetet med likabehandlingsplanen. Likabehandlingplanens samtliga insatser och åtgärder utvärderas, följs upp och revieras varje läsår. Vårdnadshavare och skolrådsrepresentanter får ta del av likabehandlingsplanen vid skolstart. Eleverna arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen under årets gång. Skolan har ett trygghetsråd som arbetar förebyggande och träffas kontinuerligt varje vecka. Skolan har detta år haft kamratstödjare som haft rastaktiviteter för de mindre barnen en långrast i veckan. Planerade rastaktiviteter med pedagog har schemalagts. Vi har fått lugnare raster när pedagoger eller kamratstödjare har anordnat rastaktiviteter. Elevernas egen kartläggning av otrygga platser har gjort personalen mer uppmärksam på vart risken för kränkningar, trakasserier eller diskriminering kan förekomma. 15(18)

Enkätresultat Enkätresultat i grundskolan F-2 index Jag vet vem jag kan prata med i skolan om lag eller någon annan blir illa behandlad (index Förskoleklass) Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (index Fritidshem) Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (index åk 1-2) 93 % 93 96 97 % Enkätresultat i grundskolan åk 3-5 2011/2012 % Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa - 96 % 91 % behandlad (retad eller mobbad) Vi har arbetat i vår klass med likabehandlingsplanen? 78 % Enkätresultat i grundskolan åk 6-9 2011/2012 % Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (utsatt för trakasserier eller kränkningar) Jag har fått delta i arbetet med likabehandlingsplanen runt kränkande behandling - 75 % 100 % 64 % Styrda rastaktiviteter av pedagog och kamratstödjare har bidragit till lugnare raster och att fler barn har meningsfulla aktiviteter. Skolans trygghetsråd har ibland upplevt en viss tidsbrist för det förebyggande arbetet i klasserna. Personalen behöver vara mer aktiva som rastvärdar och ha en bättre koll på de ställen som vi utifrån trygghetsvandringen vet kan vara otrygga platser. Vi ska fortsätta med rastaktiviteter som är styrda av personal på skolan. Vi ser över våra rastvärdsrutiner och förbättrar vuxennärvaron i olika situation, som t ex i korridorer, utanför matsal och i omklädningsrum. Trygghetsrådet vill ha mer tid för förebyggande arbete i klasserna. Vi kommer att fortsätta jobba aktivt under hela året med vår likabehandlingsplan. 16(18)

6 Elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla elever i behov av särskilt stöd i förskoleklass stimuleras till utveckling och lärande Alla elever når målen i grundskolan Fritidshem Vi har personal från fritidshemmets som deltagit skolans elevhälsoteam. Vi har personalförstärkning för barn i behov av särskilt stöd under fritidstiden. Vi tydliggör material och verksamhet för barnen genom bildstöd. Genom personalförstärkning får alla barn en tryggare vistelsetid på fritidshemmet. Med hjälp av bildstödet får alla barn möjlighet till struktur och ordning. Vi ser att alla barn behöver struktur och tydliga rutiner för en lugnare miljö och tillvaro på fritidshemmet. Vi vill fortsätta att utveckla vårt arbete med bildstöd. Personalen behöver kompetensutveckling i AKK (alternativ och kopletterande kommunikation). Förskoleklass Att få möjlighet att arbeta i mindre grupper och enskilt. Ge barnen möjlighet till social träning och språkträning enskilt och i grupp. Det medvetna språkarbetet har visat goda resultat för flera av barnen. Möjligheten att arbeta i mindre grupper gör att barnen får större tilltro att utvecklas. När vi delar barnen i mindre grupper gör det att vi ger alla barn möjlighet att delta utifrån deras förutsättningar. Möjlighet till delad grupp samt stöd för elever som är i behov av det. 17(18)

Grundskola Vi fångar upp barnen i förskoleklassen, så att de får tidig stöttning och hjälp socialt och språkligt. Vi har ett bra samarbete med de föräldrar som har barn i behov av stöd. Elever i behov av särskilt stöd följs kontinuerligt upp i EHT, elevgenomgångar, fritidsmöten och i utvecklingssamtal. Vi kartlägger och följer upp eleverna samt sätter in mer insatser där behov uppstår. 2013/2014 Indikator Flickor Pojkar Antal elever med åtgärdsprogram 4 7 11 Antal elever i särskild undervisningsgrupp - - - Antal elever i enskild undervisningsgrupp - - - Antal elever med särskilt stöd i klass - - - Antal elever med anpassad studiegång - - - Antal elever med handledning på modersmål - 1 1 Det har fungerat bättre organisatoriskt när det gäller arbetet med barn i behov av stöd under detta läsår, vilket har lett till goda resultat av barnens läsutveckling. Genom stora EHT får såväl speciallärare som klasslärare stöd och tips på fortsatt arbete som gynnar eleverna. Dessutom har vi regelbundna EHT-möten lokalt 1 gång/vecka. Användandet av alternativa verktyg har varit till stor hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Vi behöver avsätta mer resurser till barn i behov av särskilt stöd i framtiden eftersom vi vet att vi kommer att få fler elever med ett annat modersmål till hösten. Vi ska också bli bättre på att kartlägga och följa upp elever med behov av stöd. Arbetet med alternativa verktyg kommer att utvecklas. 18(18)