RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 21 Antagen av Miljönämnden 211-4-26 Rapportnr 3/211 ISSN 14-469
Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 26: 1/26 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 25 2/26 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad 25 3/26 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad 26 4/26 Luften i Malmö. Årsrapport 25 5/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 24/25 6/26 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö 25-26 7/26 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 25 och 26 8/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 25/26 9/26 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen 26 1/27 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren 26. 2/27 Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö 3/27 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 26 4/27 Luftkvaliteten i Malmö 26 5/27 Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 25 6/27 Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 26 7/27 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 27 8/27 Livsmedelskontroll av caféer, salladsbarer och restauranger i Malmö 27 1/28 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 27 2/28 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad 27 3/28 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med 25 4/28 Luftkvaliteten i Malmö 27 5/28 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 27/28 6/28 Provtagningsprojekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger 28 7/28 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Djäknegatan 27/28 8/28 Mätning med passiva provtagare i Malmö under vintern 27/28 9/28 Livsmedelskontroll av butiker och partihandlare i Malmö 28 1/28 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter våren 28 11/28 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 28 12/28 Livsmedelskontroll under internationell livsmedelsmarknad i Malmö 28 13/28 Livsmedelskontroll av torghandel i Malmö 28 14/28 Livsmedelskontroll av sommaröppna verksamheter i Malmö 28 15/28 Omprövning och godkännande av köken i Malmös förskolor under 27 och 28 1/29 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten 28 2/29 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 28 3/29 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö 28 4/29 Luftkvaliteten i Malmö 28 5/29 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö 28 6/29 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö 28 7/29 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten 28 8/29 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö 28 9/29 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 29 1/29 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 28/29 11/29 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen 29 12/29 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren 29 1/21 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 29 2/21 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 3/21 Luftkvaliteten i Malmö 29 4/21 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 5/21 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 6/21 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 21 7/21 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A 21 1/211 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 2/211 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 29/21 3/211 Luftkvaliteten i Malmö 21 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 25 8 Malmö, telefon 4-34 1 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo
1. Sammanfattning Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 21 visar att halterna generellt var något högre än 29. En bidragande orsak till detta var att väderförhållandena under året hade flera perioder med stabilt väder med liten omblandning i luftmassorna. Detta påverkar utspädningen av de i staden emitterade luftföroreningarna negativt och medför höga halter under längre tid än normalt. Liksom 29 var MKN för kvävedioxid (NO 2 ) den enda normen som överskreds. Föroreningshalterna som redovisas i rapporten är uppmätta på en mätplats i taknivå (Rådhuset) och i två gatumiljöer (Dalaplan och Bergsgatan). Generellt är halterna betydligt högre i gatumiljön. Förutom de tre fasta mätstationer som redovisas i denna rapport, görs mätningar med mobil mätstation (Mätvagn 4) på en till tre platser per år. Mätningarna med Mätvagn 4 har under 21 gjorts på två platser. Den första mätplatsen var på Amiralsgatan vid Konserthuset och påbörjades under hösten 29 samt avslutades i juni 21. Därefter flyttades mätvagnen till Lundavägen vid Värnhemstorget där mätning pågick från juni 21 till och med mars 211. Rapporterna från mätningarna finns tillgängliga på www.malmo.se/luft. Den uppmätta kvävedioxidhalten i taknivå var 19 µg/m³ som årsmedelvärde, vilket är knappt hälften av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan mitten av 8-talet har halterna i taknivå minskat med 2 µg/m³, dvs halverats. I gatunivå (Dalaplan och Bergsgatan) uppmättes däremot ett årsmedelvärde på ca 35 g/m 3. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde överskreds både vid södra sidan av Dalaplan och på Bergsgatan. Svaveldioxidhalterna är sedan lång tid mycket låga i Malmö. Genomsnittshalten under året var drygt 2 µg/m³, att jämföra med miljökvalitetsnormen på 2 µg/m³. Sedan ca 1 år tillbaka i tiden har halterna befunnit sig på motsvarande låga nivå. Ozonhalterna var omkring 5 µg/m³ som årsmedelvärde i taknivå, medan vid Dalaplan (gatumiljö) var halterna ca 1 % lägre. Målvärdet för skydd av hälsa överskreds 2 gånger under året. Jämförs mätvärdena med de senaste fem åren har halterna inte förändrats nämnvärt. Sedan början av 9-talet har halterna ökat med ca 25 %. Under 21 var uppmätta partikelhalter för PM 1 i genomsnitt 16 µg/m³ i taknivå och 21 µg/m 3 i gatumiljö. För PM 2.5 var uppmätta halter ca 14 µg/m³ både i gatumiljö och i taknivå. De högsta halterna registrerades som normalt under vårvintern då ökningen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. vägdamm. Även i oktober ökade halterna under en period med klart väder och kraftiga vindar från sydost. Dessa partiklar var i huvudsak mindre än 2.5 µm och intransporterade med vindarna från kontinenten. Lufthalterna av bensen och kolmonoxid ligger även i gatunivå på Dalaplan långt under miljökvalitetsnormerna. Bensenhalten var som årsmedelvärde.8 µg/m³ och kolmonoxidhalten 1.3 µg/m³ (högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn). Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.4 C och vintermånaderna januari och december var särskilt kalla. Noterbart är att 22/12 var den kallaste decemberdagen i Malmö sedan temperaturmätningar startades 1917. - 3 -
Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 2.1. Luftkvalitetsläget 21... 5 3. Var i Malmö mäts luftföroreningar?... 6 4. EU-direktiv och miljökvalitetsnormer... 7 5. Hälso- och miljöeffekter... 9 6. Vädret under året... 1 7. Svaveldioxid... 12 8. Kvävedioxid... 13 9. Ozon... 16 1. Kolmonoxid... 18 11. Partiklar (PM 1 och PM 2.5)... 19 12. Bensen och andra kolväten... 21 13. Andra projekt... 23-4 -
2. Inledning I denna årsrapport redovisas resultaten av luftkvalitetsmätningar utförda av Miljöförvaltningen i Malmö under år 21. I rapporten presenteras också meteorologiska mätningar som är en viktig del i förklaringen av variationen i halterna av luftföroreningar. Miljöförvaltningen har mätt luftkvaliteten i Malmö sedan 6-talet. Den första automatiska mätstationen övervakade luftföroreningar i taknivå på Rådhuset från 1971. Numera finns mätstationer i Malmö som mäter luftföroreningar både i taknivå och i gatunivå. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen i gatunivå, där Malmöborna vistas. Miljöförvaltningen har idag tre fasta stationer; en i taknivå på Rådhuset och de andra två i gatunivå på Dalaplan och Bergsgatan. Dessutom har miljöförvaltningen en mobil mätstation. I denna rapport jämförs resultaten av mätningarna från de fasta stationerna år 21 med miljökvalitetsnormer och det nationella miljömålet för Frisk Luft. I rapporten presenteras trender för varje mätstation över ett antal år. Vädrets betydelse för halter av luftföroreningar analyseras. Resultaten av mätningar i Malmö jämförs också med resultaten från andra stora städer i Sverige år 21. Det totala utsläppet av respektive luftförorening redovisas normalt i diagram för olika sektorer. Mängden kvävedioxidutsläpp har uppdaterats för 21 medan övriga ämnen inte har kunnat beräknas på grund av att emissionsdatabasen för dessa ämnen är under uppdatering. Via miljöförvaltningens hemsida (www.malmo.se/luft) kan man få information från samtliga mätstationer. Uppdatering sker varje timma. Där finns också andra rapporter om luftkvaliteten som har skrivits de senaste åren. Aktuella mätprojekt som har utförts under året presenteras kortfattat i slutet av årsrapporten. Årsrapporten är sammanställd av Mårten Spanne, avdelningen för miljö- och hälsoskydd. 2.1. Luftkvalitetsläget 21 I Malmö är det dominerande problemet för att klara miljökvalitetsnormerna halten kvävedioxid i gatunivå. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid började gälla år 26. Det finns normer för medelvärde över år, dygn och timma. MKN anses ha överskridits så fort en av normerna överskrids. År 21 var ett ovanligt kallt väderår vilket påverkade halterna av kvävedioxid. Den kalla vintern i början och slutet på året orsakade många inversioner som resulterade i ovanligt många timmar med höga halter av kvävedioxid. Dygnsnormen för kvävedioxid, som är det värde som är svårast att klara, överskreds vid de båda fasta mätstationer i gatunivå. Även timnormen överskreds vid mätstationen på Bergsgatan. Rapportering till Naturvårdsverket om detta har gjorts och som en konsekvens av överskridandena har ett åtgärdsprogram utformats av Länsstyrelsen 27. Detta åtgärdsprogram har reviderats under 21. Ingen av de övriga miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskreds. - 5 -
3. Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade i något mer organiserad form år 1971 på Rådhusets tak. I början mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätstationen byggdes successivt ut till att omfatta även kväveoxider, ozon, kolväten m.m. Mobila mätvagnar införskaffades också i olika omgångar för att kontrollera luftföroreningshalterna i särskilt utsatta miljöer. I december 25 invigdes gaturumsmätstationen Dalaplan. Denna kompletterades 29 med en optisk utrustning för mätning av gaser på Bergsgatan. Miljöförvaltningen har under 21 övertagit ägaransvar och drift för den meteorologiska masten. Den meteorologiska informationen från masten är bl.a. till för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar i Malmö. Miljöförvaltningen förfogade under 21 över 1 mobil mätvagn (Mätvagn 4). Mätvagnen var under året placerad dels på Amiralsgatan vid Konserthuset (hösten 29 till juni 21) och dels på Lundavägen vid Värnhemstorget där mätning pågick från juni 21 till och med mars 211. Namn Miljö Startår Parametrar 1. Rådhuset Taknivå 1971 Svaveldioxid, kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM1 och PM2.5 samt TSP (totalt suspenderade partiklar) 2. Meteorologisk mast 1991 Temperatur, vindriktning och vindhastighet på flera nivåer. Heleneholm Dessutom mäts globalstrålning, relativ fuktighet, stabilitetsparametrar, lufttryck och nederbörd. 3. Dalaplan Gatumiljö 25 Kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM1, PM2.5, kolmonoxid, bensen, toluen och xylen. 4. Bergsgatan Gatumiljö 29 Kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon. Rådhuset Dalaplan Mätvagn 4 (fr o m juni 21) Mätvagn 4 (fr o m juni 21) Bergsgatan (DOAS-utr) Meteorologimast vid Helenholm - 6 -
4. EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. 1998 beslutades att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för svaveldioxid, kvävedioxid och bly, grundat på direktiv från EU. Miljökvalitetsnormerna ersatte tidigare gränsvärden och började gälla fr.o.m. 1999-1-1 för svaveldioxid och bly. För kvävedioxid gäller miljökvalitetsnormen fr.o.m. 26-1-1. Under 21 infördes en förordning avseende partiklar (SFS 21:527) som gäller från och med 25. Under 23 kompletterades förordningen med miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Förordningen uppdaterades allmänt, dessutom med mer information om utvärderingströsklar och toleransnivåer. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon via direktiv (22/3/EG), vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) ersätter den ovan nämnda Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel). Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflab/index.html (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 215-1-1 och bör eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 21-7-1). - 7 -
(gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsvärde under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³-timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering - 8 -
5. Hälso- och miljöeffekter Tabell 1. Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttids-exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. - 9 -
6. Vädret under året Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.4 C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla. Noterbart är att 22/12 var den kallaste decemberdagen i Malmö sedan temperaturmätningar startades 1917. Halterna av luftföroreningar under 21 var generellt något högre än 29. En bidragande orsak till detta var att väderförhållandena under året hade flera perioder med stabilt väder med liten omblandning i luftmassorna, så kallad inversion. Detta påverkar utspädningen av de i staden emitterade luftföroreningarna negativt och medför höga halter under längre tid än normalt. Figur 1 visar tydligt att januari och december månad hade lägre temperatur än normalt och det är under dessa månader som flest fall med inversion inträffade. En hög andel kraftiga vindar från sydost jämfört med normalåret visade sig bland annat i höga halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad. 25 2 15 1 5-5 C Medetemperatur, månad Normal medeltemperatur (1961-9) Differens -1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen i Malmö under 21 jämfört med det av SMHI använda statiska 3-årsmedelvärdet för 1961-199. (källa Väder och Vatten, SMHI) 25 2 mm Månadsnederbörd Normal nederbörd (1961-9) 15 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 2. Månadsnederbörden i Malmö under 21 i mm (källa Väder och Vatten, SMHI). - 1 -
Nordväst Väst % m/s Norr 1 8 6 4 2 Nordost Ost 21 1995-26 Nordväst Väst Norr 5 4 3 2 1 Nordost Ost 21 1995-26 Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 3. Vindriktningens fördelning under 21 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-26. Syd Figur 4. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 21, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-26. Tabell 2. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid Helenholm och från SMHI:s mätutrustning vid Jägersro. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns- 1961-9 ( C) 21 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde medel- värde Heleneholmsmasten SMHI (Malmö) i.u. = ingen uppgift - 7.8 31.6 (12 juli) -15.7 (22 dec) ( C) 26.4 (1 juli) ( C) -9.8 (22 dec) 7.8 7.4 i.u. i.u. i.u. i.u. - 11 -
7. Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur vid förbränning. Svaveldioxidkällorna har sitt ursprung såväl lokalt som regionalt. Det mesta av de här uppmätta halterna har sitt ursprung från andra länder, främst på kontinenten och de brittiska öarna. Lokala större källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin samt sjöfarten. Totalt emitteras ca 75 ton svaveldioxid per år i Malmö. Under 21 uppmättes som vanligt mycket låga halter och årsmedelvärdet var strax över 2 µg/m³, vilket är ca 1 % av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan början av 8-talet har halterna minskat till en tjugondel eller med drygt 4 µg/m³, enligt mätningarna på Rådhuset. De sista tio åren har halterna varit relativt stabila. Tabell 3. Mätvärden av svaveldioxid från mätplatsen i Malmö i µg/m³. Miljökvalitetsnorm Rådhuset 2 (årsmedelvärde) 2 1 (98-percentil dygn) 7 2 (98-percentil tim) 8 Observationer 99 % Max dygnsmedelvärde 9 Max timmedelvärde 4 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Miljökvalitetsnorm 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 22 27 Figur 5. Svaveldioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³ (mätplats Rådhuset). 33 2 317 4 3 µg/m³ 2 398 Vägtrafik 1 Totalt 75 ton Övrig trafik Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 6. 29 i ton. Utsläpp av svaveldioxid i Malmö Figur 7. Månadsmedelhalterna av svaveldioxid under 21 i µg/m³ (mätplats Rådhuset). - 12 -
8. Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport. Under 21 uppmättes i genomsnitt ca 19 µg/m³ kvävedioxid som årsmedelvärde i taknivå, vilket är knappt hälften av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna vid mätpunkt 2 på Dalaplan (Dalaplans södra sida) tangerade normen för dygnsvärdena och mätstationen på Bergsgatan registrerade ett överskridande av både dygns- och timvärdena. Sedan mitten av 8-talet har halterna i urban bakgrundsmiljö, vilket mäts i taknivå på Rådhuset, halverats eller minskat med ca 2 µg/m³. Minskningen har under de senare åren planat ut och variationerna från år till år beror till stor del på meteorologin. Observera att halterna i trafikerad gatumiljö är betydligt högre än redovisade taknivåhalter. Halterna i gatumiljö överskrider normen vid några platser (gaturum) i Malmö, vilket redovisas i figur 9. Rapportering till Naturvårdsverket om detta har gjorts och som en konsekvens av överskridandena har ett åtgärdsprogram utformats av Länsstyrelsen 27. Detta åtgärdsprogram har reviderats under 21. Tabell 4. Uppmätta kvävedioxidhalter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Rådhuset Bergsgatan MP1/MP2* (taknivå) 4 3/33 19 36 (årsmedelvärde) 6 56/63 38 68 (98-percentil dygn) 9 76/86 52 99 (98-percentil timme) Observationer 99.6 % 98.5 % 1 % Max dygnsmedelvärde 76/72 53 81 Max timmedelvärde 199/159 97 177 * Avser mätdata från mätpunkt vid norra (MP1) respektive södra (MP2) sidan av Dalaplan. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 µg/m³ Dalaplan MP 1 Bergsgatan Rådhuset i Malmö Miljö kvalitets no rm 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 25 28 Figur 8. Kvävedioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. - 13 -
Figur 9. Gator i Malmö med risk för överskridande (orange) och överskridande (rött) av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Kartan är baserad både på mätningar och beräknade lufthalter. 858 819 Totalt 3627 ton 79 116 Vägtrafik Övrig trafik Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap Figur 1. Utsläpp av kväveoxider (NO x ) i Malmö 29 i ton 3 25 2 15 1 5 g/m 3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 11. Månadsmedelhalterna av kvävedioxid under 21 på Rådhuset - 14 -
Tabell 5. Genomsnittliga kvävedioxidhalter i stadsdelarna i µg/m³. Beräknad halt är ett medelvärde av halterna för de olika stadsdelarna, som areella medelvärden Beräkningen är gjord för genomsnittlig meteorlogi och med trafikdata från 29. Stadsdel Kvävedioxidhalt (µg/m³) Stadsdel Kvävedioxidhalt (µg/m³) Centrum 21 Kirseberg 16 Fosie 18 Oxie 1 Husie 11 Rosengård 19 Hyllie 16 Södra 22 Innerstaden Limhamn- Bunkeflo 9 Västra Innerstaden 18 Figur 12. Beräknade kvävedioxidhalter som årsmedelvärde i Malmö (µg/m 3 ). Halterna avser halter på ca 3 m nivå. Bakgrundshalten är ca 3 µg/m³ NO x. Miljökvalitetsnormen är 4 µg/m³. Trafikdata från 29 har använts. - 15 -
9. Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant på grund av sitt uppkomstsätt. För att förtydliga vilket ozon som avses skrivs och sägs ibland marknära ozon, vilket avser det ozon som finns i marknivå, till skillnad från det ozon som finns ovanför troposfären, som kallas stratosfäriskt ozon. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner. Malmös utsläpp av ozonbildande ämnen bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren, då solstrålningen är som störst. De lägsta halterna mäts under den solfattiga vintern. Under 21 uppmättes ozonhalter mellan 44 µg/m³ och 52 µg/m³ som årsmedelvärde. På Dalaplan och Bergsgatan redovisades något lägre halter. Under året uppmättes de högsta halterna under våren och sommaren. Målvärdet för skydd av hälsa överskreds 2 gång under året (1 juli och 11 juli). Jämförs årets halter med mätvärdena under de senaste fem åren kan det konstateras att halterna är i stort oförändrade. Sedan början av 9-talet har halterna dock ökat med ca 25 %. Tabell 6. Överskridanden (antal) och uppmätta ozonhalter angivna i µg/m³ under 21 Tröskelvärden enligt Rådhuset Dalaplan Bergsgatan EU-direktiv och miljömål 12 2 ggr 2 ggr 2 ggr dygnsmax, glidande 8-timmarsmedelvärde Observationer 99 % 99 % 98 % Årsmedelvärde 52 45 44 Max dygnsmeldelvärde 14 14 112 Max timmedelvärde 146 138 146 7 6 µg/m³ 5 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 13. Månadsmedelhalterna av ozon under 21 i µg/m³ (mätplats Rådhuset). - 16 -
9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Rådhuset Dalaplan Bergsgatan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 Figur 14. Ozonhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. 18 16 Antal överskridande 14 12 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 Figur 15. Antal överskridande av en ozonhalt på 12 µg/m³ som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn, vid mätstationen på Rådhuset. - 17 -
1. Kolmonoxid Kontinuerliga kolmonoxidmätningar påbörjades vid Dalaplan i december 25. Trots trafikintensiv miljö är uppmätta halter låga jämfört med miljökvalitetsnormen. Detta beror på att nästan alla bensindrivna fordon idag har katalytisk avgasrening. Tabell 7. Uppmätta kolmonoxidhalter från mätplatserna på Dalaplan 21 i mg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan, MP1/MP2 1 1.3 / 1.3 (dygnsmax, glidande 8- timmarsmedelvärde) Observationer 99.7 % Max timmedelvärde 2.7 / 2.7 3, 2,5 mg/m 3 2, 1,5 1,,5, 26 27 28 29 21 Figur 16. Årsmaximum av det glidande 8-timmarsmedelvärdet på Dalaplan vid mätpunkt 1 (MP1). Vid ett antal tillfällen har mätningar med en mobil mätvagn utförts på Nobelvägen. Jämförs dagens halter på Novelvägen med tidigare mätningar har halterna sjunkit avsevärt. I nedanstående figur redovisas dessa resultat för att visa den positiva utvecklingen av kolmonoxidhalterna i den urbana miljön. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Kolmonoxidminskningen på Nobelvägen (Medelvärde i mg/m 3 ) 1971 1972 1999/2 22/23 Figur 17. Mätningar med en mobil mätvagn visar hur medelhalten av kolmonoxid har sjunkit i gatunivå över en 4-årsperiod. - 18 -
11. Partiklar (PM 1 och PM 2.5 ) Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Tidvis registrerades förhöjda halter, vilket orsakas främst av intransport av mindre partiklar (PM 2.5 ) från kontinenten. Jämförs PM 1 -halterna mot miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades som vanligt under vårvintern då ökningen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. vägdamm. Även i oktober ökade halterna under en period med klart väder och kraftiga vindar från sydost. Dessa partiklar var i huvudsak mindre än 2.5 µm och intransporterade med sydostliga vindar från kontinenten. Jämfört med tidigare år har halterna PM 1 möjligen minskat något. I ett längre perspektiv är det dock svårare att finna någon tydlig trend. Tabell 8. Uppmätta halter av PM 1 och PM 2.5 på mätplatserna i Malmö under 21 i µg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Rådhuset PM 1 (PM 2.5 ) PM 1 PM 2.5 PM 1 PM 2.5 4 (25*) 21 14 16 13 (årsmedelvärde) 5 32 (4)** 24 26 (3)** 24 (9-percentil, dygn) Observationer 99 % 96 % 98 % 97 % Max dygnsmedelvärde 7 63 64 64 *värde avser kommande miljökvalitetsnorm för PM 2.5.(tvingande från 215) ** antal överskridande av 5 µg/m 3 under året (max 35 per år) 25 2 µg/m³ 15 1 PM1 Rådhuset PM1 Dalaplan PM2.5 Rådhuset PM2.5 Dalaplan 5 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 18. Uppmätta PM 1 - och PM 2.5 -halter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. - 19 -
3 25 µg/m³ 2 15 1 PM1 Rådhuset PM1 Dalaplan PM2.5 Rådhuset PM2.5 Dalaplan 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 19. Månadsmedelhalterna av PM 1 och PM 2.5 under 21 i µg/m³. - 2 -
12. Bensen och andra kolväten Utsläppen av kolväten sker främst från trafiken. Ett av flera samlingsnamn för olika typer av kolväten är VOC (volatile organic compounds = lättflyktiga organiska ämnen). Bland dessa ingår bl.a. bensen, toluen och xylen. Från och med 26 mäts kolvätena med gaskromatograf i gatumiljö vid Dalaplan. Ett flertal av de lätta kolvätena har kända toxiska effekter och bensen har cancerogena effekter. IMM (Institutet för miljömedicin) har tagit fram lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, baserat på livstidsexponering. Under 25 införde Naturvårdsverket en miljökvalitetsnorm för bensen på 5 µg/m³ som skall vara uppfylld senast 21-1-1. Bensenhalterna har under det senaste årtiondet minskat och idag är halterna i storleksordningen en tiondel av miljökvalitetsnormen. Tabell 9. Uppmätta kolvätehalter vid mätpunkt 1 på Dalaplan i µg/m³. Bensen Toluen Xylen Årsmedelv. (Dalaplan).8 1.5.9 Lågrisknivåer 1.3 43 37 Miljökvalitetsnorm 5. - - Observationer 99 % 1 % 1 % Max dygnsmedelvärde 2 8 7 Max timmedelvärde 11 37 93 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Mätningar från Fosie Miljökvalitetsnorm Lågrisknivå Mätningar från Dalaplan 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Figur 2. Uppmätta bensenhalter i µg/m³. Mätningarna 1994 25 gjordes i taknivå med DOAS-utrustning i Fosie. Från och med 26 mäts bensen i gatunivå på Dalaplan med en noggrannare gaskromatografisk metod. - 21 -
128 69 9 64 Totalt 3612 ton 912 Vägtrafik Övrig trafik Industri o Energi Arbetsmaskiner o redskap Övrigt Figur 21. Utsläpp av kolväten (VOC) i Malmö 29 i ton. 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 µg/m³ Toluen Bensen, måndag måndagtisdag tisdag onsdag onsdagtorsdagtorsdagfredagfredaglördag lördagsöndagsöndagmåndag Figur 22. Genomsnittlig veckoprofil för bensen och toluen vid Dalaplan under 21. Notera de olika emissionsmönstren (beror på trafikintensiteten) på veckodagar fredagar helgdagar. - 22 -
13. Andra projekt Mobil mätvagn Mätningarna med den mobila mätvagnen ( Mätvagn 4 ) har under 21 gjorts på två platser för uppföljning av åtgärdsprogrammet för kvävedioxid samt för att kontrollera luftkvaliteten mot miljökvalitetsnormerna. På den första mätplatsen vid Amiralsgatan vid Konserthuset påbörjades mätningen under hösten 29 och avslutades i juni 21 (se nedan). Därefter flyttades mätvagnen till Lundavägen vid Värnhemstorget där mätning pågick till och med mars 211. Rapporterna från mätningarna finns att läsa i rapportbiblioteket i på Malmö stads hemsida vilka kan nås via länkarna längst ned på sidan www.malmo.se/luft. Titandioxidplattor på Amiralsgatan Som ett led i åtgärderna för att minska halten kvävedioxid på platser där miljökvalitetsnormen överskridits så har en ny typ av katalytiskt aktiva betongplattor provats på Amiralsgatan. På trottoaren har lagts plattor som innehåller titandioxid (ingår t.ex. i vit målarfärg) vilket tillsammans med solljus omvandlar kväveoxiden till vattenlösligt nitrat. En minskning av kväveoxidhalten i gatumiljön på ca 5 % har kunnat uppmätas, men åtgärden påverkar naturligtvis inte övriga utsläpp från trafiken. Rapporten har titeln Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 29/21 och kan hämtas på http://www.malmo.se/medborgare/miljo--hallbarhet/miljolaget-i-malmo/miljo--ochlivsmedelsrapporter/luft.html i mappen för 211. Kvävedioxidhalter vid förskolor och skolor i Malmö I en uppföljning från 27 mättes kvävedioxidkoncentrationen inomhus och utomhus vid 24 förskolor eller skolor under 4 veckor i november och december 21 för kontroll mot miljökvalitetsnormerna. En andra mätomgång genomförs i januari och februari 211. Preliminära resultat från mätningarna under 21 visar att det nationella miljömålet för kvävedioxid (2 µg/m 3 ) tangeras utomhus vid ett fåtal skolor men att inget tydligt överskridande har skett under mätperioden. Rapporten kommer att kunna hämtas på www.malmo.se/luft. Mätning av försurande och övergödande ämnen, samt nedfall av tungmetaller Under hösten 29 påbörjade mätning av försurande och övergödande ämnen i regnvattnet (våt deposition), vid Augustenborg på Kommuntekniks område. Förutom övergödande och försurande ämnen mäts också tungmetallnedfallet i regnvatten. Mätningen är en uppföljning av tre tidigare mätningar som har gjorts med fem års intervall. Mätningen avslutades i oktober 21. Redovisning av resultaten görs i en separat rapport under 211. Partiklar i Malmö Lunds Tekniska Högskola har åt miljöförvaltningen tagit fram ett fördjupat kunskapsunderlag om partiklar i malmöluften; dess källor, sammansättning och hälsoeffekter. En av huvudslutsatserna i rapporten är att till skillnad från PM 2.5 som till stor del består av intransporterade partiklar från andra regioner så står de lokala källorna för mer än hälften av antalskoncentrationen av ultrafina partiklar med diameter mindre än,1 mikrometer. Rapporten ger även förslag på åtgärder för att minska halterna. Rapporten blir tillgänglig under våren 211. - 23 -