Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Frisk luft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Frisk luft"

Transkript

1 1(50) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Frisk luft Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering. Dokumentet innehåller snabbt sammanfogade regionala uppföljningstexter om miljökvalitetsmålen från samtliga länsstyrelser inskickade till Naturvårdsverket per den 2 december De är inte redigerade och är därför lite spretiga i redovisningarna. Markeringar i fet och kursiverad stil är inte alltid rätt. Redovisningarna kommer att publiceras på miljömål.se den 17 december En kompletterande matris över alla bedömningar av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen i länen tillsammans med en bedömning av trenden i miljön och för förutsättningarna finns presenteras på arbetswebben. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(50) Innehåll Blekinge... 3 Dalarna... 5 Gotland... 6 Gävleborg... 8 Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland... 48

3 NATURVÅRDSVERKET 3(50) Blekinge Resultat Miljökvalitetsmålet påverkas av vägtrafik, energiproduktion, industriprocesser och för Blekinges del i stor omfattning även av hamnverksamhet och sjöfart. De mesta luftföroreningarna utanför tätorterna beror på utsläpp utanför Sverige eftersom Blekinge ligger nära Europa. Få luftkvalitetsmätningar har genomförts i Blekinge och därför är det svårt att bedöma föroreningssituationen. Arbete pågår med att få till samordnade tätortsmätningar i länet. Resultaten som presenteras kommer från mätningar som har genomförts april mars Resultat från luftmätningar 2012/13 Trafik och småskalig vedeldning står för stora delar av utsläppen av det cancerframkallande ämnet bensen. Resultaten visar att medelvärdet för bensen är i nivå med miljökvalitetsmålet eller något lägre. Utsläppen av det cancerframkallande ämnet bens(a)pyren har ökat nationellt och det beror främst på vedeldning. I Blekinge är vedeldning vanligare än i riksgenomsnitt. Mätningar visar att medelvärdet överskrider miljökvalitetsmålet något. För partiklar var medelvärdena för såväl PM10 som PM2.5 nära miljökvalitetsmålet. Eftersom allvarliga hälsoeffekter kan uppstå även vid låga partikelhalter är det viktigt att vidta åtgärder, även vid förhållandevis god luftkvalitet. Marknära ozon orsakar skada på både människor och växtlighet. I Rödeby har en nationell station för marknära ozon startats upp under året. Mätningar sker kontinuerligt och rapporteras timme för timme mellan april och oktober. Målvärdet för växtlighet överskreds i hela Blekinge under 2012, med undantag för låglänta platser i de nordliga delarna. Höga kvävedioxidhalter påverkar hälsa och miljö. Uppmätta periodmedelvärden av kvävedioxid i gaturum var lägre än miljökvalitetsmålet. Genomförda åtgärder Exempel på åtgärder som genomförts i Blekinge under året för att förbättra luftkvaliteten: Järnvägen har rustats upp. Verköbanan är redo för att godstrafik från hamnen ska börja trafikera banan. Emmabodabanan är färdig och persontrafiken ska snart komma igång. Som ett led i arbetet med att öka resandet med kollektivtrafik, körs extrainsatta hockeybussar där avgångarna anpassas efter matchen. Karlskrona har under året tagit fram ett förslag till cykelstrategi. Flera kommuner har introducerat elcyklar i kommunens verksamhet. En biogasanläggning har invigts i Mörrum. Anläggningen kommer att producera fordonsgas motsvarade cirka 1,6 miljoner liter bensin. Koldioxidutsläppen minskar därför med ton per år. För att öka intresset för miljöfordon har en mässa har hållits i Blekinge där cirka 20 el- och gasbilar ställdes ut och flera fick provköras. Sölvesborgs, Olofströms och Ronneby kommun har köpt in elbilar. I Karlskrona, Ronneby och Olofström finns laddstolpar som är tillgängliga för allmänheten. I Olofström och Karlshamn domineras kommunbilsflottorna av biogasbilar.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(50) Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till 2020, men utvecklingen är svagt positiv. För att nå målet krävs åtgärder inom Blekinge för att minska utsläppen från vägtrafik, småskalig vedeldning, energiproduktion och industri. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom hushållssektorn ökar och är en stor utsläppskälla. Åtgärder inom enskilda hushåll är därför viktiga. Andra luftföroreningar, exempelvis marknära ozon och partiklar kommer till stor del från andra länder, vilket förutsätter åtgärder på nationell och internationell nivå. Sjöfarten är en sektor där det krävs ökat internationellt samarbete för att minska utsläppen. Ett viktigt styrmedel för att nå målet är miljökvalitetsnormerna för luft. Det räcker dock inte med att klara normerna, vi måste sikta mot att klara miljökvalitetsmålet! Ett antal kortlivade luftföroreningar, som marknära ozon och sotpartiklar, har stor påverkan på klimatet. Åtgärder för att minska utsläppen av dessa klimatpåverkande luftföroreningar ökar därför också möjligheten att nå Begränsad klimatpåverkan. Det finns ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Blekinge. För att öka kunskapen om luftföroreningsproblematiken och vilka åtgärder som är viktigast att vidta behövs ytterligare mätningar. Länsstyrelsen arbetar aktivt med detta och det finns planer för fortsatta mätningar i länet inom ett så kallat samverkansområde. En svårighet är att hitta lämpliga mätplatser, eftersom kuststäder är välventilerade. Revideringen av Göteborgsprotokollet innebär nya utsläppstak för ett flertal luftföroreningar och ett nytt tak har tillkommit om fina partiklar, där sot ingår. Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet förbättras därför när det reviderade protokollet träder i kraft. Småskalig vedeldning är relativt vanligt i Blekinge och bidrar till en klimatneutral energiförsörjning. Eldning med omodern utrustning och ett felaktigt handhavande skapar dock betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar och partiklar. Det behövs skärpta utsläppskrav för eldningsutrustning för att minska utsläppen. I södra Sverige har användningen av dubbdäck minskat under flera år, men 2013 ökade den igen. Antalet dubb per nyproducerat däck är numera lägre än tidigare, detta kommer framöver att bidra till att minska mängden pariklar i luften, men ytterligare styrmedel behövs. Andelen kollektiva resor var drygt 13 procent i Blekinge under Det kollektiva resandet behöver öka mer för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Från 2014 kommer all busstrafik att köras med RME (Rapsmetylester), som är ett fossilfritt bränsle. De bussar som kör renodlad stadstrafik kommer att vara elhybridbussar. De nya bussarna har fler sittplatser vilket är en förutsättning för att resandet ska kunna öka. Blekingetrafikens mål är att resandet ska fördubblas. Det är också viktigt att tillgång och underhåll av gång- och cykelvägar förbättras. Alla kommuner behöver därför satsa på att ta fram cykelstrategier. Indikatorer som följer upp målet: Allergiker/astmatiker och luftföroreningar Bensen i luft Besvär av bilavgaser Besvär av vedeldningsrök Energianvändning Kvävedioxid i luft

5 NATURVÅRDSVERKET 5(50) Kväveoxidutsläpp Körsträcka med bil Marknära ozon i luft Partiklar i luft Påverkan på runskrifter Svaveldioxid i luft Svaveldioxidutsläpp Utsläpp av flyktiga organiska ämnen Utsläpp av partiklar PM2,5 Dalarna Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Neutral Tablåtext (289 tecken) Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till Under de senaste åren har situationen varit oförändrad. Vissa ämnen i luft minskar, andra ökar. I en del tätorter överskrids målets riktvärden. I stora delar av Dalarna är luftkvaliteten emellertid god. Mätningarna är inte heltäckande. Resultat (2 552 tecken) Luftföroreningar skadar hälsan, naturen och kulturföremål. Det tidigare delmålet för svavelhalten i luft är uppfyllt och utsläppen av flyktiga organiska ämnen från större punktkällor minskar. Åtgärderna för att minska kvävedioxid-, bensen- och ozonhalterna går dock för långsamt. Problemen med luftföroreningar är i hög grad knutna till tätorter. Genom Dalarnas luftvårdsförbund samarbetar kommunerna i länet kring mätning av luftföroreningar. Luftvårdsförbundet håller på att ta fram ett nytt mätprogram och under det senaste året har inga nya mätningar genomförts. Luftvårdsförbundets senaste mätningar finns redovisade i Länsstyrelsens rapport 2012:01. Av rapporten framgår att kvävedioxid fortsatt är ett problem i Falu tätort. Stadens läge i en dalgång gör att luftväxlingen försvåras vilket särskilt vintertid bidrar till att miljökvalitetsmålets riktvärden för halten av kvävedioxid överskrids. Vid den senaste mätningen av bensen som gjordes i de flesta av länets kommuner vintern 2009/2010 var medelvärdena som regel lägre än tidigare. Vintermedelvärdet låg dock fortfarande, med enstaka undantag, över riktvärdet för årsmedelhalten. Eftersom mätningar bara har gjorts vintertid är det oklart hur många tätorter det är som har årsmedelhalter av bensen över miljökvalitetsmålets riktvärde. Halten av bens(a)pyren beräknades för år 2010 i fyra orter i Dalarna. I Hedemora låg halten över riktvärdet. I Mora och Avesta låg halten på samma nivå som riktvärdet och i Ludvika var halten lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Mätningar och beräkningar av halten partiklar i luften har gjorts i begränsad utsträckning. De resultat som finns tyder på att halterna ligger i närheten av och i något fall över de riktvärden som har satts för miljökvalitetsmålet.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(50) Falu kommun genomför även egna mätningar. Kvävedioxid, ozon och svaveldioxid mäts kontinuerligt i Falu tätort. Under 2010 mättes därutöver halten partiklar i luften på två platser centralt i staden. Halterna låg nära riktvärdena i miljökvalitetsmålet, för de minsta partiklarna strax över och för de större strax under respektive riktvärde (IVL 2012). Utbyggnaden av fjärrvärme och anslutningen till fjärrvärmenäten fortsätter, men sammanställd information om i vilken omfattning det sker finns för närvarande inte tillgänglig. Några särskilda insatser därutöver som tydligt har påverkat luftkvaliteten i länet har inte gjorts på senare år. Det saknas mätningar i länet som visar hur luftföroreningarna påverkas av småskalig vedeldning. Lokalt kan dock påtagliga störningar förekomma. Analys och bedömning (1 407 tecken) Målet är inte möjligt att nå med idag planerade styrmedel som beslutas före Tillståndet i miljön har inte någon tydlig utvecklingsriktning. Under senare år har halterna av vissa luftföroreningar minskat något. För andra är halterna oförändrade. Uppgifter om förhållandena i Dalarna saknas för några av de preciseringar som hör till miljökvalitetsmålet. Det gäller halterna av butadien, formaldehyd och ozon samt korrosion på kalksten. Målsättningarna för halten av bensen och partiklar i luften är nödvändiga att uppnå för att det samlade målet ska kunna nås. Ambitionsnivån på åtgärder måste höjas såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå. Åtgärder på kommunnivå är nödvändiga och det behövs en transportsnål samhällsplanering som i större utsträckning tar hänsyn till miljömålet. Flera av de åtgärder som genomförs för att begränsa utsläpp av luftföroreningar ger effekt inte bara på miljökvalitetsmålet Frisk luft utan också på Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Regeringens etappmål om att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar kommer sannolikt att ge effekter i miljön först på längre sikt. Dalarnas luftvårdsförbund planerar att skaffa en mobil mätutrustning som kan flyttas mellan kommunerna. Därigenom ökar möjligheterna att kartlägga lokala problem, exempelvis olägenheter av vedeldning. Referenser Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Rapport 2012:01. IVL Partikelmätningar i Falun IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapport daterad U Gotland Det finns hälsovådliga ämnen i luften på Gotland, främst inom hårt trafikerade områden.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(50) Vid slitage av vägar, däck och bromsar bildas små partiklar som är skadliga att andas in. Allt fler kör dieselbilar som ger högre utsläpp av kväveoxider än bensinbilar. Sommartid bildas skadlig ozon på Gotland. Resultat Den största källan till förorenad luft utgörs av vägtrafiken, som ökar såväl på Gotland som i Sverige och hela Europa. Kvävedioxid bildas i varierande grad vid all förbränning. Sjöfarten ger de allra största utsläppen av kväveoxider. Kvävedioxid Dieselbilarna miljöklassas för låga koldioxidutsläpp, men de ger högre utsläpp av kvävedioxid än bensinbilar. Försäljningen av dieselbilar har ökat kraftigt de senaste åren. Utsläppen av kväveoxider från personbilar ökar på Gotland. Problemet med höga halter av kvävedioxid märks framför allt lokalt i stadsmiljö, men teoretiskt kan halterna bli hälsovådliga på en färjas bildäck. Kväveoxider retar våra slemhinnor och ger även skador på växtligheten. De kan också bilda frätande syror som bryter ner byggnadsmaterial och försurar marken. Kvävet bidrar också till övergödningen. Partiklar (PM2,5 och PM10) Utsläppen av små avgaspartiklar från lastbilar och bussar har minskat kraftigt på senare år. Vi ser dock en ökande trend av dessa utsläpp från personbilar, liksom från energiförsörjning och uppvärmning av småhus (Region Gotland). På Gotland ökar användningen av restproduktbränslen i industrin, liksom användningen av biobränslen för bostadsuppvärmning. Tyvärr eldas det även i äldre villa- och fastighetspannor med dålig miljöprestanda som ger höga utsläpp av partiklar, kväveoxider, kolväten och andra hälso- och miljöfarliga ämnen. Ett stort partikelproblem uppkommer när den sand som strös ut på vägarna vintertid sopas upp på våren. På några platser på ön skapar trafiksituationen problem med inandningsbara partiklar i utomhusluften. Dessa kan ge upphov till bland annat hjärt-, kärl- och luftvägssjukdomar. De allra minsta partiklarna, upp till 0,00025mm (PM 2,5) kommer främst från bilavgaser. De består av oljedroppar, sot och andra ämnen som kan hålla sig svävande i luften. Marknära ozon Mätningar på ön har visat att skadliga halter av ozon bildas under sommarhalvåret. Halterna i Visby ligger på samma nivå som jämförbara svenska städer. Marknära ozon kan redan vid ganska låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Ozonet skadar inte bara människor utan vittrar kalksten och ger frätskador på grödor och träd. Vissa växter, som vete och bönor, är mycket känsliga för ozon. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Även om utsläppen har minskat totalt sett så är minskningen

8 NATURVÅRDSVERKET 8(50) inte tillräcklig för att till exempel märkbart påverka ozonhalten. Dessutom ökar utsläppen från personbilstrafiken. Utvecklingen i miljön är oklar. Svårt att hålla luften ren Det är tveksamt om luften kommer att vara så ren 2020 att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Förutom effekterna av våra lokala aktiviteter bilkörande, tunga transporter på vägarna, vedeldning och lokal sjöfart - kommer vi att drabbas av föroreningar som förs hit med vindarna. Och så länge det finns föroreningar i luften kommer skadlig ozon att bildas under sommarhalvåret. På Gotland har vi problem med slitagepartiklar från vägbanorna. Risken för hala vintervägar är betydande genom det fuktiga klimatet, varför sandning och dubbdäck är nödvändiga, trots att det då bildas partiklar som är farliga att andas in. Lokala föreskrifter som periodvis körförbud inom Visby innerstad och förbjuden vedeldning inom vissa områden hanteras av Region Gotland. Länsstyrelsen arbetar förebyggande genom sin tillsynsverksamhet. För att minska riskerna för exponering av partiklar och avgaser är det viktigt att planera framtida bebyggelse och transportleder på Gotland mot bakgrund av kunskap om trafikflöden och den tunga trafikens rörelsemönster. Det krävs även en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett frivilligt förändringsarbete, som att välja bort bilen för att i större utsträckning cykla eller ta bussen. Om färjelinjetrafiken använde elström från land istället för lågsvavlig diesel när fartygen ligger vid kaj skulle koldioxidutsläppen minska med femtusen ton och kvävoxidutsläppen med sexton ton per år, enligt Destination Gotlands beräkningar. I april 2013 beslutade Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt att land-el från och med den 1 februari 2017 ska användas vid kaj 5-7 i Visby hamn. Därigenom kommer även utsläppen av svaveldioxid och partiklar från färjetrafiken att minska. Krav på rening av sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider regleras även genom internationella överenskommelser. DET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. TILLRÄCKLIGA UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN I MILJÖN SAKNAS. Gävleborg Resultat Luftkvaliteten i länet är generellt sett god. Utsläpp från trafik och småskalig vedeldning skapar dock höga halter av föroreningar lokalt. Kunskapen om luftkvaliteten är bristfällig eftersom flertalet av länets kommuner övergått från att faktiskt mäta luftföroreningar till att beräkna utsläppen.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(50) Trafik och småskalig vedeldning Liksom i övriga landet har bränsleförbrukningen ökat de senaste åren. Trots införandet av katalysatorer på bilar och bättre bränslen står vägtrafiken i dagsläget för störst påverkan på tätortsluften. Gävleborg är ett norrlandslän med vinterväglag flera månader om året och många bilägare kör med dubbade vinterdäck som lokalt kan ge upphov till höga partikelhalter. Den senaste kartläggningen av bilar med dubbdäck i länet (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund) visar att ca procent av bilarna har dubbdäck vintertid, vilket kan jämföras med procent i stora delar av övriga Sverige. Länet har också en förhållandevis hög andel småskalig vedeldning som bidrar till höga halter av luftföroreningar lokalt. Mätningar och beräkningar Det är svårt att göra bedömningar av halterna av föroreningar i länet, eftersom relativt få mätningar har gjorts. Flertalet kommuner är nu med i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet tillhandahåller en emissionsdatabas som används för att modellera utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser. Luftvårdsförbundet har gjort beräkningar av halter för kvävedioxider och partiklar (PM 10) i Gävle och Sandvikens kommuner och jämfört med gällande miljökvalitetsnormer. Beräkningarna visade att övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds i centrala Gävle och att det fanns risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde. Mätningar av kvävedioxider och partiklar görs nu med timupplösning under år Mätningarna visar att gränsvärden för både partiklar och kvävedioxider överskridits vid ett flertal tillfällen under Det här är ny kunskap som visar att vi tidigare underskattat problemen med luftföroreningar i länet. I Gävle hamn genomfördes luftmätningar av kväveoxider, svaveldioxid samt partiklar under Halterna av luftföroreningar var generellt låga, men tidvis noterade Luftvårdsförbundet höga halter. Gävle hamn är landets tredje största containerhamn och besöks av en stor mängd fraktfartyg årligen. En utbyggnad av hamnen pågår vilket kan komma att påverka luftkvaliteten i Gävle i framtiden. Bensen, partiklar och kvävedioxid Halterna av bensen i tätorternas omgivningsluft har stadigt minskat sedan Trafik och småskalig vedeldning är i de flesta tätorter den viktigaste källan till bensen och redan beslutade styrmedel bedöms tillräckliga för att klara målen till Höga halter av partiklar (PM 10 ) beror i första hand på användning av dubbdäck vilket tidigare nämnts. Andra källor kan vara energiförsörjning och uppvärmning. Tung trafik samt energiförsörjning är de dominerande källorna till kväveoxider. Utsläppen kan medföra höga halter lokalt inom tätortsområden. Vägtrafiksektorn

10 NATURVÅRDSVERKET 10(50) har kraftigt minskat sina utsläpp av kväveoxider under 2000 talet. De få mätningar som gjorts i länet visar att årsmedelvärdet överstiger det värde miljömålets precisering anger i vissa av tätorternas gaturum. Bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och ozon Regionalt kan preciseringar av bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och ozon inte bedömas eftersom länsspecifika data saknas. Hushållssektorn är en av de större utsläppskällorna i Sverige och åtgärder inom denna sektor är särskilt viktiga. Korrosion Generellt har länet mycket låga halter av svaveldioxid men lokalt, vid hamnstäderna, kan halterna av svavel öka på grund av sjöfart. Inga mätningar av korrosion sker i länet men information om utsläpp av svaveldioxid från industrin finns för länet. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020 om åtgärder sätts in för att minska halten av luftföroreningar i tätorter. Utvecklingen i länet är svår att bedöma då det råder brist på data. Hälsoaspekter Luftföroreningar har stor negativ påverkan på folkhälsan. Det gäller framför allt partiklar. Forskning har visat att det inte finns någon nedre föroreningsnivå vid vilken hälsoeffekter (hjärt- och lungsjukdomar) börjar uppträda. Även episoder av höga korttidshalter har visat sig ge påtagliga effekter på människors hälsa. Dessa båda faktorer tillsammans gör det mycket svårt att definiera när kritiska halter uppstår. Kvävedioxid har visat sig vara hälsoskadligt vid högre halter, men även låga halter kan ge hälsoeffekter på barns luftvägar. En del andra luftföroreningar är cancerframkallande. Det gäller till exempel bensen som kommer från trafik och småskalig vedeldning. Lokala åtgärder En rad åtgärder behöver genomföras för att nå Frisk luft, inte minst inom transportsektorn. Kommunerna behöver ta större hänsyn till luftkvaliteten i sitt planarbete samt planera för utveckling av kollektivtrafik och hållbara tätorter. Satsningarna på utbyggnad av fjärrvärme bör fortsätta, liksom energirådgivningen för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Åtgärder som minskar utsläppen från vägtrafiken i vissa tätortsmiljöer behöver genomföras. Kraftfulla styrmedel Beslut på nationell nivå och EU-nivå är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet. Nya styrmedel har beslutats vilka kan förväntas leda till åtgärder för att minska utsläppen. Det handlar bland annat om ett antagande av Göteborgsprotokollet (FN:s konvention om långväga transporterade luftföroreningar) och nya utsläppstak för svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och partiklar.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(50) En rad åtgärder behövs för att minska utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från trafik, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn. Det handlar om samma åtgärder i Gävleborg som i övriga Sverige. Halland Luftkvaliteten i halländska tätorter har blivit successivt bättre sedan 1990-talet även om den positiva trenden med minskande halter luftföroreningar har stannat av. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande betydande skador på människors hälsa liksom på växtlighet och kulturföremål. Resultat Även om halterna av luftföroreningar i halländska tätorter successivt har minskat sedan 1990-talet, så är halterna av luftföroreningar i tätorterna i Halland fortfarande för höga. Det gäller särskilt i trafikerade stråk, men i vissa fall även i s k urban bakgrund. För marknära ozon är höga halter vanligast på landsbygden. Partiklar och kvävedioxid Mätningar av partiklar i gaturum i Halmstad har visat på årsmedelvärden av PM10 som under perioden överskrider målvärdet (15 µg per m 3 som årsmedelvärde) samtliga år. Under samma period var dygnsmedelvärdena större än 35 µg per m 3 under dygn per år, dvs målvärdet (30 µg per m 3 som dygnsmedelvärde) har med all sannolikhet överskridits under väsentligt fler dygn. Även i regional bakgrund (Råö) har halterna av PM10 överskridit årsmedelvärdet 2008 och 2011 och just klarat detsamma år Halterna har under även överskridit 35 µg per m 3 mellan 4-18 dygn per år, dvs precis som i tätorter har med all sannolikhet väsentligt fler dygn överskridit målvärdet avseende dygnsmedelvärdet. När det gäller PM2,5 finns det inte så mycket mätdata regionalt ännu, men uppmätta maximala dygnsmedelvärden på Råö under perioden överskrider samtliga miljömålet avseende dygnsmedelvärdet. Mätningar av kvävedioxider i gaturum i Halmstad visar överskridanden av miljömålet såväl avseende årsmedel- som timmedelvärden de senaste sex åren. I urban bakgrund klaras dock miljömålet såväl avseende årsmedel- som timmedelvärden. Även mätningar i urban bakgrund i Falkenberg under vinterhalvåren på 2000-talet tyder på att miljömålet klaras (frånsett 2005). Försäljningen av dieselbilar har ökat kraftigt de senaste åren, såväl i Halland som i övriga Sverige. Dessa bidrar med ökade utsläpp av framförallt kväveoxider, men i viss mån även med små partiklar. Även sjöfarten bidrar med utsläpp av såväl kväveoxider som partiklar.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(50) Det har de senaste åren även varit kalla vintrar som inneburit dels ökat uppvärmningsbehov, och därigenom bland annat ökad vedeldning, och dels behov av att köra med dubbdäck en längre period på året. Vedeldningen ger bl a upphov till utsläpp av partiklar och vissa lösningsmedel. Dubbdäcken orsakar höjda halter stora partiklar genom upprivning av asfalt. Marknära ozon Mätningar av marknära ozon visar såväl i Halmstad som på Råö under perioden årligen maximala glidande åttatimmarsmedelvärden som överskrider miljömålet om högst 70 µg per m 3 som åttatimmarsmedelvärde. Marknära ozon kan redan vid relativt låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Ozonet skadar inte bara människor, utan kan även orsaka skador på grödor och träd samt ge upphov till ökad vittring av byggnadsmaterial (kalksten m m). För att minska halterna av marknära ozon behövs samordnade åtgärder på internationell nivå, eftersom bildningen av marknära ozon sker storregionalt och i stor utsträckning importeras från övriga Europa. Analys och bedömning Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen avseende halterna luftföroreningar i miljön är oklar. Det beror dels på vissa brister i mätunderlaget regionalt och dels på att vissa års mätdata antingen kan vara tillfälliga förändringar eller kan tyda på trendbrott. Den regionala rådigheten över utvecklingen av halterna av föroreningar i luften är, med undantag av partiklar och luftföroreningar orsakade av småskalig vedeldning, ganska liten. För många luftföroreningar är halterna inte heller enbart beroende av de regionala eller nationella utsläppen, utan i många fall transporteras de med luftmassor från kontinenten in över Sverige. Det är således viktigt att Sverige även verkar för skärpta lagar och regler inom EU och i internationella sammanhang. Som på många håll i landet finns det endast ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Halland. Några få kommuner har mätt luftföroreningar kontinuerligt under en längre tid. I övrigt har det dock oftast bara genomförts tillfälliga mätinsatser i länet, ofta med relativt långa uppehåll mellan mättillfällena. För att öka kunskapen om luftföroreningsproblematiken och vilka åtgärder som är viktigast att vidta, är det således önskvärt att miljöövervakningen avseende luftkvaliteten förbättras generellt i länet. Det finns även ett behov av ett förbättrat kunskapsunderlag om statusen på vedpannorna i länet. Nya eller utökade ekonomiska stöd och styrmedel tillsammans med en skärpt miljöbilsklassning bör införas för att verka för ett mer miljöanpassat och resurssnålt transportsystem som successivt såväl minskar användningen av fossila bränslen som specifikt utsläppen från förbränningsmotorer. Det bör även införas ekonomiska incitament för utbyte av äldre och sämre vedpannor till nya, effektiva pannor med väsentligt lägre utsläpp.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(50) De juridiska och administrativa styrmedlen bör utvecklas för att tydligare och effektivare styra mot Frisk luft. Det kan exempelvis ske genom att Boverkets byggregler rörande eldning med ved och pellets m m skärps. Vidare bör det övervägas att från centralt håll öka stödet till kommunerna avseende att utveckla regleringen avseende vedeldning i de lokala föreskrifterna. Den fysiska planeringen är även den ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Gång-, cykel- och kollektivresande behöver ytterligare prioriteras upp framför biltrafik för att bidra till minskade utsläpp från trafiken i allmänhet och minskade utsläpp i de värst utsatta gaturummen i centralorterna i synnerhet. Planering för att förtäta stadsmiljön, vilket generellt är positivt, bör också ske på ett sådant sätt att luftomsättningen inte försämras, eftersom det annars kan bidra till försämrad luftkvalitet. Det finns ett generellt behov av mer information om luftmiljöfrågor för att skapa medvetenhet och i förlängningen konkreta beteendeförändringar. Jämtland Miljökvalitetsmålet Bedömning: NÄRA, Oklar pil. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Ökande vägtransporter och ökad användning av terrängfordon, samt intensiv vedeldning i tätort vintertid är de största källorna till problem med exponeringar för luftföroreningar i länet. Resultat Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Trots detta finns periodvis problem med luftkvalitet i tätorter under vintern, bland annat som en följd av intensiv vedeldning, där man ser en ökad pelletseldning i mindre tätorter samt av kaminer för myseldning. Vedeldning i kombination med långvarig inversion under kalla vinterdagar innebär att luften skiktas och håller kvar föroreningarna i marknivå, där människor vistas. Beträffande preciseringarna för utsläpp till luft så är det främst kvävedioxid, partiklar och bensen som bör övervakas i länets tätorter för att säkerställa att halterna inte överskrids. Den enda tätort som övervakas idag är Östersund, där mätningar görs i urban bakgrund under vinterhalvåret. De senaste åren har vinterhalvårsmedelvärdena av kvävedioxid och PM10 legat klart under och bensen omkring de målvärden som anges inom miljökvalitetsmålet. Under vintersäsongen 2012/13 skedde dock en tydlig ökning av halterna av PM10, vilket berodde på ett omfattande rivningsarbete som ägde rum i mätstationens närhet. Analys

14 NATURVÅRDSVERKET 14(50) Länsstyrelsens bedömning att förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 är nära gäller även i år. Utvecklingen av miljötillståndet som helhet bedöms som oklar, främst på grund av bristfälligt dataunderlag. De tätortsmätningar som görs i Östersunds stad idag är ett viktigt underlag för att kunna bedöma miljötillståndet och det är därför av stor vikt att luftkvalitetsmätningar i tätort fortsätter. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Jämtlands län, men det behövs fortfarande övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhällets transportarbete, för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. En positiv utveckling är att transporten av långväga luftföroreningar har minskat betydligt det senaste årtiondet, bland annat som ett Resultat av gemensamma program som lett till minskade utsläpp på kontinenten. Ökande vägtransporter och ökad användning av terrängfordon är den största källan till problem med exponeringar för luftföroreningar i länet. Jönköping Luftkvaliteten i länet har förbättrats markant de senaste 20 åren. Förbättringen har avstannat under de senaste åren och det återstår en hel del att göra. Miljökvalitetsmålet är särskilt svårt att nå vid hårt trafikerade gator i tätorterna. Resultat Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2012 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköping tätort och i bakgrundsmiljö på tre olika håll i länet. Även modellberäkningar (IVL rapport U4392) och mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. De flesta av överskridandena som mätningarna visar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen bättre. Kvävedioxid Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren. Halterna i gatumiljö ligger dock fortfarande över miljömålets gränsvärde. År 2012 låg årsmedelvärdet på Kungsgatan i Jönköping på 25 mikrogram per kubikmeter, jämfört med miljömålet på 20 mikrogram. Halterna i bakgrundsmiljöer klaras dock. Även beräknade värden visar på att miljömålet överskrids i gaturum i Jönköping. Partiklar Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar i gaturum i Jönköping tätort visade att miljömålet överskreds under år Då uppmättes ett årsmedelvärde på 19,7 mikrogram

15 NATURVÅRDSVERKET 15(50) partiklar per kubikmeter, att jämföra med miljömålet på 15 mikrogram. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 00-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet. Enligt modellberäkningarna har miljömålet (årsmedel) överskridits i alla kommuner i länet förutom Aneby. Bensen Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Mätningar i Jönköping i gatumiljö visar på halter över miljömålet medan mätningar i Värnamo från år 2009 däremot klarar målet. Modellberäkningar visar att miljömålet överskrids i gatumiljö i sju av länets 13 kommuner. Halterna är dock lägre i bakgrundsmiljö.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(50) Marknära ozon Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar genomfördes under åren 2007 till 2010, samt år Under samtliga dessa år överskreds miljömålet. Ozonindex Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige (IVL rapport B1678). Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2012 visar att miljömålet överskreds i länet. Däremot klarades miljökvalitetsnormen (IVL rapport B2086). Analys Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet idag inte uppfylls och målet bedöms inte möjligt att nås med i dag beslutade styrmedel och åtgärder genomförda före Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna. De luftföroreningar som det finns data från för länet under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år De flesta av mätningarna genomfördes dock på Kungsgatan i Jönköping, en mycket vältrafikerad gata som inte är representativ för länet som helhet. Beräkningar visar att en del av målen sannolikt även har överskridits på andra håll i länet. De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. Det har skett en svag minskning av bilresande i länet de senaste åren (indikatorn Körsträcka med bil). Minskningen är dock marginell och det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i främst tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Ett antal arbetsplatser i länet har fått möjlighet att prova på busskort. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning. I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel. Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen,

17 NATURVÅRDSVERKET 17(50) möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Åtgärdsprogrammet kommer att gå ut på remiss under våren år En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för målet ska kunna nås. För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet har därför under år 2013 bildat ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet. I samverkansområdets övervakningsprogram ingår det både mätningar och modellberäkningar. Under år 2014 kommer mätningar av partiklar, kvävedioxid, svaveldioxid, bensen och flyktiga organiska ämnen ske i alla kommuner i länet. Kalmar Utvecklingen ser positiv ut för miljökvalitetsmålet och flera preciseringar uppnås redan idag. Bedömningen är mer osäker för några då regionala dataunderlag saknas. För att målet ska uppnås i sin helhet krävs åtgärder inom länet, men största åtgärderna ligger på nationell och internationell nivå. Resultat Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Det rör sig främst om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Vägtrafiken, energiproduktion och industriprocesserna står för den största delen av utsläppen i länet. Även utsläppen från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Mycket av den luftövervakning som bedrivs i länet görs inom ramen för Kalmar läns Luftvårdsförbunds verksamhet. Trenden för de senaste 10 åren är att luftens innehåll av skadliga föroreningar har minskat. Exempel på åtgärder som genomförs i länet för bättre luftkvalitet är Regionförbundets arbete med att länet ska bli fossilbränslefritt till år Andra exempel på kommunala åtgärder är bilpooler i Kalmar, eldrivna bilar i Högsby, Kalmars stadsbussar drivs på biogas, utbyggnation av gång- och cykelbanor i flertalet kommuner samt införande av parkeringsavgifter inne i stadskärnorna.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(50) Bensen Bensen är även en av de lättflyktiga kolväteföreningar (VOC) som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken. Vedeldning kan också vara en betydande källa. Mätningar har genomförts i länets 11 av 12 kommuner. Halterna visar på en nivå mellan 0,5-1 mikrogram per kubikmeter, vilket tangerar generationsmålet på 1µg/m3. Bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och korrosion Idag saknas det regionala dataunderlag för att bedöma preciseringarna bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och korrosion. Under 2013 genomförs månadsvisa samlingsprov på befintliga partikelfilter med avseende på halter av bens(a)pyren. Partiklar Mätningar av svävande partiklar genomförs sedan 2002 genom deltagande i det gemensamma mätnätverket, Urbanmätnätet (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). Mätningarna av svävande partiklar gäller PM10 och PM2,5. Helårsmätningar av PM10 genomförs alternerande mellan de två största orterna i länet. Halterna av PM 2,5 visar på nivåer klart under preciseringen 10 µg/m3 som årsmedelvärde. Uppmätta halter av PM10 visar på årsmedelvärden kring µg/m3, vilket ligger under preciseringen på 15 µg/m3 som årsmedel. Marknära ozon Kalmar län deltar sedan 2009 i det gemensamma mätprogrammet Ozonmätnätet i södra Sverige. Syftet med programmet är att få en mer regionalt heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige. Mätningarna i länet genomförs på två platser, Simpevarp och Ottenby. Preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft, baserat på AOT40 under april - september, överskreds med stor sannolikhet vid samtliga platser i Kalmar län under 2012.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(50) Kvävedioxid När det gäller kvävedioxid genomfördes tätortsmätningar 2002 vilka visade på halter som understiger preciseringen 20 µg/m3 som årsmedelvärde. Hur läget ser ut idag är oklart. Under 2014 kommer uppföljande mätningar att genomföras för kvävedioxid. Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före Utvecklingen går åt rätt håll. För några av preciseringarna saknas det i dag mätresultat och undersökningar vilket gör att bedömningen är något osäker. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Kalmar län, men det behövs fortfarande övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhället för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. Vedeldning med omoderna pannor skapar betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar och partiklar. Enligt etappmålet för småskalig vedeldning ska Boverket göra en översyn av byggreglerna. Förhoppningsvis kommer kraven på nya vedpannor att bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar som bens(a)pyren, sotpartiklar och metan. För flyktiga organiska ämnen, bensen, ser det kommande EU-direktivet för industriutsläpp att bana väg för att uppnå målet. Partiklar är främst ett tätortsbundet problem. En positiv utveckling på senare år, är det europeiska åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar börjat ge effekt. I Kalmar län understiger halterna av PM2,5 det långsiktiga målvärdet. Även för partiklar PM 10 ser det ljust ut. Viktigt för den framtida utvecklingen är att stadsplaneringen utvecklas på ett positivt sätt. Marknära ozon är ett problem som sträcker sig över landsgränserna. Ozonförekomsterna i södra Sverige beror till stor del på långväga transport av ozonbildande ämnen från Europa. Utvecklingen har varit positiv de senaste åren, men det förekommer episoder med högre halter, vilket främst beror på transport av luftföroreningar från kontinenten. Den långsiktiga trenden är att antalet

20 NATURVÅRDSVERKET 20(50) episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Sverige måste aktivt arbeta i de internationella förhandlingarna om utsläppsbegränsningar vad gäller ozonbildande ämnen. På regional nivå saknas det idag styrmedel för att begränsa exempelvis vedeldning. Därför behövs det en opinionsbildning kring detta med att förändra vanor och beteenden. När det gäller mätningar av kvävedioxid visar den senaste mätningen på låga halter långt under målnivån, men med tanke på den kraftigt ökande nybilsförsäljningen av dieselbilar kan det finnas anledning att tro att halterna kan öka. Åtgärder främst inom sjöfart, trafik och småskalig uppvärmning krävs för att utvecklingen ska vända åt rätt håll. Halter av luftföroreningar är svåra att kontrollera med enbart regionala och lokala åtgärder. För att uppnå miljökvalitetsmålet i sin helhet är det viktigt att det nationella och internationella samarbetet fungerar och skapar regler för att begränsa utsläppen. Även information, ändrade beteenden, och ekonomiska styrmedel ingår här. Ett viktigt styrmedel som finns idag är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Åtgärder för att minska utsläppen från trafiken och vedeldning på lokal nivå kan vara insatser såsom fysisk planering och information. Svårare är det med ozon och partiklar, då de till stor del kommer mer långväga ifrån. Kronoberg Resultat Luftkvaliteten är god när det gäller bensen och kväveoxid men det är stora problem i intensiva trafikmiljöer. Vanor och beteenden måste ändras när det gäller bilkörning, vedeldning samt lösningsmedelsanvändning. Mer måste göras för att begränsa partikelhalterna. Halten av bensen (preciseringen nås) Årsmedelvärdet från mätningar i Växjö, Ljungby och Älmhult mellan visar att halten har varit 0,7 mikrogram per kubikmeter

21 NATURVÅRDSVERKET 21(50) (µg/m³), det vill säga under miljömålet. Sannolikt är de representativa för fler trafikbelastade miljöer i länet. Sedan år 2012 görs mätningar enbart i Älmhult och medelvärdet för 2012 var 0,7 µg/m³. Mätningarna som helhet visar att halterna har minskat successivt från 4-5 µg/m³ i början av 1990-talet. Utvecklingen är generell i Sveriges tätorter och ett resultat av den minskade bensenhalten i bensin. Bens(a)pyren, butadien och formaldehyd Aktuella mätningar saknas i länet. Partiklar (PM2,5), (preciseringen nås) Mätningar påbörjades i mars 2012 i trafikbelastad miljö i Markaryd och Lessebo (gaturum), i Växjö (urban bakgrund) och på ren landsbygd (regional bakgrund) i Asa. Resultat från mätningarna 2012 visar 7-8 µg/m³ luft vid trafikbelastade lokaler och 3-5 µg/m³ på övriga. Partiklar, PM10 (preciseringen nås inte) Mätningar av PM10 i länet pågår sedan år 2007.År 2012 har mätningar i gaturum gjorts i Växjö, Ljungby, Lessebo, Markaryd, i urban bakgrund i Växjö och Älmhult samt i regional bakgrund i Asa. År 2012 visade mätning i regional bakgrund (Asa) att halten på ren landsbygd var cirka 9 µg/m³. Generella värden för länets tätorter (urban bakgrund) var cirka 12 och i trafikbelastade miljöer µg/m³. Dygnsmedelvärdena är mest kritiska. I Växjö och Ljungby noterades halter över 30 µg/m³ luft under 19 respektive 24 dygn under Detta innebär att preciseringen inte nåddes år Marknära ozon (preciseringen nås inte) I Asa genomförs mätningar sedan Preciseringen om 70 µg/m³ som åttatimmarsmedelvärde överskreds 160 dygn år Mellan åren har detta i genomsnitt överskridits dygn per år. År 2012 har timmedelvärdet överskridit 80 mikrogram per kubikmeter luft under 123 dygn. För perioden 2007 till 2012 har detta noterats dygn per år, vilket innebär att preciseringen inte nås. Ozonindex, AOT40 (preciseringen nås inte) Mätningar visar att ozonindex har överskridits tre av fem år (2008, 2009 och 2012) sedan år 2007 (Marknära ozon i Asa, SLU, Årsrapport 2012). För år 2011 saknas heltäckande data från stationen i Asa.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(50) Kvävedioxid (preciseringen nås) Generella årsmedelvärden år 2012 för länets tätorter (urban bakgrund) var knappt 9 µg/m³, och i trafikbelastad miljö i Växjö 15. I Markaryd och Lessebo uppmättes 11 respektive 7 µg/m³. Utifrån tidigare års mätningar bedöms halten vara cirka 2 3 µg/m³ på landsbygden. Underlag för att bedöma timmedelvärde saknas, men bedömningen är att preciseringen nås (Luftkvalitet i Kronobergs län - tätortsluft, Kronobergs luftvårdsförbund, april 2012). Korrosion på kalksten Mätning görs på en plats i Sverige som inte ligger i Kronobergs län och inte är jämförbar med förhållandena i länet. Underlag för regional bedömning saknas därmed. Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet ser inte ut att nås till år 2020, främst på grund av halterna av marknära ozon och partiklar. Förutom för marknära ozon är problemen störst i intensiv trafikmiljö. Långdistanstransporterande ämnen och att länet är ett glesbygdslän där invånarna i länet har hög andel egna bilar påverkar länets luftkvalitet. Generellt kan man säga att halterna av PM2,5 i större utsträckning beror på långväga transport, medan PM10 är mer lokalt alstrade (vedeldning och trafik). Trafiken, dubbdäcksanvändning och vedeldning viktiga för den lokala luftkvaliteten. En god samhällsplanering med hänsyn till gaturummets utformning, boendemiljöer och trafiksituationen kan påverka luftkvaliteten. Trånga gaturum med hög trafikintensitet bör inte tillåtas där människor kommer att vistas. Luftföroreningar gör människors sjuka Alla påverkas, men barn påverkas mer av luftföroreningar. Barn påverkas genom minskad födelsevikt, för tidig födsel, komplikationer under förlossningen, ökad dödlighet bland nyfödda, samt luftvägsbesvär (infektioner, astma). 126 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av effekterna av partiklar (PM10) i Kronobergs län. Bättre luftkvalitet innebär bättre livskvalitet med minskad sjuklighet, mindre sjukfrånvaro och ökad livslängd.

23 NATURVÅRDSVERKET 23(50) Stora problem i trafikmiljöerna Trafiken och användningen av dubbdäck måste minska. Ökande trafik och ökande andel dieselbilar ger ökade utsläpp av kväveoxider. Det kollektiva resandet är lågt. Andelen kollektiva resor var 11,4 procent i Kronobergs län år Andelen bilar som kör på dubbdäck minskade under några år från 51 procent i Södra Sverige Region Syd 2010 till 47 procent år 2012, men resultatet för första kvartalet 2013 visade att andelen nu har ökat till 59 procent (Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2013 (januari mars), Trafikverket, 2013) Länk: av_dacktyp_i_sverige_vintern_2013_januari_mars.pdf Vedeldning ett lokalt problem Den förkärlek som finns i länet för vedeldning innebär rimligen att halterna bens(a)pyren lokalt kan vara höga. Den fortsatta satsningen på fjärrvärme kan förhoppningsvis medföra att ett antal undermåliga vedpannor fasas ut. Marknära ozon kräver globala verktyg För halten marknära ozon är det inte troligt att målen kan nås till år Bland annat saknas verktyg för att påverka utsläpp på global nivå som ger upphov till de halter av marknära ozon som kan mätas i länet. Förbättrad luft efter omprövade tillstånd En industri har under 2013 minskat utsläppen men utökar samtidigt produktionen vilket sammantaget innebär att utsläppen ligger på samma nivå som tidigare. Inköp av PM10-certifierad sopmaskin/partikelsug i flera kommuner samt rondeller som minskar antalet starter/stopp i trafiken, liksom händelsestyrda trafikljus vid lågtrafik är god exempel på vad som gjorts. Prioriteringar i länet Mer måste göras för att begränsa partikelhalterna. Det behövs opinionsbildning för att minska transporterna, användningen av lösningsmedel och vedeldningen för att nå miljökvalitetsmålet. Sammanfattningsvis görs mycket bra, men det räcker inte. Bedömning av miljökvalitetsmålet (måluppfyllelse) NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015 EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015 Stockholm 23 20 21 feb 2016 januari Titus Kyrklund Sven Svensson Foto: Johnér 2016-02-26 1 Bedömning av målet som helhet - NEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och

Läs mer

Luften i Stockholm - Årsrapport 2011

Luften i Stockholm - Årsrapport 2011 MILJÖFÖRVALTNINGEN SLB-ANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-4317 SID 1 (5) 2012-03-21 Handläggare: Malin Ekman Telefon: 08-508 28 932 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-04-17, p. 26 Förslag till beslut

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2013

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2013 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2013 Dnr MN-2014-1708 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelningen Rapport 2014-09-01 Monica Lundberg, 054-540 46 66 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR MKN-dag 23 januari 23 januari 2016 Stockholm Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Bakgrund Dödlighet och sjuklighet i

Läs mer

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger

Läs mer

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund. Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund. Jimmy Nilsson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Jämtlands län, jimmy.nilsson@lansstyrelsen.se Miljömålen 1 generationsmål 16 nationella

Läs mer

2 Frisk luft. Indikatornamn/-rubrik. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

2 Frisk luft. Indikatornamn/-rubrik. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Indikatornamn/-rubrik 2 Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmål 1: Halter av svaveldioxid Delmål 2: Halter av kvävedioxid Delmål

Läs mer

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06

Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06 Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården

Läs mer

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med

Läs mer

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 28 januari 2005 Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringens beslut om åtgärdsprogram för luftkvalitet i Stockholms län Regeringen

Läs mer

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2016:17 Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund Parkerade personbilar januari-mars 2016 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, JUNI 2016 Förord Kartläggningen av dubbdäcksandelar i Östra

Läs mer

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra

Läs mer

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta

Läs mer

Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg

Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg Bodil Dürebrandt, Hållbarhetsutvecklare Gävle kommun Sammanfattning Utmaningen Vintercyklisten Gävle genomfördes i samarbete med Region Gävleborg under vintern 2010/2011.

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett

Läs mer

Företagsamheten 2014 Örebro län

Företagsamheten 2014 Örebro län Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet Lars Burman Tage Jonson Bertil Forsberg Umeå universitet s effekter på Luftkvalitet & hälsa s mål Antal fordon över innerstadssnittet ska minska med 10-15 % (morgon och eftermiddag) Framkomligheten ska

Läs mer

Kartläggning av luftkvailtet

Kartläggning av luftkvailtet 22 oktober 2015, Erik Engström Kartläggning av luftkvailtet Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida dödsfall

Läs mer

Nya miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren Remiss från Naturvårdsverket

Nya miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren Remiss från Naturvårdsverket PM 2007:82 RIII (Dnr 303-674/2007) Nya miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren Remiss från Naturvårdsverket Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Arbetsmarknadsläget januari 2014 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt

Läs mer

Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén

Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén för åren 2015-2017 2015-10-05 Sida 2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Utförda mätningar... 5 2.1 NO 2 och SO 2... 6 2.2 PM 10... 6 2.3 Bensen...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västerbottens län

Företagsamheten 2014 Västerbottens län Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Vad är miljökvalitetsnormer och vad har hänt?

Vad är miljökvalitetsnormer och vad har hänt? Svenska Luftvårdsföreningen 2009-04-02 Vad är miljökvalitetsnormer och vad har hänt? Per Andersson, Naturvårdsverket 08/ 6981376 2009-04-05 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Syfte

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.

Läs mer

Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män

Läs mer

"Barn i Bullerbyn" - tillsynskampanj gällande ljudmiljön på förskolor 2004

Barn i Bullerbyn - tillsynskampanj gällande ljudmiljön på förskolor 2004 1(4) Miljöenheten Anna Bokenstrand E-post: anna.bokenstrand@m.lst.se "Barn i Bullerbyn" - tillsynskampanj gällande ljudmiljön på förskolor 2004 Projektet Barn i Bullerbyn är en tillsynskampanj med inriktning

Läs mer

chefen och konjunkturen

chefen och konjunkturen chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...

Läs mer

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54 Tid: 2016-05-31 13:00-16:25 Plats: Rosensalen 51 Motion om cykelmotion Diarienummer: RJL2015/432 Beslut Nämnden för Trafik, infrastruktur

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Tea Alopaeus Mats Björsell Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11/04/2013 1 Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst 1996 2000

Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst 1996 2000 VTI notat 11 2001 Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst 1996 2000 Författare Gunnar Andersson FoU-enhet Trafiksystem Projektnummer 40062 Projektnamn Hastigheter övervakning Uppdragsgivare

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Riv 65-årsgränsen och rädda liv och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle

Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle RAPPORT/kortversion Juli 2010 Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stora klimatfördelar

Läs mer

Färjeärendet i Helsingborg

Färjeärendet i Helsingborg Färjeärendet i Helsingborg - kravet på avgasrening på färjorna mellan Helsingborg och Helsingör Peter Jupén, miljöjurist Färjetrafiken på HH-leden Sveriges största passagerarhamn med mer än 11 miljoner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått

Läs mer

Fyra år med kapitalflytt

Fyra år med kapitalflytt Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser

Läs mer

Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet

Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet Titel: Utgiven av: Författare: eställning: Copyright: Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Influensarapport för vecka 9, 2014

Influensarapport för vecka 9, 2014 rapport för 9, 2014 Denna rapport publicerades den 6 mars 2014 och redovisar influensaläget 9 (24/2 2/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

DOM 2015-01-15 Stockholm

DOM 2015-01-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060210 DOM 2015-01-15 Stockholm Mål nr M 7491-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-07-17 i mål nr M 2836-14, se

Läs mer

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år

Läs mer

Vad ekologer behöver veta om ekonomi

Vad ekologer behöver veta om ekonomi Vad ekologer behöver veta om ekonomi Ficre Zehaie Enheten för miljöekonomi, Naturvårdsverket (NV) 2014-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Syfte Öka förståelsen för det ekonomiska

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)

Läs mer

Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik

Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-17 Sida 1(2) Referens Diarienummer 150352 Landstingsstyrelsen Yttrande över Prissättning i Sydsveriges kollektivtrafik Förslag till

Läs mer

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.

Läs mer

Special. Allt fler säljer innan de köper. Mäklarna om vad som styr flytten. Unga vuxna dominerar marknaden för ettor

Special. Allt fler säljer innan de köper. Mäklarna om vad som styr flytten. Unga vuxna dominerar marknaden för ettor Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2013 Allt fler säljer innan de köper Mäklarna om vad som styr flytten Unga vuxna dominerar marknaden för ettor Mäklarsamfundet

Läs mer

Riksantikvarieämbetets. Miljöredovisning 2015

Riksantikvarieämbetets. Miljöredovisning 2015 Riksantikvarieämbetets Miljöredovisning 2015 Riksantikvarieämbetet 2015 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se 2 Sammanfattning Riksantikvarieämbetet redovisar årligen sin miljöpåverkan till

Läs mer

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...

Läs mer

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2015 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2015 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 215 Öppenvård och sjukhus 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 213 215 Källa: Concise, e Hälsomyndigheten Linjen indikerar det

Läs mer

KONTROLL AV LUFTKVALITETEN

KONTROLL AV LUFTKVALITETEN KONTROLL AV LUFTKVALITETEN VAD GÄLLER? HUR GÖR MAN? SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER HUR GÅR DET TILL? MKN-seminarium Stockholm 23-24 februari 2016 Helena Sabelström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom

Läs mer

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring

Läs mer

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur

Läs mer

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...

Läs mer

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle

Läs mer

Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan

Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan Lantmännen Fastigheter Att: Per Cismas Kävlinge 2015-04-02 PM Riskbedömning Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan 1. Inledning

Läs mer

Migrationsverket uppdras att särskilt utvärdera hur de införda idkontrollernas effekter på migrationsinströmningen har påverkat

Migrationsverket uppdras att särskilt utvärdera hur de införda idkontrollernas effekter på migrationsinströmningen har påverkat Kopia Regeringsbeslut II:4 2016-06-09 Ju2016/04463/PO Justitiedepartementet Adressater: Se bilaga 1 Uppdrag till länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten,

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer