Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5 3.1 Förvaltningsberättelse...5 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten...5 3.1.2 Investeringsredovisning...7 3.1.3 Driftredovisning...8 3.1.4 Balanskrav...9 3.1.5 God ekonomisk hushållning...9 3.2 Resultaträkning...11 3.3 Balansräkning...12 3.4 Kassaflödesanalys...13 3.5 Sammanställd redovisning...14 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper...15 3.7 Styrelser och nämnders redovisning av sitt uppdrag...16 2

1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunens ekonomiska läge Kommunen har under 2008 haft problem med att uppnå en ekonomi i balans. Resultatet för 2008 uppgår till -4,4 Mkr och det justerade resultatet i förhållande till balanskravet är -4,0 Mkr, vilket måste återställas under de närmaste tre åren (2009-2011). Fritid- och teknikstyrelsen, Kommunstyrelsen samt Omsorgsstyrelsen redovisar ett sammanlagt underskot om ca -13 Mkr. Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 11,9 Mkr och i jämförelse med år 2007 har nettokostnaderna ökat med 60,2 Mkr vilket motsvara en ökning med 6,6 %. Detta medan skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 9,7 Mkr. Skatteintäkternas ökning i jämförelse med 2007 är 38,7 Mkr, viket motsvarar en ökning med 4,1 %. I årsredovisningen finns en uppföljning av de övergripande finansiella målen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För 2008 uppfylls inte något av de fyra finansiella målen. I årsredovisningen finns ingen samlad redogörelse för måluppfyllelsen för de kommunövergripande verksamhetsmålen. För att öka möjligheten till översiktlig bedömning bör en samlad analys göras mot de verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas i bilaga 1, en måluppföljning för respektive styrelse/nämnd delvis med utgångspunkt utifrån fullmäktiges mål. Måluppfyllelse redovisas i regel för de mål som anges. Det är dock svårt att få en överblick över om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten har uppnåtts eller inte. För att komma till rätta med det svåra ekonomiska läget har ett balanspaket för åren 2009-2010 presenterats. Detta innehåller åtgärder inom bland annat områdena personal, lokaler och inköp. Det är av största vikt att beslut tas om vilka åtgärder som behöver vidtas och att dessa verkställs, för att uppnå en ekonomi i balans. 3

2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? (Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.) Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? (Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.) Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. 4

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 3 Granskningsresultat I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed har upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnats under rubriken Tillämpade redovisningsprinciper (krav enligt KRL 1:3). Granskningsresultatet från vår avstämning redovisas under avsnitt 3:6. 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer 5

sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. Det vi bedömer i detta avsnitt är det som i årsredovisningen redovisas under rubrikerna Förvaltningsberättelse samt Verksamhetsberättelse. Nedan anges dessa båda områden under den gemensamma benämningen förvaltningsberättelse. Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell kring nyckeltal inom fyra områden: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Analysen ger en bra bild av kommunens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Denna kompletteras på ett bra sätt med en övergripande ekonomisk sammanfattningen, där bland annat utfallet av de finansiella målen redovisas på ett överskådligt sätt. För att ytterligare utveckla den övergripande sammanfattningen kan man under redogörelsen för pensionsskulden även belysa frågan om hur den stora pensionsskulden ska hanteras och hur kommunens ekonomi kommer att påverkas när pensionsåtaganden ska betalas ut. Händelser av väsentlig betydelse Förvaltningsberättelsen innehåller ett översiktligt avsnitt där det redogörs för viktiga händelser under året för respektive styrelse/nämnd. Förväntad utveckling I den övergripande ekonomiska sammanfattningen återfinns även ett avsnitt kring framtidsutsikter. Vidare redovisas den förväntade utvecklingen i viss omfattning inom de olika verksamheterna. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelat. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i 6

både diagram och verbal form. I styrelseredovisningarna kommenteras även personalfrågorna inom den egna förvaltningen. Sjukfrånvaron har under året fortsatt att minska och uppgår för 2008 till 6,3 % (7,6 %). I dokumentet Mål och budget 2008-2010 anges att sjukfrånvaron ska vara mindre än 7 %, vilket medför att målet har uppnåtts för 2008. I förvaltningsberättelsen framgår att en modell för att minska sjukfrånvaron är under framtagande. I ett tillägg till det sk balanspaketet beslutades det under 2003 om övertidsstopp, vilket resulterade i att övertiden nästan halverades. Under 2006 ökade åter övertidsuttagen, men under 2007 och 2008 har det minskat i relation till föregående år. I jämförelse med 2005 är det dock en ökning med ca 6 %. Med tanke på det fokus kommunen haft på att minska övertiden, bedömer vi i likhet med föregående år att det är angeläget att frågan kring övertiden fortsätter att följas från kommunens sida. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamhet Förvaltningsberättelsen lämnar i huvudsak information om händelser i kommunen, ekonomi och personal. Respektive styrelse/nämnd kompletterar sedan med egna redogörelser för verksamhetsåret. 3.1.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I sammanställningen över årets investeringar finns en jämförelser med budgeterade investeringar samt investeringar under föregående år. Utöver detta finns även en kompletterande redovisning över de större investeringsprojekten, som ger en överskådlig bild över respektive projekts totalkostnader under åren 2003-2008. 7

Till investeringsredovisningen har respektive styrelse/nämnd en redogörelse i respektive verksamhetsberättelse. 3.1.3 Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I styrelsernas verksamhetsberättelser kommenteras utfallet mot budget. Omsorgsstyrelsen förbättrade under 2007 sitt resultat, men redovisar för 2008 åter ett stort underskott. Underskottet för 2008 uppgår till -5,2 Mkr (-0,9 Mkr), där vård och omsorg redovisar ett överskott mot budget medan socialtjänsten redovisar ett underskott om -5,4 Mkr. En del av underskottet kan härledas till personlig assistans samt försörjningsstöd. Bildningsstyrelsen redovisar även för 2008 i stort ett nollresultat. Resultatenheten gymnasieskolan, som de senaste åren redovisat större underskott, har för 2008 ett underskott om -0,4 Mkr (-4,4 Mkr). Fritid- och teknikstyrelsen redovisar ett underskott för 2008 om -6,1 Mkr (för 2007 ett överskott om 1,5 Mkr). För att komma till rätta med det ekonomiska läget infördes i samband med delårsbokslutet ett anställnings- och vikariestopp. Verksamheten gata, väg mm redovisar ett underskott om -2,5 Mkr trots att planerade vägunderhållet avbröts. Även verksamheten kollektivtrafik och samhällsbetalda resor redovisar ett underskott för 2008 (-2,5 Mkr). I de prognoser som lämnats under hösten har man prognostiserat ett underskott för året om -3,5 Mkr. Det slutliga utfallet blev underskott med -6,1 Mkr. Det är viktigt att orsaken till detta analyseras och att åtgärder vidtas. 8

3.1.4 Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren. I årsredovisningen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuell justering av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper. Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till -4,0 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 0,4 Mkr samt med resultaten från de taxefinansierade verksamheterna. Från tidigare år finns inga kvarstående underskott att återställa. Vi bedömer i likhet med kommunens egen bedömning att underskottet enligt balanskravet uppgår till -4,0 Mkr, vilket måste återställas under de närmaste tre åren (2009-2011). 3.1.5 God ekonomisk hushållning Vi har granskat: måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning 9

Fullmäktige har i enlighet med Mål och budget 2008 2010 fastställt ett antal kommunövergripande mål för verksamheten. Målen är indelade i brukare, ekonomi, miljö, personal och tillväxt. Utöver detta finns ett antal övergripande mål för respektive verksamhet. De övergripande målen ska sedan ligga till grund för styrelsernas mål. Finansiella mål När det gäller finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, redovisas i dokumentet Mål och budget 2008-2010 fyra mål: Resultatet i relation till skattintäkterna >2%, vilket motsvarar 19 mkr i positivt resultat Skatteintäkterna ska utvecklas positivt i förhållande till kostnadsutvecklingen Soliditeten ska förbättras Nettolåneskulden ska minska Uppföljningen av dessa sker på ett överskådligt sätt i den övergripande ekonomiska sammanfattningen. Resultatet för året uppgår till -4,4 Mkr, vilket medför att målet inte är i linje med den uppsatta målsättningen. Målsättningen om att skatteintäkterna ska utvecklas positivt i förhållanden till kostnadsutvecklingen uppfylls inte under året. Skatteintäkterna har ökat med 4,1 % under året medan verksamhetens nettokostnader har ökat med 6,6 % jämfört med 2007. Kommunen har inte uppnått målet med en förbättrad soliditet vare sig om man räknar inklusive eller exklusive internbanken. Soliditeten exklusive internbankens verksamhet har minskat med 2 % från 28 % till 26 % medan soliditeten inklusive internbanken har minskat med 1 % från 13 % till 12 %. Om man tittar på soliditeten inklusive pensionsåtaganden inom linjen är denna oförändrad från föregående år och uppgår till -29 %. För 2008 har den långfristiga skulden ökat med 14 Mkr och uppgår per 2008-12-31 till 229 Mkr, vilket medför att målet inte är uppnått. Verksamhetsmål I årsredovisningen finns ingen samlad redogörelse för måluppfyllelsen för de kommunövergripande verksamhetsmålen. För att öka möjligheten till översiktlig bedömning bör en samlad analys göras mot de verksamhetsmässiga målen. 10

I årsredovisningen redovisas i bilaga 1, en måluppföljning för respektive styrelse/nämnd delvis med utgångspunkt utifrån fullmäktiges mål. Måluppfyllelse redovisas i regel för de mål som anges. Det är dock svårt att få en överblick över om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten har uppnåtts eller inte. För styrelser och nämnders redovisning av sitt uppdrag hänvisas till avsnitt 3.7. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer även att interna transaktioner har eliminerats korrekt. Nedanstående redovisas resultaträkningens delposter (Mkr): Utfall 2008 Budget 2008 Utfall 2007 Verksamheternas nettokostnader -969 046-957 100-908 845 Skatteintäkter och generella statsbidrag 973 540 983 200 934 801 Finansiellt netto -8 902-6 600-7 642 Årets resultat -4 408 19 500 18 314 11

Årets resultat uppgår till -4,4 Mkr. Resultatet för 2007 uppgick till +18,3 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2008 är en försämring med 22,7 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet understiger den beslutade budgeten med 23,9 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen kan framförallt förklaras av: Kommunstyrelsen, Fritid- och teknikstyrelsen samt Omsorgsstyrelsen redovisar ett sammanlagt underskot om ca 13 Mkr. Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 11,9 Mkr och i jämförelse med år 2007 har nettokostnaderna ökat med 60,2 Mkr vilket motsvara en ökning med 6,6 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 9,7 Mkr. Ökningen i jämförelse med 2007 är 38,7 Mkr, viket motsvarar en ökning med 4,1 %. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter samt att underlag såsom bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 12

Vi bedömer att upptagna tillgångar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade samt att tillgångar, avsättningar och skulder har värderats i allt väsentligt enligt principerna i KRL. Vi har bl a noterat följande vid granskningen av balansräkningen: Tillgångar Det saknas ett fullständigt anläggningsregister för inventarier. Därmed är det svårt att upprätta inventeringsrutiner som gör att förvaltningarna säkerställer existens av redovisade tillgångar samt fångar upp alla avyttrade och utrangerade inventarier. Register över kommunens samtliga konst saknas liksom över de gåvor som kommunen erhållit. Skulder Övriga avsättningar I december togs beslut om att avveckla verksamheten i Kommunalförbundet för vård och behandling i Dalarna. De avvecklingskostnader som beräknas uppstå i och med detta, redovisas i årets bokslut som en avsättning. Leverantörsskulder De fakturor som skannas in i systemet för elektronisk hantering läses inte in i ekonomisystemet förrän fakturan är godkänd. De fakturor som inte är godkända per 081231 redovisas med anledning av detta inte bland kommunens leverantörsskulder. Detta medför att redovisad leverantörsskuld i bokslutet är för låg. Till kommande år bör hanteringen av leverantörsfakturor ses över, så att samtliga skulder redovisas i balansräkningen. Pension avgiftsbestämd del I avsaknad av prognoser från SPP avseende den avgiftsbestämda pensionen, har en uppskattning gjorts. När den faktiska kostnaden redovisades i mars 2009 visade det sig att uppbokad skuld per 081231 var 0,9 mkr för låg (exklusive särskild löneskatt). Justering kommer att göras under 2009. Projektredovisning I de fall kommunen erhåller externa medel till vissa specifika projekt, är det viktigt att en löpande uppföljning görs kring vilka kostnader som belastat projektet under året och att en bedömning görs av kvarstående kostnader. 3.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). 13

Vi har granskat att: kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer även att noter finns i tillräcklig omfattning och att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en kassaflödesanalys noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär delposterna i noterna ska vara rensade från intern poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges). den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten. 14

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, att den i huvudsak följer kraven i KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Vi bedömer även att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den sammanställda redovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt Rådet för kommunal redovisning bör, i enlighet med god sed, en kassaflödesanalys ingå i den sammanställda redovisningen. 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Vi bedömer att årsredovisningen i stort lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar erforderliga tilläggsupplysningar. I årets granskning vill vi uppmärksamma följande: RKR:s rekommendation nr 10.1: För varje avsättning skall bland annat lämnas information om värdet vid periodens början, avsättningar under perioden, belopp som tagits i anspråk samt eventuellt återförda belopp. Vidare skall upplysningar lämnas kring bland annat avsättningens karaktär och förväntad tidpunkt för utflöde. RKR:s rekommendation nr 13:1: Redovisning av hyres-/leasingavtal. I rekommendationen anges hanteringen av leasingavtal i redovisningen. Kommunen anger hur man har klassificerat all leasing, som operationell eller finansiell leasing. Finansiell leasing ska redovisas i balansräkningen medan operationell leasing innebär att det räcker med 15

tilläggsupplysning av omfattningen. Vi saknar heltäckande upplysning om omfattningen av den operationella leasingen samt vilka förpliktelser kommunen har. RKR:s rekommendation nummer 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat aktualiseringsgrad. 3.7 Styrelser och nämnders redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att styrelserna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag redovisningen beskriver graden av måluppfyllelse det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Redovisningen av styrelsernas/nämndernas verksamhet är i år uppdelad i två delar. Del 1 ingår i själva årsredovisningen under benämningen styrelseredovisning och innehåller rubrikerna viktiga händelser, planerade/ pågående åtgärdsprogram, verksamhetsutveckling på sikt, ekonomi och personal. Del 2 finns i bilaga 1 till årsredovisningen och innehåller en redovisning av resultatenheternas måluppföljning. För 2008 har fullmäktige i enlighet med Mål och budget 2008 2010 utöver bland annat ekonomi-, miljö- och personalmål även fastställt ett antal övergripande mål för respektive verksamheten. Dessa följs delvis upp i bilaga 1 av respektive verksamhet. Utvecklingen av målformuleringen är positiv och ger möjlighet att följa upp om verksamheterna följer fullmäktiges mål på ett bra sätt. Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar Styrelserna och nämnderna följer indelningen i styrelseredovisningen och måluppfyllelsen sker enligt en enhetlig uppställning. 16

Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag I viss mån redovisas utfallet av de övergripande mål som fullmäktige fastställt. Det finns dock vissa av de övergripande målen som inte följs upp. Det är därför svårt att kunna göra en helhetsbedömning kring måluppfyllelsen. Redovisningen beskriver graden av måluppfyllelse I årets redovisning görs i regel en tydlig bedömning om målet uppnåtts eller inte för respektive mål som redovisas. För vissa av målen anges dock inte måluppfyllelse utan hur det är tänkt att mätas. Om inte någon mätning gjorts under året, kan med fördel, anges att detta inte skett. I likhet med föregående år finns inga mätbara verksamhetsnyckeltal. Om redovisningen kompletterades med dessa skulle det bli betydligt lättare att avläsa graden av måluppfyllelse. Vi ser det som positivt om fler börjar använda nyckeltal i sin styrning och uppföljning. Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts I styrelseredovisningen görs en redovisning av årets resultat. Dessa innehåller i regel en redogörelse för vilka delar av verksamheten som redovisar över- respektive underskott samt orsaken till resultatet. För att ytterligare öka informationsvärdet bör en mer ingående redogörelse ske av vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med eventuella befarade underskott. Detta är av ännu större vikt nu när fler styrelser redovisar underskott. I likhet med föregående år skulle den ekonomiska redovisningen behöva utvecklas så att den tydligare redovisar resultatet för olika verksamheter. I dag är det många som endast skriver in resultatanalysen i löptext vilket är relativt svårtolkat för den som inte är mycket insatt i verksamheten. 17