Sveriges utvecklingssamarbete genom multilaterala organisationer Ungefär hälften av Sveriges totala utvecklingssamarbete bedrivs genom internationella multilaterala organisationer såsom FN, EU, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker och globala fonder. Sveriges stöd uppgår till knappt 20 miljarder kronor per år och består av både obligatoriska medlemsbidrag och frivilliga bidrag. I det multilaterala utvecklingssamarbetet går flera givare samman kring gemensamma mål och kan på så sätt bidra med större kraft till utveckling och fattigdomsbekämpning, vilket har ett direkt genomslag på flera av FN:s millenniemål. Detta omfattande utvecklingssamarbete medverkar till att skapa ekonomisk tillväxt, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för att främja fred och säkerhet i världens fattiga länder. Sverige ger även omfattande stöd till de multilaterala organisationernas humanitära arbete i krisdrabbade länder. Sverige är en mycket aktiv medlem i och bidragsgivare till de multilaterala utvecklingsbankerna och FN-organen och inflytelserik aktör inom EU. I flera fall är Sverige en av de största finansiärerna.
Foto: Logan Abassi/UN Photo Förenta Nationernas utvecklingssamarbete Foto: Boaz Paldi/UNDP FN är en mycket viktig kanal för svenskt utvecklingssamarbete. Sverige är en stor finansiär i många av systemets viktigaste organisationer, såsom FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s barnfond UNICEF. Sverige bidrar både genom obundna bidrag till de olika FN-organisationernas basbudgetar, och därmed också till helheten av deras verksamhet, samt genom mer riktade stöd till FNorganisationer som genomför utvecklingsinsatser i något samarbetsland. FN är en viktig partner för Sverige tack vare sin unika legitimitet och förankring i det globala samfundet. FN bidrar i första hand med kunskap och normer och representerar en gemensam värdegrund. Arbetet med mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljöfrågor är exempel på detta. FN:s fackorgan ger stöd inom sektorer som har avgörande betydelse för ett lands utveckling. Exempel här kan vara Världshälsoorganisationen WHO som bidrar med kunskap och expertis till hur ett samarbetsland utvecklar sin hälsovård, såsom barn- och mödrahälsovård, eller FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kring landsbygdsutveckling. FN är en viktig partner genom sin närvaro i ett stort antal samarbetsländer och har ofta nära relationer med sina värdländer. FN har också en central roll i det humanitära biståndet. Sverige samarbetar med FN på flera sätt. Sverige är väl representerat i styrelserna för FN:s fonder och program. Här kan Sverige vara pådrivande i frågor som rör policy och styrning av organisationerna. Samarbete med FN sker också i de länder där Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete. FN kan därför vara en viktig kanal även för det bilaterala utvecklingssamarbetet i insatser av gemensamt intresse. UD har det övergripande ansvaret för stödet till FN:s utvecklingssamarbete. Därutöver har flera andra departement ett övergripande ansvar för Sveriges samarbete med FN:s fackorgan. Sida, och även andra myndigheter, är på olika sätt involverade i vårt utvecklingssamarbete med FN.
Världsbanken och regionala utvecklingsbanker Utvecklingsbankerna (främst Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken) är institutioner vars uppdrag är att bekämpa fattigdom. De stödjer ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom lån, gåvor och rådgivning till låg- och medelinkomstländer, och till privata aktörer för att främja utveckling av den privata sektorn. Medlemsländerna finansierar institutionerna genom delägarkapital och frivilliga bidrag. Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna arbetar med infrastruktur, hälsovård, miljö och energi, jordbruk, utbildning, jämställdhet, utveckling av finansiella system, privatsektorutveckling, livsmedelssäkerhet, god samhällsstyrning samt återuppbyggnad i konfliktdrabbade länder och katastrofdrabbade områden. De regionala utvecklingsbankerna är viktiga aktörer tack vare sin starka regionala förankring. Ett ökat regionalt samarbete inom olika områden står också i fokus för dessa bankers verksamhet. Sverige är en aktiv delägare i bankerna. Den löpande styrningen sker genom bankernas styrelser där Sverige är representerat. Viktiga frågor för Sverige är fattigdomsbekämpning genom ekonomisk utveckling, integrering av miljö, klimat och jämställdhet i verksamheten, samt stöd till konfliktdrabbade länder. Ökad öppenhet, effektivare verksamhet och att uppnå bättre resultat är också viktigt för Sverige. Utrikedepartementet ansvarar för Sveriges samarbete med bankerna. Ansvaret för Världsbanken delas med Finansdepartementet. Investeringar i förnyelsebar energi är ett viktigt område för Världsbanken. Här solpaneler i Sri Lanka. Foto: Dominic Sansoni/Världsbanken
EU:s utvecklingssamarbete EU:s medlemsstater bidrar till ett gemensamt bistånd som hanteras av EU-kommissionen. Detta bistånd står för cirka 10 procent av världens internationella bistånd och Kommissionen är därmed världens största biståndsgivare. Kommissionens bistånd går till cirka 160 länder. En del av biståndet går som så kallat budgetstöd direkt till samarbetsländernas budgetar. EUkommissionen stöder bl a infrastruktur, hälsa, utbildning och miljö och är också en stor givare av humanitärt bistånd. Kommissionen ger också stöd till det civila samhällets organisationer. EU-kommissionens bistånd, till- sammans med EU:s medlemsstaters bilaterala bistånd representerar cirka 60 procent av de totala internationella biståndet. Som medlemsstat är Sverige med och påverkar inriktningen på hela EU:s utvecklingspolitik. Det övergripande målet för EU:s utvecklingspolitik är att bekämpa fattigdom. Samtidigt ska EU:s andra politikområden omfatta ett utvecklingsperspektiv, så kallad samstämmighet för utveckling. Genom att arbeta med utvecklingsaspekter inom handel, jordbruk, miljö, säkerhet etc, kan Sverige, via EU, bidra till utvecklingen i fattiga länder. Globala fonder och andra multilaterala organisationer Sverige samarbetar med flera globala fonder och andra multilaterala organisationer så som Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM), som finansierar insatser mot de tre stora dödliga fattigdomssjukdomarna. Sverige stödjer även den Globala vaccinalliansen (GAVI) som arbetar för ökad tillgång till vaccin för de fattigaste länderna. Tack vare dessa organisationers arbete har insatserna mot smittsamma sjukdomar i världen ökat väsentligt. Sverige stödjer också Globala miljöfonden (GEF) som finansierar det arbete som görs under miljökonventionerna, kopplade till bland annat bevarande av biologisk mångfald samt åtgärder mot ökenspridning och klimat- Globala vaccinalliansen (GAVI) har gjort det möjligt att vaccinera 100 000-tals barn mot allvarliga sjukdomar. Foto: Giacomo Pirozzi/Panos Pictures förändringar. På klimatområdet ges även stöd genom Nordiska utvecklingsfonden (NDF) och Klimatteknikfonden (CTF).
Varför behövs multilateralt utvecklingssamarbete? Globala utmaningar kräver gemensamma lösningar. Samarbete genom multilaterala organisationer minskar den administrativa bördan hos både mottagar- och givarländer. Gemensamt arbete ger tillgång till en större kunskapsbas. Genom att samverka med multilaterala organisationer kan Sverige vara med och påverka den internationella utvecklingsagendan. Sverige bidrar och påverkar I april 2007 antog regeringen strategin för multilateralt utvecklingssamarbete rörande hur Sverige bättre ska ta tillvara möjligheterna att påverka de multilaterala organisationerna. Flera departement inom regeringskansliet, utöver UD, ger bidrag och deltar på olika sätt i den strategiska styrningen av organisationerna. Sveriges ambassader och representationer utomlands har också en viktig roll. Sida och andra myndigheter samarbetar med och ger stöd till speciella program och insatser genom multilaterala organisationer. Målet är att alla aktörer ska arbeta tillsammans på ett effektivt sätt för att uppnå goda resultat. Ambitionen är vidare att Sveriges röst ska höras och Sveriges politik ska ge avtryck i det arbete som de multilaterala organisationerna gör. Sverige är och ska fortsätta vara en kunnig och välinformerad givare i de multilaterala organisationer som vi prioriterar. Strategin trycker särskilt på att de multilaterala organisationer som Sveriges utvecklingssamarbete i ungefärliga årliga bidrag (miljarder SEK) Globala fonder och andra multilaterala organisationer EU Världsbanken och regionala utvecklingsbanker 1,5 2,5 FN Sverige samarbetar med ska bedömas på ett strukturerat sätt. Syftet är att säkra att svenska biståndsmedel används på bästa sätt och går till de organisationer som bäst kan bidra till utveckling. Organisationerna ska bedömas utifrån två kriterier: hur relevant deras verksamhet är för de svenska utvecklingsmålen, och hur effektivt de använder våra och andras resurser. Varje år görs nya bedömningar som finns att läsa på regeringens hemsida. Med bedömningarna som grund tas även organisationsspecifika strategier fram för de viktigaste organisationerna. Ambitionen är att de ska bidra till att Sverige får större genomslag för prioriterade frågor. 5 8
Läs mer länkar och hänvisningar n Övergripande Utrikesdepartementet, www.ud.se Utrikesdepartementet, blogg.ud.se/utvecklingspolitik Sida, www.sida.se n FN-organisationer FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, www.fao.org FN:s utvecklingsprogram UNDP, www.undp.org FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO, www.unesco.org FN:s befolkningsfond UNFPA, www.unfpa.org FN:s flyktingkommissarie UNHCR, www.unhcr.org FN:s barnfond UNICEF, www.unicef.org FN:s miljöfond UNEP, www.unep.org FN:s organ mot brott och narkotika UNODC, www.unodc.org FN:s program för boende och bebyggelse UN-HABITAT, www.unhabitat.org FN:s livsmedelsprogram WFP, www.wfp.org FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA, www.unrwa.org FN:s kontor för humanitärt bistånd OCHA, ochaonline.un.org FN:s samlade program mot hiv/aids UNAIDS, www.unaids.org FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, www.unwomen.org Världshälsoorganisationen WHO, www.who.int n Utvecklingsbanker Afrikanska utvecklingsbanken AfDB, www.afdb.org Asiatiska utvecklingsbanken AsDB, www.adb.org Interamerikanska utvecklingsbanken IDB, www.iadb.org Världsbanken, www.worldbank.org n EU:s utvecklingssamarbete Europeiska Unionen EU, ec.europa.eu/europeaid EU:s utrikestjänst EEAS, eeas.europa.eu EU-upplysningen, www.eu-upplysningen.se/amnesomraden/bistand/ n Globala fonder och andra multilaterala organisationer FN:s kapitalutvecklingsfond UNCDF, www.uncdf.org Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, www.theglobalfund.org Globala vaccinalliansen GAVI, www.gavialliance.org Globala miljöfonden GEF, www.thegef.org Internationella jordbruksutvecklingsfonden IFAD, www.ifad.org Klimatteknikfonden CTF, www.climateinvestmentfunds.org Nordiska utvecklingsfonden NDF, www.ndf.fi Omslagsfoto: Mark Garten/UN Photo, Evan Schneider/UN Photo, Scott Wallace/World Bank, European Commission, Simone D. McCourtie/World Bank