HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Relevanta dokument
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

Luften i Sundsvall 2009

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet

Vad är farligt i urbanluft?

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Lågt socialt deltagande Ålder

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2013

E 4 Förbifart Stockholm

Luften i Stockholm - Årsrapport 2011

Kartläggning av luftkvailtet

Vad ekologer behöver veta om ekonomi

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Vad är miljökvalitetsnormer och vad har hänt?

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

frisk och fräsch luft Delino luftsanerare Eliminerar allergener, bakterier, mögelsporer, kvalster, tobaksrök.

Arbets- och miljömedicin Lund

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Vi skall skriva uppsats

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Motion Vegetarisk veckodag

Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Mellan äldreomsorg och psykiatri py. Om äldres psykiska ohälsa

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Systematiskt kvalitetsarbete

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Luften i Sundsvall 2011

Människokroppen 2 - Mat

Arbets- och miljömedicin Lund

Beslut för gymnasieskola

FREDA-farlighetsbedömning

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Hammarlands kommun PM juni 2016

Enkät i förskoleklass

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

Beräkning av inavelsgrad

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

2 Frisk luft. Indikatornamn/-rubrik. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Lathund, procent med bråk, åk 8

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Hälsoekonomi och fysisk aktivitet. FaR-utbildning 3/

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Laxabon Frågor, svar och praktiska tips

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

Luften i Sundsvall 2012

TR Stretered 1:1. Buller från vägtrafik Stretered 1:1, Mölndals stad

chefen och konjunkturen

Friskis&Svettis Linköping

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Policydokument för. Malmö Redhawks

En tobaksfri förskola. varför och hur?

En gemensam bild av verkligheten

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

FACITSKISSER version (från och med sidan 5)

Att arbeta evidensbaserat

Till dig som jobbar inom väg- och banbranschen

VÄLKOMSTPAKET. För dig som ny medlem. I samarbete med:

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Transkript:

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR MKN-dag 23 januari 23 januari 2016 Stockholm Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1

Bakgrund Dödlighet och sjuklighet i hjärt- och luftvägssjukdomar har varit i fokus de senaste decennierna De senaste åren har nya områden uppmärksammats som påverkan på nervsystemet och påverkan på graviditeten. Brister i data göra att påverkan av luftföroreningar på många vanliga sjukdomsutfall inte kan kvantifieras. Vi styrs av befintlig sjuklighetsstatistik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 2

De i Sverige viktigaste hälsoskadande föroreningarna i utomhusluften. Utomhusluft, cancerframkallande hos människor (Group 1, IARC). Benso(a)pyren Kvävedioxid Partiklar Ozon Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 3

Utomhusluft, cancer Globalt 223 000 dödsfall årligen till följd av lungcancer orsakad av utomhusluft. Utomhusluft innehåller en blandning av cancerframkallande ämnen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 4

Benso(a)pyren Samband med lungcancer känt sedan 1930-talet (Samband med hudcancer känt sedan 1700-talet) Den vanligaste källan är ofullständig förbränning av kolinnehållande bränslen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 5

Benso(a)pyren Riskbedömningen baseras på exponering för PAH vid koksverksarbete. Uppskattad dödlighet på grund av B(a)P i Sverige, 50-200 fall per år. B(a)P indikator för blandningen. Hur representativt är B(a)P för den cancerframkallande effekten av luftföroreningar? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 6

Hälsa och närhet till vägar Hälsoeffekter kan kopplats till boende /vistelse med närhet till väg, även efter att hänsyn tas till buller, socioekonomi. Ultrafina partiklar, kolmonoxid, NO 2 och black carbon är betydligt bättre kopplade till närhet till väg än t.ex PM2,5 i omgivningsluft som även innehåller långdistanstransporterad PM Det är ett dilemma att exponering för PM2,5 i omgivningsluften är en så mycket mer robust indikator för ohälsa än de indikatorer som kan kopplas till närhet till väg. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 7

Kvävedioxid Hälsoeffekter som dödlighet och sjuklighet kan kopplas till korttidsvariationer i exponering för NO 2 samt till långtidsexponering för NO 2 Effekterna har observerats under det nuvarande EU gränsvärdet 200 µg/m 3 Påverkan på barns luftvägshälsa har observerats ner till ca 20 µg/m 3 som årsmedelvärde Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 8

Kvävedioxid Gränsvärde för såväl år, dygn och timme är motiverat baserat på hälsostudier. Ett dilemma är en oklar roll för påverkan på hälsan för NO 2 i sig i kammarstudier vid halter under ca 200 µg/m 3 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 9

Partiklar Sambanden för dödlighet och sjuklighet och såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för PM2,5 har stärkts. Nya data kastar ytterligare ljus över kopplingen till sjukdomar i hjärta- kärl och partikelexponering. Data som ger tänkbara medicinska förklaringar till effekterna har tillkommit. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 10

Partiklar Nya sjuktomsutfall har tillkommit som ateroskleros, påverkan på graviditet, luftvägssjukdom hos barn Misstankar gäller även koppling till påverkan på nervsystemet och diabetes Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 11

Partiklar Nya data talar för att grövre partiklar PM10-2,5 kan kopplas till sjukdomar i såväl luftvägar som i hjärta och kärl. Exponering för black carbon BC kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl och tidigarelagd dödlighet. Dos responsfunktionen är mycket högre för BC än PM räknat per µg/m 3. Nya data talar för att exponering för ultrafina partiklar kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl såväl som sjukdomar i nervsystemet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 12

Ozon Nya data har tillkommit som stärker sambanden för dödlighet och sjuklighet och såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för ozon. Sambanden är starkast för dödlighet i lungsjukdomar för redan lungsjuka. Även påverkan på sjuklighet i astma, behov av sjukhusvård och lungfunktionstillväxt är sannolik följd av ozonexponering sannolik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 13

Ozon Ytterligare bevis för att korttidsexponering för ozon påverkar total dödlighet, dödlighet i hjärt-och lungsjukdomar har kommit fram. En stor mängd experimentella data finns som stärker det som kan observeras epidemiologiska i befolkningsstudier. Ozon är därför en trolig orsaksfaktor och inte bara en indikator för förorenad luft. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 14

Ozon Nya data talar för att exponering för ozon kan påverka mental utveckling och graviditeten, inklusive förtidig födsel. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 15

Jämförelse mellan luftföroreningar och övriga riskfaktorer, Europa Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 16

Jämförelser mellan luftföroreningar och övriga riskfaktorer, Ostasien Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 17

Hälsokonsekvenser av föroreningar i utomhusluften. 430 000 förtida dödsfall och 7 miljoner förlorade levnadsår per år av partiklar i Europa För Sverige uppskattas det totala årliga antalet förtida dödsfall till mellan 3500 och 5500 beroende på om man antar en och samma dos responsfaktor för alla partiklar eller om man antar att lokala partiklar har en högre faktor. Av lokala källor bidrar vedeldning då med ca 1000 och trafiken med ca 1300. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 18

Luftföroreningshalterna minskar Studier i Sverige och Canada visar på effekter av luftföroreningar även vid låga nivåer, det vill säga även under våra MKN och ner mot Miljömålets preciseringar. Stor samhällsekonomisk nytt att hålla föroreningsnivåer så låga som möjligt. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 19