KORTTIDSBOENDE FÖR ÄLDRE

KORTTIDSBOENDE FÖR ÄLDRE Hur används korttidsplatserna i Gävleborgs län? En sammanfattning av tillsyn vid 12 korttidsboenden för äldre i Gävleborgs län hösten 2005 Rapport 2006:25

KORTTIDSBOENDE FÖR ÄLDRE Hur används korttidsplatserna i Gävleborgs län? En sammanfattning av tillsyn vid 12 korttidsboenden för äldre i Gävleborgs län hösten 2005 Carina Clemin Länsstyrelsen Gävleborg 2006:25

FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet bedriver. I tillsynen ingår bland annat att granska hur de nationella målen och lagstiftningens intentioner förverkligas i kommunerna. Flera kommuner avvecklar eller omvandlar sina särskilda boenden vilket medför att äldre människor i allt större utsträckning skall bo kvar i ordinära boenden. Detta ställer ökade krav på utvecklingen av andra stödformer där korttidsplatserna intar en central roll. Korttidsplatser är ett behovsprövat stöd enligt Socialtjänstlagen i form av tillfälligt boende med viss omvårdnad och behandling. Dessa används framförallt som en mellanstation efter utskrivning från sjukhus innan hemgång, men även för växelvård samt palliativ vård. Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn av korttidsplatser utifrån på vilket sätt den enskilde äldre i länets kommuner har tillgång till vård och omsorg i form av korttidsboende/växelvård. Rapporten bygger på tillsynsbesök i korttidsboenden i Gävleborgs län under perioden september 2005 till och med december 2005. Rapporten har sammanställts av socialkonsulent Carina Clemin. Gävle augusti 2006 Christina Markstedt Socialdirektör

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1-2 Bakgrund 3-4 Syfte 4 Metod och genomförande 4 Redovisning av resultat 5 Antal platser 5 Lokaler 6 Målgrupper 6 Beslut 6 Mål för verksamheten 7 Anledning till vistelsen 7 Vårdplanering, samverkan, dokumentation 7-8 Personal 8 Inskrivna vid tillsynstillfället, vistelsetid 9 Vistelsetid i väntan på särskilt boende 9 Information om verksamheten 9 Uppföljning av vistelsen 9 Jämställdhet 10 Länsstyrelsens kommentarer 10-12 Begreppsförklaringar 13

SAMMANFATTNING Länsstyrelsen i Gävleborgs län har under tidsperioden september 2005 till och med december 2005 genomfört en tillsyn av korttidsplatser i länet. Syftet har varit att kartlägga/undersöka hur kommunerna använder sig av korttidsplatserna inom äldreomsorgen. De i rapporten redovisade iakttagelserna och bedömningarna baseras på uppgifter förmedlade vid intervjuer med verksamhetschef och i vissa fall omvårdnadspersonal vid respektive korttidsboende samt rundvandring i lokalerna. Samtliga kommuner i länet har platser för korttidsvistelse och växelvård. Sandviken och Nordanstigs kommun, har dessutom platser avsatta för palliativ vård samt platser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Hudiksvalls kommun har också platser avsatta för palliativ vård. Det förekommer stor variation mellan kommunerna i hur många platser man valt att använda till korttidsvistelse. Antalet platser varierar mellan fyra till 42 platser. De flesta enheterna för korttidsplatserna är förlagda till ett antal lägenheter eller rum i särskilda boenden, men det förekommer också särskilda enheter för denna verksamhet. Målgrupper för verksamheten gavs sammantaget samma svar från kommunerna, att det är de som har behov av korttidsvistelse. Vanligast är att korttidsplatserna nyttjas som en mellanstation efter utskrivning från sjukhus, t.ex. för träning och bedömning av fortsatt vårdbehov innan hemgång till ordinärt boende. Platserna används också för växelvård där syftet förutom att ge återkommande vård och träning även kan fungera som ett stöd eller avlastning för anhöriga. För den sistnämnda gruppen förväntas efterfrågan öka. Vidare används korttidsplatserna för palliativ vård och i avvaktan på att en bostadsanpassning skall bli klar. Korttidsplatserna används också i väntan på att pensionären kan erbjudas en permanent plats i särskilt boende. Detta förekommer i samtliga kommuner medan tiden för väntan på plats varierar i längd. För de personer som vistas på korttidsboendet, speciellt under en längre tid och i dubbelrum och får dela rum med olika personer, kan det personliga utrymmet inte anses ge förutsättningar för normalisering, självbestämmande och integritet. Av genomförd tillsyn framgår att korttidsplatserna har mycket viktiga funktioner att fylla. Länsstyrelsen är kritisk till att vistelserna blivit så långa i ett flertal kommuner. Pensionärer har kunnat få vistas upp till nio månader i väntan på plats i särskilt boende. Korttidsplats är ej avsedd för att under så lång tid ersätta en plats i särskilt boende. 1

En god framförhållning och långsiktig planering i kommunerna eliminerar riskerna för att denna situation skall uppstå. Länsstyrelsen vill här understryka vikten av att kommunerna planerar för framtida behov av bostäder inom äldreomsorgen och att förbereda för de olika insatser som kan behövas till äldre människor. Fler än hälften av kommunerna har inte utarbetat några måldokument, riktlinjer eller planer som anger vilka syften och ändamål man har med sina korttidsplatser. Länsstyrelsen anser att det vore önskvärt med någon form av mål/styrdokument som tydliggör vilka syften och ändamål man har med sina korttidsplatser. Även om det primära syftet med korttidsplats är vård, omvårdnad, träning, avlösning m.m. är det angeläget att kommunerna klargör i vilken utsträckning korttidsplatserna också skall svara för olika aktiviteter under vistelsen. Vårdplanering inför vistelsen på korttidsplats sker i samtliga kommuner. Uppföljning under vistelsen samt vårdplanering inför hemgång sker också i samtliga kommuner. Länsstyrelsen vill här understryka vikten av att den enskilde pensionären och/eller anhörig ges möjlighet att delta i vårdplaneringen och ha reellt inflytande. Personalen vid de besökta korttidsboendena består till större delen av kvinnor. Manlig personal finns i Gävle, Ovanåker samt Hudiksvalls (Iggesund) kommun. Andelen kvinnor som vistades på korttidsboendena var högre än män. Medelåldern på kvinnor var ca 85 år och för män ca 80 år. 2

BAKGRUND Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna bedriver. I tillsynen ingår bland annat att granska hur de nationella målen och lagstiftningens intentioner förverkligas i kommunerna. Tillgång på korttidsplatser för äldre är en av förutsättningarna för att äldre människor skall kunna bo kvar i ordinärt boende längre och på så sätt skjuta upp behovet av permanent plats i särskilt boende. Korttidsplatser kan därför sägas utgöra ett komplement till hjälp i hemmet eller stöd till anhöriga. En rapport från Socialstyrelsen och Boverket 2003 visar att antal platser i särskilda boendeformer beräknas minska med 13.500 platser totalt i landet under åren 2002-2005. Den procentuella andel av beståndet av särskilt boende för äldre som har eller skall avvecklas under samma period är för Gävleborg 7,6 %. Eftersom kommunerna minskar antal platser i särskilt boende och allt fler äldre bor kvar i det egna hemmet, är det därför troligt att behovet av insatser i form av korttidsboende/växelvård kommer att öka. De nationella målen för äldrepolitiken/regeringens proposition (1997/98:113) handlar om att kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende bemötas med respekt, samt ha tillgång till god vård och omsorg God kvalitet i äldreomsorgen bör präglas av att man vid behovsbedömning och i det dagliga arbetet uppmärksammar sådana behov som underlättar den dagliga livsföringen för pensionären och deras anhörigvårdare. Socialstyrelsen betonar i en undersökning ( Då är det bara att ta nya tag, Socialstyrelsen mars 2002) bland annat vikten av att samhället kan erbjuda någon form av stöd för längre eller kortare tid för att anhöriga skall orka med vården och omsorgen om sina närstående. Stödet kan exempelvis handla om avlösning i hemmet, stöd via dagcenter eller korttidsboende. Korttidsboende beviljas som ett bistånd enligt Socialtjänstlagen( SoL), men kan även för en tid beviljas enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) på de ställen där det också finns sådana platser. Med korttidsboende/korttidsvård avses således ett behovsprövat stöd enligt SoL i form av tillfälligt boende med viss omvårdnad och behandling som kan finnas i särskilda boendeformer förenat med olika behandlingar, rehabilitering och omvårdnad som avlösning, växelvård, eftervård eller vård i livets slutskede. Korttidsboende kan också finnas som en egen enhet/avdelning. 3

Korttidsplatser är alltså avsedda för personer som tillfälligt behöver mer omfattande sociala, medicinska och rehabiliterande insatser än vad som just då kan tillgodoses i den egna bostaden. SYFTE Syftet med tillsynen har varit att undersöka hur kommunerna erbjuder och använder sig av korttidsplatser inom äldreomsorgen. Hur den enskilde äldre i länets kommuner har tillgång till vård och omsorg i form av korttidsboende / växelvård. Vid tillsynen har även jämställdhetsperspektivet beaktats. METOD OCH GENOMFÖRANDE Socialkonsulent Carina Clemin har genomfört tillsyn på ett korttidsboende i länets samtliga kommuner med undantag av Sandviken och Hudiksvalls kommun där besök gjorts på två korttidsboenden. Tillsynen genomfördes som en anmäld tillsyn efter överenskommen tidpunkt med verksamhetschefen vid respektive korttidsboende. Tillsynen bestod av ett antal utvalda frågor som ställdes under samtal till respektive chef samt på vissa ställen deltog även personal som arbetar i verksamheten. Besöket avslutades med en rundvandring i lokalerna. Tillsynsresultatet har redovisats i ett beslut till ansvarig socialnämnd. Resultatet från samtliga 12 tillsynsbesök i länet redovisas i denna slutrapport. 4

REDOVISNING AV RESULTAT Rapporten är en sammanfattning av de 12 tillsynsbesök som företagits. I denna tillsyn har kriterierna varit att samtliga kommuner i länet skall vara representerade. Resultatet redovisar endast de korttidsboenden som har granskats samt de specifika förhållanden som rådde vid tillsynstillfället. Följande korttidsboenden granskades: Sandviken Sandviken Hofors Gävle Ockelbo Bollnäs Ovanåker Söderhamn Ljusdal Hudiksvall Hudiksvall Nordanstig Karl-Johan gården Rosengården Hesselgrenska Bomhusgården Sjöängsgården Karlslund Gyllengården Västerbacken Gärdegården Fredens kulle Edsbacka Bollebo Huvudman för samtliga verksamheter är respektive kommun i länet. Samverkan sker med landstinget och primärvården i kommunerna på varierande sätt. Antal platser Det finns en variation mellan kommunerna i hur många platser man valt att använda till korttidsvistelse. Antal platser varierar från fyra till 42 platser på de ställen som granskats. Anledningen till att den enskilde behöver denna stödform varierar också. Det förekommer också att lägenheter i särskilda boenden används flexibelt till korttidsplats då dessa är lediga. Speciella platser för personer med demenssjukdomar finns i fyra kommuner, Sandviken, Gävle, Söderhamn och Bollnäs. Antal platser på dessa ställen är mellan fyra och åtta. Samtliga kommuner har platser för växelvård. Antal platser varierar från en till 26. Vissa av dessa platser används kontinuerligt och vissa vid behov. En kommun, Ovanåker har valt att kalla dessa platser för trygghetsplatser i stället för växelvård. Bollnäs kommun har en akutplats till förfogande. Platser avsatta för palliativ vård finns i tre kommuner, Nordanstig två, Sandviken fyra samt Hudiksvall fyra platser. I två verksamheter finns platser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Rosengården i Sandviken fem platser och Bollebo i Nordanstigs kommun två platser. 5

Lokaler Länsstyrelsens iakttagelser när det gäller den fysiska miljön baseras på observationer i samband med besöken på korttidsplatserna. De flesta enheterna för korttidsvistelse är förlagda till ett antal lägenheter eller rum i ett särskilt boende, men det förekommer också särskilda enheter för denna verksamhet. Lokalerna som används till korttidsplats ser olika ut. Från egna lägenheter eller rum till flerbäddsrum där den enskilde delar rum med någon som han/hon inte själv valt. Hygienutrymme får där också delas med andra. Tillgång till gemensamhetsutrymmen finns på samtliga ställen. Måltiderna intas i gemensam matsal eller i den egna lägenheten. Vid växelvård försöker verksamheterna eftersträva att pensionärerna får enkelrum. De tre verksamheter som har platser avsatta för palliativ vård, har rum som är speciellt inredda för denna vårdform. Rosengården i Sandviken utgör ett gott exempel på detta. Målgrupper Målgrupper för verksamheten gavs sammantaget samma svar från kommunerna; alla de som har behov av korttidsvistelse. Vanligast är att korttidsplatserna nyttjas som en slags mellanstation efter utskrivning från sjukhus, t ex. för träning och bedömning av fortsatt vårdbehov innan hemgång till ordinärt boende. Platserna används också för växelvård, där syftet förutom att ge återkommande vård och träning även kan fungera som ett stöd eller avlastning för anhöriga. Vidare används korttidsplatserna för palliativ vård och i avvaktan på att en bostadsanpassning skall bli klar. Korttidsplatserna används också i väntan på att pensionären kan erbjudas en permanent plats i särskilt boende. Detta förekommer i samtliga kommuner, medan tiden för väntan på plats varierar i längd. Beslut Beslut enligt Socialtjänstlagen krävs i samtliga kommuner för plats i korttidsboende samt beslut enligt Hälso- och sjukvårdslagen där sådan plats finns. Kopia av beslut finns på samtliga ställen. 6

Mål för verksamheten Kommun Sandviken, Rosengården Sandviken, Karl- Johan gården Hofors Gävle Ockelbo Bollnäs Ovanåker Söderhamn Ljusdal Hudiksvalls kommundelsnämnd Hudiksvall, Iggesunds kommundelsnämnd Nordanstig Förekomst av måldokument, policy, riktlinjer eller plan för kommunens korttidsplatser Mål för verksamheten finns ej, målen är individuella Mål för verksamheten finns ej, men inriktningen är rehabilitering, avlastning och växelvård Måldokument finns från omvårdnadsnämnden som bryts ner till verksamhetsmål på korttidsboendet Verksamhetsplan/handlingsplan finns för verksamheten Mål för verksamheten finns ej Verksamhetsplan finns utifrån socialnämndens mål 2005 Mål för verksamheten finns ej, men ett dokument som tar upp syftet med vistelsen Mål/inriktningar finns från omvårdnadsnämnden Målen för verksamheten utgår från omsorgsnämndens beslut som bryts ner i verksamhetsmål Mål för verksamheten finns ej, men varje pensionär har individuella mål när de kommer till korttidsboendet Mål för verksamheten finns ej, men skall utarbetas Verksamhetsplan finns där syfte och mål för korttidsboendet tas upp Tabellen visar att ett flertal kommuner inte har utarbetat några riktlinjer eller planer som anger vilka syften och ändamål man har med sina korttidsplatser. Anledning till vistelsen Vanligaste orsakerna till att man vistas på korttidsboende är frakturer, stroke, demenssjukdomar, hjärtsjukdomar, psykiatriska besvär, multisjuka, cancersjukdomar, nedsatt allmäntillstånd, avlastning för anhöriga, undernäring samt missbruksproblem. Vårdplanering, samverkan, dokumentation Samtliga kommuner gör en vårdplanering inför vistelsen på korttidsboendet. Vanligast är att biståndshandläggaren besöker pensionären på sjukhuset eller i ordinärt boende. Arbetsplaner/individuella planer upprättas i samtliga kommuner. Kontaktmannaskap finns på samtliga korttidsboenden utom Bollebo där kontaktman finns endast på växelvården. 7

På de flesta korttidsboenden har personalen ett rehabiliterande förhållningssätt. Uppföljning under vistelsen görs också på samtliga ställen. Vårdplanering inför hemgång till ordinärt boende sker på samtliga ställen. Vanligtvis är det biståndshandläggaren som är ansvarig för denna planering. Samverkan sker med berörda personer i såväl kommun som landsting, primärvård och anhöriga. Distriktssköterskan deltar ibland eller underrättas vid behov. Vårdplanering inför vistelse på Rosengården och Bollebo fungerar annorlunda när det gäller HSL-platserna. På Rosengården som har fem HSL-platser skriver läkaren på sjukhuset remiss till primärvårdsläkaren som ansvarar för Rosengården. Denne kontaktar verksamhetschefen vid Rosengården och diskuterar om patienten kan komma till Rosengården. Remiss skickas därefter till sjuksköterskan på Rosengården som därmed ansvarar för det fortsatta arbetet med patienten. Bollebo har två HSL-platser för vilka läkarna i primärvården i Nordanstig har inläggningsrätt till. En koordinator placerad på korttidsboendet arbetar med planering och samordning vid utskrivning från sjukhuset. Via koordinatorn sker också en samordnad kontakt mellan öppen och sluten vård. Dokumentation sker på olika sätt i verksamheterna. Rosengården och Bollebo dokumenterar manuellt enligt SoL och HSL i samma journal. I övriga kommuner utom Söderhamn dokumenteras enligt SoL både manuellt och i data. I Söderhamns kommun dokumenterar endast enhetschefen och då enbart i speciella fall. Vid manuell dokumentation sker detta på rapportblad i pärm. Personal Vid besöken ställdes frågor om vårdpersonalens utbildning, antal och kön. Personalen vid de besökta korttidsboendena består till större delen av kvinnor. Manlig personal finns på följande ställen: Gävle 1 Ovanåker 2 Iggesunds kommundelsnämnd 1 Antal personer som arbetar heltid och deltid är ungefär lika. Möjlighet finns på flera ställen att ändra tjänstgöringsgrad och på några ställen är tjänstgöringsgraden självvald utifrån olika perioder i livet. Majoriteten av personalen är undersköterskor. Tillgång till sjuksköterskor finns på samtliga ställen dagtid och nattetid. 8

Inskrivna vid tillsynstillfället, vistelsetid Medelåldern i genomsnitt på kvinnor var ca 85 år och för män ca 80 år. Andelen kvinnor på korttidsboendena var högre än män. Vistelsetiden var initialt 14 dagar som senare förlängdes efter behov. Vistelserna på korttidsplats varierade från 14 dagar upp till nio månader. Denna långa vistelse var föranledd av väntan på plats i särskilt boende. Vistelsetiderna varierade annars mellan en till sju månader. Kortaste vistelsetiden i väntan på särskilt boende var i Ovanåkers kommun, en månad och den längsta vistelsen var i Sandvikens kommun, nio månader. Skälet till en lång vistelse var också i några fall att hälsotillståndet förändrades under vistelsen samt i väntan på bostadsanpassning. Platserna på korttidsboendena är i princip alltid belagda. Växelvård, där pensionärerna alternerar mellan eget boende och korttidsplats är vistelsetiden vanligtvis två veckor. Vistelsetid i väntan på plats i särskilt boende Kommun Antal månader Sandviken, Rosengården 4 Sandviken, Karl-Johan gården 9 Gävle 4 Ockelbo 2 (4) Bollnäs 2 Ovanåker 1 Söderhamn 2 Ljusdal 5 Hudiksvalls kommundelsnämnd 2 Iggesunds kommundelsnämnd 5 Nordanstig 3 Hofors 7 Information om verksamheten Skriftlig information om korttidsplatserna fanns hos hälften av kommunerna. Omfattningen av dessa varierade från ett enkelt informationsblad till mer omfattande broschyr. Uppföljning av vistelsen Endast två av kommunerna följer upp hur de som vistats på korttidsboendet upplevt vistelsen. Dessa är Ovanåker och Söderhamns kommuner. Uppföljningen sker genom att den enskilde pensionären eller anhörig fyller i en enkät. Dessa sammanställs sedan och används för att kunna förbättra verksamheterna. 9

Jämställdhet Länsstyrelsen har vid denna tillsyn uppmärksammat kommunerna på jämställdhetsperspektivet genom att ställa frågor om antal kvinnor och män som vistas på korttidsplats, medelålder, samt antal kvinnor och män som arbetar i verksamheten. Länsstyrelsen har även informerat om och delat ut Socialstyrelsens meddelandeblad från oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst. Länsstyrelsens kommentarer Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna bedriver. I tillsynen ingår bland annat att granska hur de nationella målen och lagstiftningens intentioner förverkligas i kommunerna. Tillgången på korttidsplatser för äldre är en av förutsättningarna för att äldre människor skall kunna bo kvar i ordinärt boende längre och på så sätt kunna skjuta upp behovet av permanent plats i särskilt boende. Korttidsplatser kan därför sägas utgöra ett komplement till hjälp i hemmet, stöd och avlastning till anhöriga. Länsstyrelsen konstaterar att samtliga kommuner i länet kan erbjuda korttidsplatser, men att det finns en variation i hur många platser (mellan fyra och 42) man valt att använda till korttidsvistelse. Sandviken och Nordanstigs kommuner har också platser enligt hälso- och sjukvårdslagen samt för palliativ vård. Lokalerna som används till korttidsvistelse ser olika ut. De flesta korttidsplatserna är förlagda till ett antal lägenheter eller rum inrymt i särskilda boenden, men det förekommer också särskilda enheter för denna verksamhet. För de personer som vistas på korttidsplats, speciellt under en längre tid och i dubbelrum och dessutom får dela rum med olika personer, kan det personliga utrymmet inte anses ge förutsättningar för normalisering, självbestämmande och integritet. Länsstyrelsen finner det anmärkningsvärt att vistelserna blivit så långa i ett flertal kommuner. Länsstyrelsens uppfattning är, att där vistelserna blivit längre än de var tänkta från början, har medfört, att de som haft behov av korttidsplats fått vänta allt för lång tid. Länsstyrelsen har de senaste åren enligt regleringsbrev från regeringen haft i uppdrag att redovisa i vilken utsträckning kommunerna inte verkställer beslut och domar. Uppföljningen visar att personer fått vänta lång tid på att ett beslut verkställs och att utvecklingen tenderar öka. (Länsstyrelsen vill här hänvisa till rapporten Ej verkställda beslut och domar enligt SoL och LSS i Gävleborg 2005:13 samt rapporten för 2006 färdigställd september 2006). 10

Korttidsplats får inte bli en lösning för kommunerna i stället för plats i särskilt boende. Länsstyrelsen vill här understryka vikten av att kommunerna förbättrar sin bostadsplanering för äldre personer. Även om det primära syftet med korttidsplats är vård, omvårdnad, träning, avlösning med mera, bör socialnämnderna, speciellt i de fall där vistelserna blivit längre än vad som var menat från början, se över i vilken utsträckning korttidsplatserna också skall svara för olika aktiviteter under vistelsen. Av länsstyrelsens tillsyn framkom att ett flertal kommuner inte har några mål eller riktlinjer som klargör vilka ändamål man har för sina korttidsplatser. Mot bakgrund av de skiftande ändamål som korttidsplatserna används till, är det önskvärt med någon form av styrdokument som tydliggör vad korttidsplatserna främst är avsedda för, samt vilka kriterier som skall gälla för platserna. I ett längre perspektiv är det också angeläget att kommunerna i sin planering klarlägger behovet av korttidsplatser eftersom det av undersökningar framgår, att framtidens äldre kommer att i större utsträckning vilja bo kvar i sina bostäder. Samtliga kommuner genomför vårdplanering inför vistelsen på korttidsplats. Uppföljning av vårdplaner under vistelsen samt vårdplanering inför hemgång sker också i samtliga kommuner. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att den enskilde pensionären och/eller anhörig ges möjlighet att delta i vårdplaneringen och ha reellt inflytande. Kontaktmannaskap finns på samtliga korttidsboenden utom Bollebo där kontaktman finns endast på växelvården. Länsstyrelsen kan konstatera att samtliga kommuner, utom Söderhamn, dokumenterar enligt SoL, manuellt eller i data. I Söderhamns kommun dokumenterar endast enhetschefen och enbart i speciella fall och då i data. Vid manuell dokumentation sker detta på rapportblad i pärm. Rosengården och Bollebo dokumenterar manuellt enligt SoL och HSL i samma journal. Dokumentation enligt SoL och HSL skall hållas åtskilda från varandra. Länsstyrelsen vill här hänvisa till Socialtjänstlagen 11 kap 5 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2006:5 (S) angående dokumentationsskyldigheten. Länsstyrelsen har funnit att tre av verksamheterna har platser avsatta för palliativ vård. Denna verksamhet är en viktig del inom äldreomsorgen och kommunerna bör noga se över behovet av att avsätta platser för denna vårdform. Eftersom allt fler äldre troligtvis kommer att bo kvar hemma i 11

ordinärt boende längre, är det ännu viktigare att kommunerna kan erbjuda plats för palliativ vård i framtiden. Tillgången på hjälp är av avgörande betydelse för upplevd trygghet för de allra flesta pensionärer, varför det är synnerligen viktigt att kommunerna beaktar detta i planeringen av sin äldreomsorgsverksamhet. 12

BEGREPPSFÖRKLARINGAR Avlösning/avlösningsvård: En form av stöd till personer som vårdar anhöriga i hemmet. Stödet ges i form av korttidsplats, avlösning i hemmet, via dagcenter, hemtjänst m.m. Biståndshandläggare/bedömare: De personer som utför behovsprövning för korttidsplatser i de enskilda fallen. Denna personal kan i kommunerna ha olika benämningar. Verksamhetschef/enhetschef: Person som är placeringssamordnare eller har hand om korttidsplatserna och / eller ansvarar för vårdpersonalen på enheten med korttidsplatser. Korttidsboende/korttidsvård/korttidsplats: Ett behovsprövat stöd enligt socialtjänstlagen som ges i form av tillfälligt boende med viss omvårdnad och behandling. Kan även i vissa fall beviljas plats enligt hälso- och sjukvårdslagen där sådana platser finns. Palliativ vård: Vård som ges i livets slutskede. Vårdplanering: Planering av den fortsatta vården och omsorgen som görs tillsammans med pensionären och ev. anhöriga t. ex. i samband med sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsplats inför dennes hemgång. Förutom berörd vårdpersonal deltar vanligen sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och biståndshandläggare. Växelvård: Återkommande vård eller träning som ges på korttidsplats efter biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen. Det kan även röra sig om mer eller mindre regelbundet återkommande perioder av avlösning för anhöriga. Ordinärt boende: Pensionären bor i eget boende med t. ex. insatser av hemtjänsten. SoL: Socialtjänstlagen HSL: Hälso- och sjukvårdslagen 13

Länsstyrelsens rapporter 2006 2006:1 Dagverksamheter inom äldreomsorgen i Gävleborgs län 2006:2 Individuell plan enligt LSS. En länsöversikt med de funktionshindrades perspektiv 2003-2005. 2006:3 Karakterisering av avfall som ska till deponi Resultat från tillsynskampanjen 2005 2006:4 Uppföljningsmetod Giftfri miljö 2006:5 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Gävleborgs län 2005-2009 2006:6 Personligt ombud i Mellansverige ombuden och deras arbete 2006:7 Rapport om Norrlands tillväxt En analys av perioden 1993-2002 2006:8 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. En rapport från Miljöanalysenheten. 2006:9 Personligt ombud i mellansverige. Vägledning inför framtiden. 2006:10 Marin hårdbotteninventering sommaren 2005 i Gävleborgs län - Sörsundet, Gåsholma, Tupparna, Långvind 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborg län? 2006:12 Bostadsmarknadsenkäten 2006 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Gävleborgs län 2006:13 Provfiske i Färnebofjärden - En inventering av fiskfaunan i syfte att finna asp 2006:14 Inventering av klöversobermal Anancampsis fuscella i Gävleborgs län 2005 2006:15 Inventering av rönnpraktbagge Agrilus mendax - återbesök på gamla lokaler och inventering av nya 2006:16 Bränder längs järnvägen Falun-Storvik: en resurs för naturvården 2006:17 Alla visste om det men alla visste olika. Konsekvenser för enskilda när särskilda boenden avvecklas. Regiontillsyn i fem län. 2006:18 Inventering av aspinsekter i Gävleborgs län 2004 2006:19 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län - Del 1, Strategi 2006:20 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län Del 2, Bakgrund till naturskydd 2006:21 Regional strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län Del 3, Värdetraktsanalys, skogliga värdetrakter i Gävleborgs län 2006:22 Blåtryffelinventering i Gävleborgs län 2005 2006:23 Broinventering för utter i Gävleborgs län 2005 2006:24 Lex Sarah anmälningar i Gävleborgs län 2005 2006:25 Korttidsboende för äldre - Hur används korttidsplatserna i Gävleborgs län? Tryck: Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2006:25 ISSN: 0284:5954 Upplaga: 200 ex Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.x.lst.se Rapport 2006:25