Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning

ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord både tidlön och ackord. Alternativet är tidlön. AKI Arbetskostnadsindex, visar utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i det privata näringslivet. Sammanställs av Statistiska Centralbyrån. Medlingsinstitutet är ansvarigt för AKI. AKU Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning, en urvalsundersökning som görs en gång per månad och omfattar 22 000 personer. Innehåller bl.a. uppgifter om arbetslöshet och sysselsättning. Allmänna anställningsvillkor Regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner, t ex försäkringar, övertid, semester och annan ledighet. Arbetsfred Se fredsplikt. Arbetskraftskostnad Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren förknippade med anställningen, t ex arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter eller pensionsavgifter som regleras i lag eller avtal. Arbetstidsbank Konto där arbetstidsförkortning samlas. Olika avtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar. Avtalslöst tillstånd Råder när ett avtal löpt ut och något nytt kollektivavtal ännu inte träffats. Avtalsperiod Den tidsperiod under vilken kollektivavtalet löper. Balkongtillägg Kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag (semesterlönegaranti). BNP Bruttonationalprodukten Värdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under t ex ett år. Blockad En stridsåtgärd som i allmänhet innebär avstängning av arbetskraft och förbud att utföra konfliktdrabbat arbete. Bonus Ersättning utöver ordinarie lön som utbetalas oregelbundet, t ex som en form av vinstdelning. Dagkorrigering Statistisk korrigering för skillnader i antalet arbetsdagar mellan olika månader eller kvartal beroende på när helgdagarna infaller. Dagkorrigering genomförs för att möjliggöra jämförelse av t ex lönestatistik mellan olika tidsperioder. Enhetsarbetskostnad eller arbetskraftskostnad per producerad enhet är ökningen av arbetskraftskostnaden i relation till produktivitetstillväxten.

Facken inom industrin Samverkan mellan fackliga organisationer inom Industriavtalet: LO-förbunden IFMetall, Livs, Pappers, Skogsoch Träfacket samt TCO-förbundet Sif och SACO-förbundet Sveriges Ingenjörer. Även Grafiska fackförbundet ingår i Facken inom industrin. Fredsplikt När avtalet är undertecknat råder fredsplikt, dvs stridsåtgärder är inte tillåtna med undantag för sympatiåtgärder. Förbundsavtal Kollektivavtal mellan förbundsparter t ex IFMetall och Teknikföretagen. Föräldralön Löneutfyllnad som enligt kollektivavtal betalas till den som är föräldraledig med föräldrapenning på grund av barns födelse. Generellt påslag Löneökning som överenskommits i kollektivavtal och utgår lika till alla. Hängavtal Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare (som inte är med i en arbetsgivarorganisation) och en facklig organisation. Arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen. IKT Informations- och kommunikationsteknologi. ILO International Labour Organisation, FN-organ. Individgaranti Garanterad minsta löneökning för den enskilda arbetstagaren. Industriavtalet Avtal träffat 1997 mellan industrins parter. Innehåller dels samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning, dels industrins förhandlingsavtal. I förhandlingsavtalet ingår bl.a. att parterna gemensamt anställer egna medlare, s.k. opartiska ordföranden. Industrins ekonomiska råd, IER består av fyra fristående ekonomer. Industrifacket LO-förbund som bildades 1993 genom en sammanslagning av Fabriksarbetareförbundet och Beklädnadsarbetareförbundet. Bildar nu, tillsammans med Metall, det nya förbundet IFMetall. Inflationsmål Riksbankens räntepolitik har som mål att hålla inflationen på 2 procent (med ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet). KI Konjunkturinstitutet statligt prognosinstitut som bl.a. har till uppgift att en gång om året publicera en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. KIX-index Växelkursindex där samtliga OECD-länder och Kina ingår. Kollektivavtal Ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och facklig organisation om anställningsvillkor för arbetstagare, eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Konjunkturlönestatistik, presenteras varje månad och är summarisk, alltså inte baserad på individuppgifter. Medlingsinstitutet är ansvarigt för denna statistik. KPI Konsumentprisindex Ett mått på prisökningstakten, inflationen. Kvinnopott I förbundsavtal bestämd lönehöjning som styrs till kvinnor. LCI Labour Cost Index, kvartalsindex över bl.a. arbetskraftskostnaden per timme (EU-statistik). LCS (Labour Cost Survey) En undersökning där arbetsgivarnas totala kostnad för arbetskraften mäts, genomförs vart fjärde år avseende EU-länderna (EU-statistik). Lockout När arbetsgivare som en stridsåtgärd stänger ute anställda från arbetsplatsen utan lön. Lokal lönepott ( eller pott) Löneökning som bestäms i förbundsförhandlingar och sedan fördelas av arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Låglönesatsning I förbundsavtal bestämt utrymme för de lägst avlönade. Lägstlön Den lägsta lön som är tillåten enligt kollektivavtalet. Lönebildning Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönespridning Skillnaden mellan de högsta och de lägsta lönerna i en grupp. Lönestrukturstatistik Den årliga lönestatistiken baserad på individuppgifter. Medlingsinstitutet är ansvarig för denna statistik. Löneutrymme Ekonomiskt utrymme för löneökningar. Oftast har arbetsmarknadens parter olika uppfattningar om hur stort detta är. Medianlön Medianlönen i en grupp är det mittersta värdet för lönen i denna grupp dvs de som har högre lön är lika många som de som har lägre lön. Minimilön Se lägstlön. Nationalräkenskaperna Ett bokföringssystem för svensk ekonomi, som ligger till grund för beräkningar av BNP. Nationalräkenskaperna (förkortas ofta NR) sammanställs av Statistiska Centralbyrån. Nominell löneökning Hur mycket lönerna har ökat utan hänsyn tagen till inflationen.

OB-ersättning. Ersättning för obekväm arbetstid. OECD Organisation for Economic Cooperation and Development, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation med 30 medlemsländer. Offshoring När produktion flyttar över en nationsgräns, t ex till egna utländska produktionsenheter inom en koncern. Olovlig stridsåtgärd Konfliktåtgärd som vidtas trots att fredsplikt gäller. Omställningsavtal Kollektivavtal om insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar p.g.a. arbetsbrist. OpO Opartiska ordförande, beteckning på medlare bl.a. inom Industriavtalet. Outsourcing Överflyttning av produktion i egen regi till en extern leverantör. Parter Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och de fackliga organisationerna. Percentil Exempel: med den tionde percentilen avses den lönenivå som tio procent av löntagarna underskrider. Produktivitet Hur mycket som produceras i förhållande till de resurser som sätts in, oftast mäts produktiviteten i produktion per arbetad timme. Prolongering Förlängning av avtal. Reallöneökning Hur mycket lönerna har ökat sedan inflationen räknats bort. Relativlöneförändring Förändring av lönen för en viss grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper. Retroaktiv lön Löneökning som betalas i efterhand. Rörliga tillägg Exempelvis provision och OB-ersättning. SCB Statistiska Centralbyrån, den centrala myndigheten för Sveriges officiella statistik. Semesterlönegaranti Se balkongtillägg. SES Lönestrukturstatistik som görs vart fjärde år, EU-statistik. Sifferlösa avtal Avtal där förbundsparterna inte har angett storleken på löneutrymmet eller de individuella löneökningarna. Detta avgörs i stället lokalt.

Sjuklön Den ersättning enlig lag eller avtal som arbetsgivaren betalar till de anställda vid sjukdom. Standardvägning Korrigering av lönestatistik för vissa lönepåverkande faktorer som t ex yrke, utbildning och ålder. Statistikavtal Avtal om gemensam lönestatistik. Strandning När förhandlingarna avbryts för att parterna anser att det inte går att komma överens. Stridsåtgärd, strejk, blockad, bojkott och lockout är exempel på stridsåtgärder. Strukturrensning Korrigering av lönestatistik för effekter av förändringar i arbetskraftens sammansättning. Stupstock Tvingande bestämmelse i förbundsavtal som träder i kraft om de lokala parterna inte kan komma överens om löneökningarnas storlek. Sympatiåtgärd Stridsåtgärd för att stödja en part i en annan konflikt. TCW-index Riksbankens växelkursindex. Tillsvidareanställning Det som i dagligt tal kallas fast anställning. Varsel om stridsåtgärd Skriftligt meddelande om stridsåtgärd. Ska lämnas till motparten och till Medlingsinstitutet senast sju arbetsdagar innan konflikt bryter ut. Vild strejk Olovlig stridsåtgärd. Öppningsklausul En bestämmelse i det centrala avtalet som gör att parter kan göra upp lokalt om villkor som skiljer sig från det centrala avtalet. Från det tyska ordet Öffnungsklausel.