KFS Lönestatistik 2013

Transkript

1 KFS Lönestatistik 2013 Översiktlig information om löneläget och lönespridningen för olika typer av arbeten inom KFS avtalsområden. Resultatet är baserat på de uppgifter som medlemsföretagen redovisat till KFS, avseende september månad Det omfattar samtliga månadsavlönade heltids- och deltidsanställda arbetstagare - timtidsanställda omräknade till heltid - dock ej VD. Resultatet baseras på uppgifter från 29,014 individer från 490 KFS-företag, dvs 98 procent av KFS berörda anställda! Svarsfrekvensen motsvarar 86,3 % av KFS medlemsföretag. Heltidslön Energi, 20 yrken hela landet P50-P90 P10-P Diagrammen ska läsas så att underkant på resp stapel motsvarar 10:e percentilen, P 10, dvs 10 procent i den gruppen har högst denna lön. Gräns mellan lägre och högre del av stapeln motsvarar medianlön, P 50, dvs hälften i gruppen har högst denna eller lägre och hälften har lägst eller högre än denna lön. Stapeln slut är 90:e percentil, P 90, KFS reserverar sig för eventuella tryck- eller inrapporteringsfel. 1/8

2 Förord Stort tack till alla medlemsföretag som skickat in uppgifter och bidragit till 2013 års upplaga av lönestatistiken. KFS har samlat och redovisat denna statistik i många år och vi har sammanställt analysen för 2013 i denna PDF. Vi är glada att svarsfrekvensen har ökat och idag motsvarar 86,3 % av KFS medlemsföretag. Eftersom lönesättningen är en stor och viktig del av arbetsgivaransvaret och statistiken bygger på inlämnade uppgifter, blir kvaliteten högre och siffrorna mer korrekta, ju fler som svarar. Resultatet baseras på uppgifter från 29,014 individer från 490 KFS-företag. Det innebär 98 procent av KFS berörda anställda! Störst är bortfallet i branschen Personlig Assistans. Förutom att ge våra medlemsföretag vägledning i sin lönesättning, är det oerhört viktigt att varje arbetsgivarorganisation har sitt eget statistik-avtal. Detta visade sig inte minst när SAF sade upp det förra centrala statistikavtalet med LO i början av 90-talet, och förhandlingarna försvårades eftersom det var mycket som parterna inte var överens om. Ett arbete har påbörjats för att förändra och modernisera yrkeskoderna, och nästa år övergår vi till systemet i den officiella statistiken, SSYK. Förhoppningsvis underlättar det ert framtida jobb i kategoriseringen. Idag rapporteras två tredjedelar av statistiken till KFS manuellt, trots att PA-system numera har funktioner som lätt ordnar detta och skapar rapporten direkt ur systemet! Är du osäker på hur det fungerar i just ert företag, kontakta leverantören av ert lönesystem. Att använda lönesystemet inte bara underlättar rapporteringen - den blir också mer tillförlitlig! Förhoppningsvis kan vi snart nå målet att samtliga arbetsgivare finns med i statistiken, så att vi får optimal kvalitet och jämförbarhet. Om du tycker att det är knepigt att läsa tabellerna, hör gärna av dig till din förhandlare. Trevlig läsning! Göran Holm, förhandlare Claes Blomgren, förhandlingschef 2/8

3 Lönestatistik 2013 Lönestatistiken är ett viktigt instrument för att KFS medlemsföretag ska kunna sätta lön. Samtidigt får vi en överblick över KFS branschområden i termer av företagsstorlek, åldersstruktur, regional fördelning, sysselsättningsgrad och könsfördelning samt befattningsstruktur. Nyttan med KFS lönestatistik: Underlätta för medlemsföretagen att sätta löner. Ge översiktlig information om löneläget och lönespridningen för olika typer av arbeten inom KFS avtalsområden; fungera som marknadslöneinformation. Vara ett verktyg för individuell och differentierad lönesättning så att arbetsgivarna kan bedöma hur just deras företag ligger i förhållande till andra i samma bransch och på samma ort. Ge en samstämmig bild hur verkligheten ser ut innan parterna sätter sig i centrala förhandlingar. Vilken medellön gäller? Hur ser det ut med OB-tilläggen och allt annat som har med ekonomiska ersättningar att göra? Ge de fackliga parterna möjlighet att förse sina medlemmar med information. De får tillgång till grunddata (med bortplockade personuppgifter), som kan föras in i respektive förbunds egen databas. Få ett kvitto på att det som utfästs i avtalen verkligen genomförs. Ge underlag för analyser och beräkningar inför såväl centrala och lokala förhandlingar samt fungera för faktasökning närhelst under året. Varifrån kommer siffrorna? Underlaget är baserat på de uppgifter som medlemsföretagen redovisat till KFS, avseende september månad Det omfattar samtliga månadsavlönade heltids- och deltidsanställda arbetstagare - timtidsanställda omräknade till heltid - dock ej VD. Lönesättningen för enskilda företag eller individer är avidentifierade. Varför lönestatistik? KFS har samlat in, sammanställt och presenterat partsgemensam lönestatistik sedan i slutet av 1900-talet. Ursprunget är ett avtal mellan KFS och de fackliga organisationerna Svenska kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Vision, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Förtecknade SACO-förbunden, Lärarnas samverkansråd, Vårdförbundet och Unionen. För att medlemsföretagen ska slippa rapportera samma sak till flera insamlare, vidarebefordras uppgifterna till Statistiska Central Byrån, SCB! Vad ingår i begreppet månadslön? I månadslön ingår: Den fasta kontanta bruttomånadslönen, inkluderande fasta lönetillägg. Timlöner räknas om till månadslöner. Däremot inte: Semester-, övertids-, jour-, beredskaps- eller ob-ersättningar. Eventuell vinstdelning. 3/8

4 Hur GÖR DU för att titta på statistiken? För att ladda ned/skriva ut en tabell från KFS webbplats: 1. Klicka på en tabellrubrik 2. Tabellen öppnas sedan som ett PDF-dokument 3. Vill du spara? Högerklicka på tabellrubriken och välj Spara mål som Har du önskemål om andra statistiska redovisningar? Kontakta Göran Holm, KFS. Hur LÄSER DU statistiken? Jämförelse bör i första hand ske inom respektive bransch, därefter den totala KFS-statistiken. När underlaget är tillräckligt stort redovisas statistiken på regionnivå. Om underlag saknas för vissa koder kan du vända dig till KFS för rådgivning. Diagrammen ska läsas så att underkant på resp stapel motsvarar 10:e percentilen, P 10, dvs 10 procent i den gruppen har högst denna lön. Gräns mellan lägre och högre del av stapeln motsvarar medianlön, P 50, dvs hälften i gruppen har högst denna eller lägre och hälften har lägst eller högre än denna lön. Stapeln slut är 90:e percentil, P 90, 4/8

5 Vad betyder kolumnerna? Antal = antal rapporterade individer i respektive yrke. Även yrken med färre än 10 redovisas för att göra statistiken mer heltäckande. Medel= medelvärdet av förmåner, ersättning för jour och beredskap (= ersättning) P10 = tio procent av lönerna i denna grupp, är lägre än denna lön (= tionde percentil). a). P90 = nittio procent av lönerna i denna grupp är lägre än denna lön (= nittionde percentil). a) Mean = genomsnittlig lön, d v s summan av alla löner delat med antalet individer. = Medel.b) P50 = mittersta lönen, d v s den lön där de som har en lägre lön är lika många som de som har högre lön. = Median. a) Det krävs minst 10 svar för att en grupp ska redovisas a) Redovisas för grupper med 10 eller fler individer. b) Redovisas för grupper med fler än fem individer Så här tolkar du tabellerna: Om medel och median skiljer sig åt, säger det något om fördelningen. När medel är högre än medianen, finns några högre lönevärden som höjer medelvärdet, vilket gör fördelningen sned åt höger (högre lön). Vem ansvarar för utvecklingen av lönestatistiken? Alla frågor som rör statistiköverenskommelsen behandlas av Statistikkommittén. Den ansvarar för att överenskommelsen om gemensam lönestatistik efterlevs. Kommittén består av en representant för varje part, vid behov även en adjungerad. Som sekreterare utses representant från KFS, som ansvarar för att kalla till minst två möten/år. Ordförande utses vid varje möte. Syftet med kommittén och mötena är att: vara diskussionsforum om lönestatistikens användning, etikfrågor etcetera beräkna gemensamma löneutvecklingstal inför riksavtalsförhandlingar stämma av lönestatistikens kostnadsfördelning. Vad betyder koderna? Hur befattningar ska kodas, bestäms av KFS tillsammans med de fackliga organisationerna i Lönestatistikkommittén. De är nästan identiska med SCB klassificeringssystem Svensk Standard för yrkesklassificering, SSYK och utvecklas kontinuerligt. En revidering mot SSYK sker under Första siffran i den fyrsiffriga koden motsvarar yrkesområde. Det finns nio yrkesområden med flera hundra undergrupper. Vissa yrkeskoder är något föråldrade, men om man byter för ofta blir det brott i statistiken och svårare att följa utvecklingen. En modifierad klassificering börjar implementeras Arbetsgivaren ansvarar för att klassificeringen är korrekt på befintliga arbeten. 5/8

6 Lönestatistikåret Augusti - Medlemsregister till SCB September - Lönestatistikkommittémöte med facken Oktober - Utskick till medlemsföretagen, anvisningar på webben Insamling av september månads löneläge Respektive avtalsslutande part förser KFS med register (medlemmarnas personnummer och förbundstillhörighet) Oktober - november - Granska insamlade data och vid oklarheter kontakta företag Påminnelser per telefon November januari - Bearbeta data i statistikprogram Januari - Konvertera KFS-koder till SSYK-koder Leverera data och meddela bortfall till SCB Ta fram lönestatistiktabeller för KFS Leverera separata resultat till respektive arbetsgivare Januari-februari - Publicera partsgemensam lönestatistik på webben Februari - Lönestatistikkommittémöte med facken AON Hewit AB sköter sedan några år insamling, sammanställning och kvalitetsgranskning av inrapporterade uppgifter. 6/8

7 Bakgrund och fakta om lönestatistiken 2013 Avtalsrörelsen 2013 var omfattande och mer än 500 avtal löpte ut under året. Kollektivavtalen inom Industriavtalet, som blir en norm för övriga arbetsmarknaden, tecknades i april och gav ökade arbetskraftskostnader på 6,8 % fördelat på tre år. Tydliga trender är att fler och fler anställda på den svenska arbetsmarknaden omfattas av så kallade sifferlösa avtal, utan angivna nivåer. Det gällde ca anställda under Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella svenska lönestatistiken. Statistiken samlas in och bearbetas av Statistiska Centralbyrån, SCB och publiceras både på Medlingsinstitutets och SCB:s hemsida. Konjunkturlönestatistiken mäter utvecklingen för perioden jan-okt 2013 och då uppgår löneökningarna till 2,2 % för näringslivet och 2,3 % för hela ekonomin. Hitta fakta och läs mer om Medlingsinstitutet på Lönestrukturstatistiken för hela ekonomin presenteras en gång per år var snittlönen för samtliga sektorer kr. Män i landsting hade högsta snittlönen och kvinnliga arbetare i privat sektor den lägsta. Lönerna i kommunerna ligger i snitt på för kvinnor och för män. En obefintlig inflation gjorde att reallönen ökade även 2013 (med 2,5 %) trots att den nominella löneökningstakten var måttlig. Löneskillnader mellan kvinnor och män visar att den för hela ekonomin är 13,9 procent. Tar man hänsyn till skillnader i yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid återstår en oförklarad löneskillnad mellan könen på 6,1 procent. Skillnaden är störst för tjänstemän inom privata sektorn 8,6 procent, för arbetare i privata sektorn 2,3 procent. Minsta skillnaden finns hos kommunerna där kvinnornas löner är 0,6 % lägre än männens. Den fackliga organisationsgraden ligger på cirka 70 %. Skillnaden mellan höginkomsttagare och medianinkomsttagare har ökat sedan mitten 90-talet. Dock mindre inom kommuner. Störst skillnader inom privat, landsting och stat. Medlingsinstitutet redovisar månatlig konjunkturlönestatistik förändringstal, inte nivåer - lönestrukturstatistik och EU-statistik. Lönestrukturstatistik baseras på individuppgifter för att ge jämförbar info om lönestrukturen på arbetsmarknaden lönenivå, lönestruktur och löneutveckling, samt jämförelser mellan mäns och kvinnors löner. Institutet gör en årlig undersökning, inom privata sektorn en urvalsundersökning och inom offentliga sektorn en totalundersökning, som publiceras i maj, året efter. Informationen om utbildningsnivå matchas från utbildningsregistret hos SCB. Merparten av materialet insamlas av arbetsmarknadens parter (arbetsgivarsidan). Därmed undviks dubbelinsamling vilket minskar företagens uppgiftslämnarbörda. För den del av arbetsmarknaden som inte täcks av partsstatistiken görs ett kompletterande urval. Medlingsinstitutet samarbetar med Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation BAO, Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation FAO, Fastigo, KFO, KFS, SKL och Svenskt Näringsliv. Källa: Avtalsrörelsen och lönebildning 2013, Medlingsinstitutet, ISSN /8

8 Nyttan av lönestatistiken Peder Unander, utredare på Kommunal sedan 1984, jobbat med lönestatistik i 20 år Vilken NYTTA har ni av lönestatistiken? - Den gör att båda parter kan göra färdigt allt förarbete redan innan vi sätter oss ned i centrala förhandlingar, och vara överens om hur det verkligen ser ut och vad vi ska räkna på. Vilken medellön gäller, hur ser det ut med OB-tilläggen - ja, allt som har med ekonomiska ersättningar att göra. - Lönestatistiken är också bra i lokala förhandlingar. Det lokala facket får siffror att förhålla sig till när den lokala löneförhandlingen förbereds och arbetsgivaren får möjlighet att bedöma hur just deras företag ligger i förhållande till andra i samma bransch och ort. Hur använder ni lönestatistiken? - På Kommunal har vi drygt 60 kollektivavtal att hantera och KFS är en av de större arbetsgivarorganisationerna vi samarbetar med. Fackförbunden får tillgång till grunddata för egna medlemmar plus en del annat material. Eftersom vi lägger in KFS statistik i vår egen, interna databas är det lätt att löpande svara på eventuella frågor, liksom att under förhandlingar kolla upp olika uppgifter. 8/8