Låt oss tala om skatter och hur vi kan finansiera global utveckling En skrift från Attac Sverige om hur skatteparadisen främjar korruption, om hur vi skulle kunna lösa världsfattigdomen och om hur globala skatter kan bromsa klimatförändringarna.
Stockholm, september 2008 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm 08-6447523 info@attac.se www.attac.se Innehåll 1) Ingenting är omöjligt!... 3 2) Vad är skatter?... 5 Globala skatter... 5 Förändra synen på skatter... 6 3) Vilka globala skatter finns på förslag?... 7 Tobinskatt... 7 Miljöskatter... 8 Andra skatteidéer... 11 4) Att införa globala skatter... 12 Hinder på vägen... 12 Riktlinjer vid utformandet... 13 5) Skatteparadis och skatteflykt... 14 Svenska idrottsstjärnor hoppar över skatten 16 6) Vad har hänt hittills?... 17 7) Vad kräver Attac?... 20 Internationellt... 20 I Sverige... 21 8) Ordlista och lästips... 22 Litteraturtips... 23 Medverkande: Anton Andreasson, Ayna Rönnblom, Beatrice Jansson, Johan Sanne, Kristina Guth. Detta dokument har finansierats med Sidastöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande Attacs. Foton (under CC-licens): SpacePotato/Flickr.com (s. 3) Jibby7/Flickr.com (s. 5) Jayne Martin-Kaye, Liberal Democrat News/ Flickr.com (s. 7) Leffler/Library of Congress /Flickr.com (s. 12) darthdowney/flickr.com (s. 14) B00MBL1TZ/Flickr.com (s. 17) ozeflyer/flickr.com (s. 20-21) - -
1) Ingenting är omöjligt! - 3 - Ikea svenskar är stolta över företaget som förser människor i nära 40 länder med praktiska möbler till ett lågt pris. Ikea har kanske blivit ett starkare svenskt varumärke än midsommar eller älgar och folk i hela världen uppskattar företagets principer som återspeglar typisk svensk trevlighet. Men visste du att Ikea, som gärna framhäver sin svenskhet utomlands, inte längre är svenskt? Redan år 1982 bestämde Ingvar Kamprad att hans koncern skulle delas upp i flera bolag, vilka ägs av en stiftelse i Nederländerna. På så sätt kommer Kamprads arvtagare att slippa arvsskatten, vilken dock sedan dess slopats även i Sverige. Stiftelser i sig är nödvändigtvis inte fel Bill och Melinda Gates stiftelse t.ex. syftar till att bekämpa malaria och aids. Men Kamprads stiftelse, liksom många andra svenska företag som är registrerade i Nederländerna, har inget ideellt syfte men slipper ändå betala svensk skatt. Ingvar Kamprad, som bedöms vara världens sjunde rikaste person med en förmögenhet på ungefär 31 miljarder USD, har lämnat Sverige och bor tillsammans med sin familj i skatteparadiset Schweiz. 1 Det betyder att inte en enda krona av Ikeas och Kamprads förmögenhet beskattas i hemlandet Sverige. Förskönat kallas detta skatteplanering och är något som i stor utsträckning utövas av såväl privatpersoner som företag. Problemen för samhället är uppenbara: genom att Kamprad och andra rika personer och företag inte betalar skatt i Sverige kommer det in mindre pengar till den generella välfärden. Allmänheten får ta konsekvenserna: vi drabbas av nedskärningar och måste samtidigt bidra till att ersätta de minskade skatteintäkterna. Skattefusk och skatteplanering förekommer i hela världen och är ett allvarligt problem, inte minst för utvecklingsländer. Mindre skatteintäkter betyder ännu mindre pengar i kampen mot fattigdom, svält och epidemier. År 2000 antog FN den så kallade Millenniedeklarationen, som alla medlemsländer undertecknade. Deklarationens bakgrund är att nästan hälften av världens människor har mindre än 2 USD per dag att leva på, d.v.s. är extremt fattiga. FN:s generalförsamling konstaterade att det inte räcker med biståndspengar för att på allvar tackla fattigdomen i världen. Utifrån Millenniedeklarationen ställdes åtta mål upp, 1 Forbes: Ingvar Kamprad & family: http:// www.forbes.com/lists/2008/10/billionaires08_ingvar-kamprad-family_bwq7. html
varav det viktigaste är att halvera världens fattigdom. Målen ska vara uppfyllda till år 2015. Då man konstaterat att bistånd inte är tillräckligt i kampen mot fattigdom tog diskussionen om globala skatter fart. Med en låg beskattning på till exempel valutatransaktioner eller flygbiljetter skulle det vara möjligt att få in tillräckligt för att finansiera en global gemensam välfärd. Globala skatter kan också spela en stor roll i klimatsammanhang. Problemen med global uppvärmning kan bara lösas internationellt och därför är det nödvändigt att använda gemensamma skatter som styrmedel och som finansiell resurs. Syftet med den här skriften är att visa på nödvändigheten av att införa skatter på global nivå och komma med förslag på vad de kan användas till. Inte minst är det viktigt att de som tjänar mest på globaliseringen också bidrar till att bekämpa dess negativa konsekvenser. Att halvera världens fattigdom, skapa och upprätthålla välfärdsystem, rädda miljön detta är frågor som berör oss alla. En annan värld är möjlig! u FN:s millenniemål: Åtta mätbara mål för utveckling 1) Halvera andelen människor som lever på mindre än en USD om dagen och andelen som svälter senast år 2015 2) Grundläggande utbildning: Garantera att alla flickor och pojkar senast år 2015 slutför låg- och mellanstadiet 3) Jämställdhet: Avskaffa ojämlikheten i skolan (5-18 år) senast år 2005, och för högre utbildning senast år 2015 4) Reducera barnadödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar mellan 1990 och 2015 5) Reducera antalet kvinnor som dör i barnsäng med tre fjärdedelar mellan 1990 och 2015 6) Bekämpa sjukdomar: Stoppa och vända spridningen av hiv/aids och förekomsten av malaria och andra stora sjukdomar 7) Miljövänlig utveckling: Integrera principerna för hållbar utveckling i länders riktlinjer och program och vända förlusten av miljötillgångar 8) Globalt partnerskap för utveckling: Rika länder är ansvariga för att skapa en rättvis tillgång till sina marknader och teknologier och för att skapa en gynnsam finansiell miljö. Gott styrelseskick och fokus på sociala behov och humankapital är nödvändigt om utvecklingsländer skall kunna nå målen. - 4 -
2) Vad är skatter? Skatt är något du betalar till staten eller kommunen utan att kanske alltid veta exakt vad dina pengar används till. Men faktum är att inget modernt land skulle fungera utan skatter. Huvudidén med så kallad skatterättvisa är, enligt Attac Sverige, att alla bidrar efter inkomstnivå och resursanvändning och att alla sedan får dra nytta av de intjänade medlen i den utsträckning var och en behöver. Somliga skulle kanske hävda att skatterättvisa är att man inte har några skatter alls, att alla betalar samma skatt eller att det bara är inkomster som bör beskattas. Det finns också olika sätt att se på skatternas utformning ska de vara linjära, regressiva eller progressiva? I Sverige, liksom i de flesta industriländer, har vi en regressiv inkomstskatt, det vill säga att skatten minskar procentuellt ju högre inkomsten blir. Ett tungt argument i utformningen av skattesystemet är numera risken att förmögna skulle flytta utomlands om deras skatt var högre. - 5 - Globala skatter Men skatterättvisa handlar inte bara om skattefördelning inom ett land. I den ekonomiska globaliseringens tid med fria kapitalrörelser uppstår en tendens till internationell utjämning. Politikerna är rädda att företag och förmögenheter flyttar till länder med lägre skatter, vilket skapar en slags nedåtgående spiralrörelse. Reducerade tullar och ett friare flöde av varor och tjänster gynnar framförallt industristater medan utvecklingsländer på olika sätt missgynnas ekonomiskt genom bland annat orättvisa handelsavtal. Enorma summor överförs med hjälp av nutida datateknik mellan viktiga finanscentrum, varigenom skattekonkurrensen mellan länderna ökar. Detta har bland annat lett till minskade bolagsskatter i ett antal OECD-länder. Dessutom blir det allt svårare för skattemyndigheterna att kontrollera enskilda personers och transnationella företags inkomster. Nationalstaten kan inte längre ensam hålla reda på de alltmer komplicerade processerna och därför är det nödvändigt med ett internationellt samarbete inom skatteområdet. Skälen till att införa globala skatter är många. Precis som skatter på nationell nivå kan globala skatter internationellt fungera som styrmedel för att påskynda den demokratiska utvecklingen samt bekämpa fattigdom på olika sätt. I jämförelse med vanliga biståndsmedel får man in större summor pengar, och framförallt mer kontinuerligt. Det är viktigt att betona att globala skatter är Richard Murphy m fl: Closing the floodgates. 2007. S. 127.
extra medel som inte får ersätta bistånd! Globala skatter kan dock minska beroendet av bistånd, och fler skatter kan förhindra beroendet av en enskild skatt och skapa en bred finansiell bas. Vad som är unikt med globala skatter är att det inte längre är nationalstater som driver in pengarna. Detta är också en av anledningarna till att vissa är skeptiska till globala skatter. En ytterligare anledning kan vara att intäkterna inte enbart används för nationernas egna behov, utan kanske till pandemibekämpning i Somalia eller regnskogsprojekt i Indonesien, långt från det egna landets medborgare. Att globala skatter skulle införas på global nivå inom den närmsta tiden är tveksamt. Det blir alltid mer komplicerat när ett större antal länder ska fatta gemensamma beslut. Inte minst därför är det viktigt att några länder går före och inspirerar andra. Vissa skatter kräver åtminstone regional förankring, t.ex. inom EU, för att ge ett bra resultat. Men det skulle absolut vara möjligt att bara ett land införde t.ex. en flygskatt. vara intresserade av att höja skattemoralen och få dess medborgare att inse att skatter är en social skyldighet. Detta skulle också underlättas av mindre komplicerade skattelagar som inte tillåter kryphål. Skatterättvisa innebär att ingen ska kunna undvika att betala skatt, varken ett lands medborgare eller företag. En av förutsättningarna för att detta ska fungera är att företag har transparenta ekonomier och strukturer. Sveriges regering har traditionellt gett skattefuskfrågor stor uppmärksamhet, men det krävs att både regeringen och skatteverket anstränger sig ytterligare för att minska skattefusket. Förändra synen på skatter Enligt John Christensen från Tax Justice Network i Storbritannien och andra skatteexperter är det helt nödvändigt att medborgare och företag börjar se att skatter är ett viktigt bidrag till vårt samhällsliv. En av nyliberalismens största framgångar är att skatter i dag i allmänhet har dåligt anseende, och ofta bidrar även regeringar till detta perspektiv. Då skatter är nödvändiga för alla samhällen borde regeringar istället - 6 -
3) Vilka globala skatter finns på förslag? Tobinskatt Förslaget om en Tobinskatt riktar in sig mot något typiskt för vår tids ekonomiska globalisering: spekulationsekonomin. Spekulanter drar nytta av tillfälliga valutakursändringar och profiterar på dem. Följderna blir ofta börsbubblor, valuta- och bankkriser, det vill säga hastiga minskningar av värdet på tillgångarna i ett visst område och fler konkurser i banker och andra företag. Detta drabbar oss alla. Resultatet blir ekonomisk instabilitet på global nivå. För att stävja detta föreslog den amerikanske ekonomen och senare nobelpristagaren James Tobin redan år 1978 en skatt på valutatransaktioner. Hans tanke var att en sådan skatt skulle minska lönsamheten i en stor del av de tidstypiska blixtsnabba transaktioner som alltför ofta leder till starka kursförändringar. Han föreslog en låg skatt på 0,5 %. Idag diskuteras en ännu lägre procentsats på omkring 0,05 %. Detta - 7 - för att skatten inte ska hindra viktiga och välgrundade investeringar. En Tobinskatt kan läggas antingen på alla valutatransaktioner eller bara från och med en viss transaktionssumma. Allmänheten skulle därmed nästan inte alls drabbas av skatten. Då det rör sig om enorma summor som dagligen köps och säljs på den globala penningmarknaden skulle man få ihop avsevärda belopp genom en sådan skatt. Olika studier har kommit till olika resultat om hur mycket den skulle kunna inbringa, men det handlar om miljardbelopp på mellan 10 och 99 miljarder USD. 3 Som jämförelse låg världens samlade bistånd år 2004 på ungefär 78 miljarder USD. 4 u Organisationen Attac skapades ursprungligen för att verka för Tobinskatten. Förkortningen står för Association pour la Taxation des Transactions financières pour l Aide aux Citoyens (Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa). Det var den franska tidningen Le Mondes chefredaktör Ignacio Ramonet som grundade Attac för att driva fram en beskattning av kapitalomflyttningar enligt James Tobins modell. Attac går dock längre än Tobin både när det gäller vad skatteintäkterna borde användas till och i kritiken av Världsbanken, IMF och WTO. 3 T.ex.: Jorma Penttinen m fl: Mores taxes. Attac Finland 2004. S. 59. 4 OECD: Official development assistance in 2004. http://www.oecd.org/dataoecd/40/3/35389786.pdf
Hur fungerar en Tobinskatt? Spahns tvåstegsförslag Tobinskatten som också kallas CTT (Currency Transaction Tax) diskuterades mycket på 1990-talet. Det var i det sammanhanget den tyske ekonomen Paul Bernd Spahn lade fram sin studie om hur man skulle kunna genomföra en skatt på valutatransaktioner. Hans förslag bygger på att det ska finnas två olika skattesatser en som fungerar precis som Tobinskatten och är mycket låg, samt en tilläggsmekanism med en ganska hög skatt som enskilda länder kan ta till som nödbroms om deras valuta utsätts för ovanligt stor spekulation. Genom att i första hand sätta skattesatsen lågt, på till exempel 0,01 %, drabbas inte de som gör långsiktiga investeringar utan främst valutaspekulanter. Den andra mekanismen ska huvudsakligen användas som avskräckningsmedel. Tanken är att skatten bara ska tas ut när valutakursen mellan två olika valutor ligger utanför en speciell valutakorridor, fastställd av nationalbanker eller regeringar. Om detta inträffar ska skatten kunna uppgå till 100 % på skillnaden mellan den aktuella kursen och valutakurskorridoren. Därmed kan risken för större valutakriser minskas. Enligt Spahn och andra skatteexperter är det, till skillnad mot en Tobinskatt, möjligt att införa en sådan tilläggsskatt i ett enskilt land. En Tobinskatt skulle nämligen försämra konkurrensvillkoren om den infördes i endast ett land. På grund av detta beslutade Frankrike år 2001 och Belgien år 2004 att införa en transaktionsskatt på - 8 - valutahandel, inte omedelbart men så snart som övriga medlemsländer i EU ställt sig bakom förslaget. Ett vanligt argument mot skatt på valutatransaktioner är att de är svåra att genomföra. Men i september 2004 presenterade en expertgrupp på uppdrag av Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien den så kallade Landaurapporten som diskuterade förslag på finansiella lösningar för att utrota fattigdomen i världen. Tobinskatten presenterades då som en av många idéer och rapporten fastslår att den är tekniskt genomförbar på global nivå. Belgien har dessutom utarbetat en detaljerad plan för dess tekniska genomförande. Miljöskatter Klimatdebatten har varit högaktuell de senaste åren, då allt fler uppmärksammat att klimatförändringen kan påverka våra liv på ett genomgripande sätt. År 1997 undertecknade ett flertal regeringar det så kallade Kyotoprotokollet. För första gången fastställdes kvoter för varje land på hur mycket växthusgasutsläppen måste sänkas till år 2012. Kyotoprotokollets framtid är fortfarande oviss. Nästa större möte kommer att äga rum i Köpenhamn år 2009. Många är överens om att koldioxidutsläppen måste minskas och att det därför kommer att krävas miljöskatter om inte ett nytt protokoll skrivs. Utgångspunkten för sådana skatter är att miljöskydd inte kan vara en nationell fråga utan alltid måste betraktas globalt. De som belastat och belastar naturen mest, måste också ta ansvar för det och stå för
Vanlig spekulation vs Spekulation med Tobinskatt Jag antar att kronans värde faller under dagen Jag antar att kronans värde faller under dagen Kl 11.00: 1 SEK = 0,18 USD Kl 11.00: 1 SEK = 0,18 USD 100.000.000 SEK 105.882.353 SEK 100.000.000 SEK 105.776.497 SEK Tobinskatt 0,05% = 50.000 SEK Tobinskatt 0,05% = 52.915 SEK $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ 18.000.000 USD 18.000.000 USD 17.991.000 USD 17.991.000 USD Kl 15.00: 1 SEK = 0,17 USD Kl 15.00: 1 SEK = 0,17 USD 5.882.353 SEK i vinst 5.776.497 SEK i vinst 102.915 SEK i Tobinskattintäkter www.attac.se
de utgifter som behövs för att finansiera projekt som värnar klimat och natur. Koldioxidbeskattning Tanken att införa en koldioxidskatt dök upp för länge sedan och var en av de första idéerna kring global beskattning. Poängen är att där finns en bred skattebas eftersom gasen släpps ut i olika sektorer i närings- och vardagslivet. Därmed skulle skatten även få en märkbar styrningseffekt. Ett problem är att det är lättare för industristater än för utvecklingsländer att utveckla och använda nya tekniker för att minska utsläppen. Utvecklingsländerna skulle därmed drabbas oproportionellt hårt. Detta talar för ett avgiftssystem med omfattande kompensationer för fattiga länder. Intäkterna skulle också kunna användas som stöd för deras tekniska utveckling. Skatt på flygresor Antalet flygresor har stigit enormt under de senaste decennierna. Enligt Sveriges Näringsdepartment uppgick år 2005 antalet flygpassagerare världen över till drygt 2 miljarder, vilket är en ökning med 73 % från år 1990. 5 Konsekvenserna för miljön är skrämmande: hög ljudnivå, bidrag till ozonskiktets gradvisa förstöring och utsläpp av olika växthusgaser. Kyotoprotokollet behandlar inte uttryckligen flyg- eller sjötrafik, därför behövs det särskilda globala miljöskatter för de branscherna. Nackdelen med flygskatter är att deras ekologiska 5 Regeringskansliet: Luftfart. http://www. regeringen.se/sb/d/2372/a/58157-10 - styrningseffekt inte är särskilt stor och i jämförelse med andra globala skatter är intäkterna relativt låga. Men ändå är flygbeskattning ett bra sätt för flygbolag och passagerare att ta sitt ansvar för klimatpåverkan. Här är tre idéer på hur flygresor skulle kunna beskattas: Beskattning av flygbränslen Flygbränslen är problemets kärna och skatt på dem skulle få en styrningseffekt, eftersom flygföretag skulle satsa mer energi på att konstruera bränslesnålare motorer. Ett problem är att flygbolagsorganisationen International Air Transport Association har en föråldrad men fortfarande giltig mellanstatlig överenskommelse som förbjuder skatt på fotogen. u Enligt olika undersökningar är en passagerare som flyger tur och retur Sverige-Karibien ansvarig för samma mängd koldioxidutsläpp som en person som använder sin bil i ett år och kör drygt 14.000 kilometer. Skatt på flygbiljetter Denna variant är enklast att omsätta på nationell eller regional nivå, men har nästan ingen styrningseffekt, eftersom de flesta passagerare som reser första klass har råd att betala skatten. Beskattning av flygkorridor Fördelen med detta beskattningssätt är det faktum att alla tekniska förutsättningar och mekanismer för att inför den
redan finns. Dessutom är det nästan omöjligt att undvika en sådan skatt, eftersom kostnaderna för andra flygvägar blir för höga. Den här skatten kan dessutom införas bara på nationell eller regional nivå. u År 2006 införde Frankrike den första flygskatten i Europa. Sedan dess betalar flygpassagerare 1 EUR för resor inom EU och 4 EUR för resor till en annan kontinent. Avgiften för förstaklassresande är på 10 respektive 40 EUR, alltså väsentligt högre. Ungefär 200 miljoner EUR flyttar därmed till Frankrikes statskassa. Pengarna används delvis för kampen mot pandemier d.v.s. farliga sjukdomar som får spridning över stora delar av världen. fartygens höga koldioxidutsläpp och att miljöfarliga ämnen och olja släpps ut i havet antingen avsiktligt eller i samband med fartygsolyckor. För en global beskattning av vissa skeppsrutter med särskilt tät trafik, som till exempel Engelska kanalen, talar att haven tillhör alla människor på jorden. Rent tekniskt är det dessutom numera enkelt att kolla alla skeppsrutter med satellitnavigeringssystemet GPS. u Mer varutransport till sjöss betyder mer avgaser. Bara Sveriges utsläpp av koldioxid genom internationella transporter till sjöss steg med drygt 52 % mellan 1996 och 2006. 6 Beskattning av varutransporter till sjöss Förutom flygtrafiken har också varutransporterna över havet ökat dramatiskt. Landaurapporten konstaterar att 80 % av alla varor transporterades med containerfartyg. Förmodligen blir det en ytterligare ökning på cirka 5 % mellan år 2005 och 2010, vilket bl.a. beror på att exempelvis äpplen från Nya Zeeland säljs i Sverige i stället för svenska eller europeiska äpplen. Siffrorna pekar på att skeppshandeln i stor utsträckning gynnas av globaliseringen och en lindrig beskattning. Tre idéer om hur deras vinster skulle kunna beskattas har utvecklats: skatt på utsläpp, på farliga varor och på skeppsrutter. Argument för beskattning är - 11 - Andra skatteidéer Det finns i dag goda möjligheter att införa skatter på valutatransaktioner och flyg. Men det finns fler idéer även om det behövs mer studier och forskning innan de kan bli verklighet. Dessutom måste regeringar se till att de kommer upp på agendan. Beskattning av transnationella företag Många av de företag som vinner mest på globaliseringen undgår numera helt eller delvis att betala skatt genom att förlägga sina vinster till skatteparadis, där det finns möjlighet till hemliga konton och stiftelser. Antalet företag och individer som undflyr skatt på detta sätt ökar kontinuerligt. 6 Källa: Naturvårdsverket.
Avgift för utnyttjande av den yttre atmosfären Jordens yttre atmosfär ses som allmännytta. Idag finns ett stort antal kommersiella satelliter i omlopp, men utrymmet är inte obegränsat. Sedan år 2001 finns det en FN-organisation kallad International Telecommunication Union, som jobbar med licenser. Det skulle därför vara både befogat och administrativt lätt att införa en avgift för utnyttjandet av atmosfären. 4) Att införa globala skatter Skatt på handel med aktier och obligationer Det handlar om enorma summor i aktier och obligationer som dagligen köps och säljs på börserna. Redan en ganska låg beskattning på 0,005 % skulle, enligt Landaurapporten, skapa intäkter på ungefär 10,5 miljarder USD på ett år. Skatten skulle inte gälla när aktier introducerades på börsen utan på den dagliga handeln. Därmed uppstår också en viss reglerande effekt av aktiemarknaden. - 12 - Hinder på vägen Att införa globala skatter är en komplicerad process. I motsats till nationella skatter måste de godkännas inte bara av ett lands regering och folk utan av ett flertal länders. Och det finns olika intressegrupper som lägger stor möda på att förhindra nya skatter och striktare regler för skatteparadis. De som tjänar mest på det nuvarande systemet är: transnationella företag som undviker skatt på olika legala och illegala sätt banker som skyddar skattesmitare genom banksekretessen och som ofta själva är registrerade i skatteparadisländer revisorer som organiserar skatteplaneringen för företag, och advokater med uppdrag från privatpersoner och företag att leta efter kryphål i lagböckerna Det är alltså ett mäktigt nätverk som dessutom bedriver lobbyarbete på hög nivå. Ett argument som regelbundet förs fram är att företag vill minska skatteutgifterna för aktieägarnas skull,
eftersom dessa kräver högre vinst. Men det är inte enbart spekulanter och andra företag som är aktieägare. Via fondbolagen finns här även en mängd småsparare, som är de som gynnas mest av ett omfattande skattefinansierat välfärdssystem. Företagens huvudintresse att vinstmaximera innebär alltså inte nödvändigtvis att de små aktieägarna är vinnare av ett lågskattesamhälle. Riktlinjer vid utformandet Enligt en rapport från World Economy, Ecology and Development-Tyskland (WEED) finns det fem kriterier att ta hänsyn till när en global skatt ska införas: 1. Grunden för beskattningen Det ska vara tydligt vad man vill beskatta. Till exempel räcker det inte att säga flygtrafik utan man måste bestämma om det ska vara flygbränslen, flygkorridorer eller flygbiljetter. Beslutet beror på vilken styrningseffekt man vill uppnå, om det är möjligt att undvika skatten, vem som drabbas mest, vilka ekonomiska sidoeffekter som kan uppstå m.m. 2. Effekterna av beskattningen Balansen mellan styrningseffekten och skatteintäkterna är viktig. Flygbränslebeskattning har ingen ekologisk styrningseffekt om skatten är för låg. Däremot minskar skatteintäkterna när flygtrafiken minskar. 3. Förvaltningen av intäkterna Enkla och effektiva former måste utarbetas för att verkställa beskattningen. - 13 - Frågan är också vem som ska ta hand om pengarna. Ofta nämns FN som den lämpligaste förvaltaren tack vare sin auktoritet. Eftersom nästan alla länder är med i FN blir det lätt att vidarebefordra pengar till dess underorganisationer. Verkställandet underlättas också, då FN kan samarbeta med befintliga institutioner som tar in andra avgifter, exempelvis flygbolag som också kan ta ut flygbiljettskatt. 4. Beskattningens genomförande Nationella skatter betalar vi utan att veta precis hur pengarna används. Globala skatter däremot, syftar till att halvera världens fattigdom eller att skydda miljön. Det bör vara tydligt till vilka konkreta projekt pengarna ska användas eftersom det antagligen ökar acceptansen hos befolkningen. 5. Regionalt införande Argumentet att globala skatter bara kan införas om alla länder är med kan bemötas på olika sätt: ett enskilt land är visserligen nästan maktlöst men om majoriteten av EU:s medlemsländer kommer överens om att t.ex. införa en flygskatt får man såväl en styrningseffekt som en bred skattebas. Dessutom är det svårt att hävda att en sådan skatt skulle missgynna ett land, eftersom man förmodligen inte flyger till en annan ort än man tänkt sig. Alltså skulle det inte med automatik vara en konkurrensnackdel för det land som redan infört skatten.
5) Skatteparadis och skatteflykt Skatteparadisen eller finansiella offshore-centra som de också kallas uppkom i USA, Brittiska Imperiet och Schweiz. Det sistnämnda landet införde redan år 1930 en lag om banksekretess. Skatteparadis kännetecknas nämligen av banksekretess och av extremt låga eller inga skatter alls. Ofta finns exempelvis ingen inkomstskatt. Dessutom tillämpas där en strikt bolagssekretess medan de finansiella regleringar som vanligen skapar stabilitet och säkerhet i ekonomin kan saknas helt. Konsekvenserna av sekretessreglerna är att många skatteparadis inte lämnar ut uppgifter till andra länders myndigheter, även om dessa försöker utreda brottslighet i det egna landet. På grund av sekretessen kan skatteparadisen också möjliggöra och dölja korruption och ekonomisk brottslighet som förskingring och bedrägeri och ge möjlighet att tvätta svarta pengar. Vissa menar att alla dikatorer i världen har - 14 - eller har haft konton i ett skatteparadis. Den filippinske diktatorn Ferdinand Marcos t.ex. hade mer än 600 miljoner USD undanstoppade på ett schweiziskt bankkonto. Enligt Tax Justice Network finns det 73 skatteparadis i världen, däribland 34 som bara uppfyller vissa av kriterierna. 7 De mest kända är småöarna Caymanöarna, Brittiska Jungfruöarna, de brittiska kanalöarna Jersey och Guernsey samt små furstendömen som Luxemburg, Liechtenstein och Monaco. År 2008 fick problematiken stor uppmärksamhet sedan tyska myndigheter genom en informatör i Liechtenstein fått uppgifter om att ett tusental privatpersoner hade hemliga konton i skatteparadiset. Förmodligen finns även ett hundratal svenska medborgare med på listan. Det svenska Skatteverket hoppas kunna nyttja denna information. Generaldirektör Mats Sjöstrand konstaterar i en DN/debatt-artikel att undangömda pengar i skatteparadis gör att staten går miste om 46 miljarder SEK varje år. 8 Det handlar inte bara om hemliga konton utan också om tricksande i företags- och bankverksamhet. Genom invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg lyckas många transnationella företag tjäna stora pengar på skatteparadis. 7 John Christensen m fl: Tax us if you can. 2005. S. 37. 8 Mats Sjöstrand: Ett hundratals svenskar i internationell skattehärva. Dagens Nyheter 26/2 2008.
u OECD definierar år 1998 skatteparadis som ett juridiskt område där: juridiska personer inte är medborgare, samt där företag betalar väldigt låg skatt eller helt slipper undan den det inte finns något fungerande utbyte med andra länder av skatteinformation företag, individer eller organisationer garanteras skydd mot insyn från utomstående det inte finns några krav på lokala företag som ägs av icke-medborgare att ha någon inhemsk verksamhet i skatteparadiset. Det räcker att ett territorium uppfyller en majoritet av dessa kriterier för att räknas som skatteparadis. Det vanligaste sättet är transfer pricing vilket innebär att en avdelning inom ett företag registreras i ett skatteparadis för att sedan köpa varor och tjänster billigt från en annan avdelning i samma företag, men med huvudkontor i ett land med vanliga skatter. I ett andra steg säljer företaget till ett högt pris varorna eller tjänsterna till ett land med normal skattenivå och gör därmed en reell vinst, som knappast torde beskattas. Många företag har dotterföretag i ett flertal länder bara för att kunna utnyttja dessa möjligheter. Enligt Skatteverket uppskattas den interna handeln mellan besläktade företag svara för 30 50 % av alla internationella transaktioner i världen. 9 Ett nätverk av företag, banker, advokater och revisorer skapar komplexa och hemliga finansiella strukturer för att försvåra insyn och möjliggöra skatteflykt. Konsekvenserna av skatteparadisens existens är många. En global skattekonkurrens har utvecklats och stater tävlar om att erbjuda företag och förmögna den lägsta skatten. Skatteparadisens betydelse växer och världens rikaste finansiella centrum blir ännu rikare. Å andra sidan uteblir skatter från rika och stora företag i våra länder och vanliga medborgare får bära kostnaden för detta. Transnationella företag undgår också politiska kontrollmöjligheter, eftersom de har bolag i olika länder och upprättar, liksom en del förmögna människor, stiftelser där ingen vet vem som är ägare och ansvarig. Det gör det lätt för de multinationella företagen att låta bli att redovisa både inkomster och andra uppgifter om verksamheten, som de av någon anledning inte vill visa offentligt. I praktiken kan man säga att de i stor utsträckning agerar i laglöst land, utanför den demokratiska kontrollen. Men flera av skatteparadisen har stora problem. Många är utvecklingsländer och beroende av sin roll som skatteparadis. Att minst 50 % av deras statsinkomster kommer från bolagsskatt är ingen ovanlighet. Ytterligare ett problem är att deras egna skattemyndigheter ofta saknar tillräckliga resurser att trotsa internationella storföretag och korruption inom förvaltningen. 10 Därför är det viktigt att stödja småstaterna logistiskt och finansiellt i samband med 9 Skatteverket: Skatter i Sverige. Skattestatistik årsbok 2007. S. 237. - 15-10 Richard Murphy m fl: Closing the floodgates. 2007. S. 69.
att man kräver att de ska avveckla sin skatteparadisverksamhet. u Det är motsägelsefullt att vara för ökat utvecklingsbistånd och samtidigt bortse från att storföretag och andra underminerar själva skattebasen i utvecklingslandet. Trevor Manuel, Sydafrikas finansminister, januari 2008 Svenska idrottsstjärnor hoppar över skatten Svenska idrottare vinner medaljer vid olympiska spel, världs- och Europamästarskap, de fyller arenor och lockar oss att entusiastiskt följa spel och turneringar framför TV och radio. Vi upplever en vi-känsla och känner oss stolta över Sverige och våra duktiga svenskar. Men tyvärr verkar dessa känslor saknas hos många av idrottarna själva. Bland dem är det väldigt populärt att flytta utomlands för att undvika Sveriges relativt höga inkomstskatter. Kajsa Bergkvist, till exempel, är med sina 90 miljoner SEK en av Sveriges kommersiellt sett mest framgångsrika idrottsstjärnor. Hon bodde i skatteparadiset Monaco i sju år innan hon bestämde sig för att flytta tillbaka till Sverige år 2008, delvis p.g.a. att även Sverige på sistone har blivit ett attraktivt skatteland för rika individer. Ett annat fenomen är att Sveriges fotbollproffs inte längre väljer att spela i Frankrike eller Tyskland, eftersom inkomstskatten i de länderna ligger på ungefär 47 %. I stället flyttar de till - 16 - Nederländerna, Danmark, Belgien eller Grekland, där det finns låga specialistskatter på mellan 18 och 30 %. Specialistskatter gäller för artister eller idrottare som bara stannar i ett land i två eller tre år. Sveriges landslagsanfallare Marcus Allbäck har öppet deklarerat att han av skatteskäl år 2008 vill flytta tillbaka till Sverige efter tre framgångsrika år i FC Köpenhamn. 11 Efter karriärens slut kommer många idrottare tillbaka till Sverige men deras pengar ligger enligt Skatteverkets skattedirektör Björne Sjöqvist ofta kvar i skatteparadis. 12 Frågan man kan ställa sig är: Borde inte dessa idrottsstjärnor fundera på vad laganda och solidaritet egentligen innebär? 11 Magnus Sjöholm: Skatterna avgör ofta klubbvalet. Dagens nyheter 31/1 2008. 12 Henrik Lundgren: Flyttar hem men kulorna stannar kvar. Aftonbladet 23/2 2008.
6) Vad har hänt hittills? Att de nuvarande skattesystemen tilllåter orättfärdigt skatteundvikande och skattefusk kan, som vi nämnt tidigare, bara motverkas med gemensamma internationella ansträngningar. Detta har också världens mest inflytelserika organisationer märkt. FN, OECD och EU diskuterar frågor som skatterättvisa och skatteparadis och nya nätverk etableras både på regeringsnivå och inom det civila samhället. En del arbete har redan påbörjats och det känns inte omöjligt att den rörelse som håller på att skapas kring skatterättvisa kan bli lika framgångsrik som t.ex. miljörörelsen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerade år 1998 en rapport om skadlig skattekonkurrens. Rapporten inkluderade en lista på skatteparadis som vägrade att bli mer transparenta och genomföra reformer beträffande - 17 - sina låga skatter. Från 30 länder på listan år 1998 var det bara 7 kvar år 2007. Problemet är dock att många stryks från listan genom att underteckna en förklaring om att de vill genomföra reformer, men ingen uppföljning sker. Globalt sett har ansträngningarna att hitta skattesmitare ökat efter 11 september 2001, då USA antar att terrorister finansieras av pengar som tvättas i skatteparadis. Europeiska Unionen På grund av sin gemensamma inre marknad är EU emot skattekonkurrens bland sina medlemmar. Skattekonkurrens, som avser att locka människor och företag till ett specifikt land, gör att en harmoniserad skattebas för företagsbeskattning diskuteras. Samtidigt har EU börjat sätta press på de europeiska skatteparadis som inte är medlemmar i EU, som Schweiz, Liechtenstein, Monaco och Luxemburg. Dessutom gäller EU:s nya sparandedirektiv om ett automatiskt informationsutbyte mellan banker och myndigheter i EU-länderna från 2007 års taxering. Men det finns än så länge många kryphål informationsutbytet gäller bara privatpersoner. Belgien, Luxemburg och Österrike har dessutom fått igenom undantagsregler och kunnat behålla sin svårgenomträngliga banksekretess genom att införa en schablonmässig källskatt.
Pilotgruppen för att finansiera utveckling genom solidarisk beskattning 2004 grundade Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien en pilotgrupp för att hitta nya möjligheter att uppnå FN:s Millenniemål. Samma år presenterade en expertgrupp Landaurapporten med konkreta föreslag på globala skatter. År 2006 befästes pilotgruppen, som idag består av ungefär 50 länder. Bland de aktivaste medlemmarna återfinns Norge. Sverige har år 2008 ännu inte bestämt sig för att delta i processen. Förhandlingar sker i samarbete med NGOs (Non governmental organisations), som anser att det är något av en smärre succé att detta regeringsnätverk initierat två deklarationer i FN:s generalförsamling och att 28 länder sagt att de ska införa beskattning på flygtrafik. I december 2008 hålls den andra FN-konferensen om hur global utveckling ska finansieras. Förhoppningsvis kommer då frågan om fler globala skatter upp på agendan. Tax Justice Network och Nordiska nätverket för skatterättvisa - 18 - Attac Sverige deltar sedan år 2006 i det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa som är en del av Tax Justice Network, det internationella nätverket för skatterättvisa. I nätverken samarbetar organisationer, sociala rörelser och forskare för ett skattesystem som är demokratiskt, socialt rättvist och som motarbetar skatteflykt och skattekonkurrens. Tax Justice Network publicerade år 2007 Closing the floodgates, en omfattande rapport om skatteparadis och skattefusk, på uppdrag av Norges ministerium för utrikeshandel. Den nordiska delen av nätverket fokuserar på de erfarenheter vi har av att leva i välfärdsstater med ett relativt starkt skattesystem. Parallellt med detta samarbetar de nordiska länderna till och från kring skattefrågor, till exempel med informationsutbyte för att komma överens om bilaterala avtal med skatteparadis. Sveriges ansträngningar gentemot skatteparadis Vår egen regering har vidtagit vissa åtgärder för att bekämpa skatteorättvisa men inte tillräckligt och konsekvent nog. Alla oppositionspartier kräver till exempel mer personella och finansiella resurser till Skatteverket i kampen mot skatteparadis och personer och företag som gömmer pengar där. Informationsutbytet med andra länder har ökat genom EU:s sparandedirektiv och flera bilaterala avtal med skatteparadis och andra länder har undertecknats. Men att komma åt skattesmitare är en tidskrävande uppgift som fordrar ett stort antal tjänstemän. Internationellt informationsutbyte kräver också mycket tid. Just nu försöker Skatteverket bland annat upptäcka personer som har konton i skatteparadis men som använder kreditkort i Sverige för att dra nytta av pengarna utan att först anmäla och be-
skatta dem här. Det kan ta ett par år att hitta en person bakom ett kreditkort, men det är trots detta lönsamt. Under perioden 2004 2007 genomfördes 300 sådana utredningar, som drog in 324 miljoner SEK i tillkommande skatt plus 89 miljoner SEK i skattetillägg. 13 Tyska myndigheter har köpt stulen bankinformation och genomförde stora razzior i början av år 2008. Det är möjligt att Skatteverket får uppgifter av tyska myndigheter om ungefär 100 svenskar med konton i Liechtenstein. Utvecklingen visar att internationellt samarbete är av stor betydelse i detta sammanhang. I Socialdemokraternas sjupunktsprogram för bekämpning av skattefusk betonar partiet bland annat att samtliga stater inom EU ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt samt att direktivet även ska gälla för juridiska personer och inte bara för privatpersoner. 14 Sveriges ordförandeskap i EU under den andra hälften av 2009 är dessutom en bra möjlighet att sätta kampen mot skatteparadis på dagordningen. Framsteg för globala skatter i Sverige och i världen Förhoppningsvis lyfts också frågan om globala skatter under vårt EU-ordförandeskap. Statsminister Fredrik Reinfeldt reste exempelvis till Kina och Japan i 13 Hasse Eriksson: Bevis för skatteflykt riserar bli värdelösa. Dagens Nyheter 24/4 2008. 14 Thomas Östros / Lars Johansson: S tänker satsa massivt mot utbrett skattefusk. Dagens Nyheter 11/4 2008. - 19 - april 2008 med motiveringen att de skulle diskutera koldioxidbeskattning. Också Frankrikes president Nicolas Sarkozy har vid flera tillfällen uttalat sig för en koldioxidskatt. I Köpenhamn i december 2009 håller FN ett klimatmöte där statsministrar bör komma överens om ett nytt internationellt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Frankrike är generellt något av en pionjär för globala skatter, då landets parlament beslutat om en skatt på såväl valutatransaktioner som flygbiljetter. Både Frankrike och Belgien röstade ja till Tobinskatten med villkoret att den skulle införas så snart andra länder röstat ja. Parlamentariska diskussioner om Tobinskatten har under den senaste tiden även funnits i Kanada, Italien, Spanien och Österrike. I Sverige kom Miljöpartiet med en motion för en valutabeskattning i slutet av 2007. Denna blev avslagen i finansutskottet med motiveringen att avsedda effekter skulle vara marginella och att den förutsätter internationell enighet. 15 Samtidigt tog Miljöpartiet ställning för en internationell koldioxidskatt på flygbränsle. Vänsterpartiet kallar en liknande ansats klimatskatt på flyget, vilken enbart skulle gälla för inrikesflyget i avvaktan på att internationella regelverk ändras. Man kan anta att sannolikheten att det internationella regelverket kommer att ändras är relativt hög då 28 länder redan meddelat att de snarast möjligt ska införa skatt på flygtrafik. 15 Sveriges Riksdag: Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU23. 25/3 2008
De svenska riksdagspartierna, framför allt Vänsterpartiet och Folkpartiet, är generellt skeptiska till globala skatter då de anser att beslut om skatter ska fattas så nära berörda människor som möjligt och det betyder åtminstone på ett nationellt plan. Detta står i motsats till åsikten bland vänsteranhängare i andra EU-länder där man ser harmoniserade skatter som medel mot skattekonkurrens och därmed som ett medel mot en stegvis minskning av t.ex. inkomst- och företagsskatt. Vissa undantag finns det dock bland de svenska partierna. Miljöpartiet anser exempelvis att både valutaspekulation och flyg är så internationella till sin karaktär att de kräver globala skatter. - 20-7) Vad kräver Attac? Internationellt Skatt ska ses som ett viktigt bidrag till nationell och internationell gemenskap. Ingen bör ens försöka undvika detta. Avskaffa skatteparadisen ingen internationell konkurrens om lägsta skatter! Internationellt samarbete: Informationsutbyte och ett gemensamt agerande mot skatteparadis och skattefusk, t.ex. inom FN, OECD och EU. Sanktioner mot skatteparadis som inte samarbetar med andra länders skattemyndigheter. Juridiskt och ekonomiskt stöd till små skatteparadis som försöker komma ut ur den onda cirkeln. Öppenhet och genomskinlighet: Banker och internationella företag måste möjliggöra insyn i sin verksamhet och sina företagsstrukturer. Skattefusk är ett allvarligt brott som måste bestraffas. Valutatransaktioner som hotar den ekonomiska stabiliteten måste beskat-