Livsstilsprojektet 2001 Rapport 1 Rapport - Livsstilsprojektet 2001 Inledning Livsstilsprojektet är ett helhetsorienterat utvecklingsprojekt som utgår från människans egen inneboende förmåga att återskapa hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Projektet har som utgångspunkt att kropp och själ är en helhet. Kroppen andning, rörelser, uttryck har stort utrymme i utvecklingsprocessen liksom att medvetandegöra tankar, känslor, värderingar och föreställningar som omedvetet styr vårt handlande. En grundprincip i programmet är att lära om, utvecklas och praktisera där man lever och verkar, då en förändring i invand miljö ger mer långsiktiga resultat (28). Projektet har pågått under sammanlagt fyra månader (01-02-05--06-06), fyra förmiddagar i grupp plus individuella behandlingar och hemuppgifter som redovisats veckovis. Under sensommaren och hösten följer fyra uppföljande träffar. Projektet avslutas den 5 november 2001. Deltagarnas närvaro i projektet har varit mycket hög med endast enstaka frånvaro p.g.a. förkylning eller liknande. Externa parter involverade i projektet Försäkringskassan i Östergötland (rehabiliteringsansvarig, handläggare) och behandlande läkare. Vid två tillfällen har handläggarna bjudits in dels för att ta del av projektets innehåll dels för att informera om olika vägar tillbaka till arbete och/eller studier. Behandlande läkare har också inbjudits för information. Projektets mål Att deltagarna efter avslutat program a) upplever ökad livskvalitet, b) har minskat antalet fysiska och psykiska symtom, c) återgått till arbete och/eller studier och d) skrivit en personlig handlingsplan för det närmast kommande året. Beskrivning av målgruppen Långtidssjukskrivna/arbetslösa med lättare fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar, t ex funktionsnedsättande trötthet, diffus värk i rygg, axlar och nacke, andningsproblem eller depression till följd av den aktuella livssituationen.
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 2 Deltagare i projektet Arbetsteam Leg. sjukgymnast, med specialistkompetens i manuell ortopedisk terapi Dipl. andningspedagog och yogalärare, lärare i självkännedom Leg. arbetsterapeut, fil.mag., massageterapeut, lärare i självkännedom Kursdeltagare Projektgruppen består av åtta kvinnor. Åldern varierar mellan 34 och 47 år med medianen 43,5. Samtliga deltagare är kommunanställda inom barnomsorg eller skola. Sjukskrivningsperioden varierar mellan tre och 13 månader med medianen fyra månader. Diagnoser: Två av kvinnorna har fått diagnosen utmattningssyndrom, fyra kvinnor har diagnosen utbrändhetssyndrom (varav en kombinerat med trötthet) och en kvinna är sjukskriven p.g.a. stressymtom. Kursmaterial Den självläkande människan (5) Spännande gröna rätter (9) En bok för kvinnor som har för mycket att göra (30) Hinder och mål i personlig utveckling (ICU Stress Managemant) Aktuella artiklar ur tidningar och tidskrifter inom hälso-området Upplevda besvär hos kursdeltagarna under de senaste 10 åren Då utbrändheten kommer successivt, oftast efter ett antal år med diffusa symtom, fick kursdeltagarna skriva ner upplevda besvär under den senaste 10-årsperioden för att tydliggöra förloppet. Deltagare A. Panikångest, svårt att andas, "tunnelseende", gråtattacker, huvudvärk, minnesluckor, ilska, sömnbrist, sömnsvårigheter, att inte orka med tillvaron. Deltagare B. Oregelbunden hjärtrytm som kan ge plötslig smärta i övre bröstet, ångest och oro för att bli sjuk (som mamman var), arg och ledsen, känslomässigt labil och anser att hon förstör livet för sin familj, duger inte, känner social ångest, har panikkänsla för att inte klara jobbet, orkeslös i armar och ben, ryggont, går med ständiga spänningar, är glömsk ("kaos i huvudet"). Deltagare C. Nackont, huvudvärk, känsla av att ingenting duga till, orkeslös, utan lust, ledsen, ilsken och oberäknelig, deprimerad, skakningar med gråt, gråt, gråt. Deltagare D. Magbesvär, ryggvärk, huvudvärk, värk i nacken och axlar, värk i knäna, stel i lederna, trött, nedstämd sedan 1993, mycket påverkad av ständiga omorganisationer på arbetsplatsen. Deltagare E. Trötthet, sömnstörningar, infektioner, bröstsmärtor, koncentrationssvårigheter, minnesluckor, svettningar, darrningar, svaghetskänsla i armar och ben,
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 3 förlamning i hand och arm, irritation, ledsen, cynisk mot närstående, brist på empati, depression, känslor av vanmakt, att inte kunna påverka, brist på glädje. Deltagare F. Oregelbunden hjärtrytm, andningssvårigheter, stickningar i hjärttrakten, magont, magkatarr, (har gjort gastroskopi), förstoppning, gaser, stelhet, muskelknutor i rygg och nacke, ont i leder (spec. knän, ljumske, arm samt hand- och fotleder), oregelbunden menstruation, eksem kring ögonen, urinvägsinfektioner, div. stämbandsinflammationer, sömnstörningar, aggressiv. Deltagare G. Trött, labil, yrsel, värk i kroppen, oro, ångest, darrig, biter ihop med tänderna, kramp i käkarna. Deltagare H. Kluvenhet, otillräcklighet, utanförskap, skuld, tomhet, ilska, irriterad, trött, håglös, yrsel, huvudvärk, klump i magen, innesluten i en glaskupa. Metoder Metoderna är valda med utgångspunkt från att ge kursdeltagarna möjlighet att öka sin medvetenhet och självkännedom. "Man kan inte lära en annan människa någonting. Man kan endast hjälpa henne att hitta det inom sig själv"(gallileo Gallelei, 1564-1642). Samtal individuellt och i grupp Stärk dig själv-processen handlar om att utöka kunskapen om sig själv, dvs. ökad medvetenhet, självinsikt, självkänsla, självrespekt och tillit. Grundmönster, tankar, känslor, värderingar samt föreställningar om sig själv och omvärlden belyses och genomskådas. Positiva beteendemönster utvecklas och stärks kontinuerligt under utvecklingsperioden. Stärk dig själv-processen består av ifrågasättande samtal och mental träning som leder till handlingskraft och ökat eget ansvarstagande (3, 27). Andningssessioner individuellt och i grupp En andningssession pågår under tre timmar och består av tre delar: a) delning kommunikation utifrån ett jag-budskap och aktivt lyssnande; b) andningssession cirkulär, kontinuerlig andningsteknik, och c) avslutning delning av upplevelser/ insikter under andningen. När hela gruppen deltar i en session stödjer två terapeuter andningsprocessen (7, 10, 22). Massagebehandlingar individuellt och i grupp "Massage kan ges i symptomlindrande, lugnande, bekräftande och stimulerande syfte Beröring av öppna, varsamma och lyhörda händer kan ge en tillit och ett lugn, som kan hjälpa patienten att vila i sitt varande och lyssna till budskapet från sin kropp"(1). Beröring är livsviktigt för individens överlevnad. Några exempel på positiva effekter är: - ökad endorfinutsöndring (kroppens eget morfin), vilket medför smärtlindring - minskad stelhet och spänningar i muskulatur - ökat psykiskt välbefinnande - minskad mängd av stresshormoner (cortisol) i blodet - kroppsrenande effekt - ökat självförtroende och vitalitet (1, 19, 29)
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 4 Sjukgymnastisk bedömning individuellt och i grupp Undersökning av klientens fysiska och psykiska kondition. Undersökningens fynd ligger till grund för programmets övriga aktiviteter, t.ex. att stelhet i bröstkorgen (som hindrar en fullödig andning) mjukas upp med självträningsövningar från sjukgymnast i kombination med projektets övriga metoder. Programmet avslutas med en ny bedömning som dels kommer att visa klientens progress och dels utgöra en grund för fortsatt träning efter programmets slut (21). Arbetsterapeutisk bedömning i grupp Individens möjligheter att återta förlorade roller och aktivitetsförmåga medvetandegörs genom samtal via de i projektet aktuella metoderna. Individen är alltid i centrum och deltar aktivt i att formulera de mål som sätts upp i rehabiliteringsplanen ( 2, 12, 13). Yoga och meditation i grupp Yoga - enkla, uppmjukande kroppsrörelser (i kombination med andning), fr.a. för rygg, hals och nacke för att lösa upp spänningar/smärta orsakade av stress och monotona rörelser; energi- och medvetandehöjande övningar för fysisk och psykisk uthållighet. Andningsteknik - s.k. medveten andning - som kan användas akut i vardagen, t ex inför en intervju, svår arbetsuppgift eller som smärtlindring. Meditationer stillsamma och aktiva leder till mental avspänning. Stillsam meditation har fokus på andning, kroppsställning och man stillar tankarna med hjälp av ett s.k. mantra. Aktiv meditation består av andning och rörelser till musik; därefter följer tystnad och stillhet. Meditation leder bl.a. till ökad koncentrationsförmåga, närvaro i nuet och lyhördhet inåt, lugnare hjärtrytm, ökad serotoninhalt i blodet och muskulär avspänning (14, 15, 23, 25). Motivationshöjande samtal kring stress, kost, motion, relationer, aktivitetsnivå Gruppsamtal som varvas med kortare teoretiska avsnitt om: - Andningens centrala roll för en tillvaro utan stress och stressrelaterad utmattning - Vikten av näringsriktig kost för att hålla sig fri från sjukdom och smärta - Vikten av motion och att hålla kroppen mjuk och smidig - Mentalt välbefinnande - hur vi kan styra våra tankar och känslor från oro och frustration till tillit och inre lugn - Relationer, kommunikation och inre resurser (feminina och maskulina aspekter) (4, 5, 6, 9, 11, 17, 20) Självkännedom i internatform Under ett dygn träffades gruppen på en kursgård utanför Norrköping för att gå djupare i andning, meditation och självkännedom. Olika medvetandehöjande övningar varvades med självreflekterande samtal om de känslor och insikter som kommit fram under övningarna. (8, 18, 26).
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 5 Kursdeltagarnas utvärdering Följande är ett axplock ur kursdeltagarnas skriftliga utvärderingar, som redovisas i citatform. (Utvärderingarna i sin helhet finns tillgängliga på AntiStressKliniken). Samtal i grupp "Mycket bra. Man får ge och ta emot. Marias lyhördhet och kloka ord har satt sina spår. Jag har vågat öppna mig". "Våra diskussioner har varit fantastiska. Att få vara så nära så många. Det har för mig varit den stora behållningen och jag har lärt mig massor". "Jag är störtimponerad av hur både Maria och Gunnel har lyckats få oss vidare utan att tala om för oss vad vi skall göra, utan hela tiden bollat tillbaka och genom frågor fått oss till insikt". "Har varit jobbiga men nyttiga". "Skönt att höra att andra har liknande problem med familj, chefer, f-kassa osv. Det är så lätt att känna sig ensam i sina svårigheter när man inte "förstår sig själv". "Det har varit bra att alla har fått yttra sig. Lärorikt för mig att hålla tyst. Jag har t.o.m. upplevt att jag inte haft lust att prata. Bra ledning, vinkling av samtal, fingertoppskänsla ". "Jag har känt förtroende för alla från början. Känt att det varit skönt att få säga sitt. Jag har fått stöd från andra och bara upplevt att människor lyssnar aktivt, och bryr sig och förstår. Helt fantastiskt!" "Att våga prata i grupp stärker mig och har ökat mitt självförtroende". Andningssessioner "I början var jag rädd och osäker för vad som kunde hända. Jag blev mer och mer bejakande av vad som skedde". "Första individuella andningssessionen var jag nervös, eftersom det var en helt ny upplevelse. Men med Maria som stöd har det aldrig varit skrämmande". "Spännande! Jag har andningen att tacka för att jag nu tycker att jag har gått igenom en stor del av mina rädslor och lämnat händelserna på jobbet bakom mig". "Upplevelse, men inte den stora behållningen". "Andningen ger mig ett inre lugn - medveten om min kropp". Andning i grupp har en enorm kraft. Jag möter mina känslor bland andra " "Jag har fått ur mig mycket sorg och ilska, och efteråt känt ett lugn jag inte trodde var möjligt för mig längre att känna". Massage "Har var mycket skönt och avslappnande. mycket roligt att få massera själv". "Blev medveten om min egen kropp på ett sätt jag inte varit tidigare. Kände lättare när jag var spänd respektive avslappnad". "Skön! Sinnlig! Jag upplevde total avslappning under de senaste massagetillfällena. Även en njutning att massera andra". "Massagen har betytt oerhört mycket för mitt tillfrisknande och välbefinnande. Spänningsvärken i axlar, nacke och huvud är nästan helt borta. Det har varit väldigt roligt att lära sig ge massage och jag fortsätter att ge hemma". "Avkopplande och lugnande för min kropp".
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 6 "Roligt att få med sig praktiskt hantverk. Skön avslappning. Pratstunderna med bara Gunnel var viktiga". "Mycket skönt och rogivande, avslappnande. Gunnel känner in hur man mår. Det har gett både mig och min familj mycket att jag kan ge dem massage". Sjukgymnastik "Jag har anammat alla övningar som är bra för mig. Louise är skicklig". "Kunskap om den egna kroppen borde komma in mycket tidigare än till ett gäng på 40+. Så illa vi hanterar vår egen kropp. Jag är nu medveten och hanterar min kropp därefter." "Har gjort att jag äntligen har tagit itu med med nacke och arm." "Hittade muskler jag inte visste att jag hade". "Det individuella var bra. Många råd, tips om övningar för höfter, nacke, höfter, gång, muskelstyrka". "Jättebra med individuellt". " där jag fått tips och råd om hur jag skall få min kropp att må bra. Att vara i grupp var positivt och vi hade roligt ihop". Yoga "Har känt mig stel och oformlig i kroppen. Den har lärt mig mycket och jag kommer att fortsätta med yoga hemma". "Har gjort mig medveten om min kropp och lärt mig att respektera kroppens signaler och begränsningar vid olika tillfällen". "Jag har upptäckt att jag har en smidig kropp". "Min kropp och själ mår bra av den. Maria är en lyhörd, suverän ledare. Jag vill absolut fortsätta". "Härlig. Kroppen blev min igen. Jag var fortfarande stark och smidig. Att gå in i yogasalen och vara tyst med mig själv är något jag tar med mig till nästa del av livet". "Har ökat min smidighet och cirkulation. Positiva känslor, känner inre frid". "Har gett mig smidighet, koncentration, närvaro". Aktiva meditationer "Jag har lättare att komma ner i varv efter dem". "Tränat fokus och att vara med mig själv. Tankarna blev mina igen. Fortsätter själv "Har lite blandade känslor. Det är nog inget jag kommer att fortsätta med på egen hand". "Jag rör mig mera fritt och avslappnat än tidigare. Jag känner mig stark och glad efteråt". "Tycker jag har varit det bästa under Livsstilsprojektet. Meditationerna med musik och rörelse har väckt min kropp, rytm, puls, blod, dansen, glädjen Det känns om att ha vaknat efter många års sömn. Självkänsla - tankens skapande kraft". "Jag är mycket förtjust i hjärtchakra-meditationen. Utövar den hemma". " med musik och rytmik, de öppnar mina sinnen. Många bra övningar som stärker kroppen fysiskt och psykiskt".
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 7 Självkännedom i internatform "Andningshål i tillvaron. Där hade vi möjlighet att vara längre i arbetet med oss själva. Hade gärna varit där en gång till". "Var otroligt intensivt och jobbigt. Jag hade önskat en dag till för att få lite mer andrum och utomhusvistelse. Känslor är ett svårt ämne". "Härlig gemenskap för mig som bor ensam. Jag upptäckte att det var kul att umgås med människor igen. Intensivt, men bra övningar". "Hade önskat två dygn minst. Skönt med maximalt utnyttjande av tid. Det här dygnet blev min största händelse känslomässigt under våren. Påverkade mig att ta beslutet att radikalt förändra mitt liv". "Blev teater fast jag ville få fram egna känslor. Blev besviken när de inte infann sig. försöker bryta mönster, ej lätt". "Jag var såå nervös, både innan och där. Jag visste ju inte vad som skulle hända. Längtar inte direkt tillbaka, men kanske nån gång". "Ett tufft program, men mycket lärorikt. Många tankar och känslor väcktes inom mig". Teamets utvärdering - Resultat För att bryta en långtidssjukskrivning krävs ett förändringsarbete där tilltron till den egna kapaciteten är central. Det dagliga livets aktiviteter påverkas vid en sjukskrivning och det är av vikt att den sjukskrivna använder sig av sina resurser, tar ansvar för sin situation och återgår till aktivitet. Upplevd livskvalitet Gruppen kännetecknas av en hög aktivitetsnivå, där alla varit delaktiga. I samtal och skriftligen har det framkommit att samtliga kursdeltagare på olika sätt upplever en ökad livskvalitet. En kursdeltagare som i början uttryckte att hon ville vara ensam, upptäckte under kursen att hon fick stor behållning av sällskap och sociala kontakter. Flera kursdeltagare har kommit igång med/återupptagit för dem lämpliga motionsformer och andra kreativa aktiviteter. Alla kursdeltagare har uttryckt en känsla av trygghet och gemenskap i gruppen. Detta har också gjort det lättare att överbrygga känslan av utanförskap och isolering. Det har objektivt visat sig i andra sociala sammanhang i form av större initiativ och egenansvar vid kontakt med t.ex. arbetsplats, arbetsförmedling och försäkringskassa. Upplevda fysiska och psykiska symtom Majoriteten av kursdeltagarna upplevde bland annat att den egna kapaciteten stärkts i att påverka sin smärta med andra metoder än med ökad medicinering, att kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, påverka sin trötthet samt att kunna hantera den besvikelse/ vanmakt som en sjukdom medför. En kursdeltagare har framgångsrikt helt upphört med antidepressiv medicinering. Vid en beskrivning av hur man känt sig den senaste veckan (ur Duke Health Profile, 24), anger 7 av 8 deltagare sig vara betydligt mindre besvärade av sina symtom i juni jämfört med starten i februari. Nedan följer en sammanfattning av deltagarnas svar.
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 8 Tabell I. Deltagarnas beskrivning vid kursens start (01-02-05) av upplevda symtom under den senaste veckan. (Bortfall: Ett på fråga nr 2, ett på fråga nr 3 och två på fråga nr 5). Inte Lite Ganska Mycket/kan i alls mycket inte vara värre 1. Torr i munnen 5 3 2. Dimsyn 5 2 3. Svettas över hela kroppen 4 1 1 1 4. Muskelryckningar 5 3 5. Het/varm över hela kroppen 4 1 1 6. Svaghets-/svimningskänsla 3 3 2 7. Pirrningar i magen 4 2 2 8. Värk i nackmusklerna 1 1 5 1 9. Yr, svimningskänsla 5 2 1 10. Stramhetskänsla, som ett 1 6 1 band över pannan 11. Svaghetskänsla i benen 6 2 12. Illamående 5 2 1 13. Smärtor/värk i magen 3 1 3 1 Summa 51 26 20 3 Tabell II. Deltagarnas beskrivning vid kursens slut (01-06-06) av upplevda symtom under den senaste veckan. (0 bortfall). Inte Lite Ganska Mycket/kan i alls mycket inte vara värre 1. Torr i munnen 4 4 2. Dimsyn 8 3. Svettas över hela kroppen 5 2 1 4. Muskelryckningar 7 1 5. Het/varm över hela kroppen 5 2 1 6. Svaghets-/svimningskänsla 6 2 7. Pirrningar i magen 5 3 8. Värk i nackmusklerna 1 5 2 9. Yr, svimningskänsla 8 10. Stramhetskänsla, som ett 6 1 1 band över pannan 11. Svaghetskänsla i benen 7 1 12. Illamående 7 1 13. Smärtor/värk i magen 4 3 1 Summa 73 25 6 0 Som exempel kan nämnas att en deltagare vid första tillfället upplevde smärtor/värk i magen som mycket/kan inte vara värre. Fyra månader senare upplever hon endast lite smärtor/värk i magen. En annan kvinna upplevde värk i nackmuskler som mycket/kan inte vara värre och fyra månader senare uppgavs endast lite besvär. Samma kvinna hade vid första tillfället ganska mycket stramhetskänsla, som ett band över pannan. Fyra månader senare hade symtomen helt upphört. En tredje kvinna upplevde vid första tillfället ganska mycket svaghets-/svimningskänsla, vilken också helt upphört efter fyra månader.
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 9 Tabell I och II visar att ingen kvinna i juni upplevde något symtom som mycket/kan inte vara värre. I februari uppgav kvinnorna tillsammans 20 symtom som ganska mycket och dessa hade i juni reducerats till 6. Vidare uppgav kvinnorna tillsammans i februari 51 symtom som inte alls; i juni markerades 73 symtom som inte alls. Subjektiva uttalanden från kvinnorna visar också i riktningen att allmäntillståndet förbättrats. Projektet har stärkt deltagarna i att skapa/bevara motivationen, tron på att bli friska, att handskas med känslor och att möta vardagen genom att finna nya uttryckssätt. Återgång till arbete och/eller studier Under fyra veckor mot slutet av projektet hade deltagarna som hemuppgift att färdigställa en personlig handlingsplan för det närmast kommande året. Handlingsplanen består av 6 olika områden: hälsa/välbefinnande, familj/privatliv/relationer, arbete/ sysselsättning, kompetensutveckling, nya erfarenheter/kreativitet samt ekonomi/ materiell standard. Vid varje återträff under hösten görs en tillbakablick på den personliga handlingsplanen som en del i det medvetna målarbetet. Några av orsakerna till långtidssjukskrivningarna i gruppen uppgavs vara nedskärningar i personalstyrkan och återkommande omorganisationer som genomfördes inom barnomsorg och skola under 90-talet. Detta kan ha bidragit till att det i gruppen som helhet finns en tydlig tendens till nyorientering inom arbetslivet. Samtliga kursdeltagare befinner sig idag på olika sätt i en utvecklingsprocess och är motiverade att förändra sin aktivitetsnivå: En deltagare har avbrutit sin sjukskrivning, har på eget initiativ sökt nytt arbete, och är idag verksam som arbetsledare. En deltagare vill fortsätta att arbeta med människor och uttrycker sin vilja att utbilda sig till undersköterska. En tredje deltagare är fortsatt sjukskriven på 75%, och avslutar sina universitetsstudier (specialpedagog) under det kommande läsåret. Två deltagare avser att höja sin kompetens genom att gå en distansutbildning inom personlig utveckling. En deltagare har beviljats avgångsvederlag och tar idag själv ansvar för sin kompetensutveckling. En deltagare har kontakt med Arbetsförmedlingen och kommer till hösten att auskultera på olika arbetsplatser för att nyorientera sig inom arbetslivet. En deltagare funderar kring olika utbildningsalternativ och undersöker just nu möjligheterna att öka sin kompetens i datakunskap.
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 10 Slutsatser - Framtidsperspektiv De metoder som använts i projektet har haft stor genomslagskraft. Kursdeltagarna har upplevt metoderna som lustfyllda och kommentarer har fällts att "det är alltid lika spännande att komma hit". Teamets såväl som kursdeltagarnas upplevelser är att metoderna fungerar väl för förmågan att möta och hantera stress, förbättra koncentrationsförmågan, öka medvetenheten och självrespekten, ta ansvar för sin hälsa samt öka välbefinnandet inom relationer, arbete och fritid. Metoderna tillsammans har lagt en holistisk grund för bete-endet, dvs. att kropp, själ, tanke och känsla interagerar. Då projektet mottagits så positivt, är vår rekommendation inför framtiden att ytterligare kurser skall komma till stånd. Medvetenheten om en holistisk grundsyn som bas för självläkning och personlig utveckling är en framkomlig väg för långtidssjukskrivna. Ekonomisk redovisning (alla belopp redovisas exkl. moms) Utbetalt för första projektperioden Kursmaterial 2.010:- Lokalhyra 3.360:- A. Arvode yogalärare/andningspedagog 67.500:- B. Arvode arbetsterapeut/massör 67.500:- C. Arvode sjukgymnast 16.500:- Totalt kr. 156.870:- Resterande utbetalning vid projektets slut Kursmaterial 2.630:- Arvode A. 80.150:- Arvode B. 80.150:- Totalt kr. 162.930:- Hela projektet: Totalt kr. 319.800:- Norrköping 2001-08-28 Maria Lindelöf Gunnel Westerberg AntiStressKliniken AB Gunnel Westerberg YogaStudion i Norrköping Carin Nilssons villa Garvaregatan 32, 602 22 Norrköping Tunnbindaregatan 4, 582 46 Linköping tel. 011-10 18 58; 0705-52 23 383 tel. 013-10 09 91; 070-378 81 33 fax 011-28 67 27 fax 013-10 09 91 e-mail: maria@stresscoach.nu e-mail: gunnelwesterberg@telia.com www.stresscoach.nu
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 11 Referenser 1. Bjerknes Lima de Faria, H.: Beröring - en hjälp att hitta sin kraft och sitt sanna själv. Nordisk Fysioterapi vol. 4, nr. 3, s. 99-103, 2000. 2. Bränholm, J.B. et al: Långtidssjukskrivning förändrar livet. Läkartidningen 92:2421-2424, 1995. 3. van Deurzen, E.: Det existentiella samtalet. Natur och Kultur 1998. 4. Edgson, V. & Marber, I.: Functional Food - matens helande kraft. Natur och Kultur 2000. 5. Ehdin, S.: Den självläkande människan. Forum 1999. 6. Frankenhaeuser, M.: Kvinnligt, manligt, stressigt. Bra Böcker 1993. 7. Fried, R.: Psychology and Physiology of Breathing in Behavioral Medicine, Clinical Psychology and Psychiatry. Plenum Publishing Co. 1998. 8. Goleman, D.: Känslans intelligens. W & W 1998. 9. Hammarberg, L.: Spännande gröna rätter. Hälsokostrådets Förlag 2000. 10. Hendricks, G.: Andningsövningar för ett bättre liv. SvD:s Förlag 1996. 11. Hendricks, G. & Hendricks, K.: Kroppens egen intelligens. SvD:s Förlag 1995. 12. Holmgren, K.: Att komma tillbaka - en studie olika faktorers betydelse för arbetsåtergång (fördjupningskurs i arbetsterapi 20 poäng). Centrum för Samhällsmedicin, Lunds Universitet 1997. 13. Holmgren, K.: Hälsouppfattning, upplevd kapacitet och psykosociala faktorer hos sjukskrivna personer (magisteruppsats). Avd. för arbetsterapi. Inst. för klinisk neurovetenskap, Lunds Universitet 2000. 14. Khalsa, D.S.: Besegra din smärta. Metoder till hjälp vid ständig smärta. Svenska Förlaget 2000. 15. Khalsa, D.S.: Meditation as Medicine. Activate the Power of Your Natural Healing Force. First Pocket Books 2001. 16. Kielhofner, G.: A model of human occupation. Theory and application. Williams & Wilkins 1995. 17. Leonard, J. & Laut, P.: Vivation - the Science of Enjoying All of your Life. Vivation Publishing Co. 1991. 18. Lowen, A. & Lowen, L.: Bioenergetiske kroppsövelser. Borgen 1980.
Livsstilsprojektet 2001 Rapport 12 19. Lund, I.: Beröring, massage och behandlingseffekter. Nordisk Fysioterapi vol. 4, nr. 3, s. 104-107, 2000. 20. Martensen.Larsen, O. & Sörrig, K.: Familjemönster och personlighet. Natur och Kultur 1994. 21. Mattsson, M.: Body Awareness - Applications in Physiotherapy. Umeå University Medical Dissertations (New Series 545). 22. Minett, G.: Andningen som helande kraft. Energica Förlag 1990. 23. Osho: A Practical Guide to Meditation. St. Martin s Press 1996. 24. Parkerson, G.R. et al: A 17-item measure of health and dysfunction. Med. Care 25. 28:1056-1069, 1990. 26. Shivapremananda, S.: Yoga mot stress. Wahlströms 1997. 27. Stern, B.: Möt dig själv bortom allt förnuft. Linnaeus Förlag 1990. 28. Stone, H. & Stone, S.: Omfamna ditt inre. Energica Förlag 1992. 29. Uneståhl, L-E.: Personlig utveckling genom mental träning, Ledarhögskolan 1990. 30. Uvnäs Moberg, K.: Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Natur och Kultur 2000. 31. Wilson Schaef, A.: En bok för kvinnor som har för mycket att göra. Forum 1999.