Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor och kväve. Vad har vi lärt av vattendirektivs-arbetet? Markus Hoffmann, LRF
Östersjöns avrinningsområde
Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor
Flygfoto algblomning Landsort, 2008
Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14
Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 830 000 41 000 Punktkällor vid kusten 100 000 13 000 Nedfall 300 000 5 500 Biologisk fixering 130 000 300 000-700 000 - Summa 59 500
Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.
Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörig hets kurs 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar 2001 Greppa Näringen startar
N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment Royal Swedish Academy of Sciences 201210.1007/s13280-012-0318-x
Världsnaturfonden WWF Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award 2011. Han belönas med 10 000 euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.
Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt pågår runt Östersjön www.balticdeal.eu www.balticcompass.org www.balticmanure.eu
Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län
kg N/ha jordbruksmark Medelläckage kväve, kg N per hektar 60 50 40 30 20 10 0 DK DE EE FI SE PL LV LT
kg P/ha jordbruksmark Medelläckage fosfor, kg P per hektar 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 FI SE DK EE LT LV PL DE
Växtnäringsbalans EEA Core set of Indicators Kväve Fosfor ton kg N/ha ton kg P/ha Sverige 129 000 40 5 800 2 Finland 123 000 55 18 000 8 Estland 30 521 40 3 052 4 Lettland 36 000 21 0 0 Litauen 78 000 28 8 368 3 Polen 797 000 48 45 000 3 Tyskland 121 493 59 (113) 8 200 4 (4) Danmark 338 000 127 30 000 11
Sverigekartan för kväveutlakning
Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde
En 34 ha skånsk åker
kg N / ha 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
mg Total-N / liter kg N / ha 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland 140 120 100 80 60 40 20 0 25 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 20 15 10 5 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
mg Total-N / liter Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland 25 20 15 10 5 0 1974/1975 1976/1977 1978/1979 1980/1981 1982/1983 1984/1985 1986/1987 1988/1989 1990/1991 1992/1993 1994/1995 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 1996/1997 1998/1999 2000/2001 2002/2003 2004/2005 2006/2007 2008/2009
Tidtabell för EU:s vattendirektiv 2004 2005-2007 Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning 2006-2007 2008-2009 Övervakningsprogram fastställs och startar Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010 Finansieringssystem fastställs Förorenaren betalar (PPP) 2012 Åtgärder genomförs 2015 Miljömålet uppfylls Ev. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027
Sverige är indelat i fem vattendistrikt
Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig
Statusklassning för Söderköpingsåns avrinningsområde
Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt
Kväve- och fosforhalt i Sveriges sjöar
Fosforhalt i Europas floder
Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l
Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > 45 20-45 10-20 5-10 1-5 < 1
Bedömda problem med grundvattenkvaliteten Parameter Ja Nej Vet ej Ej undersökt Ej svarat Bekämpningsmedel 107 770 44 237 67 Radon 206 826 55 70 68 Arsenik 9 694 95 357 70 Övriga tungmetaller 33 776 89 262 65 Uran 7 460 130 554 74 Bakterier/mikroorganismer 168 953 30 8 66 Petroleumkolväten 21 691 83 359 71 Nitrat 91 1019 37 11 67 Klorid 81 1028 34 14 68 SGU DGV Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15
kg N / ha Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 50 40 30 20 10 0
kg P / ha Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0
Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse med 1950-1953 Källa: Skånska rekognoseringskartan 1812-1815.
Antal sjöar per år Antal sänkta och torrlagda sjöar per år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: SMHI
miljoner kr Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning 300 250 200 Summa 7,2 miljarder kr 150 100 50 0-50 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A. 2000. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): 277-290.
Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.
Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita Kväve Fosfor Sverige 14 0,6 Finland 23 3,4 Estland 23 2,3 Lettland 16 0,0 Litauen 23 2,5 Polen 21 1,2 Tyskland 23 0,8 Danmark 63 5,6
Erosion är en viktig väg för fosforförluster