Revisionsrapport 4 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Maj 2012 Huddinge kommun Granskning avseende krav på lärarlegitimation inom förskolan, grundskolan och grundsärskolan
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och avgränsning... 3 2.3. Revisionsfrågor... 3 2.4. Revisionskriterier... 3 2.5. Metod... 4 3. Historik... 4 3.1. Reformen skjuts upp... 4 3.2. Lärarlyftet och Förskolelyftet... 4 4. Styrning... 5 4.1. Nationell styrning... 5 4.2. Kommunens styrning... 6 5. Nuvarande kompetensläge... 7 6. Arbetet med införandet av lärarlegitimation i Huddinge kommun... 9 6.1. Kartläggning av behörighet och kompetens... 9 6.2. Fortbildning/vidareutbildning... 10 6.3. Introduktionsperioden... 10 6.4. Samverkan med fackliga parter... 10 7. Bedömning... 11 7.1. Svar på revisionsfrågorna... 11 7.2. Sammanfattande bedömning... 12 Källförteckning... 13 1
1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge granskat om förskolenämnden och grundskolenämnden bedriver ett effektivt arbete för att säkerställa lärarnas kompetens enligt bestämmelserna om lärarlegitimation. I mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Reformen införs i flera steg och med övergångsregler fram till 1 juli 2018. Legitimationen syftar enligt regeringen till att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten, bidra till professionalism samt öka måluppfyllelsen för eleverna. Skolverket meddelade i början av mars 2012 att myndigheten inte kan pröva ansökningar om legitimationer i det tempo som är nödvändigt för att få alla legitimationer klara till 1 juli 2012. Skolverket bedömer att tiden behöver förlängas till den 1 december 2013. Barn- och utbildningsförvaltningen har under slutet av 2011 och början av 2012 inventerat och kartlagt lärares och förskollärares behörigheter och kompetenser. Resultatet av kartläggningen beräknas vara klart under slutet av vårterminen. En satsning har skett på utbildning av lärare och förskollärare de senaste åren genom Lärarlyftet och Förskolelyftet. Lärare i grundskolan har även i viss utsträckning erbjudits VAL - vidareutbildning av lärare utan lärarexamen. Ett mindre antal barnskötare i förskolan har erbjudits att delta i en erfarenhetsbaserad förskoleutbildning på distans. Utbildningssatsningarna har dock inte omfattat samtliga obehöriga. Barn- och utbildningsförvaltningen uppger att det råder stor brist på utbildade förskollärare och särskollärare, och att svårigheten att rekrytera behörig personal till dessa verksamheter kommer att kvarstå de närmaste åren. En av anledningarna är att det utbildas för få förskollärare utifrån de behov som finns och att det under ett antal år saknats relevant utbildning för grundsärskolan. Ingen ytterligare utbildningssatsning planeras och en plan saknas för hur nämnderna ska hantera de lärare som inte uppnår kraven för lärarlegitimation. Resultatet från den kartläggning som nu pågår ska utgöra grund för prioriteringar och eventuella satsningar under kommande år. Huddinge kommun har en relativt låg andel förskollärare jämfört med riket. I verksamheten finns både barnskötare och förskollärare och det saknas, på såväl nationell nivå som i kommunen, ett riktmärke för vad som är en önskvärd andel förskollärare för att skapa en bra verksamhet enligt kraven i nya skollagen. Vår bedömning är att arbetet med förberedelser kring införandet av lärarlegitimation hade kunnat inledas tidigare mot bakgrund av att bestämmelserna som först planerat skulle börja gälla den 1 juli 2012. Nämnderna bedriver ett tillräckligt arbete med att skapa sig en uppfattning om det rådande kompetensläget, men det är av vikt att nämnderna tar ställning till hur obehöriga lärare ska hanteras samt att de tar fram en tidsplan för kompetensförsörjningen. Våra rekommendationer är att förskolenämnden och grundskolenämnden: Snarast sammanställer och analyserar resultatet från kartläggningen av behörighet och kompetens för att skapa sig en uppfattning om kompetensläget. Beslutar om egna tidsplaner för införandet av lärarlegitimation. Beslutar hur de ska hantera de lärare som idag inte uppnår kraven för lärarlegitimation. Samt att förskolenämnden: Bestämmer ett mål eller riktvärde för andelen förskollärare i verksamheten. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund I mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Reformen införs i flera steg från 1 juli 2011, med övergångsregler fram till den 1 juli 2018. De skärpta kraven på behörighet för lärare kan komma att skapa krav på omorganisation av skolan och/eller att lärare kan behöva flytta på sig eller vidareutbilda sig. Revisorerna ser det som angeläget att ansvariga nämnder i god tid skapar sig en uppfattning om kompetensläget och fastställer en tidsplan för införandet av lärarlegitimation. Revisorerna har mot bakgrund av detta beslutat att genomföra en fördjupad granskning. 2.2. Syfte och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om förskolenämnden och grundskolenämnden bedriver ett effektivt arbete för att säkerställa lärarnas kompetens enligt bestämmelserna om lärarlegitimation. Granskande nämnder är förskolenämnden och grundskolenämnden. Granskningen avser lärarlegitimation för lärare i förskolan, grundskolan och grundsärskolan. 2.3. Revisionsfrågor Följande frågor besvaras i granskningen: a. I vilken utsträckning har lärarnas nuvarande kompetens inventerats av skolorna samt av huvudmannen? b. Hur ser resultatet ut jämfört med kraven? Hur stort är glappet mellan nuvarande kompetensläge och kraven? c. Finns planer och pengar för att vidareutbilda de lärare som behöver detta och hur ser dessa i så fall ut respektive hur sker finansiering? d. Hur avser nämnderna respektive skolorna hantera de lärare som idag inte uppnår kraven för lärarlegitimation? e. Vilka andra åtgärder planeras för att säkerställa lärarnas kompetens? 2.4. Revisionskriterier Granskningen har utförts mot bakgrund mot lagar och kommunens styrdokument: Skollagen (2010:800) Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor Mål och budget 2012 för Huddinge kommun Innehållet i bestämmelserna redovisas mer utförligt i avsnitt fyra. 3
2.5. Metod Granskningen grundas på intervjuer samt studier av relevanta dokument. Följande personer har intervjuats. Utbildningschef, barn- och utbildningsförvaltningen Grundskolechef Verksamhetschef förskolan Utvecklingsstrateg Facklig representant Lärarförbundet, Huddinge kommun Facklig representant Lärarnas riksförbund, Huddinge kommun Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. De fackliga representanterna har faktagranskat avsnitt 6.4. 3. Historik I mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Reformen införs i flera steg från 1 juli 2011 och med övergångsregler fram till 1 juli 2018 (reglerna beskrivs närmare i avsnitt 4). Motivet att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare är att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten, bidra till professionalism genom tydligare krav, öka måluppfyllelsen för eleverna samt öka yrkets status. 3.1. Reformen skjuts upp Skolverket är den myndighet som prövar ansökningar och utfärdar legitimationer. Enligt de ursprungliga reglerna skulle lärare från och med 1 juli 2012 vara legitimerade för att kunna tillsvidareanställas, undervisa samt sätta betyg. Skolverket meddelade dock i början av mars 2012 att de inte hade möjlighet att pröva ansökningar om legitimationer i det tempo som var nödvändigt för att få alla legitimationer klara till 1 juli 2012. Enligt uppgifter från Skolverket hade endast cirka 2 000 legitimationer meddelats av de 87 000 som ansökt i februari 2012. Enligt Skolverkets bedömning skulle tiden för prövning behöva förlängas till den 1 december 2013. Regeringen kommer därför föreslå riksdagen att senarelägga datumet, vilket förväntas tas beslut om under hösten. 3.2. Lärarlyftet och Förskolelyftet Lärares kompetens har länge varit en fråga på dagordningen. År 2007 beslutade regeringen om Lärarlyftet, för fortutbildning av lärare. Satsningen omfattade 3,6 miljarder kronor och 30 000 lärare har inom ramen för lyftet fått fortbildning vid högskola eller universitet. Skälen för regeringens beslut om fortbildning och vidareutbildning för lärare grundas på en rad utredningar som presenterats om förekomsten av obehöriga lärare. Skolverket har vid flera tillfällen, exempelvis i rapporten Undervisning per ämne i grundskolan hösten 2002, konstaterat att behörighetsläget i skolan var problematiskt. Inom Lärarlyftet I (2007-2011) låg fokus på att stärka lärares ämneskunskaper. Läraren kunde söka skräddarsydda kurser, eller fritt välja från universitetens och högskolornas reguljära kursutbud. Detta skulle stärka lärares ämneskompetens inom ämnesteori och ämnesdidaktik och även ge möjlighet till breddad kompetens. Staten och skolhuvudmännen samfinansierade 80 procent av lärarens lön under studietiden, staten stod för 70 procent och huvudmannen för 30 procent av kostnaden. 4
Endast lärare med pedagogisk högskoleexamen kunde få ta del av Lärarlyftet I. Obehöriga lärare har istället kunna läsa vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL. Ingen ersättning har utgått till den som studerat inom VAL. I september 2011 presenterade regeringen Lärarlyftet II (2012-). Till skillnad från Lärarlyftet I, har det en direkt koppling till kravet om legitimation. Lärarlyftet II riktar sig till anställda lärare med en lärarexamen och som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Lärarna kan söka specifika kurser som upphandlats av Skolverket. Dessa är kopplade till bestämmelserna i behörighetsförordningen, och syftar till utökad ämnesbehörighet i legitimationen. Finansieringen av Lärarlyftet II är mindre generös än i Lärarlyftet I. Den ges direkt till huvudmannen i form av ett statsbidrag på 1000 kronor per högskolepoäng för kurser i matematik och 500 kronor per högskolepoäng för kurser i övriga ämnen. Motsvarande finns även i förskolan, då Skolverket under 2009 fick i uppdrag att ansvara för Förskolelyftet I. Även här samfinansierade staten och skolhuvudmännen 80 procent av lärarens lön under studietiden, där staten stod för 70 procent och huvudmannen för 30 procent. Förskolelyftet har följts upp med en ny fortbildningssatsning. Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärare och förskolechefers kompetens med koppling till reformerna i nya skollagen. Satsningen pågår till 2014 och genomförs utan statsbidrag. Förskollärare och förskolechefer erbjuds fortbildning via universitet och högskolor som inriktas på uppföljning och utvärdering. Förskollärare erbjuds även fortbildning som inriktas på barn i behov av särskilt stöd och deras språkliga samt matematiska utveckling. 4. Styrning 4.1. Nationell styrning 4.1.1. Skollagen (2010:800) I den nya skollagens andra kapitel framgår vem som är behörig att undervisa i skolväsendet. Om riksdagen fastställer förslaget från regeringen kommer följande bestämmelser i skollagen att tillämpas från den 1 december 2013: endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning det krävs legitimation och rätt behörighet för att självständigt få besluta om betyg Reglerna införs med övergångsregler fram till 2018 (beskrivs nedan). Om det inte finns någon i huvudmannens organisation som uppfyller kraven om legitimation eller om det finns andra skäl får obehörig lärare eller förskollärare undervisa. Dock måste denne vara lämplig, och ha utbildning som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar behörighetskraven. Lärarnas ansvarsnämnd kan tilldela en varning om en legitimerad lärare eller förskollärare varit oskicklig i sin yrkesutövning, gjort sig skyldig till brott i samband med yrkesutövning eller på annat sätt visat sig olämplig att undervisa. Nämnden har även rätt att återkalla legitimation. 5
4.1.2. Övergångsregler Reformen införs i flera steg och övergångsreglerna sträcker sig fram till 1 juli 2018. Av bestämmelserna framgår att lärare som ingått avtal om anställning före den 1 juli 2011 får ansvara för undervisning och betygsättning även utan legitimation fram till den 30 juni 2015. En lärare med examensbevis daterat den 1 juli 2011 eller senare ska göra en introduktionsperiod på minst ett läsår eller motsvarande med stöd av mentor, innan legitimationen kan sökas. Lärare som ingår avtal om anställning efter den 1 juli 2011 ska från och med 1 juli 2012 (datumet kommer att ändras till 1 december 2013) vara legitimerade för att bedriva undervisning och sätta betyg. Detta gäller även för anställning utan tidsbegränsning. Från och med den 1 juli 2015 måste samtliga lärare och förskollärare inom verksamheten vara legitimerade. 4.1.3. Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor I denna förordning finns bestämmelser om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Behörig att undervisa i förskolan och förskoleklass är den som har en förskollärarexamen, en äldre examen avsedd för arbete i förskolan, eller en examen som har kompletterats så att man har fått kunskaper som motsvarar kraven för en förskollärarexamen. En lärare som undervisar i åk 1 är även behörig att undervisa i förskoleklass om läraren har en sådan examen som ger behörighet även för förskoleklass. Behörighet att undervisa i grundskolan är uppdelad efter årskurs 1-3, 4-6 samt 7-9. För behörighet i bild, hem och konsumentkunskap, idrott- och hälsa, musik, slöjd eller moderna språk finns ytterligare krav. För behörighet i grundsärskolan årskurs 1-6 ska speciallärarexamen ha avlagts med specialisering mot utvecklingsstörning och grundlärarexamen mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Behörig för undervisning i modersmål är den som avlagt ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. De lärare som tagit examen 1 juli 2011 eller senare ska göra ett introduktionsperiod motsvarande ett läsår med en utsedd mentor på sin skola. Efter introduktionsperioden ska rektor alternativt förskolechefen skriva under ett lämplighetsintyg som utgör grund för att få legitimation. De lärare som tog examen före 1 juli 2011 behöver inte göra introduktionsperioden utan kan ansöka direkt om legitimationen. Huvudman som anställt lärare eller förskollärare ska se till att denne får göra introduktionsperioden 4.2. Kommunens styrning 4.2.1. Mål och budget 2012 för Huddinge kommun Av kommunens Mål och budget 2012 framgår att lärarna är den viktigaste resursen för att säkra att skolan präglas av trygghet, arbetsro och ordning och att varje elev känner sig sedd. Eleverna har rätt till behöriga, kompetenta och legitimerade lärare. Obehöriga lärare som är anställda i kommunen ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning genom VAL-utbildningen inom Lärarlyftet. 6
4.2.2. Verksamhetsplan för förskolenämnden 2012 I förskolenämndens verksamhetsplan framgår nämndens fokus på insatser under 2012 rörande lärarlegitimation och behörighet. Det finns enligt nämnden ett stort behov av att öka andelen förskollärare. En inventering av examina och behörighet ska enligt planen genomföras under året. För att behålla och rekrytera lärare anser nämnden att det är angeläget att arbetsgivaren erbjuder goda villkor och utvecklingsmöjligheter. Under 2012 ska riktlinjer för genomförandet av introduktionsperiod för nyexaminerade förskollärare arbetas fram. Riktlinjerna avser lärare och förskollärare som inte får ha fullt pedagogiskt ansvar och där en behörig förskollärare/lärare ska ha pedagogiskt ansvar. 4.2.3. Verksamhetsplan för grundskolenämnden 2012 I verksamhetsplanen framgår vilka insatser som ska ske rörande lärarlegitimation och behörighet. En inventering av examina och behörighet planeras under året. Vidare är avsikten att förvaltningen och rektorerna ska se över hur skolorna kan hitta en organisation som garanterar att eleverna får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Riktlinjer för genomförandet av introduktionsperiod för nyexaminerade lärare kommer arbetas fram. Nämnden anser att det finns anledning att arbeta fram ett program för förlängd introduktion för lärare efter introduktionsperioden. 5. Nuvarande kompetensläge Bilderna nedan visar det nuvarande kompetensläget för förskollärare och lärare i Huddinge kommun i jämförelse med några andra kommuner i länet. Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel 2011 Källa: Skolverket/SIRIS Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskolexamen är betydligt lägre i Huddinge (30,6 %) jämfört med riket (57,5 %). Jämförelsen visar även att andelen förskollärare är generellt låg i flera stockholmskommuner. I och med att förskolan blir en egen skolform och tydligare pedagogiska mål införs så är det viktigare att verksamheten har tillräcklig tillgång på legitimerade förskollärare. Dock behöver 7
inte alla anställda i verksamheten vara förskollärare. Idag saknas i Huddinge ett uttalat mål för andelen förskollärare. Inom barn- och utbildningsförvaltningen ser man vikten av att vara en attraktiv kommun, då konkurrensen från närliggande kommuner är stark. Förvaltningen arbetar aktivt med rekrytering av förskollärare. Detta sker genom olika riktade insatser där deltagande i jobbmässor är en av flera aktiviteter. I grundskolan är målsättningen att samtliga undervisande lärare ska ha en lärarexamen och rätt behörighet för den årskurs och de ämnen de undervisar i. Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, andel 2010 Källa: Skolverket /SIRIS Andelen lärare med pedagogisk högskolexamen i grundskolan i Huddinge (81.9) var lägre än i riket (88.5) år 2010. Dock var andelen i Huddinge högre eller i nivå med de andra jämförelsekommunerna. I grundsärskolan var andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen år 2010 15 procent i Huddinge, jämfört med rikets dryga 30 procent. Även i jämförelse med de andra södertörnskommunerna var andelen lärare i grundsärskolan med specialpedagogisk högskoleexamen låg. Lärare eller pedagogisk personal med specialpedagogisk högskoleexamen i särskola, andel 2010 Källa: Skolverket/SIRIS 8
6. Arbetet med införandet av lärarlegitimation i Huddinge kommun 6.1. Kartläggning av behörighet och kompetens Enligt de intervjuade cheferna är det viktigt att få en bild av kompetensläget innan åtgärder vidtas. Under 2011 undersökte förvaltningen hur inventering av behörigheter kunde ske på bästa sätt. I grundskolan, grundsärskolan och förskolan ombads därför lärarna att skicka in kopior av examensbevis till rektor och förskolechef. Dessa skickade i sin tur in bevisen till barn- och utbildningsförvaltningen. Syftet med kartläggningen var att i ett första steg få fram en bild av hur många lärare/förskollärare som hade den examen som krävdes utifrån skollagens krav på behörighet. Förvaltningen ville kunna säkerställa att lärare hade rätt behörighet för den årskurs och de ämnen de undervisade i. Det krävde en djupare analys och ett datasystem som kunde hantera all data som detta omfattade. Förvaltningen valde därför att köpa in dataprogrammet KOLL Kompetensinventering av Lärarkompetens & Lärarlegitimationen" från ett externt företag. Botkyrka kommun har sedan våren 2011 arbetat med KOLL och barn- och utbildningsförvaltningen tog kontakt med dem för att få en uppfattning om programmet. Botkyrka kommun var positiva och i slutet av december köpte barn- och utbildningsförvaltningen in programmet. KOLL bygger på en metodik för strategisk kompetensstyrning, ett kompetens- och utbildningsramverk med ca 2500 kompetenser enligt Skolverkets behörighetskrav. Följande uppgifter registrerar förskollärarna och lärarna själva i KOLL 1 : Anställningsform och nuvarande position Påbörjad eller fullgjord utbildning och om examensbevis finns eller saknas Om legitimation finns eller saknas Utbildningar utöver examen Kommungemensamma genomförda kompetensutvecklingar Eventuella andra högskolestudier Utbildning genom Förskolelyftet eller Lärarlyftet Förskollärarna och lärarna kunde registrera uppgifter i KOLL fram till mitten av mars. I slutet av april var 82 procent av förskollärarna registrerade och 80 procent av lärarna i grundskolan. Målet är att samtliga ska vara registrerade innan vårterminens slut. Rektorer och förskolechefer kontrollerar under våren att personer som inte är i tjänst och inte har registrerat sina uppgifter gör det. De gör även en avstämning av de uppgifter som deras medarbetare registrerat i KOLL. Genom inventeringen kommer barn- och utbildningsförvaltningen få en uppfattning om hur fördelningen av obehöriga ser ut. Bilden som träder fram ska, enligt de intervjuade, att användas som underlag för vilka insatser som behövs samt för planering av framtida rekryteringsinsatser. 1 Gällande anställningsform registreras: fast anställning, allmän visstidsanställning, obehörig lärare, introduktionsår, vikariat, tjänstledig och annan anställning. Gällande nuvarande position registreras: förskollärare i förskolan, personal i förskolan (annat än förskollärare), förskollärare i förskoleklass, arbetar som lärare i grundskolan 1-3, 4-6, 7-9. Gällande examensbevis registreras; påbörjad förskollärarutbildning, fullgjord lärarutbildning, påbörjad lärarutbildning, legitimation för lärare, legitimation för lärare med specialpedagogutbildning. 9
I de båda nämndernas verksamhetsplaner framgår att de under 2012 ska ta fram riktlinjer för förskollärare och lärare som inte uppnår kraven och därmed inte får ha fullt pedagogiskt ansvar. I grundskolenämndens verksamhetsplan framgår att förvaltningen och rektorerna ska se över hur skolorna kan hitta en organisation som garanterar att eleverna får tillgång till behöriga lärare i alla ämnen. Detta har ej ännu genomförts. 6.2. Fortbildning/vidareutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder sedan en tid fortbildning för förskollärare. Enligt de intervjuade har 35 förskollärare deltagit i Förskolelyftet I och planer finns på att även erbjuda Förskolelyftet II. Det finns inga uppgifter om antal deltagare än, eftersom antagningen pågår fram till slutet av maj. Förskolenämnden har även ett samarbete med Södertörns högskola för att vidareutbilda barnskötare till förskollärare på distans med 25 procents tjänstledigt och med bibehållen lön. Hittills har 21 barnskötare deltagit i utbildningen. Denna erfarenhetsbaserade utbildning startar igen hösten 2012. Barnskötare som är intresserade av denna utbildning söker själv men får inte något ekonomiskt stöd från kommunen för sina studier. Enligt grundskolechefen har 190 lärare deltagit i Lärarlyftet I. För Lärarlyftet II har i dagsläget ca 20 lärare anmält sig till kurser och antagningen pågår. För grundskolan finns möjligheten för lärare som saknar lärarexamen att söka vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL). Förvaltningen är inte delaktig i VAL, då läraren söker direkt med godkännande från rektor. Därför kan de intervjuade inte svara på hur många som deltagit i vidareutbildningen, men uppskattningen är att det rör sig om ett fåtal lärare. 6.3. Introduktionsperioden Huvudman som anställt lärare eller förskollärare, som ska genomföra introduktionsperiod för att kunna ansöka om legitimation ska se till att läraren eller förskolläraren får göra det. Förvaltningen har tagit fram riktlinjer för introduktionsperioden; Introduktionsprogram för nyexaminerade förskollärare i Huddinge kommun och Introduktionsprogram för nyexaminerade lärare i Huddinge kommun, daterade januari 2012. Riktlinjerna redogör för hur introduktionsperioden planeras, dokumenteras och bedöms. Vidare framgår mentors uppdrag och rektors ansvar. Avslutningsvis finns en kompetensprofil för lärare där riktlinjer beskrivs för mötet med eleven, ledarskapet, samverkan, samt lärarens ansvar för lärande och yrkesutveckling. 6.4. Samverkan med fackliga parter De företrädare som intervjuas för Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund anser att arbetet med införandet av lärarlegitimationen startat sent och gått långsamt i Huddinge. Representanten har dock viss förståelse för att det har funnits svårigheter att anpassa verksamheten, då det har varit en del problem med reformen från Skolverkets sida. Barn- och utbildningsförvaltningen har enligt intervjuerna kontinuerligt informerat båda fackförbunden om arbetet med legitimationen. De är även positiva till förvaltningens arbete med att uppmuntra lärare att söka Lärarlyftet II. Lärarförbundet har fört policydiskussioner om hur icke-legitimerade och obehöriga lärare ska behandlas vid kommande övertalighet, men ingen överenskommelse har fattats om detta. 10
Båda förbunden är positiva till KOLL. De ser som naturligt att införandet av lärarlegitimation kan komma att bidra till omplaceringar inom kommunen för att säkerställa att eleverna har behöriga lärare, och menar att det har bidragit till viss stress bland personalen. 7. Bedömning 7.1. Svar på revisionsfrågorna a. I vilken utsträckning har lärarnas nuvarande kompetens inventerats av skolorna samt av huvudmannen? Skolorna och barn- och utbildningsförvaltningen påbörjade en manuell inventering under våren 2011, och har under 2012 fortsatt inventeringen digitalt med hjälp programmet KOLL. Resultatet av KOLL kommer enligt de intervjuade att ge en bra bild av vilka kompetenser och behörigheter som finns inom verksamheten samt visa hur fördelningen ser ut i kommunen. I och med den omfattande inventeringen har barn- och utbildningsförvaltningen i hög utsträckning kartlagt förskollärares och lärares kompetens. Dock är det av stor vikt att resultatet blir färdigställt i tid för att så snart som möjligt få en uppfattning av kompetensläget. b. Hur ser resultatet ut jämfört med kraven? Hur stort är glappet mellan nuvarande kompetensläge och kraven? Nationell statistik från 2010 och 2011 visar att andelen förskollärare i Huddinge är låg jämfört med riket. Även andelen lärare med specialpedagogisk examen är generellt låg i södertörnskommunerna. c. Finns planer och pengar för att vidareutbilda de lärare som behöver detta och hur ser planerna i så fall ut respektive hur sker finansiering? Lärare och förskollärare i verksamheten har de senaste åren erbjudits att delta i Lärarlyftet I och Lärarlyftet II samt Förskolelyftet I och Förskolelyftet II. Fortbildning och vidareutbildning sker löpande både inom kommungemensamma satsningar och även på enhetsnivå Drygt 20 barnskötare har fått möjlighet att delta i vidareutbildning till förskollärare, ett samarbete med Södertörns högskola. Inga satsningar på utbildning finns än så länge eftersom båda nämnderna inväntar resultat av inventeringen. d. Hur avser nämnderna respektive skolorna hantera de lärare som idag inte uppnår kraven för lärarlegitimation? Det finns i dagsläget ingen plan för att hantera lärare som inte uppnår kraven för legitimation. Det finns inte heller någon tidplan för när de olika stegen i arbetet med införandet av lärarlegitimationen bör vara klara. e. Vilka andra åtgärder planeras för att säkerställa lärarnas kompetens? I grundskolenämndens verksamhetsplan 2012 framgår att förvaltningen tillsammans med rektorerna ska se över hur man på skolorna kan hitta en organisation som syftar till att garantera eleverna tillgång på behöriga lärare i alla ämnen. 11
7.2. Sammanfattande bedömning Granskningen syftar till att bedöma om förskolenämnden och grundskolenämnden bedriver ett effektivt arbete för att säkerställa lärarnas kompetens enligt bestämmelserna om lärarlegitimation. Vår bedömning är att barn- och utbildningsförvaltningen har ett adekvat verktyg för att inventera och kartlägga lärares och förskollärares kompetenser och behörigheter. Resultatet från KOLL bedöms ha alla förutsättningar att fungera som underlag för planering av framtida kompetensinsatser samt vid rekrytering av personal. Dock är det av stor vikt att resultatet blir färdigställt för att så snart som möjligt få en definitiv uppfattning av kompetensläget. Barn- och utbildningsförvaltningen uppger att det råder stor brist på utbildade förskollärare och särskollärare, och att svårigheten att rekrytera behörig personal till dessa verksamheter kommer att kvarstå de närmaste åren. En av anledningarna är att det utbildas för få förskollärare utifrån de behov som finns och att det under ett antal år saknats relevant utbildning för grundsärskolan. Ingen ytterligare utbildningssatsning har planerats. Det saknas en plan för hur nämnderna ska hantera de lärare som idag inte uppnår kraven för lärarlegitimation. Andelen förskollärare är generellt låg i Stockholmskommunerna, och så även i Huddinge, dock måste inte alla som arbetar i förskolan vara förskollärare, till skillnad från i grundskolan, där samtliga undervisande lärare måste vara legitimerade. Det är önskvärt att förskolenämnden tar fram ett mål för andelen utbildade (och legitimerade) förskollärare. Vår bedömning är att arbetet med förberedelser kring införandet av lärarlegitimation hade kunnat inledas tidigare mot bakgrund av att bestämmelserna som först planerat skulle börja gälla den 1 juli 2012. Nämnderna bedriver ett tillräckligt arbete med att skapa sig en uppfattning om det rådande kompetensläget, men det är av vikt att nämnderna tar ställning till hur obehöriga lärare ska hanteras samt att de tar fram en tidsplan för kompetensförsörjningen. Våra rekommendationer är att båda nämnderna: Snarast sammanställer och analyserar resultatet från kartläggningen för att skapa sig en uppfattning om kompetensläget. Beslutar om egna tidplaner för införandet av lärarlegitimation. Beslutar hur de ska hantera de lärare som idag inte uppnår kraven för lärarlegitimation. Samt att förskolenämnden: Bestämmer ett mål eller riktvärde för andelen förskollärare i verksamheten. Huddinge den 21 maj 2012 Anna Eklöf Verksamhetsrevisor Klara Löwenberg 12
Källförteckning Mål och budget, 2012, Huddinge kommun Verksamhetsplan 2012, grundskolenämnden, Huddinge Kommun Verksamhetsplan 2012, förskolenämnden, Huddinge Kommun Introduktionsprogram för nyutexaminerade lärare i Huddinge kommun Introduktionsprogram för nyutexaminerade förskollärare i Huddinge kommun Skärmdump från KOLL Undervisningen per ämne i grundskolan hösten 2002, Resultat av en undersökning om lärares undervisning och utbildning i undervisningsämnet. 2005-02-01 (Dnr. 2003:2 735) www.comaea.se www.kolada.se www.regeringen.se www.skolverket.se 13