stadsholmen en tidning för stadsholmens hyresgäster nr 3 2014 David hittade rätt lokal Värmen en del av byggnadsvården Hyresgästenkäten visar toppresultat
en tidning för stadsholmens hyresgäster nr 3 2014 Betala hyran praktiskt Du vet väl att du kan betala din hyra smidigt via autogiro eller e-faktura? Med autogiro blir hyran betald på förfallodagen. Med e-faktura får du hyresavin elektroniskt direkt till din internetbank och du kan själv bestämma när hyresbeloppet ska dras från ditt konto. Läs mer under Mina sidor på hemsidan stadsholmen.se. På hyresavin hittar du din kod som du behöver för att logga in. Som inloggad hyresgäst kan du bland annat se ditt OCR-nummer för en manuell hyresinbetalning. Stadsholmen visade fiber I september höll Stadsholmen en pressvisning och berättade om sin satsning på att installera fiber i fastighetsbeståndet. Visningen hölls på Södermalmstorg hemma hos konst nären Ernst Billgren, som också visade sin ateljé. Utbyggnaden av fiber ska vara helt klar år 2016. Två vann en månadshyra I samband med Stadsholmens kundenkät lottades en månadshyra ut till en lokalhyresgäst och en bostadshyresgäst som svarat. Åsa Stibner på Bastugatan, som bott i sin lägenhet i 17 år och besvarat många enkäter, var den bostadshyresgäst som vann: Jag blev jätteglad, vinsten kom lägligt för mig och Stadsholmens enkät är en av få jag brukar svara på. Ibland är det svårt att se att enkäten leder till konkreta förbättringar, men jag tycker mycket om min lägenhet och vårt hus. Jag uppskattar också möjligheten att kunna lämna egna kommentarer i enkäten. Förråd blir studie objekt Stadsholmens förråd och uthus kan tyckas vara oansenliga bodar som inte betyder så mycket. Men en huvudbyggnad riskerar att bli bara ett musealt objekt om man glömmer de viktiga funktioner som kringbyggnaderna kunde ha förr. Detta uppmärksammas på Kungliga Konsthögskolan, som valt förrådslängan på Barnängens gård som ett av sina studieobjekt på kursen i restaureringskonst. inledare Hos Stadsholmen lever historien vidare Tack alla ni som svarade på hyresgästenkäten i våras! Vi har nu fått resultatet. Att lyssna till vad ni anser om ert boende och om Stadsholmen som hyresvärd är det mest överlägsna sättet att bli bättre; att utveckla verksamheten och vårt sätt att vara. Genom att aktivt arbeta med resultatet från enkäten, med strategier och konkreta aktiviteter, ska Stads holmen bli ett av de starkaste varumärkena inom Stock holms stad. Resultatet i årets hyresgästenkät kan ses som ett kvitto på att Stadsholmen är på rätt väg. Vårt nöjd-kund-index ökade kraftigt med över tre procentenheter till nära 82 procent, vilket är ett starkt resultat också i jämförelse med andra företag. Vårt attraktivitetsindex slår närmast i taket på 96,5 procent och de allra flesta anser att de får mycket valuta för pengarna de betalar in i hyra. Och det är inte slumpen som avgör detta. Genom passionerade medarbetare, som agerar på ett pålitligt och respektfullt sätt, ska du som hyresgäst känna att vi tar dig på allvar och att du får hjälp när det behövs. Vi har lyckats väl med att hålla rent och snyggt, vilket är resultatet av ett förebyggande arbete och ett dagligt slit med ronderingar och snabba åtgärder när det behövs. Helst ska vi vara så snabba att du inte ens hinner märka eventuella fel och brister innan vi åtgärdat dem. Vårt arbete underlättas självfallet av att vi alla hjälper till och är varsamma om lägenheterna och husen. Att utveckla verksamheten och att bygga ett varumärke kräver engagemang och långsiktighet av alla som vill och kan påverka. En av de viktigaste byggstenarna är medarbetarna. En viktig förutsättning är att de ska kän na sig stolta när stadsholmen David hittade rätt lokal Värmen en del av byggnadsvården Hyresgästenkäten viktigt underlag foto: peter lydén. de går till jobbet. De ska känna att deras kom petens och yrkesskicklighet gör skillnad. På det sättet kan vi också bli en attraktiv arbets gi vare dit nya för mågor och kompetenta människor söker sig. Varumär ket kan sägas vara ett löfte som väcker förväntningar och när dessa förväntningar infrias skapas mervärden. Stadsholmens ambition är att vi i varje situation och möte med dig som hyresgäst ska agera professionellt och kundorienterat. Vi ska alltid vinnlägga oss om att förklara vilka prioriteringar som måste göras i det praktiska arbetet med de värdefulla byggnaderna och lägenheterna. De allra flesta hyresgäster har också för ståelse för att vi måste lyfta fram de kulturhistoriska värdena när vi står inför olika typer av åtgärder föranledda av vårt fastighetsägaransvar, eller som önskemål från hyresgästen. Det är dock viktigt att vi från Stadsholmens sida hanterar både stora beslut och små detaljer med samma engagemang vi måste alltid visa respekt och förståelse för att en liten sak för oss kan innebära en betydande sak för hyresgästen. Stadsholmens byggnader står i blickfånget för såväl stockholmare, tillresta besökare som turister. Husen har betytt mycket för stadens utveckling och även för kommande generationer som också ska bo någonstans. Byggnaderna har stått här i flera hundra år och vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om dem utan onödiga ingrepp även i framtiden. Vi måste oförtrutet arbeta i denna riktning och vårt löfte är att alla i staden ska få uppleva dessa fantastiska hus och lägenheter. I oförvanskat skick. Stadsholmen förvaltar Stockholms själ. Och det förpliktigar. jonas schneider, vd Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist. i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Peter Hjorter. ansvarig utgivare: Jonas Schneider. telefon: 08-508 365 50. e-post: annika.gerdin@stadsholmen.se. adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm. tryck: Tellogruppen AB. layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form. omslagsfoto: Kristian Pohl. 2
hyresgästenkäten Bättre betyg i hyresgästenkäten I årets hyresgästenkät får Stadsholmen bättre betyg på många områden jämfört med förra året, men fortfarande finns förstås mycket att förbättra. Det är glädjande att vårt serviceindex ökar, säger förvaltningschef Christina Lillieborg. Sedan många år skickar Stadsholmen varje år ut en enkät för att få veta vad hyresgästerna tycker fungerar bra och mindre bra i lägenheterna och i husen. Syftet med enkäten är att Stadsholmen ska kunna göra rätt prioriteringar i förvaltningen och i möjligaste mån lägga resurser på sådant som hyresgästerna efterfrågar. Vårt serviceindex ökar och det är förstås bra, säger Christina Lillieborg. Och det har det gjort sedan 2011. Vi får bra betyg vad avser hjälp när det behövs och hyresgästerna är överlag nöjda med det bemötande de får från bovärdar och övrig personal. Vår tillgänglighet får också bra betyg vi är lätta att nå och våra telefontider upplevs som bra. Det är också roligt att våra hyresgäster trivs så bra med varandra. Många uppger att de har bra kontakt med sina grannar. I några avseenden får Stadsholmen dock lägre betyg. Det handlar bland annat om inbrottsskyddet i lägenheterna som ofta upplevs som mindre bra, samt att möj lig heterna till källsortering ofta är be gränsade. Av kulturhistoriska skäl kan vi sällan göra några större åtgärder för att öka inbrottsskyddet, säger Christina Lillieborg. Däremot kan vi erbjuda säkerhetsgrind som ett tillval. Vad gäller källsortering gäller samma sak vi kan inte bygga om husen för att skapa utrymme för källsortering. Och i de fall det skulle gå att ordna på gårdarna vill många hyresgäster inte ha återvinningskärl där. Ett område som får bra betyg är skötseln av tvättstugor och gårdar, överlag är man mer nöjd med fastigheternas allmänna utrymmen än tidigare. Vi fördjupar oss nu i resultatet av enkäten, säger Christina Lillieborg. Den är ett viktig underlag i vårt budget arbete. Bovärden tar synpunkterna på allvar Bovärden Peter Hjorter ser den årliga hyresgästenkäten som en viktig del i arbetsdagen. På Hornsgatspuckeln ledde svaren i enkäten till nya förråd på vinden. Hösten tränger sig försiktigt in på gården på Hornsgatan 46. Här uppe hör man stadens brus, men är ändå lite avskärmad. Gården är gemensam för Stadsholmens hus vid Puckeln och byggnaden mot Brännkyrkagatan, som ligger en nivå högre upp på berget. Jag försöker använda enkäten konkret, säger Peter Hjorter. I det här fallet har det bland annat inneburit att vi skapat nya förråd på vinden, eftersom hyresgästerna hade uttryckt ett stort behov av det. Hyresgästen Maja Sjöberg håller med: Vi fick möjlighet till ett extra förråd och det är jättebra. Tidigare var vinden lite som ett grovsoprum med en massa bråte. Peter ordnade så att det nu är ytor där uppe som vi hyresgäster kan hyra som förråd. Det är först till kvarn som gäller för förråden, säger Peter. Våra lokaluthyrare gör en lista som man kan anmäla sig Maja Sjöberg är glad för de nya förråden på vinden som Peter Hjorter ordnat. till. Enkäten visade även att många var missnöjda med belysningen på vinden, så det har också åtgärdats. Maja Sjöberg efterlyser mer återkoppling kring hur enkäten används: Det vore bra om man fick mer information om vad som görs. Kanske kan man följa upp med exempel på hemsidan om vad som är på gång. 3
Fabrique i Gamla stan foto: kristian pohl. Här bjuds gediget bröd i anrik miljö I Stadsholmens fastighet på Lilla Nygatan 12 finns sedan en tid bageriet Fabrique. Här kan man köpa med sig bröd och bullar hem eller sitta ner för en en kopp kaffe eller frukost. Vi vill vara det moderna kvartersbageriet, säger David Zetterström som tillsammans med sin fru Charlotta drog i gång Fabrique år 2008. Hit ska man kunna komma ner i morgonrock och köpa frukostfrallorna. I hörnet mot Schönfeldts gränd i 1700-talshuset finns nu både butiksdel och plats att sitta ner. Vitt kakel på väggarna, gamla lampor och doften av nybakat skapar en mysig miljö. Vi letade länge för att kunna öppna i Gamla stan, säger David. Och den här hörnlokalen passar oss jättebra. Den ligger nära tunnelbanan och det är mycket folk som strömmar förbi. Att lokalen ligger i en gammal byggnad känns som en extra bonus. FAKTA Fabrique Stenugnsbageriet Fabrique grundades 2008 av David och Charlotta Zetterström. Idag har man ett tiotal brödbutiker i Stockholm och en i London. Man bakar surdegsbröd med naturliga råvaror på hantverksmässigt sätt. Stadsholmens hus på Lilla Nygatan 12 vetter också mot Schönfeldts gränd. Byggnaden uppfördes kring år 1700 och fick sin nuvarande fasad utformning 1872. Lilla Nygatan ligger inom det område som brann 1625 och gatan har haft flera namn genom åren, bland annat nedre Nye gathen. Nygatorna präglas av sina raka former och skiljer sig på så sätt från de mer ringlande gränderna i stadsdelen. David Zetterström och Caroline Nordlund säljer bröd i Fabriques nya lokal i hörnet Lilla Nygatan/Schönfeldts gränd. foto: kristian pohl. 4
foto: kristian pohl. foto: kristian pohl. Miljön i Fabriques bageributik i Gamla stan präglas av både nya och gamla inredningsdetaljer. Butiken i Gamla stan är det senaste tillskottet i bagerikedjan som idag omfattar ett tiotal butiker i Stockholm och en i London. På sommaren driver man också Rute stenugnsbageri på norra Gotland. När vi startade så var det nog så att vi fyllde en lucka, säger David. Det var vid en tidpunkt då många på allvar började ifrågasätta tillsatser i maten och sökte efter det äkta. I vårt bageri på Rosenlundsgatan på Söder bakar vi allt bröd till alla våra butiker. Och vi har inga konstiga tillsatser och bakar allt i stenugn. Allt görs för hand och det tar förstås längre tid. Den enda maskin vi har i bageriet är en degblandare. Sedan kör vi ut brödet från bageriet till våra butiker, ibland flera gånger om dagen. Vi gör också egen saft och egen marmelad. David Zetterström började som bagerilärling i dalsländska Bengtsfors och har sedan arbetat på flera av Stockholms bagerier. Att vara bagare är ett tufft hantverksyrke, slår han fast. Det är fysiskt krävande och man måste vara tidigt på jobbet. I dagarna öppnar man ytterligare en butik i Stockholm, på Götgatan nära Skanstull. Och snart blir det en till etablering i London. När vi drog igång trodde vi nog inte att vi så snart skulle ha flera butiker, säger David. Idag känns det att vi träffat rätt det är så roligt att folk gillar vad vi gör. Nu är fiber på väg till dig Installationen av fiber pågår alltjämt i Stadsholmens fastigheter. På hemsidan finns en tidplan där du kan se när det är dags för installation i just ditt hus. Fiberutbyggnaden är ett stort arbete som kommer att pågå under lång tid. Stadsholmen har ambitionen att hålla en hög informationsnivå om arbetet och hur det går till. Inför varje installation aviserar vi i brevlådorna i de lägenheter vi behöver komma in i, säger Stadsholmens fastighetsingenjör Hans Westerlund. Sedan är en representant från Stadsholmen alltid med och planerar hur fibern ska dras i varje lägenhet. Efter att vår entreprenör gjort installationen kollar vi också från bolagets sida att allt blivit rätt gjort. När det är dags för installation ber vi dig som hyresgäst att underlätta arbetet genom att plocka undan ömtåliga föremål och flytta vissa möbler (vad vi Amelie Sjöberg installerar fibernät. kan behöva hjälp med framgår av utskicket). När allt är klart kan du prova fiber gratis under en månad, och testa olika hastigheter för uppkopplingen. FAKTA Stadsholmens fibernät Arbetet med att installera fiber i lägenheterna påbörjades i april i år. Utbyggnaden beräknas vara helt färdig i början av 2016. Via fibernätet får alla hyresgäster tillgång till bredbandstjänster (TV, bredband och telefoni) och man kan välja mellan flera olika leverantörer. En preliminär tidplan för utbyggnaden av fiber inom Stadsholmen ser ut som nedan: Södermalm april 2014 maj 2015 Vasastan/Norrmalm april 2014 maj 2015 Djurgården maj 2015 juli 2015 Ytterstaden juli 2015 sep 2015 Gamla stan sep 2015 feb 2016 Långholmen start feb 2016 5
BYGGNADSVÅRD Värme och ventilation en del av byggnadsvården När kylan kommer krypande under hösten går tankarna ofta till frågor som rör värme och ventilation. Kanske särskilt när man bor i ett äldre hus där det kanske drar lite och där bjälklag och väggar ibland släpper in viss kyla. Hur har det sett ut förr i våra hus och hur ser det ut idag? Stadsholmens hus spänner i ålder från medel tid fram till 1940-talet. Öppna eldhärdar stod för uppvärmningen när våra äldsta hus uppfördes. Redan under 14 1500-talen började också kakelugnar uppföras. Under 1700-talets andra hälft bidrog två svenskar till utvecklingen av den moderna kakelugnen med rökgångar som gjorde att värmen lagrades i kakel ugnens tegelstomme. Under 1800-talets senare del gjorde järnspisen sitt intåg för förenklad matlagning och smart uppvärmning av vatten i särskilda kopparkärl med tappkran. Under 1800-talet blev järnkaminer av olika slag också populära som ersättning för utrymmeskrävande spisar och kakelugnar. Järnkaminerna eldades ofta med fossilt bränsle, och för att hålla värmen såg man till att de hade dragreglering för tilluft så att de kunde eldas dygnet runt eller kunde ha någon form av värmemagasinering. Nackdelen var att de ibland läckte rökgaser, blev väldigt heta och släppte ut mycket miljö- och hälsovådlig rök. Kanske är det därför så få finns kvar? Ännu har jag inte sett någon i Stadsholmens fastigheter. Parallella värmekällor I våra hus har kakelugnar, järnspisar, kaminer och öppna spisar under perioder säkerligen existerat parallellt som källor för värme och matlagning. Ibland hittar man också hybrider, som järnspisar inmurade i äldre kakelugnar. I trähuset på Bastugatan 32 finns ett bostadsrum som troligtvis har varit ett så kallat spisrum ett rum som kunde utgöra en hel familjs bostad med just järnspis inmurad i kakelugnen. I ett av våra mer borgerliga stenhus på Mariaberget, från 1700-talets mitt, finns på varje våningsplan en stor påkostad våning med kakelugnar och vackra snickerier och på andra sidan trapphuset en minimal lägenhet med stor bakugn. I den stora våningen bodde herrskapet och i den lilla lägenheten låg köket med pigkammare. Skilda världar Kakelugnen populär värmekälla. så nära varandra alltså. Bakugnen tar stor plats i den lilla lägenheten idag och järnspisen i kakel ugnen kan kanske tyckas apart, men båda berättar en historia om hur husen användes förr. Ventilationen i husen bestod av friskluft som drog in via otätheter i stomme och fönster eller dörrar. Frånluften drog ut via murstockarna då man eldade. Fram till 1700-talets senare del hade husen bara enkla fönster med en enda båge. Under 1700-talets slut började överklassen kosta på innanfönster, som på Skogaholms herrgård på Skansen, men många hade enkla fönster en bra bit in på 1900-talet. Kallraset var säkerligen kraftfullt och man möblerade antagligen sällan vid fönster på vintern, om man inte var tvungen av platsbrist. De relativt tunna stommarna i våra stugor släppte nog också igenom en hel del kyla. Man drevade (tätade) stommarna med husmossa och ibland la man på lera, så kallad lerklining på stommen för vindtäthet. Lösull miljövänligt och bra Stenhusen höll värmen bättre, men precis som idag tar det ett tag på hösten innan stommen värms upp. Under mellanperioden kan det kännas ruggigt, men värmen kommer successivt. Även bjälklagen släppte igenom kyla och ofta var golven därför täckta av mattor. Idag har vi innerbågar eller till och med treglasfönster 6 med isolerglaskassetter i våra fönster. Samtidigt måste friskluften in och ibland behöver vi ha yllepackning som tätlist för att luftkvaliteten ska bli bra. Det är viktigt att inte täta till för mycket så att luften blir för fuktig och ofräsch, det är inte bra varken för människor eller hus. Min bild är att många av våra stugor, som renoverades ganska hårt under 1970 80-talen, idag har uppreglade innerväggar med luftspalt som isolerar eller skivmaterial uppsatta på stomme eller på plankning på stomme. Numera lösullisolerar vi också en del av våra kallvindar, för att hålla mer av värmen på plats i de inredda delarna av husen. Lösullen är ofta cellulosabaserad ett miljövänligt och bra material i gamla hus eftersom det både kan ta upp och avge fukt precis som de äldre stommarna och materialen. Idag värmer en del av våra hyresgäster fortfarande husen med kakelugnar och järnspisar. Vi har numera också fjärrvärme indraget i många hus, med varmvattenuppvärmda element under fönstren för att motverka kallraset. I en del fall finns värmepannor i källaren som värmer vatten till elementen, men i vissa hus har vi direktverkande el med elelement. Fjärrvärme med vattenburen värme dras fortfarande in i en del av våra byggnader, eftersom vi strävar efter miljövänlig uppvärmning som är lättare att styra och reglera centralt. Det finns dock byggnader som har så stora kulturhistoriska värden med mycket bevarad fast inredning att vi väljer att inte dra in vattenburen värme. Vi vill också försöka undvika installationer av friskluftsventiler i våra fönsterkarmar och fönsterbågar eller i fasad, för att vårda husens karaktär. Istället vill vi fortsätta att låta friskluften komma in via så kallade otätheter, som mellan fönsterbåge och fönsterkarm, där vi vid fönsterrenovering oftast sätter yllepackning istället för silikonlist. Vi vill heller inte tilläggsisolera våra fasader eller tak då det tjockar på dimensionerna på ett sätt som inte passar våra värdefulla hus. maria lorentzi
MARKNADSTIDNING B renovering Fina fasader och fönster på Själagårdsgatan Stadsholmen har avslutat en större fasad- och fönsterrenovering på Själagårdsgatan 17 i Gamla stan. Färgsättningen har gjorts i samråd med Stadsmuseet och fönstermålningen har utförts av LA-måleri, som också gjort mycket lagningar av de gamla karmarna. Tremans fasad har stramat upp bottenvåningens rusticering med hantverksmässiga metoder. foto: Maria Lorentzi. foto: Maria Lorentzi. Fasaderna har färgsatts i samråd med Stadsmuseet. B y t e s t o r g e t Bytestorget är en service till Stads holmens hyresgäster som ska underlätta interna lägenhetsbyten. Skicka in talongen till AB Stads holmen, Box 17246, 104 62 Stockholm, senast den 26 januari 2015. Nästa nummer av tidningen Stadsholmen utkommer den 20 februari. FINNES Antal rum:... Lägenhetsstorlek:... Område:... Hyra:... Andra fakta:... ÖNSKAS Antal rum:... Lägenhetsstorlek:... Område:... Andra fakta:... Namn:... Telefon hem:... Telefon arbete:... E-post:... Adress:...