Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle



Relevanta dokument
Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling

Lathund, procent med bråk, åk 8

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Arbetsblad 4:1. Bråkform decimalform procentform. 1 Fyll i tabellen. 2 Fyll i tabellen. Bild Bråkform Decimalform Procentform 1 0,5 50 % 20 % 0,3 75 %

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Möjlighet till återbetalningsskydd

Beräkning av inavelsgrad

Vi skall skriva uppsats

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Administrera utskick på utbildningstillfälle

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Bemanningsindikatorn Q1 2015

4-6 Trianglar Namn:..

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Utbildningsplan för arrangörer

Väga paket och jämföra priser

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Skriva B gammalt nationellt prov

4 nödsamtal. SOS-operatören trycker nu på en knapp för att få fram telefonnummer och adress till telefonen pojken ringer från.

Tränarguide del 1. Mattelek.

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Friskoleurval med segregation som resultat

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Särskilt stöd i grundskolan

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Procent - procentenheter

Brister i kunskap vid gymnasieval

ÖGONKLINIKEN UMEÅ NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS UMEÅ. Information om näthinneavlossning

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / och Allemansdata Ab / FRÅN A TILL Ö

Vilket förslag anser ni gynnar Göteborgsfotbollen mest, nuvarande seriesystem, förslag 1 eller förslag 2? Gärna med motivering.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

PROJEKT. Anmälningspliktiga fordonstvättar

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Syftet med en personlig handlingsplan

Policy för bedömning i skolan

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Hävarmen. Peter Kock

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.

Facit åk 6 Prima Formula

Ekonomi odling i tunnel

Gissa det hemliga talet

Allemansrätten på lätt svenska ERIK LINDVALL/FOLIO

Scoot Boot - frågor & svar

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Cadet för gymnasiet för elever på kurs A

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Socialstyrelsens författningssamling

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

chefen och konjunkturen

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Systematiskt kvalitetsarbete

STATISTIK. Statistik är: 1. Insamling av data 2. Analys av data 3. Presentation av data.

Handelskammarens rapport nr Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län

Hälso- och sjukvårdslagen

Sannolikhet och Odds

Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Observera att privatpersoner inte kan söka det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling.

Lathund SUS-rapporter

Virkad och stickad kofta "Helga" - mormorsruta på diagonalen. Design: virka.se, Marie Grahn Josefsson

Besöksstatistik Krisinformation.se maj 2014

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

3. Olle skriver ned ett visst antal heltal mellan 10 och 25. Talens medelvärde är 18. Hur många är talen? (1) Medelvärdet av de tre första talen som O

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Nyhetsbrev nummer 3, 2012

Antalet människor som lever i extrem

Nämnarens adventskalendern 2007

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Fack. Phaser 4400 laserskrivare. Detta avsnitt handlar om:

Utvärdering av Gunghästen

Koncept Katalog 2009

Transkript:

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från vänster: Skott med noder och blad, skott med vippa, skadade skott, bladskott, döda skott Cecilia Palmborg, Inst. f. norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå oktober 211 Postadress Besöksadress Tel. Fax E-post 91 83 UMEÅ Skogsmarksgränd 9-786 87 13 9-786 81 62 Cecilia.Palmborg@njv.slu.se

Bakgrund Vid sådd av rörflen är det vanligt att använda 1-15 kg frö per ha. På en del försök har vi fått indikationer på att det kanske leder till att man får ett alltför tätt bestånd där de enskilda plantindividerna inte orkar med att bilda fertila skott, d. v. s skott som blommar. Fertila skott har större andel strå än bladbärande skott och det är bra, eftersom stråna är lättare att skörda utan att de smulas sönder när de är torra. Dessutom är rörflensfrö dyrt och att så för tätt är därför oekonomiskt. I fröodlingar sår man i allmänhet glesare än i vanliga vallar för att så stor andel skott som möjligt ska bilda frön. I samarbete med maskinringens odlarförening har vi därför gjort två försök i en särskild insats: Särskild insats åker i kustlandet nr 16 Utsädesmängd av rörflen. Genomförande Försöket på Röbäcksdalen Ett försök med tre olika frömängder 12 kg/ha, 8 kg/ha och 5 kg/ha såddes i juni 21. Varje frömängd såddes i 4 st ytor som var 1,5 * 7 m. Fröna radsåddes och därför användes något mindre mängd frön än om man hade bredsått. Uppkomsten och ogräsförekomsten utvärderades i augusti 21 genom att räkna antalet skott i två 5 * 5 cm rutor i varje provyta. I augusti 211 provtogs två stycken 5 * 5 cm rutor änden på provytorna. Proverna sorterades upp i olika typer av skott (bild på försättsblad). Skotten i varje kategori både räknades och vägdes. I september skördades den återstående delen av ytorna (1,5 x 6,5 m) med försöksskördemaskin för vall. Försöket i Djupliden I Djupliden i Skellefteå gjordes ett försök i större skala hos rörflensodlaren Sven-Erik Wiklund. Han sådde enligt instruktioner en halva av en åker med 12 kg frön/ha och den andra halvan med 6 kg frön/ha. Gränsen markerades med stolpar. Dessutom såddes en intilliggande åker med 16 kg frön/ ha som är den mängd som rekommenderas vid bredsåning. Uppkomsten utvärderades i augusti 21 genom att räkna antalet skott (rörflen och ogräs) i tio 5 * 5 cm rutor längs en diagonal på varje åker/del av åker. I september 211 togs sex st. 5 x 5 cm prover längs en diagonal på varje åker/del av åker. Dessa sorterades upp i rörflen och ogräs, torkades och vägdes.

Resultat Försöket i Röbäcksdalen Antalet rörflensplantor 21 var direkt proportionellt mot antalet sådda frön (figur 1). Det var fler ogräsplantor (mest målla) där man sått mindre mängd rörflensfrön. 12 Röbäcksdalen 21 Antal plantor/m 2 1 8 6 4 2 Serie1 Serie2 5 1 15 Kg frön/ha Figur 1. Antal plantor per kvadratmeter i frömängdsförsöket i Röbäcksdalen. Året därpå, 211, hade antalet rörflensskott per kvadratmeter ökat där man sått 5 och 8 kg frön per ha och minskat där man sått 12 kg per ha så att det inte fanns några statistiskt säkerställda skillnader i totalt antal skott mellan behandlingarna (figur 2). Däremot fanns det en tendens till att antalet bladskott (d.v.s. mkt små skott) och döda och skadade skott var lägre där vi sått 5 kg frön/ha. När de olika fraktionerna vägdes var det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan behandlingarna. Skott /m 2 Antal skott Röbäcksdalen 211 12 1 8 6 4 2 Ogräs Bladskott Döda skott Skadade skott Strån m noder och blad Skott med vippa 5 kg/ha 8 kg/ha 12 kg/ha Figur 2. Antal skott av olika kategorier per kvadratmeter i frömängdsförsöket i Röbäcksdalen.

Skörden med försöksskördemaskin var mycket god oavsett frömängd (figur 3). 12 1 8 Skörd Röbäcksdalen 211 kg TS/ha 6 4 2 2 4 6 8 1 12 14 Frömängd kg/ha Figur 3. Skörd av biomassa i torrvikt per ha i försöket i Röbäcksdalen Försöket i Djupliden Även här ökade antalet rörflensplantor med ökad frömängd under 21. Däremot så var ogrästrycket ungefär lika på de olika åkrarna (figur 4). Ogräset var avputsat vid kontrolltillfället. 35 3 Djupliden 21 Antal plantor /m 2 25 2 15 1 5 5 1 15 2 Frömängd kg/ha rörflen ogräs Figur 4. Antal plantor per kvadratmeter i frömängdsförsöket i Djupliden.

Året därpå var det inga skillnader mellan de olika åkrarna i mängd biomassa (figur 5). Man kunde inte heller med blotta ögat se någon skillnad i hur många skott som hade ax. Det var däremot stora skillnader inom varje fält beroende på om rörflenen låg ned eller inte. Djupliden 211 Biomassa ton TS/ha 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 Frömängd kg/ ha rörflen ton/ha ogräs ton/ha Figur 5. Biomassa av ogräs och rörflen i frömängdsförsöket i Djupliden Slutsats Det bör gå att minska frömängden vid rörflenssådd från nuvarande rekommenderade 15 kg/ha till 5-1 kg per ha. Den lägre mängden bör dock bara användas när man har utsäde med bra grobarhet, lågt ogrästryck och använder radsåmaskin.