6. Ekonomisk månadsrapport och barn- och elevutveckling Mona Ljunggren. 7. Budget för barn- och utbildningsnämnden Mona Ljunggren

KALLELSE Datum Sida 2019-08-14 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 27 augusti 2019 kl. 17:00 Plats: Kommunhuset, vänstra kammaren Justerare: Johanna Bergbom Förhandling enligt MBL 11/AML: Kommunal den 15 augusti kl. 13:30 i rum Brandstorp, kommunhuset, och övriga den 15 augusti kl. 08:00 i rum Fagerhult, kommunhuset. Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i rum Fagerhult Föredragningslista Nr Ärende/Föredragande 1. Godkännande av dagordning Anders Almfors Dnr 2. Val av justerare Anders Almfors 3. Aktuell betygsstatistik åk 6 Katarina Ståhlkrantz 4. Aktuell betygsstatistik Hagabodaskolan 7-9 Patric Hilmersson 5. Motion om hedersrelaterat våld och förtryck Anders Ströberg BU19/78 6. Ekonomisk månadsrapport och barnoch elevutveckling Mona Ljunggren 7. Budget för barnoch utbildningsnämnden 2020-2022 Mona Ljunggren 8. Kommunrevisionens granskning av rutiner för barn i behov av särskilt stöd Katarina Ståhlkrantz BU19/86 BU19/50

Sida 2 Nr Ärende/Föredragande 9. Ekonomiskt stöd till Ung Företagsamhet Katarina Ståhlkrantz Dnr BU19/81 10. Val av ordinarie ledamot till Folkhälsorådet Anders Almfors 11. Anmälningsärenden Anders Almfors 12. Informationsärenden Anders Almfors Anders Almfors Ordförande Josef Axelsson Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2019-08-05 BU19/78 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Motion till KS om hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom motionens yrkande på följande punkter: - Att kartlägga i vilken grad som problematiken med hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i Habo kommun. - Att ta fram en handlingsplan gällande hedersrelaterat våld och förtryck. - Att utbilda och informera personal inom skola och förvaltningar om att anmälningsskyldigheten även gäller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte ställa sig bakom motionens yrkande att genomföra elevenkät där man fokuserar på hedersrelaterat våld och förtryck. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen Östergötland ansvarar för det nationella kompetensteam som ansvarar för frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Till kompetensteamets stödtelefon inkom det under 2018 i snitt 80 samtal i månaden och antalet utsatta uppskattas till 1000 personer och merparten av dem är under 18 år (54%). Utsattheten kan handla om tvångs- och barnäktenskap, grovt fysiskt våld, allvarligt psykiskt våld och hot, omfattande kontroll och begränsningar i den utsattes vardag och liv. Jönköpings län ligger på 5:e plats gällande inkommande samtal till kompetensteamets stödtelefon. Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar en kartläggning kring vilken grad hedersrelaterat våld som förekommer i Habo kommun och hur behovet av kunskap ser ut. Det är ett arbete som förslagsvis genomförs tillsammans med socialförvaltningen. Kartläggningen får ligga som grund i hur man fortsatt tar sig an frågan inom de berörda förvaltningarna i Habo kommun. Exempelvis mynna ut i en gemensam handlingsplan innehållande en utbildningsplan. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 77 036-442 81 60 anders.stroberg@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Dnr Sida BU19/78 2 Barn- och utbildningsförvaltningen har inlett en samverkan med Skolverket i att genomföra insatser för att stärka nyanlända barn och elevers lärande. Inom den insatsen finns det föreläsningar planerade för all pedagogisk personal samt politiker i barnoch utbildningsnämnden för att öka kompetensen kring värdegrundsfrågor såsom normer och värden, förhållningssätt. En kunskapshöjande insats som man kan koppla till frågorna om hedersrelaterat våld och förtryck. Man kommer också att se över riktlinjer och stödmaterial vid mottagande av nyanlända barn som då också kan innehålla stöd till pedagogisk personal om hedersrelaterat våld och förtryck. Att genomföra en elevenkät där man fokuserar på hedersrelaterat våld och förtryck ser vi inte som genomförbart. Det rör en så liten del av eleverna att man ej kommer kunna utläsa något av resultatet samt att det inte är etiskt försvarbart. Barn- och utbildningsnämnden Anders Ströberg Enhetschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr TOTALT BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNING AVGIFTSINTÄKTER -12 744-6 290 49,4-1 143 ÖVRIGA INTÄKTER -23 191-15 051 64,9 1 523 TOTAL INTÄKT -35 935-21 341 59,4 380 PERSONALKOSTNADER 222 836 129 080 57,9 900 ÖVRIGA KOSTNADER 216 321 121 217 56,0 4 963 TOTAL KOSTNAD 439 157 250 297 57,0 5 863 NETTOKOSTNAD 403 222 228 956 56,8 6 243 4000 Barn/Utbildningsnämnd PERSONALKOSTNADER 431 182 42,2 70 ÖVRIGA KOSTNADER 325 70 21,5 120 TOTAL KOSTNAD 757 252 33,3 189 NETTOKOSTNAD 757 252 33,3 189 4011 Förvaltningskansli ÖVRIGA INTÄKTER -45-157 349,0 131 TOTAL INTÄKT -45-157 349,0 131 PERSONALKOSTNADER 4 963 2 673 53,9 222 ÖVRIGA KOSTNADER 3 785 2 143 56,6 64 TOTAL KOSTNAD 8 747 4 816 55,1 286 NETTOKOSTNAD 8 702 4 659 53,5 417 4110 Förskoleverksamhet AVGIFTSINTÄKTER -5 842-3 005 51,4-402 ÖVRIGA INTÄKTER -7 012-4 079 58,2-11 TOTAL INTÄKT -12 854-7 084 55,1-413 PERSONALKOSTNADER 69 037 39 043 56,6 1 226 ÖVRIGA KOSTNADER 59 765 35 264 59,0-403 TOTAL KOSTNAD 128 802 74 308 57,7 823 NETTOKOSTNAD 115 948 67 223 58,0 409 Sida 1

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr 4130 Förskoleklass ÖVRIGA INTÄKTER -50-73 145,7 44 TOTAL INTÄKT -50-73 145,7 44 PERSONALKOSTNADER 7 370 4 119 55,9 180 ÖVRIGA KOSTNADER 2 833 1 709 60,3-57 TOTAL KOSTNAD 10 203 5 828 57,1 123 NETTOKOSTNAD 10 153 5 755 56,7 167 4190 Interkommunal barnomsorg AVGIFTSINTÄKTER -1 1 ÖVRIGA INTÄKTER -1 398-994 71,1 179 TOTAL INTÄKT -1 398-995 71,2 180 ÖVRIGA KOSTNADER 7 625 3 790 49,7 658 TOTAL KOSTNAD 7 625 3 790 49,7 658 NETTOKOSTNAD 6 227 2 795 44,9 838 4210 Fritidshem AVGIFTSINTÄKTER -6 302-3 006 47,7-670 ÖVRIGA INTÄKTER -2 238-1 178 52,6-127 TOTAL INTÄKT -8 540-4 185 49,0-797 PERSONALKOSTNADER 24 246 12 078 49,8 2 065 ÖVRIGA KOSTNADER 6 129 3 218 52,5 357 TOTAL KOSTNAD 30 375 15 295 50,4 2 422 NETTOKOSTNAD 21 835 11 111 50,9 1 625 4310 Administration PERSONALKOSTNADER 13 543 8 024 59,2-124 ÖVRIGA KOSTNADER 238 198 83,0-59 TOTAL KOSTNAD 13 782 8 222 59,7-183 NETTOKOSTNAD 13 782 8 222 59,7-183 Sida 2

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr 4320 Lärarlöner ÖVRIGA INTÄKTER -8 218-6 865 83,5 2 071 TOTAL INTÄKT -8 218-6 865 83,5 2 071 PERSONALKOSTNADER 83 422 52 144 62,5-3 484 ÖVRIGA KOSTNADER 239 125 52,2 15 TOTAL KOSTNAD 83 660 52 269 62,5-3 470 NETTOKOSTNAD 75 442 45 404 60,2-1 398 4325 Personalfortbildning PERSONALKOSTNADER -3 3 ÖVRIGA KOSTNADER 884 614 69,4-98 TOTAL KOSTNAD 884 611 69,1-95 NETTOKOSTNAD 884 611 69,1-95 4330 Läromedel ÖVRIGA INTÄKTER -192 192 TOTAL INTÄKT -192 192 PERSONALKOSTNADER 40 287 722,7-263 ÖVRIGA KOSTNADER 7 750 3 897 50,3 623 TOTAL KOSTNAD 7 789 4 184 53,7 359 NETTOKOSTNAD 7 789 3 992 51,3 551 4340 Övrig verksamhet ÖVRIGA INTÄKTER -116 116 TOTAL INTÄKT -116 116 PERSONALKOSTNADER 63-63 ÖVRIGA KOSTNADER 28 416 15 929 56,1 646 TOTAL KOSTNAD 28 416 15 992 56,3 583 NETTOKOSTNAD 28 416 15 877 55,9 699 Sida 3

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr 4350 Inventarier, underhåll ÖVRIGA KOSTNADER 600 110 18,3 240 TOTAL KOSTNAD 600 110 18,3 240 NETTOKOSTNAD 600 110 18,3 240 4360 Särskola PERSONALKOSTNADER 1 123 291 25,9 364 ÖVRIGA KOSTNADER 9 157 6 257 68,3-916 TOTAL KOSTNAD 10 280 6 548 63,7-552 NETTOKOSTNAD 10 280 6 548 63,7-552 4371 Skolmåltider ÖVRIGA KOSTNADER 10 577 6 736 63,7-566 TOTAL KOSTNAD 10 577 6 736 63,7-566 NETTOKOSTNAD 10 577 6 736 63,7-566 4372 Elevvård ÖVRIGA INTÄKTER -143 143 TOTAL INTÄKT -143 143 PERSONALKOSTNADER 13 122 6 813 51,9 841 ÖVRIGA KOSTNADER 332 864 260,2-670 TOTAL KOSTNAD 13 454 7 677 57,1 171 NETTOKOSTNAD 13 454 7 534 56,0 314 4374 Skolskjutsar ÖVRIGA INTÄKTER -34 34 TOTAL INTÄKT -34 34 ÖVRIGA KOSTNADER 7 138 4 668 65,4-504 TOTAL KOSTNAD 7 138 4 668 65,4-504 NETTOKOSTNAD 7 138 4 634 64,9-471 4376 Skolbibliotek Sida 4

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr ÖVRIGA INTÄKTER -11 11 TOTAL INTÄKT -11 11 PERSONALKOSTNADER 77 30 39,2 15 ÖVRIGA KOSTNADER 197 85 42,9 30 TOTAL KOSTNAD 274 115 41,9 45 NETTOKOSTNAD 274 104 37,8 56 4390 Interkommunal grundskola ÖVRIGA INTÄKTER -1 700-1 035 60,9 43 TOTAL INTÄKT -1 700-1 035 60,9 43 ÖVRIGA KOSTNADER 11 000 6 727 61,2-311 TOTAL KOSTNAD 11 000 6 727 61,2-311 NETTOKOSTNAD 9 300 5 693 61,2-268 4410 Gymnasieskola ÖVRIGA INTÄKTER -2 530-266 10,5-1 210 TOTAL INTÄKT -2 530-266 10,5-1 210 PERSONALKOSTNADER 112 54 48,5 11 ÖVRIGA KOSTNADER 56 627 27 125 47,9 5 905 TOTAL KOSTNAD 56 739 27 180 47,9 5 916 NETTOKOSTNAD 54 209 26 914 49,6 4 706 4500 Vuxenutbildning PERSONALKOSTNADER 58 33 56,1 1 ÖVRIGA KOSTNADER 1 247 471 37,8 256 TOTAL KOSTNAD 1 305 504 38,6 257 NETTOKOSTNAD 1 305 504 38,6 257 4910 Kommunal kulturskola AVGIFTSINTÄKTER -600-278 46,3-72 ÖVRIGA INTÄKTER 91-91 TOTAL INTÄKT -600-187 31,1-163 PERSONALKOSTNADER 5 293 3 250 61,4-163 Sida 5

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2019-08-08 MÅNADSRAPPORT JULI 2019 Riktpunkt juli 58,33% Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50% Budget 2019 Utfall 2019 Förbrukat % Avvikelse tkr ÖVRIGA KOSTNADER 1 458 1 217 83,5-367 TOTAL KOSTNAD 6 750 4 467 66,2-530 NETTOKOSTNAD 6 150 4 280 69,6-693 Sida 6

Barn och elevavstämning 2019 Juli redovisad augusti Snitt Snitt Diff utfall Budget Jan Feb Mars Apr Maj Juni Budget Juli Aug Sep Okt Nov Dec Budget Utfall Helår Förskola 997 939 965 978 999 1009 1009 977 920 920 920 925 925 925 987 953 34 Fritidshem 845 826 830 830 830 830 830 937 910 910 910 910 910 910 891 870 21 Skola 1921 1946 1943 1943 1943 1943 1943 1993 1966 1966 1966 1966 1966 1966 1 957 1 955 2 Gymnasie 446 453 453 450 453 453 453 488 493 493 493 493 493 493 467 473 6 Siffran osäker

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2019-07-03 BU19/86 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Budgetförslag 2020-2022 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna barnoch utbildningsförvaltningens förslag till budget 2020 med plan 2021-2022. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med barnoch utbildningsnämnden tagit fram ett förslag till budget 2020 och plan 2021-2022. Budgetförslaget innehåller även barnoch utbildningsnämndens verksamhetsmål för mandatperioden. Barn- och utbildningsnämnden föreslås godkänna förvaltningens förslag till budget 2020 med plan 2021-2022. Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Förvaltningsekonom Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2019-07-01 BU19/50 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Svar på granskning av rutiner för barn i behov av särskilt stöd Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom barnoch utbildningsförvaltningens svar på Deloitte AB:s granskning av rutiner för barn i behov av särskilt stöd. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen i Habo kommun har gett Deloitte AB i uppdrag att granska om barnoch utbildningsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Deloitte AB gör efter sin granskning den sammanfattande bedömningen att barnoch utbildningsnämnden i huvudsak har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas dock att: - Fastställa mål kopplade till barn i behov av särskilt stöd och förankra målen i verksamheten. - Följa upp statistik avseende enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. - Analysera varför skillnaden mellan andelen elever som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen skiljer sig så mycket mellan årskurs 6 och 9. - Försäkra sig om att alla elever som inte uppnår kunskapskraven får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. - Slutföra utredningen av resursfördelningsmodellen och säkerställa att resurserna fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov. Habo kommun har inlett ett arbete med en förändrad styrmodell, som innebär att barnoch utbildningsnämnden inte längre förväntas sätta upp detaljerade mål för verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför istället att barn i behov av särskilt stöd beaktas som en målgrupp av särskild betydelse i det fortsatta arbetet med den nya styrmodellen. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår också att enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet bör vägas in i arbetet med att ta fram kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Dnr Sida BU19/50 2 Av de elever som läsåret 2013/2014 gick i årskurs 6 uppnådde 71,8 % av dessa något av betygen A-E i alla ämnen. I årskurs 9 (läsåret 2016/2017) nådde 77,1 av dessa elever på Hagabodaskolan kunskapskraven i alla ämnen. (78,8 % av alla kommunens elever i åk 9 nådde kunskapskraven i alla ämnen.) Andelen elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen var alltså högre i årskurs 9 än i årskurs 6. Av eleverna i årskurs 6, läsåret 2014/2015, uppnådde 82,1 % betyg i samtliga ämnen. Motsvarande andel för dessa elever i årskurs 9 på Hagabodaskolan (läsåret 2017/2018) var 68,1 %. (Motsvarande andel av samtliga folkbokförda elever i årskurs 9 var 70,6 %.) Andelen elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen var i denna elevgrupp således lägre i årskurs 9 än i årskurs 6. 81,1 % av eleverna i årskurs 6 läsåret 2015/2016 uppnådde något av betygen A-E i alla ämnen. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer så snart den officiella nationella statistiken publiceras följa upp i vilken utsträckning eleverna i årskurs 9 (läsåret 2018/2019) har uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och analysera resultatet. En analys av den negativa differensen i betygsresultat mellan årskurs 6 och 9, för de elever som gick i årskurs 6 läsåret 2014/2015, visade bland annat att den tillfälliga modullösningen (när Hagabodaskolan renoverades) lett till försämrad arbetsmiljö som påverkat elevernas resultat negativt. En högpresterande elevgrupp valde inför årskurs 7 att byta till skolgång i annan kommun. Då ett fåtal elever ger stor statistisk påverkan på en relativt liten elevgrupp, har även detta sannolikt påverkat resultatet. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig bakom Deloitte AB:s rekommendation att försäkra sig om att alla elever som inte uppnår kunskapskraven får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Utredningen av och framtagandet av en ny resursfördelningsmodell, där resurserna fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov, beräknas vara klar under tidig höst 2019. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Kommunrevisionen

Revisorerna i Habo kommun 13 juni 2019 Till Barn- och utbildningsnämnden Granskning av barn i behov av särskilt stöd Vi har med stöd av Deloitte genomfört en granskning av barnoch utbildningsnämndens arbete med barn i behov av särskilt stöd. I bifogad granskningsrapport framför vi ett antal rekommendationer. Vi önskar få del av barnoch utbildningsnämndens svar på rapportens rekommendationer senast 2019-09-15. För kommunens revisorer Stellan Carlström Ordförande Jerker Johansson V ordförande

Barn i behov av särskilt stöd Innehåll Barn i behov av särskilt stöd Habo kommun Juni 2019 Fredric Gyllensten och Erik Muregård 00

Barn i behov av särskilt stöd Innehåll Innehåll Innehåll 1 Sammanfattning 2 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 5 Bilagor 16 1

Barn i behov av särskilt stöd Sammanfattning Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Habo kommun fått uppdraget att genomföra en granskning avseende barn i behov i särskilt stöd. Revisionsfråga Har barnoch utbildningsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd? Svar på revisionsfråga Vår sammanfattande bedömning är att barnoch utbildningsnämnden i huvudsak har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Iakttagelser Nämnden har inte fastställt några egna specifika mål avseende barn i behov av särskilt stöd. Nämnden följer upp statistik avseende åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång men inte enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. Av eleverna i årskurs 9 läsåret 2017/2018 uppnådde 68,1 % kunskapskraven i samtliga ämnen. Samma elever uppnådde kunskapskraven i 82,1 % av ämnena när de gick i årskurs 6, vilket är en differens på 14 procentenheter. Vi noterar att det finns en stor skillnad i skolresultaten mellan årskurserna. Enligt offentlig statistik uppnådde 31,9 % av eleverna i årskurs 9 inte kunskapskraven det senaste läsåret. Enligt skollagen ska stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd ges till de elever som befaras inte komma att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns en risk att samtliga elever inte fått stöd i den omfattning som de behöver. Det finns riktlinjer för stödinsatser med ansvarsbeskrivningar och processbilder. Ansvarsfördelningen avseende barn i behov av särskilt stöd är ändamålsenlig och tillfredsställande. Det finns ändamålsenliga och tillfredsställande rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Det finns en resursfördelningsmodell som i dagsläget är under utredning av en extern konsult. Barn- och utbildningsnämnden följer upp arbetet med särskilt stöd genom dialog, uppföljning av statistik samt kontaktpersoner. Det finns en rutinmässig samverkan med relevanta aktörer såsom socialtjänsten och fritidsgårdarna. Rekommendationer Barn och utbildningsnämnden rekommenderas att: Fastställa mål kopplade till barn i behov av särskilt stöd och förankra målen i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att följa upp statistik avseende enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. Analysera varför skillnaden mellan andelen elever som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen skiljer sig så mycket mellan årskurs 6 och 9. Försäkra sig om att alla elever som inte uppnår kunskapskraven får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Slutföra utredningen av resursfördelningsmodellen och säkerställa att resurserna fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov. Jönköping den 5 juni DELOITTE AB Fredric Gyllensten Projektledare Erik Muregård Verksamhetskonsult 2

Barn i behov av särskilt stöd Inledning 1. Inledning Bakgrund Av skollagens 3 kap framgår att behov av särskilt stöd ska utredas i de fall där det befaras att en elev inte kommer att nå uppsatta kunskapskrav. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd erbjudas. Det särskilda stödet får ges istället för den undervisning eleven annars skulle deltagit i eller som komplement till denna. Det är av vikt att barn och elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas så tidigt som möjligt så att åtgärder kan vidtas. Samverkan mellan kommunens olika verksamhetsområden är även av vikt för att den enskilde ska få tillfredställande stöd. Revisorerna i Habo kommun har utifrån sin risk- och väsentlighetsanalys sett ett behov av att granska arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd i kommunen. Syfte och avgränsning Granskningens syfte är undersöka ifall barnoch utbildningsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Granskningens tyngdpunkt kommer huvudsakligen att riktas mot grundskolan. Revisionsfråga Har barnoch utbildningsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd? Underliggande frågeställningar Har nämnden fastställt mål avseende barn i behov av särskilt stöd? Hur ser ansvarsfördelningen och rollerna ut avseende särskilt stöd till barn och elever? Vilka rutiner finns för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd? Finns det en fastställd resursfördelningsmodell för det särskilda stödet? Hur följer nämnden upp skolornas arbete med det särskilda stödet? Sker tillfredställande samarbete med övriga berörda nämnder inom kommunen? Metod och granskningsinriktning Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, statiska analyser samt genom intervjuer med följande befattningshavare: Förvaltningschef Specialpedagog Speciallärare Kurator Två rektorer Två lärare. Granskningen har delats in i följande sju faser: Planering av intervjuer. Samla fakta/underlag genom intervjuer och dokumentgranskning. 3

Barn i behov av särskilt stöd Inledning Genomgång, sammanställning och analys av insamlat material. Vid behov komplettering med mer material. Framtagning av viktiga iakttagelser och rekommendationer samt svar på revisionsfråga. Rapportskrivning inkl. sakavstämning. Presentation av granskning till revisorer. Godkänd rapport skickas till berörda nämnder & revisorer. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring har skett genom Deloittes interna kvalitetssäkringssystem. Rapporten har även kvalitetssäkrats av de intervjuade personerna. 4

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat 2. Granskningsresultat Utifrån genomförda intervjuer och granskat material har en övergripande beskrivning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd gjorts nedan. De iakttagelser som framkommit till följd av intervjuer och dokumentstudier redogörs under den rubrik som ansetts mest lämplig. Har nämnden fastställt mål avseende barn i behov av särskilt stöd? Barn- och utbildningsförvaltningen utgår ifrån skollagen i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Nämnden har inte fastställt några egna specifika mål kopplade till det särskilda stödet. Ur förvaltningens perspektiv är skollagstiftningen tydlig vad gäller särskilt stöd och det finns inget behov av egna interna mål. Enligt skollagen 3 kap. 10 ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Under intervjuerna framkom dock att det finns specifika inriktningsmål inom skolorna med fokus på bland annat trygghet, inkludering och motivation. Inriktningsmålen förändras utifrån vad skolorna bedömer vara mest väsentliga fokusområden. Skolverket samlar in statistik om de olika typerna av stöd som finns specificerade i skollagen (2011:800) och skolförordningen (2011:185): Enskild undervisning. Särskild undervisningsgrupp. Anpassad studiegång. Studiehandledning på modersmålet. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som är i behov av särskilt stöd, det innebär att elever med de fyra specificerade stödinsatserna ovan även har ett åtgärdsprogram. Barn- och utbildningsförvaltningen i Habo kommun följer upp antalet elever med olika stödbehov i en särskild pedagogisk rapport, vilken även rapporteras till nämnden. Antalet och andelen elever med åtgärdsprogram, särskilt stöd i undervisningsgrupp och anpassad studiegång sammanställs i tabell 1. Det innebär att under läsåret 2017/2018 fick 101 barn, 6 % av alla barn i grundskolan, särskilt stöd. Enligt intervjuade följer Habo kommun inte upp statistik avseende enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. Barn i behov av särskilt stöd i Habo Antal Andel Elever som har åtgärdsprogram 101 6 % Elever med särskilt stöd i undervisningsgrupp 27 2 % Elever med anpassad studiegång 28 2 % Tabell 1. Volymmått för särskilt stöd i Habo kommun läsåret 2017/2018 (Källa: Barnoch utbildningsförvaltningen). Enligt intervjuade har antalet åtgärdsprogram i Habo minskat de senaste åren på grund av en genomförd ändring i Skollagen under 2014 i syfte att minska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation. Läsåret 2014/2015 hade 13,9 % av Habo kommuns elever åtgärdsprogram. Året därpå sjönk andelen markant, vilket ses i figur 1. Under senaste läsåret 2017/2018 hade 6 % av Habo kommuns elever åtgärdsprogram, vilket var 0,8 procentenheter högre än genomsnittet bland alla kommuner. Källan för statistiken för alla kommuner är Skolverket och avser endast kommunal huvudman. 5

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andelen elever med åtgärdsprogram 13,9 6,9 5,6 5,1 4,7 5,2 6 2,7 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Behörighet 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 yrkesprogram Habo 82,0 89,8 85,6 80,7 Habo (exkl.) 82,6 90,7 87,1 85,0 Liknande 89,2 92,3 88,1 86,2 kommuner Liknande kommuner (exkl.) 91,1 93,8 91,5 90,5 Alla kommuner Habo Riket 83,4 85,5 79,4 81,9 Figur 1. Andelen elever med åtgärdsprogram, andel (%) (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen och Skolverket). Enligt Skolverket var den genomsnittliga andelen elever med särskilt stöd i undervisningsgrupp 1,1 % under läsåret 2017/2018. Samma läsår var andelen elever med anpassad studiegång 0,9 %. Erhållen statistik från barnoch utbildningsförvaltningen visar att andelen var 2 % för båda parametrarna i Habo kommun, se även tabell 1. Följaktligen hade Habo högre andel elever med särskilt stöd i undervisningsgrupp och med anpassad studiegång än genomsnittet i alla kommuner. Behörigheten till yrkesprogram varierar mycket mellan olika år. Under läsåret 2017/2018 hade Habo 1,2 procentenheter lägre behörighet än genomsnittet, men året innan hade Habo 6,2 procentenheter högre behörighet. Statistiken visar att skillnaden när nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas blivit allt större i Habo. 2014/2015 var skillnaden 0,6 procentenheter och 2017/2018 var skillnaden 4,3 procentenheter. Skillnaden i riket har gått från 3,3 till 5,1 procentenheter. I tabell 2 visas andelen behöriga till yrkesprogram i Habo, liknande kommuner enligt Kolada och riket. Riket (exkl.) 87,7 88,9 86,9 87,0 Tabell 2. Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) (Källa: Kolada.se). Under läsåret 2017/2018 uppnådde 84,6 % av eleverna i årskurs 6 kunskapskraven i alla ämnen i Habo kommun, vilket ses i tabell 3. Habo ligger betydligt högre än riket som har en andel på 75,9 % som uppnådde kunskapskraven under 2017/2018. Kunskapskrav 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 år 6 Habo 82,1 81,1 86,0 84,6 Liknande 83,1 85,4 86,8 82,9 kommuner Riket 78,7 78,3 76,4 75,9 Tabell 3. Elever i år 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (Källa: Kolada.se). 6

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har mellan 2014/2015-2017/2018 minskat med 4,9 procentenheter från 73,0 % till 68,1 %. Övriga år är andelen som uppnått kunskapskraven markant högre än 2017/2018. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund ökade andelen under läsåret 2017/2018 med 3,6 procentenheter till 71,7 %, vilket ses i tabell 4. Kunskapskrav 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 år 9 Habo 73,0 84,3 77,1 68,1 Habo (exkl.) 73,6 85,0 78,4 71,7 Liknande 81,9 83,4 80,8 78,7 kommuner Liknande 83,8 84,9 85,2 83,1 kommuner (exkl.) Riket 74,6 75,6 70,4 72,5 Riket (exkl.) 78,7 79,2 78,1 77,9 Tabell 4. Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (Källa: Kolada.se). I Habo kommun var det genomsnittliga meritvärdet 214,2 i årskurs 9 under senaste läsåret, vilket ses i tabell 5. I paritet med jämförbara kommuner hade Habo ett lågt meritvärde. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund har Habo ett meritvärde på 220,9 och riket 226,7 under senaste läsåret, vilket är en differens på 5,8 enheter. Differensen mellan Habo och riket när alla elever inkluderas var 3,5 enheter. Meritvärde år 9 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Habo 212,7 229,0 225,6 214,2 Habo (exkl.) 213,0 230,6 229,1 220,9 Liknande 232,2 236,1 233,3 234,3 kommuner Liknande 234,7 238,4 241,5 240,5 kommuner (exkl.) Riket 215,7 219,3 211,5 217,7 Riket (exkl.) 221,9 224,9 225,0 226,7 Tabell 5. Elever i år 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (Källa: Kolada.se). Skolinspektionen är tillsynsmyndighet och tar emot anmälningar i enskilda ärenden från elever och föräldrar. Enligt Skolinspektionens offentliga statistik tog Skolinspektionen under 2016 beslut om 7 anmälningar där grund för utredning var särskilt stöd. För tre av dessa beslutade Skolinspektionen om föreläggande. Under 2017 bedömde Skolinspektionen att Habo kommun vidtagit tillräckliga åtgärder i de tre anmälningar som bedömdes. I Skolinspektionens skolenkäter för höstterminen 2017 fick Habo kommun ett medelvärde på 7,4 i betyg av vårdnadshavare vad gäller att anpassa sig efter elevens behov. Genomsnittet bland alla kommuner var samtidigt 7,3. Bl.a. svarade 48 % helt och hållet och 42 % ganska bra på frågan om vårdnadshavarens barn får den hjälp som hon/han behöver för att nå kunskapskraven. 5 %, 26 vårdnadshavare, svarade att barnet behöver mer hjälp än skolan ger, vilket är under genomsnittet på 8 %. Av personalen svarade 17 % helt och hållet och 62 % ganska bra på frågan om de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. Medelvärdet i Habo blev 7,6, vilket var samma som genomsnittet i Sverige, för hur bra verksamheten är på att anpassa sig efter elevens behov. Av elever i årskurs 9 på 7

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Hagabodaskolan svarade 8 % stämmer inte alls på frågan om de kan få extraundervisning om de skulle behöva det. Medelindex på Hagabodaskolan vad gäller elevernas svar på kategorin anpassning efter elevens behov var 6,4, vilket var lägre än genomsnittsindexet på 6,8. I bilaga 1,2 och 3 syns statistik från vårdnadshavares, personals och elevers enkätsvar i Skolinspektionens granskning. Bedömning Nämnden har inte fastställt några egna specifika mål avseende barn i behov av särskilt stöd. Vår bedömning är att nämndspecifika mål med tydliga målindikatorer är av vikt för att förvaltningen ska kunna planera och utföra sitt arbete i den politiska och strategiska riktning som nämnden önskar. Vi noterar att nämnden inte följer upp statistik avseende enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. Eftersom Skolverket samlar in och publicerar denna statistik på nationell nivå bedömer vi att förvaltningen även bör följa upp och rapportera denna statistik till nämnden på kommunnivå. Offentlig statistik visar att Habo kommun under 2014/2015 och 2017/2018 haft ett förhållandevis lågt resultat vad gäller behörighet, kunskapskrav och meritvärde i årskurs 9 gentemot genomsnittet i riket. Under 2015/2016 och 2016/2017 hade Habo kommun emellertid ett förhållandevis högt resultat. I årskurs 6 har en förhållandevis stor andel uppnått kunskapskraven under samtliga undersökta år. förvaltningens statistik hade 6 % av eleverna åtgärdsprogram under 2017/2018. Enligt skollagen ska stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd ges till de elever som befaras inte komma att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vi har ingen information som stödjer att samtliga elever som inte uppnått kunskapskraven fått särskilt stöd. Följaktligen bedömer vi att det finns en risk att samtliga elever inte fått stöd i den omfattning som de behöver. Habo uppvisar inga avvikelser från normen i resultatet från Skolinspektionens skolenkäter från 2017. Rekommendation Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att fastställa mål kopplade till barn i behov av särskilt stöd och förankra målen i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att följa upp statistik avseende enskild undervisning och studiehandledning på modersmålet. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att analysera varför skillnaden mellan andelen elever som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen skiljer sig så mycket mellan årskurs 6 och 9. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att försäkra sig om att alla elever som inte uppnår kunskapskraven får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Av eleverna i årskurs 9 under 2017/2018 uppnådde 68,1 % kunskapskraven i samtliga ämnen. När dessa elever tre år tidigare gick i årskurs 6 under 2014/2015 uppnådde 82,1 % kunskapskraven, vilket är en differens på 14 procentenheter. Genomsnittet bland alla kommuner var samtidigt en differens på 6,2 procentenheter. Vi noterar att det finns en stor skillnad mellan skolresultaten i årskurs 6 och 9. Under senaste läsåret var det 31,9 % av eleverna som inte uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9 i Habo kommun. Enligt 8

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Hur ser ansvarsfördelningen och rollerna ut avseende särskilt stöd till barn och elever? Rektor för respektive grundskola har ansvaret för särskilt stöd till skolans elever. Vid föreläggande från Skolinspektionen är det dock huvudmannen (förvaltningschefen) som bär ansvaret. Varje grundskola i Habo kommun har en egen elevhälsa med uppdrag från rektor. De olika elevhälsogrupperna är dock underordnade en enhetschef i den centrala elevhälsan vid förvaltningen. I respektive grundskola finns en trygghetsgrupp som består av bl.a. specialpedagoger. I elevhälsan finns även en skolpsykolog som gör utredningar innan remittering till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). I bilaga 4 återfinns en illustration av organisationsstrukturen. för lärare i arbetet med extra anpassningar samt skapa rutiner på skolenheten för att tidigt få information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Om extra anpassning inte är tillräckligt anmäler undervisande lärare det till rektorn via blankett. Rektorn ansvarar då för att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Särskilt stöd handlar om insatser av mer omfattande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Kommunen tog fram övergripande riktlinjer för stödinsatser i skolan 2016-08- 15. Styrdokumentet bygger på Skolverkets riktlinjer där det skiljs mellan två former av stödinsatser extra anpassningar och särskilt stöd. I figur 2 ses arbetsgången för stödinsatser med ansvarsfördelning i fet stil. Figuren är baserad på förvaltningens egen bild av processen. Hagabodaskolan har tagit fram en egen processbeskrivning med tydligare ansvarsfördelning utifrån de övergripande riktlinjerna. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Exempel på extra anpassningar är ett särskilt schema, digital teknik, anpassade läromedel och extra tydliga instruktioner. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar utan lärare tillämpar anpassningarna efter eget omdöme. De extra anpassningarna dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan och något åtgärdsprogram upprättas inte. Enligt riktlinjerna har respektive rektor ansvar för att ta tillvara på elevhälsans kompetens i ett tidigt skede av elevernas skolgång. Elevhälsan ska utgöra stöd Figur 2. Arbetsgången för stödinsatser (Källa: Deloittes figur baserad på barnoch utbildningsförvaltningens processbild). 9

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Riktlinjerna beskriver ytterligare vilket ansvar rektor och den som är ansvarig för att utreda en elevs behov av särskilt stöd har. Rektorn beslutar om vem som är ansvarig utredare. Efter utredning beslutas om behov av särskilt stöd föreligger och i så fall utarbetas ett åtgärdsprogram. Bedömning Vi noterar att det finns riktlinjer för stödinsatser med ansvarsbeskrivningar och processbilder för att förtydliga arbetsgången. Intervjupersonerna uppger att riktlinjerna följs och är nöjda med riktlinjernas utformning och effekter. Hagabodaskolan har även valt att förtydliga arbetsgången genom ett eget dokument med beskrivningar och tydligare ansvarsfördelning, vilket vi bedömer som positivt. Det har under intervjuerna med personal på olika nivåer inom förvaltningen inte framkommit att det skulle finnas några brister eller oklarheter i ansvarsfördelningen vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Vi bedömer följaktligen att ansvarsfördelningen avseende barn i behov av särskilt stöd är tydlig och tillfredsställande. 10

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Vilka rutiner finns för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd? Habo kommun använder ett antal metoder för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Kontinuerliga screeningtester görs i kärnämnena matematik, svenska och engelska. Resultatet av testerna ger möjlighet att upptäcka de barn som inte förväntas nå kunskapsmålen i dessa ämnen. I verksamhetssystemet InfoMentor bedömer lärarna varje enskild elevs kunskapsutveckling med olika färger (grön, gul och röd) och gör en prognos för att se ifall eleven förväntas nå målen. Nationella prov fungerar också som en identifieringsmetod för att se vilka elever som inte förväntas nå kunskapsmålen. Av intervjuerna framgår att det finns flertalet nätverk för att diskutera barn i behov av särskilt stöd. Elevhälsogruppen har ett öppet möte varje vecka där även övrig personal kan delta och bl.a. få guidning. Enligt förvaltningens riktlinjer ska elevhälsan utgöra stöd för lärare genom rådgivning i att identifiera en elevs behov. Förvaltningschefen har regelbundna möten tillsammans med rektorerna. En trygghetsgrupp på varje skola fångar upp problem och rapporterar till elevhälsan. Eftersom kommunen är så pass liten upplever intervjuade att kommunikationsvägarna mellan olika enheter och nivåer i förvaltningen är korta. Skolverket har initierat en särskild kompetensutvecklingsinsats, Specialpedagogik för lärande, där grundskollärare får möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera och pröva specialpedagogiska metoder och arbetssätt. Några av Habo kommuns grundskolor har redan deltagit i kompetensutvecklingen medan vissa grundskolor kommer delta senare under 2019. Enligt intervjuade har insatsen Specialpedagogik för lärande bl.a. lett till ökad kunskap om att även elever som inte är utåtagerande kan vara i behov av särskilt stöd. Under intervjuerna framkom att det finns barn som sköter sig i skolan men är mycket utåtagerande i hemmet. Dessa barn är de som är svårast att upptäcka. Identifiering görs i dessa fall genom dialog och samverkan med vårdnadshavare, vilket sker i form av föräldramöten, utvecklingssamtal och inbjudan till extra samtal vid behov. Av intervjuerna framgår att risken är liten att elever faller mellan stolarna. Förvaltningen har inte genomfört någon undersökning avseende hur många av kommunens barn i behov av särskilt stöd som faktiskt får stöd. Enligt intervjuade fungerar rutinerna bra ifall en elev inte kommer till skolan. Om frånvarouppföljningen överstiger 10 % tar lärarna kontakt med föräldrarna. Intervjuade upplever att en stor utmaning är att se till att elever med speciella medicinska behov får dessa behov uppfyllda. T.ex. har det varit en utmaning att hantera elever med diabetesutrustning och somatiska sjukdomar. En intervjuperson upplevde stor sårbarhet när endast en i personal vid berörd skola hade ansvar och kompetens kring diabetes. Sedan 2015 har förvaltningen satsat på att samtliga elever ska ha tillgång till en Ipad. Enligt intervjuade har detta gynnat eleverna i behov av särskilt stöd eftersom det bl.a. finns möjlighet att ändra textstorlek, specialanpassa applikationer, lyssna på talböcker och ger lärarna möjlighet att anpassa lärandet. Vid övergång mellan olika skolstadier signalerar överlämnande skolenhet vilka barn som behöver särskilt stöd i olika former. Det görs genom möten mellan klasslärare och specialpedagoger. Specialpedagoger och lärare från båda skolenheterna är med vid överlämnandeprocessen. Intervjuade anser att de får en klar bild av vilket stöd eleverna behöver innan själva överlämnandet. Skolledning, specialpedagoger och kurator tar fram lämpliga klasslistor, som även klasslärarna går igenom. Vid framtagandet av nya klasser tas hänsyn till behovet av särskilt stöd för att sprida behovet mellan klasserna och överväga vilka lärare som passar vissa elever. Hänsyn tas även till vilka elever som är bedöms kunna fungera tillsammans i grupp. Om det behövs kan nya utredningar av elever göras vid en övergång. I bilaga 5 finns första sidan av Habo kommuns arbetsplan för övergång mellan årskurs 6 och 7. Vi har även tagit del av en blankett inför övergången till Hagabodaskolan (årskurs 7) för 11

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat elever i behov av extra anpassningar/särskilt stöd. I blanketten finns möjligheten att fylla i vilken form av stöd som har getts på överlämnande skola och på vilket sätt (såsom anpassade läromedel, assistent eller särskilt schema), samt ifall elev och vårdnadshavare önskar ett övergångssamtal med mottagande skola. Under intervjuerna har det framkommit att de intervjuade upplever att antalet barn i behov av riktade insatser blir allt fler. De upplever att det bl.a. antalet elever med ADHD, ADD och diagnoser inom autismspektrumet har ökat. Därtill nämner flera att andelen elever med psykisk ohälsa upplevs som stor i Habo. Bedömning Vår uppfattning är att förutsättningarna för personalen att upptäcka barn i behov av särskilt stöd växer i och med att förvaltningen satsar på kompetensutveckling. Vi bedömer att det finns rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd och att dessa är ändamålsenliga och tillfredsställande. Vidare bedömer vi att rutinerna i huvudsak efterlevs på ett tillfredställande sätt. Vi noterar att förvaltningen upplever att de identifierar de barn som är i behov av särskilt stöd. En rad olika insatser görs för elever i behov av särskilt stöd. Vi bedömer följaktligen att det finns förutsättningar för att ge särskilt stöd till de barn som är i behov av det. 12

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Finns det en fastställd resursfördelningsmodell för det särskilda stödet? Skolornas arbete med barn i behov av extra anpassning eller särskilt stöd ska täckas av det schablonbidrag som skolenheterna får per registrerad elev, den s.k. elevpengen. Under 2018 fördelades schablonbidraget i Habo kommun utifrån en central pott på 4 120 tkr. Några ytterligare resurser för särskilt stöd ges inte och grundskolor inom kommunal regi har inte möjlighet att äska för ytterligare resurser för barn i behov av stöd. Skolor inom privat regi kan emellertid ansöka om extra resurser. Resursfördelningsmodellen tar inte socioekonomiska faktorer i beaktande. Enligt en intervjuad har de socioekonomiska skillnaderna tidigare varit så små att de inte varit väsentliga att ta i beaktande. Vid tidpunkten för vår granskning har dock läget förändrats och majoriteten av de intervjuade framhåller önskemål om att resursmodellen ska inkludera socioekonomiska faktorer. Parallellt med vår granskning genomför en extern konsult en utredning av Habos resursfördelningsmodell, där bl.a. just socioekonomiska förutsättningar ses över. Förvaltningen förväntar sig följaktligen att resursfördelningsmodellen kommer modifieras. Bedömning Det finns en resursfördelningsmodell för det särskilda stödet. Vi bedömer att det finns förbättringspotential i att bl.a. inkludera socioekonomiska faktorer. Resursfördelningsmodellen är emellertid redan under utredning, varav vi i dagsläget inte finner behov av att ytterligare fördjupa oss i modellen. Rekommendation Barn och utbildningsnämnden rekommenderas att slutföra utredningen av resursfördelningsmodellen och säkerställa att resurserna fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov. På Hagabodaskolan och Alléskolan finns var sin resursenhet. På Hagabodaskolan finns totalt 4,5 heltidstjänster i resursenheten som stöttar ungefär 13-16 elever, varav 5-6 elever är på resursenheten majoriteten av sin skoltid och 8-10 elever är där mindre frekvent. Intervjupersonerna är överens om att en resursförstärkning skulle förbättra insatserna för elever i behov av särskilt stöd. Idag används resurser framförallt där behoven är störst. Det innebär att det finns elever där intervjupersonerna skulle vilja göra mer. En skola överskred sin budget medvetet ett år på grund av att budgeten inte räckte för att ge tillräckligt stöd till barn i behov av särskilt stöd. 13

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Hur följer nämnden upp skolornas arbete med det särskilda stödet? Under intervjuer har det framkommit att förvaltningen är nöjda med samarbetet med nämnden kring barn med särskilt stöd. Rektorer och specialpedagoger har årliga möten med nämnden där bl.a. statistik tas upp. Förvaltningschefen träffar hela nämnden en gång per månad och presidiet en gång per månad. Varje år framställer förvaltningen en pedagogisk rapport till nämnden där statistik avseende barn i behov av särskilt stöd redogörs. förvaltningen och etablera en mer informell uppföljning. Skolenheternas möjlighet att kommunicera information uppåt i organisationen upplevs som omfattande. Vi ser även positivt på att en uppföljning har gjorts av de elever som gått i särskild undervisningsgrupp vid Magnus Ladulåsskolan. Det är av stor vikt att förvaltningen noggrant utvärderar var en elev kan få bästa möjliga stöd för sitt lärande. Då platserna vid Magnus Ladulåsskolan inte har oväsentliga kostnader ökar vikten av sådan utvärdering ytterligare. Nämnden har bland sina ledamöter utsett två kontaktpersoner för respektive grundskola. Kontaktpersonerna gör bl.a. verksamhetsbesök på skolorna. Nämnden fattar inte beslut om enskilda individer utan fattar exempelvis beslut om organisatoriska förändringar, budget och resursfördelningsmodell. Barn- och utbildningsförvaltningen utförde under 2018 en uppföljning av elever i särskild undervisningsgrupp vid Magnus Ladulåsskolan i Jönköping och en utredning avseende behovet av en förstärkt resursenhet till skolorna i Habo. Totalt 8 elever från Habo har gått på Magnus Ladulåsskolan mellan 2009-2018. Uppföljningen visade att av de fyra senaste eleverna så höjde tre elever sitt meritvärde efter att de började Magnus Ladulåsskolan medan en elevs meritvärde sjönk markant. För övriga fyra elever saknas uppgifter om meritvärdets utveckling. En elev vid Magnus Ladulåsskolan kostar årligen 350 600 kronor (exkl. moms) utöver elevpengen om 87 300 kronor. Förvaltningen drog slutsatsen att kommunen bör vara restriktiva med att placera elever på Magnus Ladulåsskolan och bör överväga att istället tilldela medel till Habos egna resurslärare och behålla eleverna i Habos skolor. Bedömning Barn- och utbildningsnämnden följer upp skolornas arbete med särskilt stöd genom dialog med förvaltningschef, rektorer och specialpedagoger, statistik från den pedagogiska rapporten och nämndledamöter som kontaktpersoner i varje grundskola. Vi ser positivt på tillvägagångssättet med nämndledamöter som kontaktpersoner, vilket bör främja kontakten mellan nämnden och 14

Barn i behov av särskilt stöd Granskningsresultat Sker tillfredställande samarbete med övriga berörda nämnder inom kommunen? Av intervjuerna framgår att förvaltningen är nöjda med samarbetet och den kommunikation som förs med bl.a. socialtjänsten och fritidsgårdarna i Habo. Personal från skolor och fritidsgårdar för samtal om enskilda barn de fall det bedöms nödvändigt. Barn- och utbildningsförvaltningens kontakt med socialtjänsten gällande det särskilda stödet sker främst mellan specialpedagoger och socialsekreterare. Specialpedagogerna deltar i de tjänstemannamöten som föranleds av orosanmälningar som socialsekreterare utreder. Skolorna har även möjlighet att kalla till s.k. SIP-möten (Samordnad individuell plan) där representanter från bl.a. socialtjänst och polis ingår. Det är obligatoriskt för samtliga berörda kommunala förvaltningar och statliga myndigheter att ha representant närvarande vid SIP-mötena. Förvaltningen bedömer att det finns goda och väl fungerande rutiner för samverkan. Vi har tagit del av ett dokument för samverkan barn och unga i Habo kommun. I bilaga 6 finns en bild av den organisationsstruktur för samverkan som ingår i dokumentet. Underordnat styrgruppen folkhälso- och brottsförebyggande rådet finns en strategisk samverkansgrupp som träffas fyra gånger per år. Syftet med mötena är att skapa en samsyn och en god förståelse för varför samverkan är viktigt. I den strategiska samverkansgruppen ingår fritid/kultur, barnoch utbildning, socialförvaltning, sektion folkhälsa RJL, kommunpolis samt barnoch ungdomssamordnare. Enligt dokumentet finns det möjlighet att diskutera ett specifikt barn och dess situation. Barn- och ungdomssamordnaren är ansvarig för att samordna insatser mellan olika aktörer inom kommun och Region Jönköpings län i syfte att barn och unga ska få rätt stöd och hjälp så tidigt som möjligt. Remittering av elev till BUP sker via skolpsykolog. Vid intervjuerna har det framkommit att processen från ansökan till utredning av BUP kan ta ca 1-2 år, vilket enligt förvaltningen huvudsakligen beror på att BUP har en mycket stor mängd ärenden att handlägga. Förvaltningen är oroade över dessa långa ledtider hos BUP. Det har förekommit att barn fått besöka BUP-mottagningar i andra städer än Jönköping på grund av väntetiden. Dessutom kan det ta lång tid innan vårdnadshavare väljer att godkänna skolpsykologens begäran om remittering till BUP (krävs för att BUP ska genomföra utredning), i vissa fall över ett år. Förvaltningens egna åtgärdsprogram är emellertid inte begränsade av BUP:s utredningar. Ofta har Habos skolor redan vidtagit ett antal åtgärder för att stötta berörd elev innan de får svar från BUP. Bedömning Av granskningen framgår att barnoch utbildningsförvaltningen har forum för samverkan med socialtjänsten, fritidsgårdar och andra relevanta aktörer. Det finns även en strategisk samverkansgrupp med kontinuerliga möten och skriftligen dokumenterat vilka som ingår i samverkansarbetet för barn och unga. Vi bedömer följaktligen att det finns en rutinmässig samverkan med relevanta aktörer för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Samverkan med BUP framgår som mest problematiskt på grund av de långa ledtiderna. 15

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilagor Bilaga 1 Statistik från Skolinspektionens enkätgranskning höstterminen 2017 - Vårdnadshavare 16

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilaga 2 Statistik från Skolinspektionens enkätgranskning höstterminen 2017 - Personal 17

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilaga 3 Statistik från Skolinspektionens enkätgranskning höstterminen 2017 - Elever 18

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilaga 4 Organisation 19

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilaga 5 Arbetsplan för övergång mellan årskurs 6 och 7 20

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Bilaga 6 Samverkansdokument för barn och unga 21

Barn i behov av särskilt stöd Bilagor Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. Deloitte serves four out of five Fortune Global 500 companies through a globally connected network of member firms in more than 150 countries bringing world-class capabilities, insights, and high-quality service to address clients most complex business challenges. To learn more about how Deloitte s approximately 225,000 professionals make an impact that matters, please connect with us on LinkedIn or Twitter. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. Before making any decision or taking any action that may affect your finances or your business, you should consult a qualified professional adviser. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2019 Deloitte AB 22

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2019-06-24 BU19/81 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Ung Företagsamhet 2019-2020 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anslå 36 500 kronor till Ung Företagsamhet för läsåret 2019/2020. Ärendebeskrivning Ung Företagsamhet i Jönköpings län har lämnat en skriftlig sammanfattning av läsåret 18/19. Ung företagsamhet arbetar för att utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv samt entreprenörskapsarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan i regionen. För sitt fortsatta utvecklingsarbete behöver Ung Företagsamhet ekonomiskt stöd från kommunerna motsvarande 3 kronor per invånare. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden att lämna 36 500 kr i bidrag till Ung Företagsamhet för läsåret 2019/2020. Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Förvaltningsekonom Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

HABO KOMMUN - LÄSÅRET 18/19 50 % 28 elever från Habo kommun driver UF-företag. Andelen UF-elever* 40 % 32 % 30 % 29 % 20 % 10 % På Grundskolan är vi aktiva på 100 % av skolorna i kommunen, där vi når 19 % av alla lärare. LÄNET SVERIGE * Andelen elever som driver UF-företag i årskurs 2 + 3 dividerat med två. Ung Företagsamhet är en partipolitiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har vi utbildat över 400 000 gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande. Sedan 2010 arbetar vi även i grundskolan. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Vi driver även nätverket UF-alumni. Verksamheten finansieras av offentliga medel och det privata näringslivet.

Faktura Ung Företagsamhet Jönköpings län Fakturanummer 626 Kundnummer 405 Fakturadatum 2019-05-29 Förfallodatum 2019-06-29 Köpare Habo Kommun Fakturor Box 198 566 24 Habo Er referens mars2 (Katarina Ståhlkrantz) Vår referens Karolina Borg Benämning Antal Á-pris Belopp Stöd till Ung Företagsamhet i Jönköpings län 1 24 500,00 24 500,00 skolår 2019/2020 Grundskola 1 12 000,00 12 000,00 Öresutjämning 0,00 ATT BETALA 36 500,00 Föreningen Ung Företagsamhet är en ideell förening och är inte momspliktigt. Adress Telefon Bankgiro Ung Företagsamhet i Jönköpings län 073-1832170 867-6983 Box 445/Skolgatan 4 551 16 Jönköping Organisationsnummer 826001-6533 www.ungforetagsamhet.se jonkopingslan@ungforetagsamhet.se Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. Ung Företagsamhet i Jönköping Box 445, 551 16 Jönköping www.ungforetagsamhet.se

Katarina Ståhlkrantz Skolchef Kommunledningsförvaltningen - Habo kommun Postadress: Box 212, 566 24 Habo ( Telefon: +46 36 4428040 È Mobil: +46 708482040 : http://www.habokommun.se Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e-postmeddelande Från: Borg, Karolina <karolina.borg@ungforetagsamhet.se> Skickat: den 10 juni 2019 08:07 Till: Ståhlkrantz Katarina <Katarina.Stahlkrantz@habokommun.se> Ämne: Underlag till faktura från Ung Företagsamhet Hej Nu är fakturan för Ung Företagsamhet läsåret 2019/2020 på väg till er. I Bifogad fil kan du se de bilagor som tillhör fakturan, det är dels en kort uppdatering över UF-året i er kommun samt en sammanställning över finansieringen från alla länets kommuner. Själva fakturan ligger också med som bilaga men den har även skickats till er fakturaadress. Har du eller någon annan frågor så är ni hjärtligt välkomna att kontakta oss. Vi på UF-kontoret önskar er en riktigt härlig sommar! Vänliga hälsningar Karolina Borg Regionchef Ung Företagsamhet Jönköpings län Box 445 551 16 Jönköping Besöksadress: Skolgatan 4 Mobiltelefon: +46731832170 E-post: karolina.borg@ungforetagsamhet.se Webbplats: www.ungforetagsamhet.se/jonkoping "Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egen företagsamhet" cid:image002.jpg@01d519fb.ea7305b0 Vi behandlar dina personuppgifter enligt Ung Företagsamhets integritetspolicy som du hittar här file:///c /Users/JOS067/Desktop/Kallelse%20190827/9.4.htm[2019-08-15 07:19:52]

Ansökningsgrund för stöd från kommunerna till Ung Företagsamhet i Jönköpings län för läsåret 2018/2019, Grundskola Ansökningsbeloppet är avrundat uppåt till närmsta jämna 500 kr. Kommun Folkmängd x1 Totalt antal kronor Aneby 6 832 6 832 7 000 Eksjö 17 667 17 667 18 000 Gislaved 29 857 29 857 30 000 Gnosjö 9 776 9 776 10 000 Habo 12 140 12 140 12 000 Jönköping 139 222 139 222 139 500 Mullsjö 7 324 7 324 7 500 Nässjö 31 477 31 477 31 500 Sävsjö 11 631 11 631 11 500 Tranås 18 987 18 987 19 000 Vaggeryd 13 980 13 980 14 000 Vetlanda 27 504 27 504 27 500 Värnamo 34 428 34 428 34 500 Uppgifter om folkmängd är hämtad från Statistiska centralbyrån 2019-05-29. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars, 2018. SUMMA: 362 000 kr Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. Ung Företagsamhet i Jönköping Box 445, 551 16 Jönköping www.ungforetagsamhet.se

Ansökningsgrund för stöd från kommunerna till Ung Företagsamhet i Jönköpings län för läsåret 2019/2020, Gymnasiet Ansökningsbeloppet är avrundat uppåt till närmsta jämna 500 kr. Kommun Folkmängd x2 Totalt antal kronor Aneby 6 832 13 664 14 000 Eksjö 17 533 35 066 35 000 Gislaved 29 857 59 714 60 000 Gnosjö 9 776 19 552 19 500 Habo 12 140 24 280 24 500 Jönköping 139 222 278 444 278 500 Mullsjö 7 324 14 648 14 500 Nässjö 31 477 62 954 63 000 Sävsjö 11 631 23 261 23 500 Tranås 18 987 37 974 38 000 Vaggeryd 13 980 27 960 28 000 Vetlanda 27 504 55 008 55 000 Värnamo 34 428 68 856 69 000 Uppgifter om folkmängd är hämtad från Statistiska centralbyrån 2018-05-23. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars, 2018. SUMMA: 722 500 kr Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. Ung Företagsamhet i Jönköping Box 445, 551 16 Jönköping www.ungforetagsamhet.se

46 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2019-08-27 1 Anmälningsärenden a) Delegationslistor från Skolchef Katarina Ståhlkrantz nr 18-20, 190601-190630 Bitr. skolchef Per Sandberg nr 50-74, 190601-190630 nr 75-86, 190701-190731 Handläggare Josef Axelsson nr 45-55, 190601-190630 nr 56-57, 190701-190731 Handläggare Ulla Gillblom nr 4, 190601-190630 nr 5-7. 190701-190731 b) KF 69 Utvärdering av tvåårsbudget samt återgång till ettårsbudget KF 70 Omfördelning av budget från kommunstyrelsen till barnoch utbildningsnämnden KF 71 Avslutande av barnoch utbildningsnämndens resultatfonder KF 72 Näringslivsstrategi KF 74 Utveckling av Habo kommuns modell för målstyrning och verksamhetsuppföljning KF 76 Upphandlingspolicy KF 88 Avsägelse och fyllnadsval till barnoch utbildningsnämnden

KS 98 Riktlinjer för upphandling ---

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 111 69 Utvärdering av två-årsbudget samt återgång till ettårsbudget Dnr KS19/137 Beslut Kommunfullmäktige besluta att återgå till ett-årsbudget, vilket innebär att kommunfullmäktige i november beslutar om budget för det kommande året, samt om ram för de två därpå följande åren. Ärendebeskrivning I kommunallagen behandlas regelverket kring kommunens budget. Enligt 8 kap 4 ska kommuner och landsting varje upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin för en period av tre år. Enligt kommunfullmäktiges beslut den 29 september 2016 ( 88) ska kommunfullmäktige ta beslut i november år 0 om budgetar för år 1 och år 2 samt plan för år 3. År 1 beslutar kommunfullmäktige i november om budget för år 2 och år 3 samt plan för år 4. Om inget, för budgeten, mycket väsentligt har inträffat är budgeten för år 2 oförändrad jämfört med beslutet som togs år 0. Denna modell har tillämpats under två budgetprocesser och har nu utvärderats av ekonomienheten. Utvärderingen visar att det är svårt att tillämpa två-årsbudget när kommunen växer och en relativt osäker befolkningsprognos ligger till grund för budgeten. Det är dock av största vikt att fortsätta att göra en detaljerad planering för mer än ett år framåt, men för att underlätta arbetet föreslås följande beslutsordning: År 0: Kommunfullmäktige beslutar i november om budget för år 1 och plan för år 2 och år 3. År 1: Kommunfullmäktige beslutar i november om budget för år 2 och plan för år 3 och år 4. Det innebär bl.a. att budgeten för år 2 jämfört med plan för år 2 har uppdaterats med aktuell befolkningsprognos. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återgå till ettårsbudget (KS 2019-05-28 94). Kommunfullmäktiges behandling Morgan Malmborg (HD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 112 Dnr KS19/180 70 Omfördelning av budget från kommunstyrelsen till barnoch utbildningsnämnden Beslut Kommunfullmäktige beslutar att omfördela två miljoner kronor från kommunstyrelsens (tekniska förvaltningen) budget till barnoch utbildningsnämndens budget. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen föreslår en omfördelning av två miljoner kronor från kommunstyrelsens (tekniska förvaltningen) budget till barnoch utbildningsnämndens budget (KS 20019-05-28 96). Omfördelningen avser kostnader för barnoch utbildningsnämndens måltidsverksamhet då den genomförda kostnadsberäkningen som gjordes tillsammans med tekniska förvaltningen i samband med budgetarbetet 2019 har visat sig vara två miljoner för låg. I tekniska förvaltningens budget för år 2019 finns 3,48 miljoner kronor avsatt för evakueringskostnader i samband med ombyggnad av centralköket. Enligt en ny beräkning behövs inte mer än ca 200 000 kronor av de budgeterade medlen år 2019. Finansieringen av de, i förhållande till budgeten, ökade måltidskostnaderna föreslås därför ske genom att tekniska förvaltningens budget reduceras med två miljoner kronor. Detta kan göras på grund av att evakueringskostnaderna enligt ovan beräknas bli väsentligt lägre än budget. Kommunfullmäktiges behandling Anders Almfors (L) och Anders Rickman (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Teknisk chef Controller Ekonomichef Barn- och utbildningsnämnden Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 113 Dnr KS19/182 71 Avslutande av barnoch utbildningsnämndens resultatfonder Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avsluta barnoch utbildningsnämndens resultatfonder från och med den 1 januari 2019. Ärendebeskrivning I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att från år 2010 införa resultat-/utjämningsfonder, som ett treårigt projekt, inom barnoch utbildningsnämndens verksamheter. Den utvärdering som genomfördes efter projektets slut, visade att resultatfonderna hade fungerat mycket bra under projekttiden. I november 2012 beslutade kommunfullmäktige att permanenta resultatfonderna och att det även skulle gälla kulturskolans verksamhet. Enligt Habo kommuns ekonomistyrningsprinciper, som beslutats av kommunfullmäktige den 25 februari 2016 anges att det finns ett antal så kallade resultatfonder inom barnoch utbildningsnämnden. Över- och underskott kan under vissa förutsättningar balanseras mellan åren. För att använda behållningen i resultatfonderna krävs att såväl barnoch utbildningsnämnden som kommunen som helhet beräknas redovisa ett positivt resultat för innevarande år. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår den 23 april 2019 ( 42) att resultatfonderna avslutas från och med den 1 januari 2019 då det är orimligt för en enhetschef att i början av ett kalenderår bedöma huruvida nämnden och kommunen som helhet kommer att redovisa ett positivt resultat för hela året. Kommunfullmäktiges behandling Anders Almfors (L) yrkar bifall till förslaget. Beslutet skickas till: Ekonomichef Barn- och utbildningsnämnden Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 114 Dnr KS18/58 72 Näringslivsstrategi Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta näringslivsstrategin. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i april 2018 att en näringslivsstrategi skulle tas fram tillsammans med näringslivet för Habo kommun. En genomtänkt agenda med fokus på att skapa förutsättningar för utveckling och arbetstillfällen. Anvisningarna var att strategin ska utgå från och klargöra viktiga utmaningar som service till företag, samverkan mellan kommun och näringsliv, förutsättningar för företagande och entreprenörskap, kreativitet och innovation, kompetensförsörjning samt inflyttning och nyetableringar av företag. Styrgrupp för arbetet har varit Näringspolitiska rådet och projektledare som arbetat fram materialet har varit näringslivsanvarig Monika Raske samt affärscoach Kenneth Hellman. Strategin har tagits fram via samtal och workshop med ett 15-tal företag, företagsföreningar, förvaltningschefer och förtroendevalda. Fokus har varit på att den ska vara handlingsinriktad och på så sätt kunna vara en grund för det fortsatta arbetet att kontinuerligt förbättra näringslivsklimatet i Habo kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta näringslivsstrategin (KS 2019-05-28 92). Kommunfullmäktiges behandling Susanne Wahlström (M), Hanna Englund (C) och Anders Rickman (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 116 Dnr KS19/139 74 Utveckling av Habo kommuns modell för målstyrning och verksamhetsuppföljning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att - anta de tre fokusområdena för samhällsutveckling starkt lokalt näringsliv, bostäder för hela livet samt psykisk hälsa. Kommunstyrelsen uppdras att i samband med budget 2020 utarbeta handlingsplaner för respektive fokusområde. - anta de tre fokusområdena för verksamhetsutveckling, enkel tillgänglig service, mod och innovation för effektiv resurshantering samt en attraktiv arbetsgivare. Kommunens nämnder får i uppdrag att ta hänsyn till och beakta dessa fokusområden i budget 2020. Ärendebeskrivning Under våren 2019 har ett utvecklingsarbete pågått med syfte att utveckla målstyrningen och verksamhetsuppföljningen i Habo kommun. Ambitionen är att ge en ökad tydlighet och genomslag för den politiska viljan samt skapa förståelse för helheten för alla förtroendevalda och medarbetare i Habo kommun. För perioden 2016-2019 har tio verksamhetsmål beslutats av kommunfullmäktige som alla syftar till att visa vilka områden Habo kommun särskilt vill fokusera på och lyfta fram som extra prioriterade. Det har fungerat relativt väl, men en viktig utgångspunkt bör vara är att ha ett system där fokusområden och målen för verksamheten beslutas på rätt nivå i organisationen. Kommunfullmäktige bör inte fatta beslut som rör en enskild nämnd och ta över nämndens beslutandemandat och ansvar för måluppfyllelsen. För att få en god resultatuppfyllelse där beslutade mål och indikatorer är väl kända och styrande krävs också en väl genomarbetad, utvecklad och förankrad gemensam styrmodell för planerings- och uppföljningsprocessen. Det räcker inte att på kommunfullmäktigenivå fatta beslut om ett antal mål och definitioner. Det är mot bakgrund av detta som behovet av att utveckla processen, metoden och strukturen kring mål- och resultatuppföljningen har identifierats. Ny styrmodell Ovan är bakgrunden till det brett förankrade utvecklingsarbete som startade i januari 2019, för att upprätta en styrmodell som uppmuntrar tillit, integritet och hjälpsamhet. Den bör hjälpa till att skapa organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för ett fokus mot invånarna och en tillit till medarbetarnas förmågor. Alla i styrkedjan ska uppmuntras att ta ett aktivt ansvar för helheten och samverka väl över organisatoriska gränser. Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 117 För att styrningen ska få genomslag och det viktigaste utvecklingsarbetet prioriteras är det viktigt att antalet fokusområden och verksamhetsmål inte är för många. Förslaget som föreligger har därför begränsats till tre fokusområden för samhällsutveckling och tre fokusområden för verksamhetsutveckling i respektive nämnds verksamhet. De tre fokusområdena för samhällsutveckling är: ett starkt lokalt näringsliv bostäder för hela livet psykisk hälsa De tre fokusområdena för verksamhetsutveckling som prioriteras för kommunens verksamheter är: enkel tillgänglig service mod och innovation för effektiv resurshantering attraktiv arbetsgivare. Under hösten kommer arbetet att fortsätta med att identifiera verksamhetens kritiska framgångsfaktorer i syfte att ta fram indikatorer som säkerställer en god kvalitet i kommunens grunduppdrag/verksamhet. Indikatorerna kommer sedan att följas upp i samband med tertialuppföljningarna för att säkerställa kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kommunfullmäktiges behandling Susanne Wahlström (M) och Hans Jarstig (KD) yrkar bifall till förslagen på fokusområden. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Justeras Expedierats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 120 Dnr KS19/181 76 Upphandlingspolicy Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för upphandling. Ärendebeskrivning Habo kommun har sedan 2008 haft en policy för upphandling, som sedan dess enbart justerats med nya gränsbelopp under 2010. Då regelverket till viss del ändrats under senaste tiden finns nu ett behov av att i sin helhet se över den policy som kommunen har beträffande upphandling. Ekonomienheten har tagit fram ett förslag till policy och riktlinjer för upphandling. Policyn och riktlinjerna innehåller de huvudprinciper som ska gälla för Habo kommuns totala inköpsbehov och upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Policyn ska visa hur vi i kommunen arbetar med inköp och upphandling för att bidra till kommunens vision och mål. Policyn antas av kommunfullmäktige och riktlinjerna av kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Justeras Expedierats

Riktlinjer och anvisningar för Habo kommuns inköps- och upphandlingsverksamhet Detta dokument är antaget av kommunstyrelsen den 28 maj 2019 98

Innehåll 1. Vision för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet 5 2. Offentlig upphandling 5 3. Övergripande förhållningssätt 5 4. Miljöanpassad upphandling 5 5. Socialt anpassad upphandling 6 6. Organisation och roller 6 7. Inköp, avrop och direktupphandling 7 8. Affärsetiskt förhållningssätt 8 9. Offentlighet och sekretess 8 Bilaga: Riktlinjer direktupphandling 9

1. Vision för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet All inköps- och upphandlingsverksamhet ska bedrivas på ett professionellt sätt i samverkan mellan kommunens verksamheter. Upphandlingsverksamheten ska bidra till Habo kommuns ställning som en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar kommun. 2. Offentlig upphandling Offentlig upphandling regleras i gällande upphandlingslagstiftning. För all offentlig upphandling gäller att grundläggande EU-rättsliga principer måste iakttas och upphandlingslagstiftningen ska därför tolkas mot bakgrund av dessa principer. Det gäller särskilt principen om fri rörlighet för varor och tjänster och principen om etableringsfrihet samt de principer som följer av dessa, principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande. Av principen om icke-diskriminering följer att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer, främst på grund av nationalitet. Härav följer att den upphandlande enheten t.ex. inte får ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge. Av likabehandlingsprincipen följer att alla leverantörer ska behandlas lika, d.v.s. ges lika förutsättningar. Alla leverantörer måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle så att ingen leverantör får ett övertag. Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Dessutom måste kraven vara ägnade att leda till att den upphandlande enhetens syfte med att ställa dem uppnås. Principen om öppenhet, även kallad transparensprincipen, innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. De ställda kraven får inte frångås. Principen om ömsesidigt erkännande innebär bl.a. att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna. 3. Övergripande förhållningssätt 3.1 Kvalitet och hållbarhet i förhållande till kostnad All upphandling ska baseras på en helhetssyn som är till nytta för hela kommunen. De krav som ställs i upphandlingen ska främja en hållbar utveckling och inköp av varor, tjänster samt entreprenader ska ske med beaktande av kvalitet och hållbarhet i förhållande till kostnad. Upphandling av varor, tjänster samt entreprenader ska därför samordnas så att kommunen drar nytta av sin storlek som köpare och utnyttjar den upphandlingskompetens som finns och ramavtal ska upprättas där så är möjligt. Upphandling ska präglas av ett totalkostnadsperspektiv där hänsyn tas till samtliga transaktionskostnader som uppstår i samband med upphandlingen. 3.2 Affärsmässighet och konkurrens Kommunen ska uppfattas som en attraktiv kund som genom avtalstrohet, korrekta affärsmetoder samt värdeskapande samarbete, uppnår högsta prioritet hos sina leverantörer. Härigenom säkras hög leveransservice och kostnadseffektivitet. Tilldelning av kontrakt ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och kommunen bör skapa förutsättningar för mindre leverantörer att lämna anbud. 4. Miljöanpassad upphandling Genom att ställa miljökrav i upphandlingar ska Habo kommun bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Miljökrav formuleras utifrån varje unik upphandling och dess miljöpåverkan.

Krav och kriterier ska vara konsekventa, konkurrensfrämjande och affärsmässigt drivande. Strävan ska vara att ta hänsyn till LCA/LCC i upphandling. Kraven ska prioriteras och formuleras utifrån fastställt förvaltningsövergripande styrdokument avseende miljö och hållbar utveckling. I upphandlingen ska även hänsyn tas till kemikalieplanen och strävan är att kontinuerligt minska antalet produkter med miljöfarliga ämnen. I första hand ska ämnen som enligt Chemgroups lista anses innebära betydande risk (nivå 4) uteslutas från upphandling genom att en kontroll mot listan görs i samband med upphandlingen. Ämnen med vissa egenskaper får inte ingår i produkten exempel på dessa är: Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska egenskaper Persistenta, bioackumulerande eller toxiska egenskaper Allergiframkallande egenskaper Antimikrobiella egenskaper I upphandlingen bör krav ställas på att leverantören har rutiner på plats för att hantera omfattande information kring kemikalier i produkter tex som en del av leverantörens kvalitetssäkringssystem. Vår strävan är att inte via upphandling få in produkter som har sämre miljö- och hälsoegenskaper än de befintliga. 5. Socialt anpassad upphandling Habo kommun ska bedriva en socialt ansvarsfull upphandling och ska i samtliga skeden av upphandlingsprocessen iaktta social hänsyn som innebär fokus på bla arbetstagarens rättigheter, rättvis handel och jämställdhet. Upphandling kan genomföras med social hänsyn, vilket till exempel kan innebära att krav ställs i upphandlingen som syftar till ökad sysselsättning eller minskat utanförskap. 5.1 Arbetstagares rättigheter Den personal som arbetar med att utföra offentligt upphandlade kontrakt ska så långt det är möjligt tillförsäkras rättigheter enligt följande: För att främja god arbetsmiljö ska kommunen kunna ställa krav på att leverantören har ett arbetsmiljösystem i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen Arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenskt kollektivavtal framförallt i riskbranscher. Förutsättning för att dessa krav ska kunna ställas är att de går att fastställa och tillämpa i hela Sverige. Kommunen bör ställa krav på att grundläggande rättigheter i arbetslivet respekteras vid tillverkning av varor och bör utformas utifrån hållbarhetskriterier Ta ansvar för att främja jämställdhet Säkerställa tillgänglighet för alla användare för de varor som upphandlas, särskilt ska användare med funktionsnedsättning beaktas Verka för rättvis handel genom att i möjligaste mån välja Fairtrade-märkta produkter eller liknande Verka för att främja social integration av utsatta grupper 6. Organisation och roller 6.1 Kommunstyrelsen Ekonomienheten är kommunens centrala organ för köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor och tjänster för kommunens räkning. Det ankommer i enlighet med ovanstående på ekonomienheten att leda och samordna upphandlingsverksamheten så att kommunens intressen tillvaratas. 6.2 Ekonomienheten Kommunstyrelsens verkställande organ för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet är ekonomienheten som också har en övergripande roll och ska verka för strategisk samordning av upphandlingsverksamheten inom kommunen. Ekonomienheten har ansvar för att: Planera, prioritera och samordna upphandlingar utifrån kommunens externa inköpsbehov. Besluta i upphandlingsärenden enligt delegation. Säkerställa att avtal undertecknas av behörig

på respektive förvaltning. Berörd förvaltning ansvarar, med stöd av ekonomienheten, för avtalsuppföljning av kommunens avtal. Ett IT-baserat upphandlingsstöd finns tillgängligt för berörda handläggare. Se till att utbildning, information och anvisningar inom upphandlingsområdet erbjuds. Anvisningar om hur upphandlingar och avrop ska utföras finns tillgängligt på kommunens intranät. Aktuella lagar och annan relevant juridisk information finns samlad och tillgänglig. 6.3 Förvaltningarna Varje nämnd och förvaltning beslutar om upphandling respektive anskaffning inom ramen för sitt verksamhetsområde och med de begränsningar som anges i dessa riktlinjer. Verksamheten har ansvar för att: Samråd sker i upphandlingsärenden med facklig organisation, skyddsombud eller annan berörd part. I samband med upphandling ska det fastslås vem som är besluts- respektive avtalsansvarig. Vid upphandling i samarbete med ekonomienheten ska berörd förvaltning beskriva krav, kriterier, funktion och annan information som är relevant för upphandlingen. Medverka i upphandlingar med sak- och ämneskunniga referenspersoner. Se till att resurser finns tillgängliga för avtalsuppföljning i samarbete med ekonomienheten. Kontrollera att leveranser och fakturering är i enlighet med ingångna avtal. Återkommande och/-eller väsentliga avvikelser som inte kan avhjälpas efter att beställare har kontaktat berörd leverantör, ska förmedlas till ekonomienheten. 7. Inköp, avrop och direktupphandling Inköpsprocessen innefattar planering, upphandling, avrop, leverans, fakturahantering och uppföljning. Anskaffning av varor och tjänster ska i första hand ske genom avrop från upphandlade ramavtal. Om avtal saknas ska ny upphandling göras alternativt om värdet understiger gällande direktupphandlingsgräns, ska förvaltningen genomföra en direktupphandling enligt de rutiner som framgår nedan. 7.1 Direktupphandling Direktupphandling är upphandling utan krav på anbud i viss form och regleras i Lag om offentlig upphandling samt i kommunens riktlinjer för direktupphandling. Enligt lagstiftning om upphandling gäller att direktupphandling får användas: Om kontraktets värde understiger gränsen för direktupphandling (28% de sk tröskelvärdet f.n 586 907 kr) av varor och tjänster. I tillämplig omfattning i de fall förutsättningar för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda. Om det finns synnerliga skäl. 7.2 Habo kommuns riktlinjer för direktupphandling Riktlinjerna syftar till att säkerställa att de konkurrensmöjligheter som finns utnyttjas vid direktupphandlingar. 7.2.1 Allmänt Behovet av direktupphandlingar gäller främst situationer där ramavtal saknas för en specifik vara eller tjänst. Direktupphandling får användas om avtalets värde understiger gällande lagstadgat gränsvärden för direktupphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Aktuella gränsvärdena redovisas på kommunens hemsida (sök:upphandling). Avtalets värde beräknas inklusive eventuella optionsoch förlängningsklausuler genom att samtliga direktupphandlingar av samma slag som genomförts, eller kommer att genomföras, inom kommunen under räkenskapsåret summeras. En analys av verksamhetens behov är nödvändig för att avgöra om köp av vara eller tjänst är ett engångsköp eller ett återkommande behov. Direktupphandling lämpar sig företrädesvis för engångsköp medan återkommande behov bör tillgodoses genom upphandlade ramavtal. För att uppnå tillfredställande konkurrens ska köparen inhämta prisuppgifter från minst tre leverantörer vid inköp uppgående till belopp motsvarande dokumentationsplikt (f.n. 100 000 kr) alternativt annonseras publikt i Direktupphandlingssystemet eller Upphandlingssystemet. Det är ekonomiskt fördelaktigt att konkurrensutsätta de flesta direktupphandlingar från 25 000 kr sett till förhållandet mellan besparing och nedlagd tid för konkurrensutsättningen. Direktupphandlingar bör därför konkurrensutsättas om värdet av det enskilda köpet är 25 000 kr eller mer. 7.2.2 Dokumentationsplikt Enligt lagen om offentlig upphandling föreligger dokumentationsplikt för direktupphandlingar som

överstiger bestämt värde (f.n. 100 000 kr). Härmed gäller att den som använder direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen. Dokumentationsplikten omfattar följande uppgifter: Den upphandlande myndighetens eller enhetens namn och organisationsnummer, föremålet för direktupphandlingen. Hur konkurrensen togs till vara (annonsering eller tillkännagivande på myndighetens hemsida) vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelades kontraktet (och organisationsnummer) och det viktigaste skälet för tilldelningen, avtalets (uppskattade) värde samt tidpunkten för kontraktets genomförande eller kontraktets löptid. Habo kommun tillhandahåller IT-stöd för direktupphandlingar. Systemet uppfyller kraven på dokumentation och ger vägledning i generella villkor mm. Direktupphandlingsmodulen ska användas för direktupphandlingar över 100 000 kr och finns tillgänglig via kommunens intranät och inloggningsuppgifter tillhandahålls av upphandlingsgruppen på ekonomiförvaltningen. Direktupphandlinsmodulen underlättar samordning och kontroll av den upphandlande myndighetens direktupphandlingar och gör det möjligt för kommunen att kontrollera och styrka att upphandlingsreglerna följs. Denna uppföljning sker årsvis av ekonomienheten. 8. Affärsetiskt förhållningssätt Företrädare ska uppträda affärsetiskt och opartiskt. Kommunen ska samarbeta med leverantörer som likaledes har god affärsetik, följer lagar och förordningar, fullgör sina skyldigheter gentemot samhället, inte diskriminerar någon på grund av kön, etnisk härkomst, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 8.2 Mutor Hänvisning till gällande lagstiftning inom området. 8.3 Ekonomisk brottslighet Kommunen ska vidta erforderliga åtgärder för att så långt som är möjligt säkerställa att kommunen enbart anlitar seriösa företag som sköter sina sociala åtaganden och anlitar arbetskraft enligt gällande branschvillkor. För underentreprenörer i alla led ska samma villkor gälla som för huvudentreprenör. I samband med kvalificering av anbudsgivare ska kontroll ske av F-skattsedel, moms- och arbetsgivarregistrering, skatteskulder. Kontroll kan även ske fortlöpande under avtalsperioden. 9. Offentlighet och sekretess I tryckfrihetsförordningen föreskrivs bl.a. att var och en ska ha rätt att ta del av uppgifter i allmänna handlingar hos myndigheten med de begränsningar som följer av sekretesslagen. Om någon begär att få ta del av handlingar är den upphandlande enheten skyldig att skyndsamt ta ställning till begäran och göra en sekretessprövning av uppgifterna i handlingarna. Beslut att inte lämna ut handling fattas på delegation. Beslutet kan överklagas till Kammarrätten. Anbudsansökningar, anbud och utvärderingsprotokoll omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande enheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller anbuden dessförinnan offentliggjorts. D.v.s. information om anbudsansökningar och anbud får före denna tidpunkt inte i något fall lämnas ut till någon annan än den som lämnat ansökan eller anbudet. Huvudprincipen är att samtliga handlingar är offentliga efter beslut om tilldelning av upphandlingskontrakt. Eventuellt önskemål från anbudsgivare att hela eller delar av anbudet ska sekretessbeläggas prövas mot bestämmelser i sekretesslagstiftningen. 8.1 Antidiskriminering I syfte att säkerställa att kommunens leverantörer vid utförandet följer gällande diskrimineringslagstiftning, bör en antidiskrimineringsklausul finnas som ett särskilt kontraktsvillkor i kommunens ramavtal och kontrakt.

Bilaga Riktlinjer direktupphandling Finns ramavtal på produkten som ska upphandlas används dessa. Följande beloppsgränser gäller för direktupphandling i Habo kommun. generellt inte ändras. Nedan finns länk för inloggning i Direktupphandlingssystemet, behörighet erhålls utifrån begäran från chef av ekonomienheten. https://direktupphandling.tendsign.com Viktigt att tänka på att det alltid är kommunens sammantagna inköp av varje kategori som räknas samman. 0 25 000 kr bör ett affärsmässigt övervägande göras om fler än en leverantör bör tillfrågas 25 001 kr 50 000 kr begär anbud från minst 2 leverantörer 50 001 kr 100 000 kr begär anbud från minst 3 leverantörer, om tre presumtiva leverantörer inte finns ska upphandlingen annonseras. 100 001 kr 250 000 kr upphandlingen ska göras i direktupphandlingssystemet. Begär anbud från minst 3 leverantörer, annars ska upphandlingen annonseras. Om anskaffningen uppgår till ett belopp överstigande 250 000 men under direktupphandlingsgränsen 28% av tröskelvärde (f.n 586 907 kr) ska alltid kommunens Upphandlingsansvariga kontaktas och upphandlingen annonseras. De krav som finns på den produkt det finns behov av ska beskrivas. Tänk på att kraven ska var proportionella och kunna uppfyllas av flera leverantörer. Det är förbjudet att beskriva produkten på ett sådant sätt att konkurrensen minskar eller uteblir. Skriv i underlag vilka bevis eller beskrivningar du vill ha in från leverantören exempelvis Produktblad eller tekniska manualer. Ange krav på leveranstid, eventuell frakt samt garantitider. Använd gärna de mallar som finns. Anges inte vad som är viktigt och vad du kommer att bedöma vid val av leverantör är det lägsta pris som gäller. Avtalsvillkoren är fasta för Habo kommun och ska

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2019-06-13 138 Dnr KS19/142 88 Avsägelse och fyllnadsval till barnoch utbildningsnämnden Beslut Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen från Amela Johansson (S) och beslutar att för återstående tid av mandatperioden fram till den 31 december 2022 till ny ledamot i barnoch utbildningsnämnden utse Eva- Lis Svensson, Lundgatan 189, 566 33 Habo. Ärendebeskrivning Amela Johansson har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i barnoch utbildningsnämnden, varför en ny ledamot ska väljas. Beslutet skickas till: Amela Johansson Eva-Lis Svensson HR-administratör Barn- och utbildningsnämnden Justeras Expedierats