Huvudtitel 32 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Maximibeloppet av räntegottgörelsen för skyddsupplagringslån enligt 4 lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977) är 5 %. Nya skyddsupplagringslån får 2003 godkännas till ett belopp av högst 8 409 000 euro. Upplagringsunderstöd enligt 7 lagen om skyddsupplag (970/1982) får 2003 beviljas till ett belopp av högst 34 000 euro. F ö r k l a r i n g : Tillsammans med alla enheter inom förvaltningsområdet uppnår handels- och industriministeriet regeringens näringspolitiska mål. Näringspolitiken påverkar i synnerhet kvaliteten på företagens verksamhetsmiljö. Till de viktigaste utmaningarna för den nya ekonomin hör att utveckla i synnerhet kunnande och teknologi, vilka syftar till att förbättra företagens konkurrenskraft. Den pågående regionala förändringen understryker den regionala näringspolitikens betydelse. Dessutom tillför den snabbt åldrande arbetskraften sin dimension till utmaningen. När de ekonomiska strukturerna förändras intar företagens och arbetstagarnas beredskap att utnyttja de nya möjligheterna en allt viktigare roll. I mars 2001 överlämnades den nationella klimatstrategin till riksdagen i form av en redogörelse. Strategin syftar till att uppfylla de åtaganden om minskade växthusgasutsläpp som uppställts för Finland. En central utgångspunkt är att energianvändningen effektiveras betydligt och att användningen av förnybara energikällor ökas avsevärt. Avgöranden som gäller eltillförseln spelar också en betydande roll vid minskandet av utsläppen. Genom teknologipolitiken utvecklas innovationsmiljön, som gör det möjligt att förbättra näringsverksamhetens konkurrenskraft på lång sikt. Arbetet för att göra näringsstrukturen mångsidigare fortgår genom att utnyttjandet av forskningsrön effektiveras och genom att möjligheterna att grunda nya företag och tillväxtmöjligheterna för nya företag förbättras. Ministeriet förstärker arbetet för utvärdering av effekterna av teknologipolitiken och teknologifinansieringen. Vid främjande av företagsamhet fästs avseende vid kvaliteten i fråga om företagens verksamhetsmiljö, skapandet av en atmosfär som gynnar företagsamhet, säkerställandet av tillträdet till marknaden och främjandet av tillväxten för företag i det inledande skedet. Staten driver en aktiv och pragmatisk ägarpolitik och strävar efter att sköta sitt bolagsägande så yrkeskunnigt som möjligt. Statsägda bolag bör vara effektiva och lönsamma. Målet är att statens placeringar skall ge god avkastning och stiga i värde samt att bolagen skall bli intressanta även för privatinvesterare. Utvecklandet av corporate governance, dvs. god förvaltningssed, vid statsbolagen och statliga intressebolag spelar en central roll när det gäller att driva ministeriets ägarpolitik. Genom att främja internationaliseringen tryggas Finlands intressen på den globala marknaden. Åtgärder som stöder export och internationalisering riktas i enlighet med rekommendationerna i det betänkande som färdigställts om detta. Inom konsument- och konkurrenspolitiken går man in för att öka konsumenternas välfärd och främja utformningen av en effektivt fungerande och sund produkt- och servicemarknad. En central förutsättning för bedrivandet av näringsverksamhet är att tillträdet till marknaderna är fritt och opartiskt. De viktigaste resultatmålen inom förvaltningsområdet för 2003 är att näringspolitiken avhjälper brister i verksamheten på marknaden och påverkar i synnerhet kvaliteten i fråga om företagens verksamhetsmiljö att teknologipolitiken förstärker en utveckling av innovationsmiljön att energipolitiken stöder genomförandet av den nationella klimatstrategin att regionernas egna styrkor utnyttjas inom den regionala näringspolitiken att konsumenternas ställning i samhället och på nyttighetsmarknaderna förstärks att konkurrensen på marknaderna är sund och fungerande. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Resultatmålen uppföljs enligt uppställda värderingskriterier. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 År 2003 budgetprop. 1000 Ändring 2002 2003 1000 % 10. Förvaltning 113 926 111 791 171 324 59 533 53 20. Teknologipolitik 489 404 500 940 494 140-6 800-1 30. Företagspolitik 160 913 168 563 204 258 35 695 21 40. Konsument- och konkurrenspolitik 14 711 15 698 17 283 1 585 10 50. Internationaliseringspolitik 57 636 57 127 57 842 715 1 60. Energipolitik 20 245 19 864 22 873 3 009 15 70. Ägarpolitik 61 389 1 382 7 942 6 560 475 Sammanlagt 918 224 875 365 975 662 100 297 11 Det totala antalet anställda 6 700 6 740 6 700 10. Förvaltning F ö r k l a r i n g : Handels- och industriministeriet svarar som sakkunnigorganisation i näringspolitik för att företagen har konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för en fungerande marknad, en tillräcklig och förmånlig energitillförsel och en hög kunskapsnivå samt för tryggandet av medborgarnas ställning på marknaden och för en god skötsel av statens företagsinnehav. Ministeriets strategi, som fortgående hålls à jour med tiden, utgör utgångspunkt för resultatstyrningen och utvärderingen av den samhälleliga effektfullheten inom förvaltningsområdet. Arbetskrafts- och näringscentralerna är i enlighet med sin verksamhetsidé statliga utvecklings- och servicecentraler som svarar på näringarnas, arbetsmarknadens och landsbygdens föränderliga behov inom sitt område. TE-centralernas gemensamma strategiska mål är att år 2003 i fråga om sysselsättningsgraden uppnå en nivå på närmare 70 % samt att höja sysselsättningsgraden inom alla TE-centralers områden nå en hållbar ekonomisk tillväxt i Finland och inom respektive TE-centrals område utforma en balanserad regionstruktur och utveckla livskraften i fråga om landsbygden i Finland och inom respektive TE-centrals område. TE-centralerna utvecklar sin verksamhet som självständiga ämbetsverk som utnyttjar de regionala styrkorna. Utvecklingen av tillgången på tjänster i de ekonomiska regionerna och på det lokala planet fortgår. Utvecklingen av teknologin är en av de viktigaste metoderna för att förbättra regionernas konkurrenskraft. Handels- och industriministeriet svarar för den allmänna administrativa styrningen av centralerna. När TE-centralerna sköter uppgifter som hör till olika förvaltningsområden styrs de av vederbörande ministerier (HIM, JSM och AM) samt av Teknologiska utvecklingscentralen. Resultatmål för landsbygdsavdelningarna och arbetskraftsavdelningarna presenteras också under huvudtitlarna för jord- och skogsbruksministeriets och arbetsministeriets förvaltningsområden. Anslagen under kapitlet Förvaltning fördelar sig på följande sätt (1 000 euro): år 2001 bokslut år 2002 ordinarie budget år 2003 budgetprop. 19. Mervärdesskatteutgifter inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) - - 61 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
21. Handels- och industriministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 22 219 22 362 22 565 22. Arbetskrafts- och näringscentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 66 531 68 555 68 797 24. Forsknings- och utredningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 6 728 5 628 4 628 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) 6 712 7 633 7 200 92. Ersättning till statens kärnavfallshanteringsfond (förslagsanslag) 7 022 7 603 7 124 95. Jordägarnas andel av gamla utmålsavgifter (förslagsanslag) 9 10 10 (97.) Kontoavskrivningar (fast anslag) 349 - - (99.) Skadeersättningar (förslagsanslag) 4 357 - - Sammanlagt 113 926 111 791 171 324 19. Mervärdesskatteutgifter inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 61 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt skattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från momet 28.81.(23). 2003 budget 61 000 000 21. Handels- och industriministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 22 565 000 euro. Av anslaget får högst 17 000 euro användas för ett pris för publicering av konsumentinformation. Anslaget får också användas för ersättning till Försörjningsberedskapscentralen för utgifter för försvarsekonomiska planeringskomissionen. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 13 000 euro som överföring till moment 24.99.23. I samband med beredningen av budgetpropositionen har följande resultatmål preliminärt uppställts för ministeriets verksamhet år 2003: Ministeriets beslutsfattande och påverkan baserar sig på näringspolitisk sakkunskap och ett nätverksbaserat verksamhetssätt. De förfaranden som beskriver resultatet inom ministeriets förvaltningsområde och utvärderingsmetoderna förbättras. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 23 057 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 156 000 Övriga omkostnader 22 901 000 Bruttoinkomster 492 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 432 000 offentligrättsliga prestationer 402 000 övriga prestationer 30 000 Övriga inkomster 60 000 Nettoutgifter 22 565 000 2003 budget 22 565 000 2002 budget 22 362 000 2002 tilläggsb. 174 000 2001 bokslut 22 219 307 22. Arbetskrafts- och näringscentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 68 797 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av centralerna för Europainformation och av Teknologiska utvecklingscentralens uppgifter av projekt- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
natur. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för de tjänster som arbetskrafts- och näringscentralernas företagsavdelningar ordnar för utvecklande av små och medelstora företag, för rådgivnings- och informationstjänster till små och medelstora företag samt för utvecklande av dessa tjänster. Anslaget får även användas till köp av sakkunnigtjänster för företagsrådgivning och till köp av tjänster som hänför sig till utbildning av personal som arbetar med företagsrådgivning samt till betalning av utgifter för skötseln av fastigheter som staten besitter i enlighet med lagen om renskötsellägenheter, naturnäringslagen, skoltlagen och den lagstiftning som föregått lagen om gårdsbruksenheter. Av anslaget har 1 682 000 euro reserverats för utvecklingstjänster för små och medelstora företag. Av anslaget får högst 3 860 000 euro användas för att sänka avgifterna för avgiftsbelagda rådgivnings-, utbildnings- och konsulttjänster samt andra utvecklingstjänster. Vid nettobudgeteringen beaktas såsom inkomster inkomsterna av avgiftsbelagda utvecklingstjänster. F ö r k l a r i n g : En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Såsom nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten har beaktats inkomsterna från HIM Bransch-Infomedia, inkomster av publikationsverksamheten samt inkomster av sakkunnigtjänster, vilka baserar sig på HIM:s förordning (16/2001). Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 322 000 euro som överföring av tio årsverken från moment 31.24.21, samt 90 000 euro för utgifter för inledandet av projektet gällande ekonomiska regioner och såsom avdrag 67 000 euro som överföring av två årsverken till moment 30.01.21. I samband med beredningen av budgeten har de styrande ministerierna (handels- och industriministeriet, jordoch skogsbruksministeriet, arbetsministeriet) preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetskrafts- och näringscentralerna 2003: att främja företagsamhet och etablering av företag att främja verksamma företags tillväxt och internationella konkurrenskraft att utveckla ett regionalt innovationssystem att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och att arbetstagarna fortsätter i arbetet att förbättra jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet, att förbättra renligheten och trivseln i regionerna samt deras dragningskraft att besätta arbetsplatserna på ett högklassigt sätt att påskynda sysselsättningen samt att förebygga utslagning och främja delaktighet. Servicemål: att höja den nytta som kunderna upplever i fråga om tjänsterna och att identifiera kundernas behov bättre än tidigare att förbättra tillgången och ett aktivt utbud på tjänster samt att främja kundtillfredsställelsen genom att utveckla tjänsternas kvalitet. Verksamhetsanslaget fördelas på olika objekt och områdesvis utgående från en plan som godkänts av handelsoch industriministeriet, arbetsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Utvecklingstjänster för små och medelstora företag För konkurrenskraftig regional näringsverksamhet förutsätts satsningar på att förbättra kunnandet. Genom ett på det strategiska arbetet för utvecklingstjänster för små och medelstora företag baserat utbud på rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingstjänster svarar man på kundernas behov och strävar efter att avhjälpa brister i verksamheten på marknaden i fråga om efterfrågan och utbudet på utvecklingstjänster. Utbudets täckning säkerställs genom samarbete med andra organisationer som tillhandahåller motsvarande tjänster för små och medelstora företag. Prioritetsområdena i fråga om utvecklingstjänsterna för små och medelstora företag utgörs 2003 av främjande av företagsamhet och nyetablering, utvecklande av företagsledningsförmågan hos personer i ledande ställning och nyckelpersoner i företag, främjande av marknadsföringsoch internationaliseringsberedskapen samt stödjande av generationsväxlingar i företagen. I verksamheten betonas även bildandet av företagsnätverk samt ökat utnyttjande av ny teknologi och datateknik i små och medelstora företag. Dessutom effektiveras serviceutbudet på utvecklingstjänster i de ekonomiska regionerna och på det regionala planet. Med hjälp av utvecklingstjänsterna fortsätter man också det praktiska genomförandet av åtgärder som inletts inom ramen för det riksomfattande företagarprojektet. I avgifter som uppbärs av dem som deltar i utvecklingsåtgärderna beräknas 774 000 euro inflyta under moment 12.32.10. Avgifterna för avgiftsbelagda produkter bildar tillsammans minst en sjättedel av det totala belopp som i Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
statsbudgeten för varje år anvisas för utgifterna för produktion och utveckling av åtgärderna (HIM:s förordning 16/2001). Nettoutgifterna beräknas fördela sig på följande sätt: TE-centralernas gemensamma utgifter och ledning 8 220 000 Företagsavdelningarna 15 730 400 Landsbygdsavdelningarna 25 197 200 Arbetskraftsavdelningarna 17 967 400 Utvecklingstjänster för små och medelstora företag 1 682 000 Sammanlagt 68 797 000 Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 69 235 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 243 000 Övriga omkostnader 68 992 000 Bruttoinkomster 438 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 184 000 Övriga inkomster 254 000 Nettoutgifter 68 797 000 2003 budget 68 797 000 2002 budget 68 555 000 2001 bokslut 66 530 603 24. Forsknings- och utredningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 628 000 euro. Anslaget får användas till forsknings- och utredningsprojekt som stöder handels- och industriministeriets strategiska beredning och beslutsfattande. Anslaget får även användas till utredningar och forskning som stöder övervakningen av kärnenergiområdet, utvecklandet av den tekniska infrastrukturen och säkerheten samt kvaliteten, internationellt teknisk-ekonomiskt samarbete samt till projekt som bereds och genomförs i samarbete med internationella organisationer, finansiella institut och andra samarbetsorganisationer. Dessutom får anslaget användas till genomförande av sådana forsknings- och utredningsprojekt som EU godkänner och som inte finansieras med medel ur strukturfonderna och till uppgörande av offerter i anslutning till dem. Anslaget får användas till betalning av löne- och arvodesutgifter som föranleds av ovan nämnda uppgifter, till utgifter för anskaffning av utrustning och program samt till andra motsvarande utgifter för nämnda funktioner. Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst 24 årsverken. F ö r k l a r i n g : I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för forsknings- och utredningsverksamheten 2003: Den kunskapsbas som behövs för det strategiska beslutsfattandet och för den näringspolitiska planeringen förstärks. Uppnåendet av de mål som ställts för ministeriets resultatområden stöds med hjälp av undersökningar, utredningar och utvärderingar samt med metoder inom det internationella samarbetet. Anslaget används till forsknings- och utvecklingsverksamhet som hänför sig till bl.a. internationalisering konsument- och konkurrenspolitik utvecklande av verksamhetsbetingelserna för konkurrenskraften samt närings- och företagsverksamheten och främjande av företagandet genomförande av ett forskningsprogram som behandlar växelverkan mellan teknologi, näringsliv och samhälle samt utvecklande av verksamhet som hänför sig till utvärdering av prognoser och effekter innovationsverksamhet, teknisk säkerhet och kvalitetsutveckling energi- och klimatpolitik forskningsprogram som stöder övervakningen av kärnsäkerheten och kärnavfallshanteringen genomförande av projekt som godkänts av ministeriets förvaltningsområde utvärderingar som gäller ministeriets förvaltningsområde samt utvärdering av effekterna inom uppgiftsområdena och av programmen för företagsstöd. 2003 budget 4 628 000 2002 budget 5 628 000 2001 bokslut 6 727 517 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) Under momentet beviljas 7 200 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer samt till betalning av utgifter som föranleds av internationellt samarbete. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget används på följande sätt: Nordiskt forskningssamarbete inom kärnsäkerhetsområdet 300 000 Medlemsavgifter till FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) 600 000 Medlemsavgift till Internationella Atomenergiorganet (IAEA) 1 170 000 Avgifter och finansiella bidrag i anslutning till verksamheten vid OECD:s organisationer på energiområdet 747 000 Finlands andel till Internationella Atomenergiorganets (IAEA) fond för tekniskt bistånd och samarbete 430 000 Kostnaderna för sekretariatet för Europeiska energistadgan 44 000 Medlemsavgift till Europeiska rymdorganisationen (ESA) 2 200 000 Övriga medlemsavgifter till internationella organisationer och finansiella bidrag till OECD 352 000 Finansiella bidrag för samarbete till internationella finansiella institut, organisationer och samarbetsorganisationer 1 357 000 Sammanlagt 7 200 000 92. Ersättning till statens kärnavfallshanteringsfond (förslagsanslag) Under momentet beviljas 7 124 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt 52 kärnenergilagen (990/1987) till statens kärnavfallshanteringsfond. F ö r k l a r i n g : Med stöd av kärnenergilagen har medel i statens kärnavfallshanteringsfond periodvis överförts till statsverket åren 1989 1996 till den del de inte har lånats ut till avfallshanteringsskyldiga. Från ingången av 1997 lånar staten ut medel från fonden i stället för att göra överföringar från den. För de medel som överförts till statsverket skall till fonden årligen betalas en ersättning som till beloppet motsvarar räntan på de lån som kärnavfallshanteringsskyldiga beviljas ur fonden. Räntan är 4,157 % för tiden 1.1 2.4.2002 och 3,807 % för tiden 3.4 31.12.2002. 2003 budget 7 124 000 2002 budget 7 603 000 2001 bokslut 7 021 507 95. Jordägarnas andel av gamla utmålsavgifter (förslagsanslag) Under momentet beviljas 10 000 euro. Anslaget får användas till de andelar av försvarsavgifterna som på basis av gruvlagen (503/1965) skall betalas till jordägarna. 2003 budget 10 000 2002 budget 10 000 2001 bokslut 8 830 2003 budget 7 200 000 2002 budget 7 633 000 2001 bokslut 6 711 786 20. Teknologipolitik F ö r k l a r i n g : Målet för teknologipolitiken är att utveckla en innovationsmiljö där det är möjligt att ständigt förbättra näringsverksamhetens konkurrenskraft och välfärden i samhället. De centrala målen för verksamheten är en tillräcklig forsknings- och utvecklingsfinansiering, att innovationsmiljön är effektiv och bildar nätverk på det interna planet, ett internationellt samarbete som stöder konkurrenskraften, en välfungerande teknisk infrastruktur och ett säkerhetssystem samt kvalitetspolitiken. Arbetet för att göra näringsstrukturen mångsidigare fortgår genom att utnyttjandet av forskningsrön effektiveras och genom att möjligheterna att grunda nya företag och nya företags tillväxtmöjligheter förbättras. Konkurrenskraften och utvecklingsmöjligheterna för de nuvarande tillväxtbranscherna tryggas genom ombesörjande av bl.a. kontinuerlig förbättring av kunskapsbasen. Viktigt med tanke på den övergripande ekonomiska utvecklingen är också att förbättra de traditionella branschernas konkurrenskraft med hjälp av nya teknologier. Företagens verksamhetsbetingelser förbättras också genom utveckling av den tekniska säkerheten, kvaliteten samt grundläggande system som främjar handeln. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Den näringsstrukturella förändringen har förskjutit tyngdpunkten från fasta investeringar till immateriella investeringar. Internationella jämförelser visar att Finland drivit en framgångsrik vetenskaps- och teknologipolitik de senaste åren. För fortsatt gynnsam utveckling förutsätts att forskningen, det teknologiska kunnandet och utbildningen förstärks ytterligare. Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsverksamheten fortsättningsvis ökar i företagen. Den offentliga sektorn skall särskilt vinnlägga sig om förstärkning av den grundläggande kompetensen, utbildningen, en gynnsam innovationsmiljö och fortsatt intern utveckling av den. Genom offentliga FoU-insatser kan det säkerställas att de teknologiska grundkunskaper som behövs inom näringsverksamheten och det övriga samhället är tillräckliga. Avgörande för innovationsmiljöns effektivitet är dess förmåga att fungera som helhet. Därför förbättras samarbetet mellan de olika parterna i systemet ytterligare. Allt bättre och effektivare arbetssätt söks genom fortsatta utvärderingar av funktionerna inom teknologibranschen och organisationerna. Enheterna inom förvaltningsområdet utvärderar ständigt sin verksamhet och dess effekter. Strävan är att påvisa teknologiinvesteringarnas effekter för olika intressegrupper. De teknologipolitiska aktörerna gör ständigt framtidsprognoser för att vara beredda att reagera i enlighet med företagens och samhällets behov. En fungerande och effektiv nationell och regional innovationsmiljö säkerställer att Finland behåller sin internationella konkurrenskraft. Som ett väsentligt led till detta hänför sig utnyttjandet av europeiskt forsknings- och teknologisamarbete samt övrigt internationellt samarbete som stöder närings- och teknologipolitiken. Under moment 32.10.24 har reserverats anslag för teknologi-, säkerhets- och kvalitetspolitiska utredningar, för programmet ProAct som undersöker växelverkan mellan det teknologiska näringslivet och samhället samt för utvärderingar av hur innovationsmiljön fungerar och effekterna av den. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för teknologipolitikens resultatområde 2003: En målmedveten och långsiktig teknologipolitik stöder innovationsmiljöns utveckling och samarbetet mellan olika aktörer. Tillräcklig finansiering av de offentliga FoU-insatserna säkerställs. Förändringar och nya företeelser samt de möjligheter de tillhandahåller identifieras i ett tillräckligt tidigt skede. Resultaten av teknologiska prognoser utnyttjas vid utvecklandet av näringslivets konkurrensförmåga och tjänster avsedda för medborgare. Teknologiforskningen bidrar i sin tur till förståelse av innovationssystemets och innovationsprocessernas interna dynamik samt växelverkan mellan teknologin, näringsverksamheten och samhället. Utvecklingen av näringsverksamheten i regionerna baserar sig alltmer på kunnande och teknologi. I samarbete med inrättningarna inom förvaltningsområdet aktiveras regionerna till att utnyttja teknologi och kunnande. Med tanke på ett kommersiellt utnyttjande av forskningsresultaten fästs särskild uppmärksamhet vid teknologiöverföringen och eventuella hinder för företagsverksamhet i etableringsskedet. Det internationella samarbetet främjar uppnåendet av nationella teknologipolitiska mål samt genomförandet av EU:s forsknings- och teknologipolitik. Samarbetet med världens ledande teknologiländer och andra teknologiska marknadsområden som är viktiga för finländarna utökas. Den tekniska säkerheten och kvalitetspolitiken förstärker verksamhetsbetingelserna inom näringslivet och den internationella konkurrenskraften. Revideringen av den tekniska infrastrukturen samt tillförlitlighet och säkerhetssystemen fortgår. Tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet gör ministeriet prognoser och analyser som hänför sig till de teknologiska utvecklingsmöjligheterna, utvecklar teknologipolitiska verktyg enligt näringslivets och samhällets behov samt vidtar teknologipolitiska åtgärder. Utöver av ministeriet uppfylls de resultatmål som ställts för teknologipolitiken även av följande enheter och avtalssammanslutningar inom förvaltningsområdet: Geologiska forskningscentralen, Statens tekniska forskningscentral, Säkerhetsteknikcentralen, Konsumentforskningscentralen, Mätteknikcentralen, Teknologiska utvecklingscentralen samt Uppfinningsstiftelsen, Finlands Standardiseringsförbund och Laatukeskus/Finlands Kvalitetsförening rf. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
De teknologipolitiska målen säkerställs genom fortsatt utveckling av resultatstyrningen samt genom beställning av internationella utvärderingar av verksamheten i innovationsmiljön och aktörerna. Anslagen under kapitlet Teknologipolitik fördelar sig på följande sätt (1 000 euro): år 2001 bokslut år 2002 ordinarie budget år 2003 budgetprop. 21. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 37 274 37 850 37 595 22. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 62 601 64 095 63 138 23. Säkerhetsteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 9 232 9 408 9 314 24. Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 715 1 765 1 740 25. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 783 3 866 5 063 26. Teknologiska utvecklingscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 23 581 24 051 23 983 27. Teknologisk forskningsverksamhet (förslagsanslag) 135 427 133 885 134 857 28. Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet (reservationsanslag 2 år) 10 091 11 996 11 996 40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag) 132 642 135 317 130 457 41. Främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamheten 6 156 5 656 5 806 (reservationsanslag 3 år) 70. Geologiska forskningscentralens fartygsanskaffning (förslagsanslag) - 253 336 83. Lån för teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag) 66 903 72 798 69 855 Sammanlagt 489 404 500 940 494 140 21. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 37 595 000 euro. F ö r k l a r i n g : Geologiska forskningscentralen har till uppgift att producera och sprida geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att vara till nytta för samhället, intressegrupperna och framför allt för näringslivet. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen (GTK) 2003: Effektmålet för verksamheten är att på lång sikt säkerställa samhällets och näringslivets tillgång till de råvarutillgångar i marken som de behöver och en hållbar användning av dem, att främja minskningen av miljöolägenheter och att skapa förutsättningar för den industriella utvecklingen och sysselsättningen inom branschen. Forskningscentralens råvaruundersökningar riktas i enlighet med de strategiska prioriteringarna på basmetaller, guld, metaller i platinagruppen och på industrimineraler samt på kartläggning av torv-, marksubstans- och grundvattentillgångar. Forskningscentralen koncentrerar sig på råvaruprospektering som tillhandahåller grundläggande information och där målen uppställts utgående från Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
forskning och avbildning. Vid prospektering efter råvarutillgångar i marken exploateras samarbetsmodeller som baserar sig på extern finansiering. Den djupseismiska reflexionsmätningen fortgår som ett led i skuldkompensationsprogrammet mellan Finland och Ryssland. Den geologiska kartläggningens och forskningens andel i anslutning till markanvändnings- och miljöfrågor förstärks. Inom miljösektorn försöker forskningscentralen med utgångspunkt i hållbar utveckling finna lösningar till de miljöproblem som samhället och kunderna har. Forskningscentralens roll som neutral sakkunnig i miljöfrågor som hänför sig till jordskorpan förstärks. Inom informationshanteringen har man som mål att ordna forskningscentralens informationsmaterial i lager för numerisk geologisk information. Förmedlingen av digitala produkter till intressegrupperna via datanätet effektiveras. Den internationella verksamheten genomförs genom forsknings- och utvecklingsverksamhet som främjar uppnåendet av målen för forskningscentralen samt genom utveckling av nya samarbetsformer och samarbetsnätverk. Det mångåriga projektet för ibruktagande av ett kvalitetssystem fortsätter ännu 2003. Målet för en enhetlig kvalitetspolitik är att säkerställa att verksamheten håller en hög nivå och är serviceinriktad. Den avgiftsbelagda verksamheten och den andel av den interna finansieringen av annan verksamhet som fås via samarbetsprojekt ökas. Målet för överskottet från den avgiftsbelagda verksamheten 2003 är 450 000 euro, dvs. 7 % av intäkterna. Som ett resultat av verksamheten vid Geologiska forskningscentralen säljer handels- och industriministeriet årligen i genomsnitt fem malm- eller industrimineraluppslag till inhemska och utländska företag. Som ett resultat av GTK:s prospekteringsprojekt gällande fyndigheter av naturstenråvara lokaliserades på 1990-talet mer än 100 fyndighetsuppslag, som legat till grund för 15 nya brytningsanläggningar för hårdsten. Forskningscentralen deltar också i forskning och ibruktagande av flera täljstensfyndigheter. Resultaten av GTK:s kartläggning av krossberg i Finland utgör en ekonomisk och hållbar grund för användningen av krossberg. Av den totala energin i Finland produceras 5 6 % med torv, genom GTK:s torvkartläggningar säkerställs energiverkens inhemska råvarureserv långt in i framtiden. De geofysikaliska forskningsmetoder som GTK utvecklat tillämpas förutom inom traditionella områden även bl.a. för att bedöma situationen i miljön. Det enda ackrediterade geolaboratoriet i Norden tillhandahåller analytiska tjänster för både forskningens och industrins behov. I kombination med mångsidigt kunnande tillhandahåller den kartläggningsinformation som insamlats och upprätthålls av GTK lösningar på bl.a. problem i anslutning till markanvändningen. Tabell med jämförelsetal för den avgiftsbelagda verksamheten: 2001 2002 2003 utfall 1) prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 6 861 6 391 6 559 (+20) (-7) (+3) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 4 521 4 743 4 837 (+11) (+5) (+2) Driftsåterstod (t ) 2 340 1 648 1 722 (+43) (-30) (+4) % av intäkterna 34 26 26 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt (t ) 1 532 1 223 1 232 (+23) (-20) (+1) Överskott (t ) 808 425 490 (+103) (-47) (+15) 1) Inom parentes förändringen i % jämfört med föregående år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
% av intäkterna 12 7 7 Intäkter i % av de totala kostnaderna 113 107 108 Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 46 004 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 4 837 000 Övriga omkostnader 41 167 000 Bruttoinkomster 8 409 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 6 559 000 Övriga inkomster 1 850 000 gemensamma projekt 1 520 000 övriga inkomster 330 000 Nettoutgifter 37 595 000 2003 budget 37 595 000 2002 budget 37 850 000 2001 bokslut 37 274 145 22. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 63 138 000 euro. Anslaget får även användas för betalning av utgifter för sådana forskningsprojekt som något annat statligt ämbetsverk finansierar i egenskap av uppdragsgivare. F ö r k l a r i n g : Statens tekniska forskningscentral (VTT) har till uppgift att genom att skapa och tillämpa teknologi aktivt öka näringslivets konkurrenskraft och samhällets välstånd. VTT:s verksamhet bildas av självoch samfinansierade projekt samt avgiftsbelagda uppdrag. VTT:s forsknings- och utvecklingsverksamhet omspänner hela innovationskedjan. Forskningscentralen deltar i utvecklandet av nya och konkurrenskraftigare produkter och tjänster för företagen, i utvecklandet av sådana anläggningar och produktionsprocesser för industri som är effektivare, säkrare och miljövänligare än de nuvarande samt i förstärkandet av företagens kunskapsunderlag och teknologiska kunnande. Forskningscentralens produktion för även med sig mer omfattande samhälleliga verkningar i anslutning till användningen av naturtillgångar, energiförbrukning och minskandet av miljöolägenheter samt utbildning, företagens tillväxt, uppkomsten av nya företag och sysselsättningen. Med anslaget täcks 28 % av VTT:s totala utgifter. Återstoden fås som externa inkomster. Forskningscentralen vidtar nationella teknologipolitiska åtgärder i enlighet med de mål som överenskommits med handels- och industriministeriet. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Statens tekniska forskningscentral 2003: Den vetenskapliga kunskaps- och informationsgrunden förstärks inom ramen för teknologibaserade strategiska forskningsprojekt och utnyttjas vid utvecklandet av nya praktiska tilllämpningar. Forskningscentralens kunnande utvecklas även så att man bättre än för närvarande behärskar näringslivets krav på att kombinera andra vetenskaper och annan ledning med teknologi. Den höga kunskapsnivån och arbetets kvalitet säkerställs med hjälp av internationella utvärderingar och förfrågningar om kundtillfredsställelse. Budgetfinansieringen riktas i första hand till nya teknologier och fördelas proportionellt främst mellan forskningsintensiva områden inom elektronik, datateknik och bioteknik samt till utmanande teknologiteman, t.ex. framtida dataöverföringsteknologier, smartprodukter och system, en ren värld samt trygghet och användningssäkerhet. Budgetfinansieringen används också till projekt som främjar konkurrenskraften och nybildning i anslutning till FoU-verksamhet inom traditionella industribranscher. Extra insatser inom forskningen gällande datateknik och elektronik riktas till utveckling av mikro- och nanoteknologi samt optoelektronik i Esbo och Uleåborg. Avsikten är att utveckla tredje generationens och framtida mobiltillämpningar samt nya möjligheter för programvaruaffärsverksamheten. Även metoder som ersätter den tredje generationen eller som lämpar sig för den mångteknologiska miljön efter den utvecklas. Utvecklingsarbetet utförs i samarbete med högskolor, universitetet och företag och övriga aktörer i regionen. I och med nya investeringar i lokaliteter och utrustning för elektronik i Esbo och Uleåborg blir det möjligt för små och medelstora företag att arbeta inom VTT:s forskningsmiljö i lokaler för försöksproduktion. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Den biotekniska forskningen inriktas på utveckling av biomolekyler, -processer samt bioinformatik och -analytik för process- och läkemedelsindustrin samt på forskningsintensiva små och medelstora företag inom biobranschen. I anslutning till detta utvidgas den biotekniska forskningen i Åbo med inriktning på det inledande skedet i läkemedelsutvecklingen. Tillämpningsmöjligheterna i fråga om en kombination av bioteknik och elektronik utreds. Ny teknologi tillämpas också inom produktutvecklingen av säkra och hälsosamma livsmedel. Inom energiforskningen utgörs insatsområdena av användningen av förnybara energiformer, särskilt trä och avfall, energibesparing, energins miljöverkningar och samhällsekonomiska verkningar samt främjande av export av energiteknologi och tekniskekonomiska analyser som stöder energipolitiken. VTT deltar i cirka 60 nationella teknologiprogram, av vilka två tredjedelar är Teknologiska utvecklingscentralens program och återstoden ministeriernas och Finlands Akademis program. Programmen tillhandahåller ny information och teknologi, som överförs till företagen redan under programmens gång. Tabell med jämförelsetal för verksamheten: Den internationella verksamheten förstärks i överensstämmelse med de forskningsmål och teknologibehov som näringslivet ställer. Ett väsentligt led i detta utgörs av utnyttjandet av europeiskt forsknings- och teknologisamarbete. VTT deltar i sammanlagt ca 500 offentliga internationella projekt, av vilka ca 65 % är EU-projekt. Deltagandet i EU:s nya sjätte ramprogram för forskning är aktivt. Samarbetet med i synnerhet de ledande teknologiländerna, USA och Japan, ökas. Bildandet av internationella nätverk effektiveras samtidigt som teknologiöverföringen och rörligheten för forskare ökas. Den internationella marknadsföringen utökas i fråga om några utvalda teknologitjänster. Utvecklingsåtgärderna ses som en ökning av intäkterna från den privata sektorn både i hemlandet och utomlands. Utnyttjandet av kunskap och kunnande för de behov som företagen och det övriga samhället har ökas. Informationen om forskningscentralens kunnande, om teknologins möjligheter samt om centralens forskningsresultat och deras verkningar effektiveras. Målet för antalet publikationer är ca 2 600, varav ca 15 % är internationella vetenskapliga publikationer. Cirka 160 nya anmälningar om uppfinningar görs, antalet nya patent rör sig kring 60 och 2 5 spin-off företag grundas. VTT har närmare 7 000 kunder, av vilka ca 55 % är små och medelstora företag. Av de externa intäkterna kommer ca 50 % från den inhemska privata sektorn, 35 % från den inhemska offentliga sektorn och 15 % från utlandet. Forskningscentralen främjar den regionala utvecklingen med ett aktivt serviceutbud och genom att bedriva samarbete med på området verksamma företag, yrkeshögskolor, arbetskrafts- och näringscentraler samt andra instanser som producerar eller utnyttjar informationen och kunnandet. Forskningscentralen ökar andelen sådana samarbetsformer som grundar sig på regionala styrkor och behov i syfte att effektivera serviceutbudet även till små och medelstora företag. Utöver huvudkontoren i Esbo, Uleåborg, Tammerfors och Jyväskylä har VTT verksamhet på flera orter, t.ex. Outokumpu, Villmanstrand, Nurmijärvi, Vasa, Åbo och Brahestad. Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av forskningscentralens verksamhet är minst 40 %. Den avgiftsbelagda verksamheten hålls kontinuerligt lönsam. Eventuella överskott används till att förstärka forskningsberedskapen. 2001 2002 2003 utfall 2) prognos uppskattning Kostnader (t ) 213 671 224 501 228 684 (0,4) (5,1) (1,9) Intäkter sammanlagt (t ) 148 348 156 046 165 546 (-0,8) (5,2) (6,1) Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 88 019 92 900 99 500 (3,9) (5,5) (7,1) 2) Inom parentes förändringen i % jämfört med föregående år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 53 006 58 800 62 975 Driftsåterstod (t ) 35 013 34 100 36 525 % av intäkterna 39,8 36,7 36,7 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt (t ) 30 742 34 100 36 525 Totalkostnader sammanlagt (t ) 83 748 92 900 99 500 Överskott (t ) 4 271 0 0 % av intäkterna 4,9 0 0 Intäkter i % av kostnaderna 105,1 100 100 Intäkter av den gemensamt finansierade avtalsforskningen och andra externa intäkter (t ) 60 329 63 146 66 046 (-6,9) (4,7) (4,6) Intäkter/kostnader, % 69 70 72 Intäkter/årsverken (t ) 53 54 57 Driftskapitalplaceringar (t ) 14 121 15 137 15 978 % av kostnaderna 6,6 6,7 7,0 Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 228 684 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 62 975 000 Övriga omkostnader 165 709 000 Bruttoinkomster 165 546 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 99 500 000 Övriga inkomster 66 046 000 Nettoutgifter 63 138 000 2003 budget 63 138 000 2002 budget 64 095 000 2001 bokslut 62 601 228 23. Säkerhetsteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 314 000 euro. Vid nettobudgeteringen beaktas de inkomster som fås av övriga projektparter genom gemensamma projekt för forskning och utveckling. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 70 000 euro som överföring från moment 35.99.26 för uppgifter i anslutning till övervakningen av ämnen som underminerar ozonskiktet. Säkerhetsteknikcentralen har till uppgift att övervaka och främja säkerheten i fråga om elapparater och utrustning, tryckkärl, industriell hantering och upplagring av hälsofarliga och miljöfarliga kemikalier, anordningar inom räddningsväsendet, explosiva varor, gruvor, CEmärkt byggnadscement och transport av farliga ämnen. Dessutom övervakar och främjar centralen tillförlitligheten i fråga om mätinstrument och ädelmetallarbeten samt anläggningarnas energieffektivitet. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare. Målet är att upprätthålla en internationellt sett hög säkerhetsnivå och att samtidigt främja rättvisa konkurrensförhållanden inom näringslivet. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Säkerhetsteknikcentralen 2003: Nivån på säkerhet och tillförlitlighet i fråga om produkter och anstalter är fortsättningsvis hög. På lång sikt är målet att minska andelen allvarliga brister i fråga om kravöverensstämmelse samt att minska antalet olycksfall och andelen allvarliga olycksfall. Mål för verksamheten 2003: att säkerställa att säkerhetskraven enligt författningarna iakttas på de platser som övervakas och att verksamhetssätten där är sådana att de stöder en säker funktion i fråga om anstalter och anläggningar att säkerställa att ombesörjandet av säkerhet och tillförlitlighet har beaktats i företagens verksamhetsprinciper och att övergripande primärkontroll av produkterna har utförts att förebygga och minska olyckor och risker till följd av felaktig användning och felaktiga beteenden; i synnerhet olycksfall inom processindustrin, elbränder och elektriska stötar samt olycksfall orsakade av gasol och fyrverkeripjäser. Näringslivets förutsättningar och medborgarnas möjligheter att identifiera, behärska och förebygga Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
säkerhetsrisker förbättras. Medborgarnas positiva inställning till säkerhet samt säker användning och tryggt underhåll i fråga om anordningar, anläggningar och anstalter ökas. Mål för verksamheten: att se till att verksamhetsidkarna har tillgång till tidsenlig information om författningsändringar och deras verkningar att rikta säkerhetskommunikationen samt utvecklings- och forskningsverksamheten till sådant som är mest problematiskt med tanke på konsumenternas säkerhet. Regelverket för sektorn är à jour med tiden, förpliktelserna samordnas rätt och den praxis och de förfaranden som hänför sig till tillämpningen av författningar är ändamålsenliga. Målet för verksamheten är att stöda de lokala myndigheterna i deras tillsynsverksamhet. I syfte att främja den tekniska säkerheten upprätthåller man ett nationellt och internationellt samarbetsnätverk. Mål för verksamheten: att upprätthålla och utnyttja goda kontakter med de nordiska motsvarande myndigheterna och aktivera det nordiska samarbetet till att stöda EU- och internationellt samarbete att öka samarbetet med myndigheterna på den inre marknaden i syfte att effektivera tillsynen. Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter, övriga omkostnader 9 330 000 Bruttoinkomster, övriga inkomster 16 000 Nettoutgifter 9 314 000 2003 budget 9 314 000 2002 budget 9 408 000 2001 bokslut 9 232 340 24. (32.40.22) Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 740 000 euro. F ö r k l a r i n g : Konsumentforskningscentralen producerar och förmedlar forskningsdata med vars hjälp man kan främja konsumenternas och hushållens välfärd och möjligheter att påverka, stärka samarbetet mellan konsumenterna och näringslivet och främja användarorienterad teknologi samt en hållbar ekonomisk utveckling och den nationella konkurrenskraften. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Konsumtentforskningscentralen 2003: Effektmål: Konsumentforskningscentralen stöder med hjälp av forskning informationsservice det teknologi-, konsument- och konkurrenspolitiska beslutsfattandet och deltar i genomförandet av det nationella konsumentpolitiska programmet. Forskningscentralen producerar forskningsdata för olika förvaltningsområden och myndigheterna om konsumenternas handlingssätt och uppfattningar gällande produkternas och tjänsternas kvalitet. Mål för verksamheten: Centrala kunskapsområden förstärks så att forskningscentralen är nationellt konkurrenskraftig och utvecklas till en internationellt känd forskningsanstalt. Forskningsdata produceras inom följande prioritetsområden: nya marknader och användarbehov utveckling av offentliga och privata tjänster till hushåll prisskillnader och konkurrenshänseende på marknaden, konsumenterna i en föränderlig livsmedelsekonomi samt förändringar i hushållens handlingssätt. Forskningscentralens informationsservice främjar utnyttjandet av resultaten från den nationella konsumentforskningen både med hjälp av elektronisk serviceproduktion och med nya informationsprodukter som utvecklats på basis av forskningsdata. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 2 605 500 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 8 000 Övriga omkostnader 2 597 500 Bruttoinkomster 865 500 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 10 000 Övriga inkomster (gemensamma projekt) 855 500 Nettoutgifter 1 740 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
2003 budget 1 740 000 2002 budget 1 765 000 2001 bokslut 1 714 508 25. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 5 063 000 euro. Anslaget får även användas till finansiering av forskningsprojekt som godkänts av EU. Anslaget får dessutom enligt lagen om måtttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) användas till omkostnader som föranleds av det allmänna verkställandet av det nationella mätnormalsystemet, styrning, utveckling och administrering av verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordnande av den nationella kalibreringsservicen samt främjande av mättekniken och ackrediteringen. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 247 000 euro som hyreskostnader och övriga kostnader för de nya lokaliteter och laboratorieutrymmen som färdigställs i Otnäs i Esbo 2003. Mätteknikcentralen har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos testnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mättekniken och i koordineringen av dessa. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Mätteknikcentralen 2003: Utvecklingen av verksamheten framskrider i enlighet med de strategiska riktlinjer som uppställts för den nationella mätnormal- och ackrediteringsverksamheten: kundernas kompetensnivå och konkurrenskraft förbättras målen i de internationella överenskommelserna gällande centralens verksamhetsområde uppnås i Finland samt den tekniska tillförlitligheten och säkerheten i anslutning till centralens ansvarsområde framskrider i Finland. Centralens utvecklings-, service- och forskningsverksamhet motsvarar i enlighet med de riktlinjer som fastställts dels den offentliga förvaltningens, dels marknadernas behov och uppfyller såväl de nationella som de internationella nivåkraven: utvecklingsverksamheten är högklassig, tillämpbar och inriktad på förändringar tjänster som tillför kunderna mervärde är tillgängliga och nåbara de metrologiska forskningsprogrammen framskrider enligt nationella prioriteter ledningen och verksamhetsprocesserna uppfyller de krav som ställts på verksamheten samt centralen blir mera känd. Centralens uppgifter, kunnande och förfaranden är ändamålsenliga och uppfyller de internationella kraven och överenskommelserna inom branschen: den medfinansiering som fås genom serviceverksamheten ökar personalens yrkeskunnighet och välbefinnande ombesörjs i enlighet med personalstrategin samt nya och innovativa modeller för verksamheten utvecklas. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 7 249 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 1 908 000 Övriga omkostnader 5 341 000 Bruttoinkomster, inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 2 186 000 offentligrättsliga prestationer 1 545 000 övriga prestationer 641 000 Nettoutgifter 5 063 000 2003 budget 5 063 000 2002 budget 3 866 000 2001 bokslut 3 782 546 26. Teknologiska utvecklingscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 23 983 000 euro. I nettobudgeteringen beaktas såsom inkomst inkomsterna från EU samt den medfinansiering som fås som inkomster av de övriga parterna i internationella och övriga gemensamma projekt som genomförs under Teknologiska utvecklingscentralens ansvar. Anslaget får även användas till utgifter för andra projekt som godkänts av EU än de som finansieras med medel från Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
strukturfonderna samt till kalkylerade fluktuationer i valutakurserna till följd av betalningsrörelser med utlandet. F ö r k l a r i n g : Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes) har till uppgift att med teknologiska medel främja industrins och servicenäringarnas konkurrenskraft. Verksamheten skall göra produktionsstrukturerna mångsidigare, öka produktionen och exporten, skapa en grund för sysselsättningen och välfärden i samhället samt påverka produktiviteten och en hållbar utveckling. Tekes effektivitet följer av att sakkunskap och teknologifinansiering riktas till sådana forsknings- och produktutvecklingsprojekt, vilka resulterar i betydande teknologiskt kunnande, internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och service och genom vilka den finska innovationsmiljön förstärks. Anslagen under momentet riktas särskilt till verksamhet genom vilken Tekes bereder och samordnar teknologiprogram av nationellt intresse aktiverar företag till utmanande, långsiktig och målmedveten forsknings- och utvecklingsverksamhet får i synnerhet små och medelstora företag att bilda nätverk med varandra, med stora företag, med forskningsanstalter, med universitet och högskolor regionalt, nationellt och internationellt utvecklar och förstärker olika former av internationellt samarbete vilka påskyndar internationaliseringen av företagen och forskningen reviderar i Finland till buds stående innovationstjänster och -finansiering i samarbete med regionala, nationella och internationella aktörer så att helheten tjänar behoven hos företag som bedriver innovationsverksamhet producerar ny information om teknologifinansieringens effektfullhet, förmedlar information om den samt utnyttjar den för att utveckla sin verksamhet informerar om den teknologiska utvecklingen och de möjligheter den för med sig förbättrar hanteringen av kunnande och kunskaper så att allt väsentligt kunnande och alla väsentliga kunskaper kan utnyttjas effektivt i syfte att åstadkomma effektfullhet i fråga om Tekes samt effektiverar sin verksamhet så att den i fråga om effekter, kvalitet och snabbhet motsvarar kundernas, ägarens och intressegruppernas förväntningar. Tekes bedriver sådan riksomfattande verksamhet att alla som ansöker om finansiering är jämställda oberoende av var de finns. Forskning och utveckling är långsiktig verksamhet där resultaten kan ses först efter flera år. Handels- och industriministeriet styr Tekes genom att uppställa mål för verksamheten på lång sikt. I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt preciserat de långsiktiga resultatmålen för 2003 som följer: Den nationella kunskapsgrunden förstärks inom de sektorer och viktiga kluster som är centrala med tanke på samhällsekonomins och samhällets framtid. Antalet företag som utvecklar och tillgodogör sig teknologi ökar och deras tillväxt är snabbare än för närvarande. Forsknings- och utvecklingsprojekten antar större utmaningar än tidigare och de planeras på lång sikt. Forsknings- och utvecklingsverksamheten ger kommersiellt potentiella resultat och strävan är att dessa resultat utnyttjas allt snabbare. Teknologipolitiken stöder utveckling på eget initiativ inom regionerna. De faktiska effekterna av teknologiinsatser kan påvisas, utnyttjas inom utvecklingen av Tekes verksamhet och förmedlas till olika målgrupper. Utöver detta moment står även anslagen under momenten 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40 och 32.20.83 till förfogande för Tekes för att målen skall nås. Enligt prognoserna kommer finansieringen av stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten i mer än 1 000 företag, av vilka största delen är små eller medelstora företag. På det hela taget beräknas att mer än 2 000 projekt skall finansieras genom fullmakterna. Totalt har projekten en sammanlagd volym på mer än 850 miljoner euro. Med den nuvarande takten beräknas volymen av forskningsoch utvecklingsverksamheten öka till 6,5 miljarder euro fram till 2003. Största delen av de projekt som finansieras genomförs i nätverk i samarbete med flera organisationer och närmare hälften omfattar internationellt samarbete. Forsknings- och utvecklingsverksamhet som finansieras med fullmakterna genomförs åren 2003 2006 och resultaten av produktutvecklingsprojekten kan helt och fullt ses i företagens affärsverksamhet först från och med 2008. Resultaten av forskningsprojekten utnyttjas inom företagens affärsverksamhet under en ännu längre tidsperiod. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.99. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter, övriga omkostnader 24 143 000 Bruttoinkomster 160 000 Finansiering från EU 84 000 Övriga inkomster 76 000 Nettoutgifter 23 983 000 2003 budget 23 983 000 2002 budget 24 051 000 2001 bokslut 23 580 620 27. Teknologisk forskningsverksamhet (förslagsanslag) Under momentet beviljas 134 857 000 euro. År 2003 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 135 709 000 euro. Fullmakten och anslaget får användas till sådan teknologisk forskning och utveckling som främjar uppkomsten och utvecklingen av teknologiska baskunskaper i forsknings-, utvecklings- och utbildningsorganisationer inom sådana områden som har ett centralt inflytande på näringslivets utveckling. Fullmakten och anslaget får användas till nationella och internationella program och projekt vid sådana forskningsanstalter, universitet och högskolor som omfattas av statens budgetekonomi samt till beredningen av internationella projekt klusterprojekt som genomförs i samarbete mellan myndigheterna och till annat samarbete deltagaravgifter inom ramen för internationellt samarbete samt till program och projekt, anläggningsleveranser, resekostnader för resor som görs för teknologiska utvecklingscentralens räkning av personer som inte är anställda vid centralen stöd för anskaffning av nyhetsprodukter till statliga och kommunala inrättningar och betalning av forskningsprojekt som godkänts av EU. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Avsikten är att fullmakten och anslaget används som följer (1 000 euro): Anslag Fullmakt Finansiering av offentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet 119 157 121 209 Programavgifter till Europeiska rymdorganisationen (ESA): obligatoriska och valfria program 15 700 14 500 Sammanlagt 134 857 135 709 Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (1 000 euro): 2003 2004 2005 2006 Förbindelser som ingåtts före 2003 61 574 12 797 5 611 2 674 Förbindelser 2003 73 283 43 427 10 857 8 142 Sammanlagt 134 857 56 224 16 468 10 816 Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2003 (nuvärde) till 131,6 miljoner euro. 2003 budget 134 857 000 2002 budget 133 885 000 2001 bokslut 135 426 694 28. Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 11 996 000 euro. Anslaget får användas till anskaffning av tjänster som främjar teknologiöverföring, utnyttjandet av teknologi och uppkomsten av nya affärsfunktioner samt till anskaffning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
av till projekt- och programverksamheten direkt anslutna beställda undersökningar, utredningar samt sakkunnig-, utvärderings- och informationstjänster. F ö r k l a r i n g : Anslaget används till förbättrandet av resultatet och effektiviteten i anslutning till projekt- och programverksamhet. Som direkt kompensation för utgifterna får Tekes bl.a. tjänster som komplement till den egna verksamheten. Dylika tjänster är: beställda undersökningar genom vilka Tekes får viktig information som kan utnyttjas av centralen själv och av andra utredningar och sakkunnigtjänster som behövs vid beredningen och koordineringen av teknologiprogram och projekt samt för åtgärder som syftar till att åstadkomma nya teknologiföretag och andra aktiveringsåtgärder utvärderingstjänster som används vid utvärderingen av programmen och verksamheten informationstjänster som gäller teknologiprogram och andra särskilda projekt som tjänar annan teknologiinformation. 2003 budget 11 996 000 2002 budget 11 996 000 2001 bokslut 10 091 276 40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag) Under momentet beviljas 130 457 000 euro. År 2003 får nya beslut om bidrag fattas till ett belopp av högst 151 687 000 euro. Bidrag får enligt statsunderstödslagen (688/2001), statsrådets beslut (461/1998) och EU-kommissionens förordning (EG 69/2001) gällande stöd av mindre betydelse beviljas företag och sammanslutningar för teknologisk forskning och utveckling som syftar till att utveckla produkter, tillverkningsprocesser och tjänster. Bidrag får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknologi samt att utveckla teknologier som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och hälsovård samt för företagsekonomiskt utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten. För kostnader som föranleds av yrkeshögskolors och kommunala organisationers forskningsprojekt samt av forskningsprojekt vid företag och sammanslutningar som inte strävar efter vinst kan med anledning av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. F ö r k l a r i n g : Med bidragen sporras företagen till sådana gemensamma teknologiprojekt och teknologiprogram som har som mål att påskynda utvecklingen och effektivera resursanvändningen samt att få såväl stora som små företag att tillgodogöra sig de möjligheter som teknologin för med sig. När bidragen beviljas beaktas i synnerhet hur krävande projektet är, om ny teknik kan utnyttjas i projektens inledande skeden, behoven att utveckla ny teknologiaffärsverksamhet samt de specialbehov som företag i det inledande skedet samt små och medelstora företag har. Bidrag beviljas i första hand för långsiktig forskning och utveckling samt för beredningen av projekt. Bidrag beviljas för företags och sammanslutningars forsknings- och produktutvecklingsprojekt samt teknologiprogram små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt för förhandsutredningar som gäller företags och sammanslutningars utvecklingsprojekt, för sakkunnigtjänster samt för beredning av projekt för utredningar om och sakkunnigtjänster vid nya teknologiföretag och affärsverksamheter samt för inledande av affärsverksamhet för forskningsprojekt som genomförs vid yrkeshögskolor och av kommunala organisationer för forskningsprojekt som genomförs av företag eller sammanslutningar som inte strävar efter vinst, i synnerhet teknologisk forskning för forskningsprojekt som EU godkänt. Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (1 000 euro): 2003 2004 2005 2006 2007- Förbindelser som ingåtts före 2003 116 635 67 105 27 167 7 166 852 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
Förbindelser 2003 13 822 49 834 42 317 29 132 16 582 Sammanlagt 130 457 116 939 69 484 36 298 17 434 Totalt uppgår statens kostnader för de bidrag som beviljas 2003 (nuvärde) till 138,7 miljoner euro. 2003 budget 130 457 000 2002 budget 135 317 000 2001 bokslut 132 641 817 41. Främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 5 806 000 euro. Anslaget får användas för främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet inom handelsoch industriministeriets verksamhetsområde och till förvaltningsutgifter som hänför sig till främjandet av dessa. För kostnader som åsamkas av stödjandet av uppfinningsverksamhet och för förvaltningsutgifter som åsamkas av främjandet av uppfinningsverksamheten kan på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas som allmän lag när bidrag beviljas. Om användningen av bidragen och om övervakningen av användningen bestäms genom beslut av ministeriet. F ö r k l a r i n g : Bidraget till uppfinningsverksamhet styrs till främjandet av uppfinningar och uppfinningsrikedom och till förvaltningsutgifter som verksamheten orsakar. Bidraget till standardiseringsverksamhet främjar olika instansers beredning av standarder. Bidraget till kvalitetsverksamhet riktas till främjandet av kvalitetsverksamhet och utvecklandet av övergripande kvalitetsledning. Handels- och industriministeriet uppställer för respektive sammanslutnings statsbidragsverksamhet mål som stöder ministeriets närings- och teknologipolitik och följer utvecklingen och effekterna av de resultat som åstadkommits genom resultatstyrning. Uppfinningsverksamhet Det teknologipolitiska målet är att genom utveckling av en innovationsmiljö skapa förutsättningar för livskraftig företagsverksamhet. Handels- och industriministeriet kanaliserar den inledande utvecklingen och främjandet av kommersialiseringen av privatpersoners och småföretagares uppfinningar via Keksintösäätiö. Till Keksintösäätiös uppgifter hör rådgivning, bedömning av uppfinningar, finansiering av skyddande, produktutveckling och marknadsföring av uppfinningar samt främjande av kommersialisering av uppfinningar. Stiftelsen svarar dessutom för allmänt främjande av uppfinningsrikedom genom att stöda riksomfattande och regionala uppfinningsorganisationer samt genom att delta i genomförandet av uppfinningstävlingar och gemensamma projekt. Stiftelsen främjar tillgången till uppfinningstjänster på lokal nivå genom att stödja verksamhetsbetingelserna för uppfinningsombudsmännen vid samtliga TEcentraler och för innovationsombudsmännen, som finns vid ett flertal universitet. Handels- och industriministeriet har uppställt följande långsiktiga mål för Keksintösäätiö: att den allmänna atmosfären är positiv för uppfinningsrikedom att privatpersoners och småföretagares förutsättningar att utveckla och dra nytta av sina uppfinningar är så goda som möjligt i hela landet att det är lett att få information om uppfinningarna att uppfinningsombudsmännen och innovationsombudsmännen får den information och det psykiska stöd de behöver samt att stiftelsens verksamhet är ekonomisk och effektiv och att stiftelsen fortsätter att utveckla sin verksamhet och personal. Främjande av standardiseringsverksamhet Finlands Standardiseringsförbund (SFS) deltar i internationellt tekniskt standardiseringsarbete och företräder Finland i internationella organisationer. Förbundet ser till att det i Finland utformas nationella standarder som svarar mot landets behov. Dessutom underhåller SFS datasystemet inom området och informerar om standarder. SFS driver också det nordiska miljömärkningssystemet och är behörigt organ för Europeiska gemenskapens miljömärkningssystem i Finland. Handels- och industriministeriet har kommit överens med SFS om skötseln av flera uppgiftshelheter. Främjande av kvalitetsverksamhet Kvalitetsverksamheten är viktig vid främjandet av näringslivets konkurrenskraft. Ministeriet skall främja industriell kvalitetsverksamhet samt bereda och stödja kvalitetsprojekt som stöder kvalitetspolitiskt beslutsfattande. Systemet med kvalitetspriser är ett viktigt verktyg för övergripande kvalitetsledning. Anslaget används för att utveckla och underhålla systemet. Ministeriet kommer Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18
årligen överens med Laatukeskus/Finlands Kvalitetsförening rf om konkreta uppgiftshelheter och mål. Anslaget beräknas fördela sig som följer: Uppfinningsverksamhet 3 976 000 Standardiseringsverksamhet 1 610 000 Kvalitetsverksamhet 220 000 Sammanlagt 5 806 000 Anslaget får användas till anskaffning av ett fartyg med behövlig utrustning för maringeologisk kartläggnings- och forskningsverksamhet som en gemensam anskaffning med marinens forskningsanstalt. Geologiska forskningsanstalten får 2003 ingå förbindelser för högst 341 000 euro gällande den obeställda delen i projekthelheten. F ö r k l a r i n g : Anskaffningsutgifterna för fartyget inklusive anskaffningen av forsknings- och mätinstrument inom projekthelheten uppgår för Geologiska forskningscentralens del till 841 000 euro. 2003 budget 5 806 000 2002 budget 5 656 000 2001 bokslut 6 155 678 70. Geologiska forskningscentralens fartygsanskaffning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 336 000 euro. Användningen av fullmakterna beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (1 000 euro): 2003 2004 2005 Förbindelser som ingåtts före 2003 100 100 47 Förbindelser 2003 236 68 37 Sammanlagt 336 168 84 2003 budget 336 000 2002 budget 253 000 83. Lån för teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag) Under momentet beviljas 69 855 000 euro. År 2003 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 75 890 000 euro, varav 44 016 000 euro som lån i form av främmande kapital och 31 874 000 euro som lån i form av eget kapital. Lån får beviljas enligt lagen om statens långivning och statsborgen (449/1988), statsrådets beslut (461/1998) och EU-kommissionens förordning (EG 69/2001) gällande stöd av mindre betydelse. Lån får beviljas företag och sammanslutningar antingen i form av främmande kapital (villkorslån) eller i form av eget kapital (kapitallån) för sådant teknologiskt utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklandet och förbättrandet av internationellt konkurrenskraftiga produkter, tillverkningsprocesser och tjänster. Lån får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknik och att utveckla teknologi som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och hälsovård samt för företagsekonomiskt utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Lån får främst beviljas små och medelstora företag för i första hand konkret riskfylld produktutveckling och produktprofilering. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till sådant resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har teknologiska utvecklingscentralen rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som bestäms genom statsrådets beslut (461/1998) förlänga låntagarens återbetalningstid eller att i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna av små och medelstora företag. I fråga om andra än små och medelstora företag kan detta förfarande tilllämpas endast av särskilt tungt vägande skäl. F ö r k l a r i n g : Finansiering beviljas: för företags och sammanslutningars forsknings- och utvecklingsprojekt samt teknologiprogram för inledande av nya teknologiföretag och affärsfunktioner små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19
som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt för utvecklande av och försök med högteknologiska produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format sådana kan genomföras vid en anläggning som kapitallån särskilt för sådana företag i det inledande skedet vars interna finansiering ännu är liten eller obefintlig. Villkoren för kapitallån bestäms enligt lagen om aktiebolag (145/1997). Användningen av bevillningsfullmakter beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (1 000 euro): 2003 2004 2005 2006 2007- Förbindelser som ingåtts före 2003 51 002 21 246 5 065 819 60 Förbindelser 2003 18 853 27 624 15 875 5 700 7 838 Sammanlagt 69 855 48 870 20 940 6 519 7 898 Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2003 (nuvärde) till 25,1 miljoner euro. 2003 budget 69 855 000 2002 budget 72 798 000 2001 bokslut 66 903 097 30. Företagspolitik F ö r k l a r i n g : Inom företagspolitiken går man in för att bearbeta företagens verksamhetsbetingelser så att möjligheterna att grunda företag och företagens tillväxtmöjligheter är goda jämfört med situationen i andra länder. Det viktigaste för att företagen skall förnyas är att de utsätts för konkurrens. Det är viktigt att marknaden fungerar smidigt. Företagspolitiken koncentrerar sig på sådan service och finansiering som inte annars finns att tillgå. Vid grundandet av företag står i synnerhet finansieringsmöjligheterna, kunskap om företagsverksamheten och smidiga administrativa förfaranden i nyckelposition. Företag som expanderar och internationaliseras behöver dessutom bl.a. garantier för att minska exportrisken. Med företagspolitiska medel stärks också en balanserad regional utveckling. De företagspolitiska medlen utgörs av investerings- och utvecklingsstöd, garantier, rådgivningstjänster och författningar. Företagspolitiken drivs i hög grad genom åtgärder av arbetskrafts- och näringscentralerna (TE-centralerna) och Finnvera Abp samt till vissa delar även av Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes) och Finlands Industriinvestering Ab. Företagsstöd och utvecklingsservice För konkurrenskraftig regional näringsverksamhet förutsätts satsningar på att höja kunnandet. Genom rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingstjänsterna för små och medelstora företag, vilka baserar sig på det strategiska arbetet gällande utvecklingsservicen, svarar man på kundernas behov och försöker undanröja brister i verksamheten på marknaden i fråga om utbudet och efterfrågan på utvecklingsservice. Tyngdpunkten i fråga om utvecklingsservicen ligger på främjande av företagsamhet och nyetablering, utvecklande av företagsledningsförmågan hos personalen vid små och medelstora företag, förbättrande av marknadsförings- och internationaliseringsberedskapen samt stödjande av generationsväxlingar inom företag. Inom verksamheten accentueras även bildandet av företagsnätverk samt en ökad användning av ny teknologi, särskilt kommunikationsteknologi, vid små och medelstora företag. Uppmärksamhet fästs vid främjandet av en kontrollerad tillväxt hos mikroföretag samt små och medelstora företag med tillväxtpotential och -vilja. Dessutom främjas utländska investeringar i Finland, förbättras förutsättningarna för näringsverksamhet och företagsverksamhet i små och medelstora företag samt stöds rådgivnings-, utbildnings- och annan utvecklingsverksamhet som bedrivs av sådana sammanslutningar som främjar företagsverksamheten samt utvecklingsprojekt i anslutning till denna verksamhet. Utbudet av utvecklingsservice i de ekonomiska regionerna och på det lokala planet effektiveras. Företagsstöd beviljas för sådana materiella och immateriella projekt av hög kvalitet där det uppskattas att stödet är av avsevärd betydelse för genomförande av projektet. Företagsstöd riktas särskilt till projekt som gynnar konkurrenskraften Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20