1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2014-03-28 Giltigt t.o.m.: 2016-03-28 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateter, (KAD) kvarliggande, insättande och handhavande enligt Ren metod - Innehåll 1. Syfte och omfattning... 2 2. Allmänt... 2 3. Ansvar och roller... 2 4. Beskrivning... 3 4.1. Dokumentation... 3 4.2. Innan katetersättning... 3 4.2.1. Indikationer... 3 4.2.2. Kateterval... 4 4.2.3. Förberedelse inför insättande av KAD... 4 4.3. Hygien... 4 4.4. Arbetsbeskrivning Ren metod... 4 4.4.1. Utrustning... 4 4.4.2. Gör så här gemensamt manligt/kvinnligt... 5 4.4.3. Gör så här - manlig patient... 5 4.4.4. Gör så här - kvinnlig patient... 5 4.4.5. Tips vid problem... 6 4.5. Fixering av KAD... 6 4.6. Byte av urinpåsar... 6 4.7. Blåsträning... 7 4.8. Blåssköljning... 7 4.9. Kateterdragning... 7 4.10. Utskrivning med kateter... 7 4.11. Komplikationer... 8 4.11.1. Infektion... 8 4.11.2. Kateterstopp... 8 4.11.3. Blåskramper... 8 4.11.4. Skador och obehag i urinröret... 8 4.11.5. Hematuri... 8 4.11.6. Läckage och trängningar... 8 4.12. Avvikelser... 9 5. Referenser... 9 6. Dokumentinformation... 9

Rutin 2(9) 1. Syfte och omfattning Denna rutin ska styra och säkerställa hanteringen av kvarliggande kateter (KAD) och därmed förebygga och minimera risken för komplikationer. Rutinen ska vara känd och följas av personal inom alla hälso och sjukvårdsverksamheter, Landstinget Gävleborg. Rutinen omfattar alla vuxna patienter med undantag för katetersättning på operationsavdelning där katetrar sätts sterilt. Barn har egen specifik rutin. 2. Allmänt Sedan 2008 driver Sveriges kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Kraven på hälso- och sjukvården har både skärpts och blivit tydligare i och med nya Patientsäkerhetslagen från 1/1 2011. En av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (VRI), är vårdrelaterade urinvägsinfektioner VUVI. KAD är enligt SKL den dominerande orsaken till VUVI och därför bör förebyggande åtgärder främst riktas mot att skärpa indikationerna för användhet av KAD samt att begränsa behandlingstiden. Intermittent kateterisering minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört med kvarliggande kateter och bör alltid övervägas. 3. Ansvar och roller Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur en aktivitet ska utföras samt hur ansvaret är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Uppgiften att utföra kateterbehandling kan delegeras i enlighet med författning, dvs. efter relevant utbildning. Avdelningsläkare/Patientansvarig läkare ansvarar för att ordinera inläggning av urinkateter. Ordinationen ska omfatta indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad behandlingstid. Vårdenhetschef ansvarar för att denna rutin om insättning och handhavande av KAD är känd och att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning. Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar även för anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal. Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. För att säkerställa att all personal har formell kompetens har urologicertifikat/kompetenskort i katetersättning införts i samarbete med Kliniskt Tränings Centrum (KTC) och utfärdas efter utbildningen. Undersköterskan ansvarar även för at rapportera förändringar i vården av patienten i samband med KAD.

4. Beskrivning Rutin 3(9) Denna rutin utgår från den nationellt kvalitetsgranskade Vårdhandboken avsnitt gällande Kateterisering av urinblåsa. http://www.vardhandboken.se/texter/kateterisering-av-urinblasa/oversikt/ Här kan man även läsa om t.ex. Intermittent kateterisering Suprapubisk kateter Urinodling 4.1. Dokumentation Dokumentation ska i patientjournal ske i aktiviteten Urinavledande kateter. Det är viktigt att registrera datum för inläggning samt uttag av KAD. Dokumentera under följande sökord: Urinavledande kateter Förekomst av urinavledande kateter Indikation/information Dokumentera i fritext vilken information/undervisning som patienten erhållit Residualurin Blåsträning Uppföljning Patientens synpunkter Ordinationer Här kan förutom medicinska ordinationer även individuell utprovning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar beskrivas. Iakttagelser och åtgärder. 4.2. Innan katetersättning En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av kateter som skall användas samt storlek. 4.2.1. Indikationer Urinretention/urinstämma. 500 ml i blåsan. Individuella bedömningar kan styra, se 2.8.1 2.8.3 i Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg(09-44200)_TMP.doc. Forcerad diures. Intensivvård med urinmätning. I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar.

Rutin 4(9) 4.2.2. Kateterval Silikonelastom kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning). Vid latexallergi: Helsilikon kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning) Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére användas. Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter väljas. 4.2.3. Förberedelse inför insättande av KAD Informera patienten om syfte, inläggningsförfarande, skötsel av KAD samt vanliga komplikationer. Muntlig och skriftlig information ges efter patientens behov. I samband med inläggandet får patienten en informationsbroschyr Kateterråd-patientinformation(se 5 Referenser), där även uppgift om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt inneliggande tid ska noteras. Belys också frågeställningar kring sex och samlevnad. 4.3. Hygien Noggrann handhygien. Använd ren rock eller förkläde. Arbeta alltid höggradigt rent vid hantering av KAD, det vill säga så det höggradigt rena behålls höggradigt rent. Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern kan det finnas sekret som behöver tvättas bort. Underkläder bör bytas regelbundet. 4.4. Arbetsbeskrivning Ren metod 4.4.1. Utrustning Rent underlägg på uppdukningsvagn. Rena handskar. Pincett och pappersrondskål. Steril KAD, 12-14 Charriére, enl. ordination. Kontrollera katetern och provkuffa ballongen. Xylocaingel 2 % två stycken 10 ml sprutor alternativt (Instillagel 11-20 ml). Glyco-Block 10 ml. Tömbar urinpåse med kort eller lång slang. Eventuell kateterventil. Ordentlig fästanordning för kateterpåse.

Rutin 5(9) 4.4.2. Gör så här gemensamt manligt/kvinnligt Desinficera händerna noggrant med handsprit, sätt på rena handskar. Duka upp tillbehör på vagnen. Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på män. Ta av handskar. Desinfektera händerna och ta på nya handskar. Hygienunderlägg 4.4.3. Gör så här - manlig patient 1. Bedöva med sammanlagt två sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11-20 ml). Bedövningen trycks sakta in i urinröret. Installera gel tills ett motstånd känns, vänta i 1 min, spruta därefter in resten av gelen. 2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter innan bedövningen verkar. 3. För sedan in hela katetern. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd sprutan till bedövningsgelen och instillera lite luft eller vätska så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! Torka först av sprutspetsen med lite klorhexidinsprit. 5. Kuffa med 10 ml Glyco-Block. Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av parafimosis. 4.4.4. Gör så här - kvinnlig patient Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress. Bedöva med en spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml). Bedövningen trycks sakta in i urinröret, vänta 3-5 minuter. För sedan in katetern ca 10 cm. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd sprutan till bedövningsgelen och instillera lite luft eller vätska så att passagen i katetern blir fri från t ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! Torka först av sprutspetsen med lite klorhexidinsprit. Kuffa med 10 ml Glyco-Block. Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft.

Rutin 6(9) 4.4.5. Tips vid problem Manlig patient: Vid svårigheter att få in katetern kan patientens ben böjas och penis hållas upp, eventuellt kan kateterspetsen föras rätt med hjälp av ett finger i rectum. Byt till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann kateter. Katetern förs in med spetsen/böjen uppåt mot buken. OBS! Felvänd kan katetern orsaka skada. Den som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet. Kvinnlig patient: För att hitta urinröret på kvinnor kan hela vulvamynningen behöva fyllas med Xylocaingel varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett förstoringsglas. Om man inte alls kan se kvinnans urinrörsmynning kan katetern föras in blint över pekfingret som hålls under urinröret i vagina. 4.5. Fixering av KAD För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten. På sängliggande eller ryggmärgsskadade manliga patienter bör katetern tejpas upp mot buken så att uretraböjen under pubisbenet rätas ut. På uppegående patienter brukar det vara mest praktiskt att ta ut kateterslangen via något byxben på kalsongen. Se till att uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller kardborrband. Även proppad kateter bör fixeras, lämpligen med ett kardborrband runt låret. 4.6. Byte av urinpåsar Skapa ett slutet system som minskar infektionsrisken genom att använda tömbar urinpåse. Dagtid används påse med kort slang, alternativt kateterventil. Nattetid används påse med lång slang som kopplas till den befintliga påsen. Patientens fysiska och mentala tillstånd får avgöra om påse med kort eller lång slang ska användas. Kort påse fixerad vid benet är att föredra hos förvirrade patienter där lång påse kan medföra risk för fallskada. Tömbar påse och kateterventil byts 1 ggr/ vecka. Kateterpropp bytas efter varje användning.

Rutin 7(9) 4.7. Blåsträning Denna syftar till att lyfta blåsväggen från katetern och minska katetercystit samt att träna patienten att känna blåsfyllnad. 4.8. Blåssköljning Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen. 4.9. Kateterdragning Ta bort katetern snarast efter beslut om att behandlingen ska avslutas. Efter längre tids behandling finns följande metoder: Stäng katetern ett par timmar innan den dras ut När katetern ska tas bort kan patientens förmåga att kissa testas direkt genom att fylla upp urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner måttliga urinträngningar. Dra katetern och jämför mängden vätska som patienten kissar ut med den instillerade volymen. Om den överstiger 2/3 kan i regel patienten lämnas utan ny kateter. Ta bort katetern vid midnatt efter att urinblåsan tömts. Om kateter behöver återinsättas görs detta på dagtid. Resurinkontroll ska alltid ske efter1-2 dagar hos patient som haft kateter länge eller haft stor resurinmängd. 4.10. Utskrivning med kateter Försäkra dig om att patienten kan: Hantera kateterventil Tömma urinpåse. Byta urinpåse. Rengöra katetern. Använda upphängningsanordningar. Blåsträna. Ge patienten vår skrivna broschyr: Kateterråd-patientinformation (se 5 Referenser). Patienten ska vara informerad om katetern har satts tillfälligt vid hemgång på grund av blåsöverfyllnad, om den ska var öppen eller proppad dagtid, hur länge katetern ska sitta, se Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg under urinstämma 2.8.2-2.8.3. Likaså var kateterbyten ska ske vid kvarvarande kateter och var han/hon skall vända sig om problem uppstår. Hur ofta KAD ska bytas anpassas individuellt. Första bytet bör ske inom 4-6 veckor.

Rutin 8(9) Patienten ska också vara informerad om att dricka (ca 2 liter) för att förebygga infektioner och igenslammad kateter. När patienten byter vårdform ska information om kateterbehandlingen rapporteras till mottagande vårdgivare. Distriktssköterskan kontaktas och får omvårdnadsepikris vid behov. Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på hjälpmedelskort av sjuksköterska med rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel 4.11. Komplikationer 4.11.1. Infektion Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri. Vid antibiotika behandling bör katetern bytas några dygn därefter för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern. 4.11.2. Kateterstopp Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker. 4.11.3. Blåskramper Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående. Eventuellt kan antikolinergika övervägas vid fortsatta blåskramper. 4.11.4. Skador och obehag i urinröret Se över katetermaterial och katetergrovlek Diskutera med läkare om utredning eller annan behandling ex intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter. 4.11.5. Hematuri Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på urinvägsinfektion, drag i ballongen i blåsbotten eller om patienten behandlas med blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas. 4.11.6. Läckage och trängningar Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker. Stopp i katetern eller knickad slang. Tryck av kuff mot blåsbotten Kuff som dragits ned i urinröret Obstipation Slemhinneatrofi (på kvinnor) Överaktiv blåsa Liten urinblåsa

Urinvägsinfektion Urinrörsinflammation Rutin 9(9) Blåssten Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder avhjälper problemet. 4.12. Avvikelser Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar, föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas som sedan går till aktuell vårdenhetschef. 5. Referenser Dokument www.vårdhandboken.se Kateterisering av urinblasa Översikt Kateterråd-patientinformation 09-42350 Platina Dokumentsök http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/riskomraden/urinvagsinfektioner Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg http://platinadoksok.lg.se/docsearch/downloadfile.aspx?objectid=44200 6. Dokumentinformation Denna rutin är upprättad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att kunna användas som en Länsgemensam rutin inom Landstinget Gävleborg. Den ursprungliga rutinen har arbetats fram av Gunvor Greis, uroterapeut, Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare samt Torsten Sandin, överläkare/urolog Division Operation VO Kirurgi. Granskare vid denna revision är: Cecilia Hed, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård Johan Hansson, verksamhetschef VO Kirurgi Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare Fastställare: Helena Björkman OP.