Helena Nyström, barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2013 Illustratör: Carita Rasmussen
Innehåll Introduktion... 2 Sammanfattning... 3 1. Struktur, organisation och kompetens... 4 2. Hembesök... 8 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)... 9 4. Alkoholsamtal... 10 5. Föräldrastöd i grupp... 11 6. Spädbarnsmassage... 13 7. Amning... 14 8. Föräldrars rökvanor... 16 9. Vaccinationer... 18 10. Övervikt och fetma... 19 11. Barn som far illa... 21 1
Introduktion Denna årsredovisning är en sammanställning av barnhälsovårdens arbete under 2013 samt några parametrar som mäter eller påverkar barns hälsa. Statistiken grundrar sig på uppgifter rapporterade av BVC-sjuksköterskor från varje barnavårdscentral i Kronoberg, uppgifter från journalsystemet Cambio-Cosmic samt nationell offentlig statistik. Materialet är tänkt att användas i verksamhetsuppföljning och kan vara ett stöd i den fortsatta utvecklingen av barnhälsovården. Målet är att alla förskolebarn i Kronoberg ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. 2
Sammanfattning Sedan 2004-2012 har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från 10 808 till 13 305. Nyfödda barn har under samma period ökat från 1 941 till 2 180. Totalt finns det i dag 2 500 fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan. 96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län fick hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två år har hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent. 87 procent av alla mödrar genomförde EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. 97 procent av alla nyfödda barn hade ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. 97 procent av föräldrar till nyfödda barn erbjöds att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 14 procent de sista två åren. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 66 procent de sista två åren. 19 procent av papporna deltog i föräldragrupp. Variationen är stor mellan olika vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. I dag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd. 30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage i sina föräldragrupper. Totalt erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med 16 procent sedan 2012. Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 57 till 62 procent sedan föregående år. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige. Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom Kronoberg varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna. Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 10,4 procent till 27,5 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Det är en god vaccinationstäckning enligt barnvaccinationsprogrammet. 9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 hade övervikt och 2,4 procent hade fetma (totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån Iso-BMI. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar. I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31 olika barn (18 pojkar och 13 flickor) under 2013. Detta motsvarar 2 promille av totalt antal inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten gjorts. 3
Lammhult Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Dalbo Specialistläkargruppen Växjö Achima Älmhult Strandbjörket Rottne Hovshaga Läkarhuset, Ljungby Strömsnäsbruk Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby 1. Struktur, organisation och kompetens Sedan 2004-2012 har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från 10 808 till 13 305. Nyfödda barn har under samma period ökat från 1 941 till 2 180. Totalt finns det i dag 2500 fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan. I Landstinget Kronobergs uppdragsspecifikation för Vårdval primärvård, 2014 finns nyckeltal för barnhälsovård. I uppdragsspecifikationen kan du läsa mer om barnhälsovårdens kvalitetsmått. http://intern.ltkronoberg.se/upload/dokument/om_landstinget/organisation/vardval_kron oberg/uppdragsspecifikation%202014.pdf I nationell målbeskrivning för barnhälsovård, se länken nedan finns ett måltal med max 60 nyfödda barn (0-1 år)/heltidstjänst, gällande sjuksköterske-bemanning. Motsvarande mål för läkartjänstgöring i barnhälsovården är max 60 nyfödda barn/4timmar/vecka enligt nationell målbeskrivning. Sjuksköterske och läkarbemanning för barnhälsovården varierar, se diagram nedan. Resurser behöver anpassas efter det barnunderlag som finns listade på respektive vårdcentral. http://www.rikshandboken-bhv.se/kategori/om_bhv 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal nyfödda barn/ heltidstjänst sjuksköterska, 2013 Nyfödda/ heltidstjänst ssk måltal max 60 Tabellen ovan baseras på uppgivet antal sjukskötersketimmar/vecka på BVC omräknat till antal nyfödda/ heltidstjänst (måltal är max 60 nyfödda/heltidstjänst). 4
Hälsans hus Hälsoringen Älmhult Strandbjörket Smålandshälsan, Ljungby Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Dalbo Strömsnäsbruk Rottne Lammhult Gränsbygden Hovshaga Läkarhuset, Ljungby 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal nyfödda barn/4 timmar läkartid, 2013 nyfödda/ 4 timmar läkartid Måltal max 60 Tabellen ovan baseras på uppgivet antal läkartimmar/vecka på BVC omräknat till antal nyfödda/ fyra timmar (måltal är max 60 nyfödda/fyra timmar läkartid). Under 2013 fanns det 32 barnavårdcentraler i Kronoberg. Lidhult tillhör nu mer och har öppnat BVC under året. Antal listade barn varierar stort mellan olika barnavårdcentraler. På flera vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor enbart med barnhälsovård och träffar på så sätt många barn och får där med en god barnkompetens. Sjuksköterskan kan då koncentrera sin kompetensutveckling inom barnhälsovård. På andra vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor endast en del av sin arbetstid med barnhälsovård. Kompetensutvecklingen måste då ske över flera områden (exempelvis astma, diabetes, sårvård mm) vilket innebär att mer arbetstid går till fortbildning. Det kan då vara svårt att prioritera barnhälsovården framför andra områden vilket kan leda till att BVCsjuksköterskan inte kan delta på fortbildning, handledning, nätverksträffar mm inom barnhälsovården. För att en god barnkompetens ska uppnås är det viktigt att BVC-sjuksköterskor och läkare har ansvar för tillräckligt stort antal nyfödda barn i enhetligt med vårdvalets anvisningar vilket är minst 25 nyfödda barn per sjuksköterska/läkare. http://www.rikshandbokenbhv.se/texter/malen-for-yrkesforeningarna/nationell-malbeskrivning-for-lakartjanstgoringpa-bvc/. 5
Strandbjörket Hovshaga Achima Älmhult Dalbo Specialistläkargruppen Växjö Hälsans hus Hälsoringen Älmhult Rottne Smålandshälsan, Ljungby Lammhult Strömsnäsbruk Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby Flera av vårdcentralerna når inte detta mål. Ett förslag på lösning skulle kunna vara mer samverkan mellan vårdcentraler. Samma BVC-sjuksköterska/läkare kan arbeta på mer än en barnavårscentral. Denna modell förekommer redan idag på flera ställen i länet och kan ses som ett sätt att säkra en god barnkompetens. Flera studier visar att föräldrar är mer nöjda med barnhälsovård där sjuksköterskan arbetar enbart med barnhälsovård. I Kronoberg kan man se att många föräldrar väljer att lista sina barn där det fungerar på detta sätt. 60 50 40 30 20 10 0 Antal nyfödda/sjuksköterska, 2013 nyfödda/ssk Miniminivå Antal nyfödda/sjuksköterska och år. Varje sjuksköterska ska träffa minst 25 nyfödda/år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav för att uppnå en god barnkompetens. 6
Hovshaga Specialistläkargruppen Dalbo Achima Älmhult Strandbjörket Hälsoringen Älmhult Rottne Lammhult Strömsnäsbruk Smålandshälsan, Ljungby Gränsbygden Hälsans hus Läkarhuset, Ljungby Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Dalbo Achima Älmhult Lammhult Hovshaga Strömsnäsbruk Rottne Smålandshälsan, Ljungby Strandbjörket Specialistläkargruppen Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby 140 120 100 80 60 40 20 - Antal nyfödda/läkare, 2013 Antal nyfödda barn/läkare Miniminivå minst 25 Antal nyfödda/läkare och år. Varje läkare ska träffa minst 25 nyfödda/ år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav för att uppnå en god barnkompetens. 1200 Totalt inskivna barn i barnhälsovården, 2013-12-31 1000 800 600 400 200 0 Totalt antal inskrivna barn 0-6 år/vårdcentral. 7
Specialistläk Dalbo Hovshaga Achima Strandbjörket Hälsoringen Rottne Smålandshä Lammhult Strömsnäsb Hälsans hus Gränsbygde Läkarhuset, 300 250 Antal nyfödda barn, 0-12 månader, 2013-12-31 2013 Flergångsföräldrar 2013 Förstagångsföräldrar 200 150 100 50 0 Antal inskrivna nyfödda barn 0-1 år 2013-12-31. Som en prognos på framtiden kan andel förstagångsföräldrar som är listade på barnavårdcentralen vara en indikator. Ju högre andel förstagångsföräldrar desto större sannolikhet att föräldrarna kommer att välja samma vårdcentral till kommande syskon om föräldrarna varit nöjda med sitt första barn. 2. Hembesök Barnhälsovårdens hembesök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i Sverige. Syftet är att etablera kontakt, informera om barnhälsovårdens verksamhet, undersöka barnet och ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där hembesök var en etablerad arbetsmetod. När de statligt finansierade barnavårdscentralerna etablerades i slutet av 1930-talet var hembesök fortfarande en självklar metod. Det har visat sig att just hembesök är en utmärkt möjlighet att kunna identifiera familjer som behöver extra stöd och att tidigt kunna identifiera riskbarn. (Läkartidningen nr 47 2010 volym 107). De flesta vårdcentraler når målet med 90 procent gällande hembesök hos nyfödda barn. Under 2013 fick 96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två år har hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent. Det är samma nivå både för förstagångs som för flergångsföräldrar. 8
Dalbo Lammhult Strömsnäsbruk Hovshaga Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby Smålandshälsan, Ljungby Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Rottne Kronobergs län Strandbjörket Hälsans hus Achima Älmhult Sommarmånaderna är kritiska och i kommentarer i årsredovisningarna framgår man under sommaren drar man ner på barnhälsovårdstiden vilket kan påverka hembesöken negativt. Det framgår också att på vissa vårdcentraler görs inte hembesök till dem som inte pratar svenska, medan man på andra vårdcentraler använder tolk på hembesöken. För att nå en jämlik barnhälsovård är det viktigt att alla barn, oavsett när på året man föds eller vilket språk föräldrarna talar, erbjuds likvärdig barnhälsovård. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda hembesök hos nyfödda, 2013 Andel hembesök mål 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. Forskning har visat negativa effekter på spädbarnets känslomässiga och kognitiva utveckling vid en långvarig depression hos mamman. Denna kunskap har medfört att man inom barnhälsovården så tidigt som möjligt försöker uppmärksamma spädbarnsfamiljer där mamman visar tecken på nedstämdhet eller depression. I Landstinget Kronoberg har EPDS-screening använts i drygt 10 år och ingår i barnhälsovårdens basprogram. Utbildning i metoden genomförs av mödra- och barnhälsovårdspsykologerna och erbjuds kontinuerligt till alla BVC-sjuksköterskor. EPDSutbildning genomfördes våren 2014. 9
Strandbjörket Smålandshälsan, Ljungby Hovshaga Gränsbygden Hälsoringen Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Strömsnäsbruk Achima Älmhult Hälsans hus Kronobergs län Rottne Lammhult Läkarhuset, Ljungby Dalbo Under 2013 genomförde 87 procent av alla mödrar EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. Målet är 90 procent av alla mödrar ska få EPDS-samtal. Under de sista åren har insatser gjorts för att erbjuda fler mammor som inte pratar svenska EPDS-samtal. Frågeformuläret finns översatt på ett 18 olika språk i rikshandboken. Eftersom formuläret inte finns på alla språk som efterfrågas rekommenderas att tolk används och att man då utgår från det svenska formuläret. http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/psykisk-halsa/depression-hos-nyblivnamammor-och-screening-med-epds-psykisk-halsa/ Andel genomförda EPDS-samtal, 2013 Andel EPDS mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4. Alkoholsamtal Enligt barnhälsovårdens handlingsprogram för alkoholpreventivt arbete ska barnhälsovården uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Under 2013 hade 97 procent av alla nyfödda barn ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. 10
Rottne Strandbjörket Lammhult Strömsnäsbruk Achima Älmhult Hovshaga Specialistläkargruppen Hälsans hus Gränsbygden Hälsoringen Älmhult Smålandshälsan, Ljungby Kronoberg Dalbo Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel barn som har dokumenterade alkoholsamtal i BHV-journalen, 2013 Andel Mål 5. Föräldrastöd i grupp År 2009 kom Socialdepartementet med en nationell strategi En vinst för alla. I strategin framgår att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år i samverkan mellan landsting, kommun och ideella organisationer. I Kronoberg har projektet Det goda föräldraskapet bidragit till att en föräldrastödskedja 0-18 år finns uppbyggd i flera kommuner i länet. Projektet är nu avslutat men fortfarande finns en halvtidstjänst som är samfinansierad till att samordna föräldrastödet i länet. Hemsidan som byggdes upp under projekttiden finns kvar och där kan alla barnavårdcentraler presentera sitt föräldrastöd. www.detgodaföräldraskapet.se Inom barnhälsovården finns en lång tradition av att erbjuda nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Vårdcentraler som erbjuder alla föräldrar att delta i föräldragrupp har ökat de sista åren i enlighet med den nationella strategin En vinst för alla. Under 2013 erbjöds 97 procent av föräldrar till nyfödda barn att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 14 procent under de sista två åren. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 66 procent under samma period. 19 procent av papporna deltog i föräldragrupp under 2013. Variationen är stor mellan vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. Idag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd. 11
Strandbjörket Specialistläkargruppen Växjö Achima Älmhult Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Lammhult Kronoberg Strömsnäsbruk Hovshaga Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby Rottne Dalbo Läkarhuset, Ljungby Dalbo Strandbjörket Strömsnäsbruk Hovshaga Specialistläkargruppen Växjö Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby Hälsoringen Älmhult Kronobergs län Lammhult Achima Älmhult Hälsans hus Rottne Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits delta i föräldragrupp, 2013 Andel Mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, 2013 Andel Mål 12
Gränsbygden Dalbo Rottne Strandbjörket Strömsnäsbruk Hovshaga Specialistläkargruppen Hälsoringen Älmhult Lammhult Achima Älmhult Hälsans hus Kronoberg Smålandshälsan, Ljungby Läkarhuset, Ljungby 6. Spädbarnsmassage Ur ett folkhälsoperspektiv är barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ett viktigt område och också ett prioriterat område i landstingets budget. Det som grundläggs under barndomen har stor betydelse för hälsa och goda levnadsvanor senare i livet. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar främjas av trygga och goda uppväxtvillkor. I dag finns mycket kunskap om sambandet mellan våra tidigaste relationer, anknytning, hjärnans utveckling, social och emotionell kompetens, trauma, psykisk hälsa, ohälsa. Att hitta arbetsmetoder som hjälper föräldrar i det tidiga samspelet med barnet är viktigt. Sedan 2006 har spädbarnsmassage använts som en metod i föräldragrupper i syfte att främja trygg anknytning. Landstingets folkhälsoenhet har erbjudit återkommande instruktörsutbildning i spädbarnsmassage för BVC- sjuksköterskor sedan 2006. Utvärdering gjordes 2009 och metoden fick då ett stort stöd från BVC sjuksköterskorna som ett bra och användbart verktyg. 30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage under 2013. Totalt erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med 16 procent sedan 2012. Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 57 till 62 procent sedan föregående år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits delta i spädbarnsmassage, 2013 13
Strandbjörket Achima Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Lammhult Strömsnäsbruk Kronoberg Gränsbygden Hovshaga Rottne Smålandshälsan, Ljungby Dalbo Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i spädbarnsmassage, 2013 7. Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de som fortfarande ammas samt får smakportioner, modermjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade barn är de som inte får någon bröstmjölk. I början av 70-talet helammade endast 35 procent av mödrarna i Sverige sina barn vid två månaders ålder. Motsvarande siffra för Kronobergs län för barn födda 2012 var 68,1 procent. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige. Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom Kronoberg varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna, se diagram nedan. 14
Helammade barn i Kronoberg: Barn födda 2 mån 4 mån 2009 68,1 % 55,2 % 2010 72,0 % 59,5 % 2011 69,4 % 56,8 % 2012 68,1 % 56,4 % Amning helt eller delvis vid två månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket 2001 90,6 % 92,0 % 2002 90,2 % 91,9 % 2003 90,9 % 91,7 % 2004 90,9 % 91,4 % 2005 90,2 % 90,8 % 2006 91,2 % 90,5 % 2007 88,3 % 89,3 % 2008 88,6 % 88,8 % 2009 87,5% 88,0 % 2010 88,4 % 86,9 % 2011 86,4 % 86,5 % 2012 86,7 % Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015. Amning helt eller delvis vid 6 månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket 2001 68,6 % 72 % 2002 68,7 % 73 % 2003 69,1 % 69 % 2004 71,3 % 72 % 2005 69,5 % 70 % 2006 68,6 % 69 % 2007 67,8 % 68 % 2008 65,9 % 67 % 2009 63,2 % 65 % 2010 65,0 % 62,5 % 2011 63,0 % 63 % 2012 64,2 % Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015. 15
Andel helt eller delvis ammade barn vid 6 månaders ålder på kommun nivå - 8. Föräldrars rökvanor Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960- talet. Flera vetenskapliga studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker under graviditeten. Epidemiologiska studier har också visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman endast rökt efter graviditeten eller om bara pappan rökt. Antalet rapporterade fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige har sjunkit från en topp på 146 fall 1990 till 15 fall 2010. Denna minskning beror framför allt på att en stor majoritet av spädbarnen numera sover på rygg istället för på mage. Eftersom det är svårt att skilja på effekterna av föräldrarnas rökning under och efter graviditeten är det komplicerat att beräkna hur stor andel av fallen som beror på tobaksrök. En metaanalys av ett stort antal studier visar att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om någon av föräldrarna röker sedan barnet fötts (Anderson HR, Cook DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax 1997;52(11):1003 9). Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras. Dessutom får barn som utsätts för tobaksrök, framförallt spädbarn, oftare astmasymtom i form av pipande eller väsande andning (Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport 2009). Nationella siffror visar att 12 procent av barnen födda år 2011 hade en familjemedlem som rökte under barnets första levnadsmånad. Bland mödrarna rökte 5 procent och bland fäderna 11 procent, vilket för båda föräldrarna är en minskning med cirka 3 procentenheter sedan år 2002 De regionala skillnaderna är stora.(socialstyrelsens officiella statistik). 16
Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 10,4 procent till 27,5 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Alla nyblivna föräldrar ska tillfrågas om rökvanor som journalförs vid 0-4 veckor, 8 månader, och 4 års ålder. Landtinget har i budget målet att följa socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande metoder för bla tobaksbruk. Där rekommenderas att alla föräldrar som röker ska erbjudas stöd för att bli tobaksfria. BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen med vart man kan remittera de föräldrar som önskar ytterligare hjälp med tobaksavvänjning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmiljö: Barn födda Kronoberg 0-4 veckor Riket 0-4 veckor Kronoberg 8 mån Riket 8 mån 2003 16,4 % 16,3 % 17,5 % 16,7 % 2004 13,2 % 14,9 % 14,3 % 15,4 % 2005 12,4 % 13,9 % 12,4 % 14,3 % 2006 15,0 % 14,0 % 16,3 % 14,6 % 2007 15,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % 2008 15,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % 2009 14,7 % 13,2 % 15,4 % 13,6 % 2010 14,4 % 12,6 % 16,2 % 13,1 % 2011 14,3 % 12,4 % 15,2 % 12,7 % 2012 11,6 % Uppgift saknas 12,7 % Uppgift saknas Rökstatistiken redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015. Andel barn som utsätts för passiv tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder 17
9. Vaccinationer Alla barn i Sverige har rätt att vaccineras enligt nationellt gällande barnvaccinationsprogram. Förutom att det skyddar barnet från att insjukna i olika sjukdomar, som kan ha ödesdigra konsekvenser, så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan erbjuda. Sverige har en hög vaccinationstäckning jämfört med många andra länder. Detta gäller även Kronoberg. Det finns ingen självklarhet i att denna trend kommer att fortsätta. För att bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos småbarnsföräldrar i Sverige krävs ett fortsatt enträget arbete med god kvalitet. Både antalet fall av polio och antalet poliodrabbade länder har ökat det senaste året. På grund av ökad internationell spridning av poliovirus har WHO nu deklarerat poliosituationen som ett internationellt hot mot människors hälsa enligt det internationella hälsoreglementet (IHR). (Folkhälsomyndigheten) I Polen pågår ett större utbrott av röda hund. Det är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad. Alla kvinnor bör ha skydd mot röda hund innan första graviditeten och resor till länder med hög smittrisk. (Folkhälsomyndigheten) Den senaste månaden har sju fall av mässling rapporterats på olika platser i Sverige. Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Det finns ingen inhemsk smittspridning i Sverige, men sjukdomen cirkulerar fortfarande i många länder i bland annat Europa. Mellan november 2012 och oktober 2013 rapporterades över 12 000 fall av mässling från de EU-länder som deltar i övervakningen. Flest fall rapporterades från Italien, Nederländerna, Rumänien, Storbritannien och Tyskland. Mässling förekommer också fortfarande i många andra länder. (Folkhälsomyndigheten) Fullständigt vaccinerade i Kronobergs län enligt barnvaccinationsprogrammet: Barn födda Difteri,stelkramp, polio,kikhosta, hemophilus Mässling, påssjuka, rödahund BCGvaccinerade riskbarn Hepatit B 2002 99,0 % 94,8 % 85,3 % 2003 99,3 % 95,4 % 85,8 % 2004 99,3 % 96,4 % 90,5 % 2005 99,5 % 97,9 % 91,1% 2006 99,3 % 97,5 % 90,0 % 2007 98,8 % 98,3 % 87,6 % 2008 98,7 % 97,3 % 88,9 % 2009 98,1 % 96,8 % 89,2 % 4,5 % 2010 97,5 % 97,4 % 88,1 % 22,5 % 2011 98,7 % 98,3 % 90,9 % 26,8 % BCG-riskbarn = BCG-vaccin rekommenderas till barn som bedöms som riskbarn ur tuberkulos- synpunkt. Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos eller att den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från område där tuberkulos är vanligt. 18
Övervikt / Fetma Övervikt / Fetma 10. Övervikt och fetma Sedan 1 januari, 2010 registreras längd och vikt på alla 4-åringar i Kronobergs län i Cambio Cosmic i. I diagrammen nedan presenteras andel 4-åringar födda 2009 som har övervikt eller fetma. Resultatet för barn födda 2009 baseras på 1846 individer, vilket motsvarar 82 procent av totalt antal 4-åringar i Kronobergs län. I Kronobergs län har 9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 övervikt och 2,4 procent fetma (totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån Iso-BMI. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar. 10,0% 9,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma i Kronobergs län 9,1% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Övervikt Fetma 3,0% 2,0% 2,4% 1,0% 0,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per kön i Kronobergs län 12,0% 10,9% 10,0% 8,0% 7,3% 6,0% Övervikt Fetma 4,0% 2,0% 2,9% 1,8% 0,0% Flicka kön Pojke 19
Procent Övervikt / Fetma 18,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per kommun 1000 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Övervikt Fetma Antal personer 900 800 700 600 500 400 300 200 Antal personer 2,0% 100 0,0% Ljungby Uppvidinge Växjö Älmhult 0 I en av kommunerna finns inga 4-åringar som har fetma. Detta kan förklaras av att endast 2,4 procent har fetma. I en liten kommun med endast 100 barn i varje årskull innebär det att endast två till tre barn skulle ha fetma, det kan då slå så att det vissa år inte finns något barn med fetma. 14 Övervikt-fetma 4-åringar födda 2006-2009 i Kronobergs län 12 10 8 6 4 Övervikt, ISO-BMI 25 Fetma, ISO-BMI 30 2 0 2006 2007 2008 2009 Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 i Kronobergs län ses en signifikant skillnad med minskad övervikt beräknat utifrån Iso-BMI. 20
Procent Andel 4-åringar födda 2006 med övervikt och fetma 18 16 14 12 3,2 3,2 2,2 2 2,9 10 2,6 Fetma 8 övervikt 6 13,5 12,8 12 11,6 10,5 4 7,9 2 0 Västernorrland Västmanland Uppsala Kronoberg Jämtland Blekinge Det saknas nationell statistik gällande övervikt och fetma hos fyraåringar. Flera landsting följer utvecklingen av övervikt och fetma på 4-åringar. Ovan presenteras några andra landsting på barn födda 2006. Därefter finns ingen sammanställning. 11. Barn som far illa Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa vilket regleras i lagstiftningen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. En viktig princip är att barn som far illa är ett gemensamt samhällsuppdrag och att samverkan kan skapa en helhetsbedömning av barnets behov och bidra till samlade insatser för barnet. Föräldern kan själv eller med hjälp av någon annan göra en ansökan om stöd. En ansökan kan återtas och socialtjänsten kan då inte utreda vidare om det inte i kontakten med familjen framkommit något som tyder på att socialtjänsten måste ingripa mot familjens vilja. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen tackar ja eller nej till de insatser som erbjuds. Men om personal inom hälso- och sjukvården i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är de däremot skyldiga att genast anmäla detta till socialtjänsten. Till skillnad från en ansökan så kan då en utredning göras oavsett vad familjen själv vill. All personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det räcker med en oro för att barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i hemmet, är utsatt för psykiskt och fysiskt våld, sexuella övergrepp eller annan utsatthet för att göra en anmälan. Man är också skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för 21
utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan har gjort anmälan eller om socialtjänsten på eget initiativ inlett en utredning. Den som har gjort anmälan ska också fortlöpande hålla socialtjänsten underrättad om nytillkomna omständligheter som kan ha betydelse för socialtjänstens bedömning. I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31 olika barn (18 pojkar och 13 flickor) under 2013. Detta motsvarar 2 promille av totalt antal inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten gjorts. I och Älmhult är det andra året i rad som det inte gjorts någon anmälan från barnhälsovården till socialtjänsten. På familjecentraler i länet framgår av redovisningen att man samverkat med socialtjänsten runt flera barn. Detta har troligen lett till frivillig ansökan om stöd från familjen och någon anmälan har därför inte behövt göras. 14 12 10 8 6 4 2 Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten i Kronobergs län 2013 0 Växjö Uppvidinge Ljungby Älmhult 22
Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten under 2013 fördelade på ålder 5-6 år 19% 6-7 år 6% 0-1 år 19% 4-5 år 9% 1-2 år 28% 3-4 år 6% 2-3 år 13% Barnmisshandel 4% Orsak till anmälan Sexuella övergrepp 4% Psykisk sjukdom/utvecklingss törning hos förälder 4% Missbruk 8% Våld inom familjen 12% Omsorgssvikt 44% Annat 24% 23