Vi ringde till Ann-Louise Feltenmark, massör på Friskvården som flyttat till Göteborg. Hur är läget på västkusten? Läget är gott, men det har tyvärr regnat hela hösten. Vi flyttade hit till Mölndal i september och trivs mycket bra. Men vädret kunde som sagt varit bättre. Dock har jag hört att ni i Umeå också haft regn hela hösten. Hur firar du jul? Ann-Sofie Norberg och Jamila Aden är kollegor och arbetar tillsammans dagligen som lokalvårdare i Universum. Men julfirandet skiljer sig åt Vi firar en traditionell jul hemma i Umeå med hela familjen, men inte i år. Denna jul blir det bara min svåger, svägerska, min man och Ann-Sofie Norberg jag. Men vi följer mönstret sedan tidigare år och ser på Kalle Anka klockan tre. Julbordet innehåller alla klassiker som sill, skinka, revbenspjäll och allt annat gott. Den riktiga höjdaren och den bästa julklappen är att jag planeras bli mormor på självaste julafton. Det blir mitt första Universitetsservice Har du fått nytt jobb? I dagsläget jobbar jag några timmar i veckan hos en kvinnlig massör och företagare. Samtidigt söker jag arbete här i Göteborg inom friskvården. Min målsättning är naturligtvis att arbeta heltid. Att hitta en så bra arbetsgivare som Universitetsservice, där jag jobbade från år 2002 till september 2009, blir nog inte så lätt. Något annat kul? Jo, jag har kontakt med Cecilia Koistinen från Print & Media. Hon har också flytta hit till västkusten, hon bor i Lerum. Vi brukar träffas och fika på stan. Sedan vill jag hälsa till alla på Universitetsservice och önskar alla en god jul och ett gott nytt år. barnbarn och jag är verkligen full av förväntan, säger Ann-Sofie Norberg. Jamila Aden Ingen jul Eftersom jag är muslim, firar jag inte jul. Men jag tycker personligen att det är en ljus och fin högtid. Naturligtvis är också jag ledig under jul och nyår, men något firande är inte aktuellt. Däremot firar vi något som påminner mycket om julen när ramadan, vår fastemånad, är över. Då umgås vi med familjen, ger varandra presenter och äter god mat. Nästa år, 2010, börjar ramadan, som är 30 dagar lång, den 11 augusti och avslutas den 9 september, förklarar Jamila Aden. Månadens gerbera Annika Berglund som praktiserat på Universitetsservice vill ge månadens gerbera till alla som hon träffat här. Tack till alla som tagit med mig på möten, berättat om sitt arbete, låtit sig intervjuas och på andra sätt bidragit till att göra min praktik givande och rolig. Ett extra tack till Lars Norman på Administrationen, för inbjudan till fika och trevliga pratstunder. Frida Fjellström vill ge månadens gerbera till Ida Holmgren på Print och Media. Ida har varit ett suveränt stöd under arbetet med nya webben. Hon är duktig, snabb och dessutom alltid glad och trevlig när man ringer och behöver hjälp. Vem vill du ge månadens gerbera till? Är det någon som du tycker förtjänar att uppmärksammas lite extra? Mejla i så fall namn och motivering till: frida.fjellstrom@adm.umu.se eller ring: 786 63 01. God Jul och Gott Nytt År önskar Universitetsservice! Text: Frida Fjellström, frida.fjellstrom@adm.umu.se, Stefan Lybeck. Foto: Mattias Pettersson. Grafisk form och tryck: Print & Media, 2007627/2009
Hänt på Service Universitetsservice Umeå universitet Nov-dec 2009 Fredrik växlar mellan rally och telefoni Du har hört honom i växeln: Umeå universitets ende manlige telefonist Fredrik Andrén. Det är mycket roligt och stimulerande att jobba vid Umeå universitets växel. Jag blir fantastiskt väl omhändertagen av mina kvinnliga kollegor och mycket väl bemött av de som ringer. En vanlig kommentar är Oh, så trevligt att höra en manlig stämma i luren!, inleder Fredrik Andrén. Fredrik, som fyller 33 år i julmånaden december, har arbetat i tio år vid Umeå universitet. Efter skolan jobbade han en kort sejour vid en flyttfirma, innan han började vid lokalförsörjningen vid Umeå universitet som flyttgubbe. Nu arbetar han halvtid som flyttkarl och halvtid som växeltelefonist. Jobbet som telefonist är mycket kul, jag kommer hela tiden i kontakt med massor av människor. Ibland är det aningen stressigt, ibland inte. Generellt kan man säga att fler ringer till Umeå universitet i början av veckan än i slutet av veckan. Verkliga toppar har vi när det närmar sig sista ansökningsdagen till program och kurser. Fredrik säger att det som är svårast och samtidigt det mest utmanande, är att besvara alla möjliga och omöjliga frågor. Umeå universitets växel skiljer sig från andra växlar, för här frågar man mer om ett ärende än om en viss person. För mig som telefonist gäller det då att koppla till rätt person. Naturligtvis är det vår målsättning att vid varje frågeställning hitta en lösning och hitta rätt svarande här på campus. Rally Rally och bilsport är Fredriks liv. Detta kan vi påstå utan större forts. nästa sida
forts. från sid 1 överdrift. Redan som 18-åring kom han in på denna fartfyllda bana. Min bror Johan byggde en bil och hade en kartläsare på gång. Jag bedömde att denne kartläsare var en potentiell säkerhetsrisk och föreslog min bror att jag skulle ta över den sysslan. På den vägen är det. Min bror har slutat med rally och bildat familj. Själv har jag fortsatt och är idag co-driver åt den lovande föraren Nils Fransson. Han kör för Vännäs MK, medan jag själv har klubbadress Umeå AK. Co-driver innebär att Fredrik tagit steget från kartläsare och fått betydligt mer avancerad uppgifter. Han läser noter, vilket enkelt uttryckt innebär att han serverar föraren Nils Fransson all information han behöver om tävlingsbanan. Föraren får information om alla krön, gupp, kurvor och allt annat på sträckan. Fredriks sätt att läsa noter, styr även det tempo och den hastighet ekipaget kan hålla. Vi kör både SM och ungdoms- SM med vår bil, som är en Ford Fiesta Flexifuel en miljöbil som drivs av etanol. Vår största framgång hittills är en andraplats i stora SM och en seger i ungdoms-sm vid årets första SM-tävling, Svenska Rallyt, berättar Fredrik entusiastiskt. Dyrt Nils och Fredrik kör cirka 15 tävlingar per år, mest i södra Sverige och i Norge. Att hålla igång på högsta nationella nivån kostar cirka 500 000 kronor per år. Vid varje tävling kostar exempelvis däcken cirka 20 000 kronor. Anmälan till ett SM-rally går på 7 500 kronor. Jakten på sponsorer pågår hela tiden. Och i dessa besvärliga tider med lågkonjunktur, arbetslöshet och neddragningar är det tufft att skaffa sponsorer. Av den anledningen vet jag inte hur nästa år, 2010, kommer att se ut för min egen del. Nils Fransson, som bara är 23 år, är ung och lovande. Han kommer att fortsätta att köra. Själv blir jag kvar på något sätt inom bilsporten, men i vilken roll vågar jag inte säga. Krasch Vid årets näst sista tävling kraschade Nils och Fredrik våldsamt. Teamet hade slarvat vid rekognoseringen och missade en sväng i hög fart uppe på ett krön. Istället körde man rakt i en sten, kraschade och voltade ett antal gånger. Fredrik Andrén är utbildad co-driver. Det innebär att han läser noter, det vill säga mycket detaljerad information om hur föraren ska köra och vilken hastighet han ska hålla. Vi klev ut oskadade, men bilen var skrot. Både min hjälm och min stol sprack. Jag minns inte hela olyckan, eftersom jag troligen var medvetslös några sekunder. Efter olyckan har vi kört en tävling. Vi var inte rädda, men farten och tempot saknades. Möjligen behöver vi tid för att komma tillbaka till normal standard och hastighet. Naturligtvis handlar det om psykologi. Fredrik körde slalom som ung, så fart är han van vid. Han säger att det finns uppenbara paralleller mellan slalom och rally. Det handlar om fart, vägval och att finna det rätta spåret. Bilsporten fascinerar mig genom det lagarbete och den stämning som finns. Farten betyder också mycket. Vid ett SM-rally på tio mil kan det skilja fem sekunder mellan de olika bilarna, då förstår man att det handlar om ytterst små marginaler. Familj Ungkarlen Fredrik har just byggt ett eget hus i Ytterboda, 2,5 mil norr om Umeå. Hjälp har han fått av pappa Per, som han bor granne med. Skönt att bo i eget hus på landet, där är friheten större än i en lägenhet inne i stan. Nu får vi se hur framtiden utvecklar sig, både på jobbet och på fritiden, avslutar Fredrik Andrén, växeltelefonist och co-driver. Ford Fiesta Flexifuel heter bilen Fredrik Andrén kör rally med på högsta nationella nivå. Att tävla på den nivån kostar cirka en halv miljon kronor per år.
Teleservice i SM-final drivandet i det här och har under åren arbetat mycket med olika förbättringar utifrån de återföringsrapporter vi fått från Q survey, säger Arne. Marie Forsman, Nina Falk, Sylvia Bäckström, Sara Mannelqvist och Fredrik Andrén. Solveig Svensson och Gun Näslund saknas på bilden. Umeå universitets telefonister har blivit nominerade till en av finalplatserna i tävlingen SM i telefoni. De är en av de tre bästa i klassen 3000-4500 anknytningar. Totalt deltar 142 företag och organisationer i tävlingen. Segraren koras den 21 januari 2010. Teleservice satte som ett mål i sin verksamhetsplan för 2009 att bli en av de tre bästa i sin klass i SM i telefoni. Syftet är att förbättra vår service till en hög och konkurrenskraftig nivå. Nu är vi där, och i januari får vi se vem som vinner, säger telechef Arne Vedefors. Teleservice har under fyra år anlitat Q survey som gör kvalitetsmätningar på televäxlar, men det är först i år som de också deltar i företagets tävling SM i telefoni. Hela den här resan startade med att medarbetarna ville att deras arbete skulle synliggöras. De har själva varit Mysterycalls Mätningarna går till så att Q survey ringer 200 så kallade mysterycalls till växeln. Samtalen poängbedöms sedan efter hur lång tid det tar innan telefonisten svarar, om telefonisten svarar korrekt, allmän attityd, bemötande, engagemang, vidarekoppling och upplevelse efter koppling. Det är oerhört roligt att vara nominerade, redan det känns som en vinst. En anledning till att vi beslöt oss för att tävla är en önskan om att höja telefonisternas status och bli mera synliga. Vi har alltid som mål att hålla en hög servicenivå och god kvalitet, men givetvis har vi varit extra taggade under året, säger växelföreståndare Marie Forsman Prisutdelningen med mingel och middag sker den 21 januari på Berns Salonger i Stockholm. Vi önskar våra duktiga telefonister lycka till! Vad tycker våra unga medarbetare? Annika Berglund som går tredje året på personalvetarprogrammet, har gjort praktik på Universitetsservice under hösten. Hennes uppdrag har bestått i att ta reda på vad våra unga medarbetare anser om sin arbetsplats och vad de tycker kan förbättras. Idén till projektet kom till efter medarbetarundersökningen som gjordes 2005 och som visade att medarbetarna i stort var nöjda med sin arbetssituation, men att de unga inte var fullt lika nöjda som de äldre. Positivt med friskvård Annika har intervjuat tio av Universitetsservices tretton 80-talister. De jobbar inom fem olika verksamheter. Resultatet jag kommit fram till är att de unga till största delen är nöjda med Universitetsservice som arbetsplats. Saker som de tycker är positiva är bland annat friskvården, att arbetet är ganska fritt och att de har möjlighet att påverka. De tycker snarare att en del äldre medarbetare är negativa, speciellt vid förändringar. Om de ska nämna några saker som de är mindre nöjda med, så är det bland annat lönen som de tycker kunde varit högre, berättar hon. Hon berättar också att det i intervjuerna kommit fram många förslag på hur arbetsplatsen kan förbättras. En ung medarbetare tycker till exempel att det är viktigt att arbeta för att all personal ska få en mer positiv inställning, till exempel genom fler inspirerande föreläsningar. Nöjd med praktiken Annika tycker att praktiken har varit bra. Hon har fått se många delar av personalyrket och har fått inblick i bland annat ledningsmöten, grupputvecklingssamtal, processutbildning och jämställdhetsmöten. Hon tycker att Universitetsservice jobbar med personalen på ett bra sätt. Jag har aldrig sett sådant här personalarbete förut, där man sätter personalen först och satsar så mycket på varje individ. Man verkar ta tag i de problem som uppkommer och man försöker leva upp till personalvisionen, säger hon. Till våren är Annika färdig personalvetare och skulle då gärna jobba med till exempel förebyggande friskvård. Det är jätteviktigt. Och här på Universitetsservice har jag ju fått se ett gott exempel på det.
Skrivningsbevakningen har absolut kontroll Skrivningsbevakningen under rutinerade arbetsledare Gullan Vängbos ledning har absolut kontroll över studenternas tentamen i Östra paviljongen. Östra paviljongen innehåller åtta skrivsalar. Här kan 615 studenter skriva sina tentamina samtidigt. Vi är ungefär ett tjugotal skrivvakter som arbetar här, men vi har mycket extrapersonal till vårt förfogande under de mest hektiska tentamensperioderna, inleder Gullan Vängbo, som själv arbetat inom skrivbevakningen sedan år 1985. När vi besöker Östra paviljongen är aktiviteten mycket hög. Studenterna är koncentrerade och skrivvakterna alerta. Tentamen äger rum samtidigt i fyra skrivsalar. Ämnena är mikroekonomi (nationalekonomi), engelska, vindkraftsteknik (tillämpad fysik och elektronik), kemi och oral diagnostisk radiologi (tandteknikerprogrammet). Dagen börjar med att vi skickar transportboxar med skrivna tentamina till universitetets sex olika avdelningar inom Husservice. Samhällsvetenskapliga fakulteten är för övrigt vår största kund. Därefter dukar vi upp dagens tentamen på ett speciellt bord, för att skapa en överblick. Vi tar också fram de hjälpmedel som behövs, exempelvis idag miniräknare för tentamen i nationalekonomi, fortsätter Gullan. I boxar som denna forslas tentorna från och till Östra paviljogen, berättar Gullan Vängbo, arbetsledare för skrivningsbevakningen. Här delar skrivvakt Tebu Teclemariam ut miniräknare till studenterna. Ämnet är nationalekonomi. Sällan fusk Med imponerande effektivitet sätter skrivvakterna igång studenterna, när klockan slår nio. Inom blott tre minuter är allt klart och tyst, en djup koncentration lägrar sig över den stora skrivsalen. Antalet skrivakter beror givetvis på skrivsalens storlek och antalet studenter. Instruktioner för hur en tentamen ska gå till finns mycket synliga i varje skrivsal. Vår arbetsuppgift är helt enkelt att se till att allt går rätt till och att ha hög bevakning för att stävja fusk. Dessbättre förekommer dock fusk ytterst sällan. Upptäcker vi att två studenter samtalar, särar vi vänligt, men bestämt, på dessa två. Om vi däremot upptäcker fusk, lägger vi beslag på det otillåtna materialet. Vi skriver en rapport och skickar den vidare till Umeå universitets disciplinnämnd. Följden blir antagligen tillsägelse eller avstängning. Vi har inte rätt att kroppsvisitera studenterna, men vi instruerar var de ska ha sina kläder och väskor och var de ska förvara sina avstängda mobiltelefoner. Men, som sagt, fusk förekommer mycket sällan, förklarar Gullan. Hon sammanfattar detta resonemang på detta kloka och rutinerade sätt: Om man fuskar, är man en idiot om man åker dit. Ett geni om man klarar sig
Gullans hektiska toppdagar Under de så kallade tentamensperioderna kan cirka 2 500 studenter tentera samma dag. Gullan kallar dessa dagar för toppdagar. En sådan dag är i mitten av januari, när höstterminens sista tentamen genomförs. På detta bord dukas dagens tentor upp. Gullan Vängbo kollar att all information är korrekt. Exempelvis måste telefonnummer till ansvarig lärare följa med. Kombinationstjänster Skrivakterna har ofta så kallade kombinationstjänster. Fyra vakter kombinerar skrivvaktsjobbet med arbete som lokalvårdare. En skrivvakt arbetar inom Husservice. Nio stycken är timarvoderade, medan fem personer arbetar enbart som skrivvakter. Själv har jag alltså varit med sedan år 1985. Då skrevs de flesta tentor i källaren i Samhällsvetarhuset. Cirka 80 procent av studenterna rökte och jag minns hur röken låg som en dimma ute i korridorerna. Nu är det andra tider med speciella rökrum. Avslutningsvis vill jag påpeka att min personal är suverän, Stämningen är alltid på topp. Ingen klagar trots att de ibland arbetar dubbla pass. Vi har alla full förtroende för varandra, avslutar Gullan Vängbo. Gullans dröm Min dröm är att tentorna skulle spridas ut under en så kallad tentamensvecka, detta för att undvika de stressiga och hektiska toppdagarna. Alla studenter skulle då få skriva här i Östra paviljongen. Skrivmiljön här är utmärkt, här råder lugn och ro. Miljön skulle bli den bästa möjliga för både studenter och skrivvakter. Vid toppdagarna skrivs det tentamen över hela Umeå: här på Östra paviljongen, i fjorton, femton hörsalar på campus, på Dragonskolan, IKSU, Nolia och Ersboda Folkets hus. Mitt arbete börjar naturligtvis redan dagen innan, då alla tentor kommer in. Dessa ska sedan paketeras till varje skrivsal och dessutom försöker jag hinna träffa alla skrivvakter: Så här ser en toppdag ut: 04.45 Uppstigning 06.00 Ankomst Östra paviljongen 06.10 Gullan går igenom vad som ska hända under dagen. 07.00 Transporter av tentor till och från Husservices sex platser på campus, tentor till Dragonskolan, IKSU, Nolia och Ersboda Folkets hus. 08.00 Uppdukning av tentor som ska genomföras i Östra paviljongen. 08.30 Gullan är värdinna för anländande studenter. 09.00 Skrivstart 09.30 Alla studenter på plats. 14.00 Pass 2 (A) börjar. 16.00 Pass 2 (B) börjar. 20.00 Pass 2 (A) slutar. 22.00 Pass 2 (B) slutar. Sal 1 är den största skrivsalen i Östra paviljongen. Den kan ta emot 106 studenter. Anna Johansson läser nationalekonomi, detta är hennes andra år. Dagens dugga handlar om mikroekonomi och hon säger att hon inte är speciellt nervös.
Servicecenter i KBC invigt Servicecenter i KBC är det tredje vi inviger på kort tid vid Umeå universitet. Projektledare Karin Lundström var mäkta stolt när hon talade vid invigningen av ett nytt Servicecenter i KBC-komplexet. Hon betonade servicecentrens viktiga roll på campus som informationskanal och servicegivare för universitetets studenter, anställda och besökare. Här ska alla känna sig välkomna och väl omhändertagna. Här ska alltid finnas personal som visar studenter och besökare tillrätta. Här kan du få information om Umeå universitet, boka lokaler, kolla scheman, beställa profilprylar, låna datorer och ha tillgång till en mängd andra tjänster. Skylten med ett litet i visar var Servicecenter är beläget. Våra center är unika och många andra universitet och högskolor i Sverige är nyfikna på den här verksamheten, förklarade Karin Lundström. Studenten Erik Wallin, också kårordförande i NTK, gladde sig över att KBC fått ett eget Servicecenter: Karin Lundström och Per Gardeström inviger nya Servicecenter KBC. Vi studenter är ständigt beroende av information om schema, lokaler och liknande. Vi kan också behöva låna olika saker, som datorer och liknande. Själv har jag lånat en skruvmejsel vid ett Servicecenter, vilket visar på bredden i service. Medvetet miljöarbete i Vårdvetarhuset Husteknikerna i Vårdvetarhuset driver ett medvetet och genomtänkt miljöarbete. Läs här och följ detta goda exempel! Vår ciceron i Vårdvetarhuset (före detta Giertzka sjukhemmet) är hustekniker Ingvar Möllsten: Vårdvetarhuset innehåller idag två institutioner: institutionen för omvårdnad och institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningarna för arbetsterapi och sjukgymnastik. Huset rymmer cirka 140 anställda och här rör sig dagligen omkring 800 studenter, inleder Ingvar Möllsten, som arbetar i huset sedan invigningen hösten 1999. Miljöarbetet i Vårdvetarhuset är påtagligt. Här finns blå tunnor för återvinning av wellpapp, här finns röda brevlådor för batterier, här finns en miljömöbel där anställda och studenter kan dumpa dataskrot och gammal elektronik. Vårdvetarhusets soprum innehåller flertalet kärl för källsortering av sopor och avfall.
Information viktig Informationen till anställda och studenter i huset är viktig. Vi tycker att vi når fram. Men det är klart att vissa saker kan bli bättre. För få släcker lyset efter sig. Tur att vi har en tidsstyrning som släcker hela Vårdvetarhuset klockan 18.00. Dessutom tycker våra lokalvårdare att alltför många slänger papper i sopkorgarna. Papper ska slängas i våra blå tunnor för återvinning. Olika sopor skickas till olika företag och instanser för återvinning, förbränning eller slutförvaring. Mottagare kan vara Umdac här på campus, Umeå kommuns anläggning Dåvamyran, IT Recycling i Holmsund, Ragnsells eller SAKAB. Dröm När det gäller miljöarbetet i Vårdvetarhuset har Ingvar Möllsten en dröm, som innehåller två önskningar: För det första önskar jag mig ett lite hus eller skjul, där vi kunde förvara våra papperstunnor. Idag står de utomhus vid vår stora entré och det är inte särskilt snyggt. För det andra så skulle jag vilja ha en kompost för matavfall från vårt café, som faktiskt producerar stora mängder avfall, avslutar Ingvar Möllsten. Tillsammans med kollegorna Siwert Hedlund och Christer Åström driver han ett konkret och handfast miljöarbete som är värt all beundran och som definitivt är värt att ta efter. Hustekniker Ingvar Möllsten på rätt plats i Vårdvetarhuset mellan en blå soptunna för wellpapp och en röd brevlåda för batterier. Rutiner vid källsortering vid Umeå universitet Några exempel: Avfallstyp Ansvarig Behandling Brännbart lokalvårdare förbränning Glas café återvinning (Dåvamyran) Papper varje anställd återvinning (IT Recycling) Tonerkassetter institution återvinning Batterier varje anställd slutförvaring (SAKAB) Elektronik varje enhet återvinning (Umdac) Riskavfall labbpersonal/tekniker förbränning Lysrör hustekniker återvinning (Ragnsells) Lysrör skickas till Bjästa för återvinning eller destruktion. Den här miljömöbeln finns på våning 1 i Vårdvetarhuset och används flitigt av både anställda och studenter. Dessa glödlampor finns inte längre att köpa. Ingvar Möllsten visar var man kastar gamla glödlampor.