Rekommendationer kring hantering av privata vårdgivare inom HSA och SITHS Resultat från genomförda workshops
Innehållsförteckning Inledning... 3 Workshop 2011-01-25... 3 Workshop 2011-05-04... 3 Grundprinciper... 4 Placering av privata vårdgivare i HSA... 5 Olika intresseområden som påverkas av placering... 5 Informationsägarskap och ansvar för uppgifters riktighet... 6 Exempel på spegling av uppgifter i HSA... 6 Fortsatt arbete... 8 Sid 2/8
Revisionshistorik 1.0 2009-11-26 Rekommendationsdokument skapat utifrån minnesanteckningar från första workshopen (2008-10-08) och utifrån resultat från den andra genomförda workshopen (2009-10-08) 2.0 Uppdatering av rekommendationerna efter genomförande av workshop 2011-01-25 och 2011-05-04. Inledning Detta dokument beskriver de grundprinciper och rekommendationer för hantering av privata vårdgivare inom HSA och SITHS som diskuterades under de tre workshoptillfällena om HSA och SITHS, 2008-10-08, 2009-10-08 och 2011-01-25. Workshop 2011-01-25 Den tredje workshopen om hanteringen av privata vårdgivare inom HSA och SITHS hölls den 25 januari 2011 på Citykonferensen i Stockholm. Syftet med workshopen var att enas om uppdaterade rekommendationer kring hanteringen av privata vårdgivare i HSA och SITHS. Diskussionen på workshopen kom dock att fokuseras på HSA. På mötet fanns representanter från fjorton landsting, två kommuner, fem stora privata vårdgivare och ett HSA-ombud för små privata vårdgivare. Workshop 2011-05-04 Den 4 maj 2011 hölls ytterligare en workshop med syfte att diskutera det förslag som tagits fram av en mindre arbetsgrupp inom HSA. Gruppen var överens om att det är den organisation som äger enheten eller har anställt en person som ansvarar för uppgifterna. Gruppen var även överens om att uppgifterna behöver kunna förflyttas till den organisation som använder uppgifterna, t.ex. för att visa upp vårdutbud eller för att hantera intern affärslogik. Sid 3/8
Grundprinciper 1. Nationell e-hälsa gäller Nationell e-hälsa, f.d. nationella IT-strategin för vård och omsorg, omfattar alla vårdgivare i Sverige. Det innebär att samtliga vårdgivare (landstingsdrivna, kommunala och privata) behöver kunna ingå i den tekniska infrastrukturen för nationella tjänster, vårdsökning, identitetshantering och säkerhet. 2. Landsting/regioner ansvarar för vårdutbud 3. Olika typer av privata vårdgivare Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är landsting/regioner skyldiga att planera hälso- och sjukvården i sin region, inkluderat det privata vårdutbudet, utifrån befolkningens behov. Därmed har landstinget/regionen ansvar för det lokala vårdutbudet. Tre lagar styr offentligt finansierad vård i privat regi: Lagen om offentlig upphandling (LOU) Hyrpersonal från bemanningsföretag Lagen om valfrihet (LOV) Lagen om läkarvårdsersättning (LOL)/Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS), det som i dagligt tal kallas vårdgivare som går på nationella taxan. Därutöver finns även privat vård som inte finansieras med offentliga medel. 4. Ansvar i HSA Varje organisation som är direktansluten till HSA ansvarar för information om den egna organisationen, dvs. allt som läggs upp under den egna o-nivån i HSA. Organisationen ansvarar också för information om eventuella andra organisationer som ingår i organisationens anslutning. Om organisationen lägger upp en annan organisation på en egen o-nivå ska detta anges i HPT och samarbetsavtal mellan organisationerna ska finnas. Varje o-nivå i HSA ska motsvaras av en juridisk person. Landsting/regioner och kommuner ska alltid läggas upp på o- nivå i HSA. För privata vårdgivare finns flera alternativ, se rekommendationer i detta dokument. 5. HPT och RAPS krävs Alla SITHS- och HSA-anslutna organisationer måste vara knutna till en RAPS respektive en HPT. Det får inte finnas någon organisation i HSA som ingen tar ansvar för. I HSA finns ett särskilt attribut på o-nivå där godkänd HPT ska anges. Sid 4/8
Placering av privata vårdgivare i HSA Olika intresseområden som påverkas av placering SITHS Placeringen av personer i HSA påverkar SITHS. Personen måste finnas i den organisation där HCC utfärdas. DN i certifikatet visar vilken organisation som har utfärdat certifikatet. Det går rent tekniskt att lägga flera HCC på ett och samma kort (ca 4-5 certifikatspar får plats på kortet). Den organisation som gav ut SITHS-kortet måste dock spärra kortet om personen slutar sin anställning där och då kommer de HCC som hör till kortet att spärras med automatik. Säkerhetstjänster Vårdgivar- och Vårdenhetsbegreppet är centralt i Patientdatalagen. Vårdenheternas och personernas placering i HSA kan påverka hanteringen av säkerhetstjänsterna (f.d. BIF) och behörighetsadministration. Vårdsökning Enheters och organisationers placering i HSA bör inte påverka vårdsökning i och med att dessa sökningar ofta utgår från sökattribut som geografisk plats, verksamhetskod etc. Helt privata aktörer kommer med stor säkerhet att vilja lägga upp sin information så att den syns i Vården på webben och 1177.se. Regelverk och riktlinjer för vilken information som ska få visas i vårdsökningar måste diskuteras. Lokal infrastruktur Många landstings/regioners och kommuners interna IT-miljö kräver att användare återfinns i en intern verksamhetskatalog, med den egna organisationens HSA-id-prefix och med den egna organisationens HCC och SITHS-kort. Det innebär att en privat aktör kan behöva återfinnas både i egen katalog och i uppdragsgivarens HSA-organisation. Sid 5/8
Informationsägarskap och ansvar för uppgifters riktighet Ansvar för originalobjekt Den organisation som anställt en person eller äger en enhet/funktion är ansvarig för att skapa ett originalobjekt för objektet i HSA. Den som skapar originalobjektet ansvarar för riktigheten i uppgifterna, det vill säga att de är korrekta och uppdaterade. Originalobjektet kan sedan speglas (kopieras) till andra organisationers träd. Den som speglar (skapar en kopia) är skyldig att hålla kopian uppdaterad. Ansvarig för originalobjektet när det gäller personer är den som har anställt personen. Ansvaret omfattar anställningsrelaterade och personliga grunduppgifter, dvs. personnummer, namnuppgifter, legitimerad yrkesgrupp, specialitet och att det finns ett anställningsförhållande. För enheter (och funktioner) är det ägaren till den juridiska person dit enheten hör som är ansvarig för originalobjektet. Ansvar vid spegling Andra organisationer kan spegla (kopiera) information ifrån originalobjekt till sin egen gren i HSA om personen, enheten eller funktionen verkar inom den aktuella organisationen. Om en organisation lägger upp uppgifter om personer som inte är anställda i den egna organisationen ansvarar uppdragsgivaren för att verifiera dessa grunduppgifter mot källan, dvs. arbetsgivaren. Om arbetsgivarens uppgifter finns i HSA kan uppgifterna verifieras där, annars ska arbetsgivaren kontaktas och uppgifterna verifieras. Detta ska ske med visst periodiskt intervall. Vid spegling av information ska alltid HSA-id för originalobjektet finnas angivet i särskilt attribut för den nya posten i HSA. För respektive objekttyp kommer HSA Förvaltning att ta fram riktlinjer för vilka övriga attribut som ska följa med när en kopia skapas, och som också ska uppdateras då originalobjektet ändras. I de fall som originalet inte finns (framför allt ett övergångsproblem innan alla organisationer har hunnit komma med i HSA) är det tillåtet för en icke ansvarig att skapa ett objekt när man behöver det. Men när originalet sedan finns ska en synkronisering skapas. I det läget behöver ett nytt objekt inte skapas, det räcker att det gamla ges status av kopia och synkroniseras. Exempel på spegling av uppgifter i HSA Ett landsting och en privat vårdgivare, BraVård AB, har kommit överens om att BraVård ska ta över landstingets sjukgymnastikverksamhet i Lillstad. BraVård finns sedan tidigare i HSA men skapar en ny enhet, Lillstad sjukgymnastik, för den nya verksamheten. I det nya objektet anges namn och alla kontaktuppgifter men inte finansieringsform (obs, nytt attribut eller förändring av nuvarande ägarform) och verksamhetskod. BraVård berättar för landstinget vilket HSA-id den nya enheten har. Landstinget speglar Lillstad sjukgymnastik i sin egen katalog, antingen genom direkt kopiering av objektet eller genom att skapa ett objekt och sedan kopiera egenskaperna, och anger originalets HSA-id i attributet originalhsaidentity (obs, nytt attribut). Den speglade enheten kan ges ett eget HSA-id som Sid 6/8
genereras av landstinget eller använda samma HSA-id som originalet har. Landstinget anger avtalsform och verksamhetskod enligt vad de har överenskommit med BraVård. Begränsningar vid spegling är att en enhet under offentlig organisation har tillgång till alla avtalsformer som är offentligt finansierad. Enheter under privat organisation har bara icke offentlig finansierad verksamhet + LOL/LOS. Varje objekt kan bara ha en finansieringsform. Se nedanstående bild för en grafisk beskrivning av ovanstående exempel. Sid 7/8
Fortsatt arbete Nedan beskrivs några exempel på vad som behöver göras för att rekommendationen ska kunna realiseras: Hur överföringen ska ske behöver specificeras i olika scenarier, t.ex. överföring av enskilda objekt och överföring av objekt med underliggande objekt. Praktiska exempel behövs. Det behövs en modell för vilka behörighetsattribut som behövs per system. Olika attributmängder behövs utifrån vilka tjänster som ska användas Avstämning behövs med SITHS kring hantering av dessa personers SITHS-kort och certifikat. Då kort från en annan organisation används riskeras att kortet spärras då personen byter anställning. Viktigt att tydliggöra konsekvenser av olika val. Utreda om synkroniseringsmekanismen behöver kompletteras med avtalshantering för att styra upp vad som ska speglas och hur länge Det fortsatta arbetet behöver indelas i faser, men genomförandet ingår inte i förvaltningsplan och budget för HSA under 2011. När beslut om fortsatt hantering har tagits behöver regelverk inom HSA uppdateras och HSA Admin behöver anpassas till den nya hanteringen. Sid 8/8